Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle"

Transkript

1 Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat samhälle. Populationen består av en drottning som producerar avkomma, osjälviska arbetare som saknar fortplantningsförmåga men som samlar och processar födan och tar hand om avkomman, bygger bostäder och försvarar samhället de lever i. Drottningen fungerar faktiskt även som hane i och med att hon producerar drönare, spermier. Anmärkningsvärt är att både drottning och arbetare utvecklas ur samma genom! Skillnaden mellan drottning och arbetare är enbart betingad av hur nutrition och hormoner får gener (arvsanlag) att aktiveras och åstadkomma dramatiska skillnader avseende utseende, fysiologi och beteende. Drottningen, en per samhälle, har minst 10 gånger längre livslängd än arbetarna, hon lägger ägg per dag!, lagrar den sperma hon tog emot då hon parade sig med drönare vid 1 veckas ålder och sperman är livsduglig under hela drottningens levnad, upp till 5 år!. Bin har dessutom det enda kända symbolspråket bland icke-primater. Är vi släkt med bina? Javisst, tänk bara på alla stingsliga biodlare! Separationen ägde rum för några år sedan, närmare bestämt för 600 miljoner år sedan och det finns fortfarande ett flertal däggdjursgener i biets genom. Uppbyggnaden av våra arvsanlag är, sedan tidernas begynnelse, densamma som för alla levande organismer, DNA-molekylen. Uppbyggnaden av DNA-molekylen är densamma antingen det gäller människor, maskar eller bin. Alla levande organismer är uppbyggda av celler. En människa består av 1000 miljarder celler. Varje cell innehåller 1 miljard proteinmolekyler (äggvitemolekyler). (Jfämför med en Boeing 747 som innehåller 5 miljoner delar). I varje cell finns kromosomerna, bärarna av våra arvsanlag, generna, i form av DNA. Den utsträckta längden på en människas kromosomer, i en enda cell, är 1.8 meter! Längden på biets kromosomer, i en enda cell, uppges vara cirka 0.9 meter!

2 Bild 1: från Wikipedia I varje cell (bild. 1) finns ett antal organeller, bland annat cellkärnan (2) med nukleol (1), det grova endoplasmatiska retiklet med ribosomer (5), det släta endoplasmatiska retiklet (8), Golgiapparaten (6), mitokondrier (cellens kraftverk som bara överförs med ägget) (9) och centrioler (som deltar vid celldelningen) (13). I cellkärnan finns originalritningarna till alla kroppens funktioner, kromosomerna, som avkomman fått av sina föräldrar. Det är cellen som är kroppens fabrik för framställning av livsnödvändiga produkter, hormoner, proteiner etc. Hur vet cellen vad den skall producera? Jo, det är m-rna som gör kopior av den genetiska kod, som finns i kromosomerna, och t-rna som transporterar informationen till ribosomerna på det endoplasmatiska retiklet där produktionen äger rum. Biets genom (arvsmassa) består av > gener (sannolikt närmare gener) med 236 miljoner baspar (A-T adenosin tymin, C-G cytosin-guanin) av vilka A-T är rikligast förekommande. Detta i varje enskild cell! Biets genom är ungefär 1/10 av det mänskliga genomet. Människans genom består av 3 miljarder baspar (i varje cell)! Biet har 160 receptorer för doft men endast ett fåtal för smak. Kromosomerna utgörs av DNA (deoxyribonucleinsyra) i form av en dubbelspiral, koppling via 4 baser (adenin-tymin, cytosin-guanin). Bild.: 2( Wikipedia)-3. Bild 2 från Wikipedia

3 Bild 3 Alla, sedan tidernas begynnelse kända organismer (utom RNA-virus), har DNA som bärare av den genetiska informationen. Avkomman ärver sina anlag (gener) från föräldrarna. Generna ligger sida vid sida på kromosomerna. Genens plats på kromosomen kallas locus. Två gener som ligger mittemot varandra kallas genpar. Två gener som ligger på samma plats men har olika verkan kallas alleler. Bild 4. Bild 4

4 En gen som har starkare effekt kallas dominant och betecknas med stor bokstav, exempelvis H. En gen som har svagare effekt kallas recessiv och betecknas med liten bokstav, exempelvis h. Ett exempel på en recessiv gen är färgvarianten cordovan som betecknas cd. Cordovanbiet betraktas som världens vackraste bi! En drottning eller arbetsbi som har anlagen S/cd har vildtypsfärg. (S=svart färg). Har drottningen eller arbetsbiet anlagen cd/cd är färgen gulbrun, ingen svart färg. Är båda generna i genparet av samma typ, S/S eller s/s, är genuppsättningen homozygot. Är båda generna i genparet av olika typ, S/s, är genuppsättningen heterozygot. Bild 5 d5 Bil En S/S-drottningen producerar ägg identiska med avseende på genen S och en s/s-drottning producerar ägg som är identiska med avseende på genen s under det att en S/s-drottning producerar två typer av ägg, hälften med genen S och hälften med genen s. För att effekten av en recessiv gen skall framträda krävs att båda kromosomerna, den från modern och den från fadern, har den recessiva genen. Dominant/recessivt anlag: Det finns en dominant gen som gör att biet är behårat och en recessiv gen som gör att biet är hårlöst. Har drottningen fått genen för behåring från både sin mor och far är hon H/H. Är hon parad med drönare som även har genen H för behåring kommer både drönarna och arbetsbina i det samhället att vara behårade. Bild 6.

5 Bild 6 Om drottningen har fått genen för behåring från ena föräldern och genen för hårlöshet från den andra föräldern, har hon genotypen H/h, men man kan inte se att hon är bärare av genen för hårlöshet, h. (Fenotyp = vildtyp = behårad). Är hon parad med drönare som har genen H så kommer hälften av arbetsbina att vara H/H, hälften H/h och samtliga vara behårade då H är dominant. Av de drönare som hon producerar kommer hälften att vara H (behårade), och hälften att vara h (hårlösa). Bild 7. Bild 7 Om drottningen ovan, H/h, är parad med hårlös drönare, h, kommer hälften av drönarna att vara behårade, den andra hälften hårlösa. Men, nu blir även hälften av arbetsbina behårade, den andra hälften hårlösa, beroende på att hälften av de ägg drottningen lägger har anlaget för hårlöshet, h, och ägget befruktas med en spermie som även har anlaget för hårlöshet, h. Bild 8.

6 Bild 8 Vanlig celldelning mitos äger rum då en organism växer eller reparerar skador på sin kropp. Vid mitos lägger sig kromosomerna i ett plan (Bild 4), kromosomerna spjälkas på mitten och samtidigt monteras nya baser in i dubbelhelixens gamla strängar. (Bild 9, 10). Vid mitos uppkommer 2 identiska celler. Bild 9

7 Bild 10 Honorna i bisamhället är diploida de har 32 kromosomer. En uppsättning kromosomer (16) kommer från modern (ägget) och en uppsättning kromosomer (16) kommer från fadern (spermien). Hanarna i bisamhället (drönarna) är haploida de har 16 kromosomer. De utvecklas från ett obefruktat ägg! Eftersom drönaren utvecklas från ett obefruktat ägg visar han sina anlag. Hos drönaren finns det alltså inga gener från en far som kan täcka över och maskera recessiva gener som härstammar från modern. En drönare bildar cirka 7 miljoner spermier alla identiskt lika! Samtliga 7 miljoner spermier har ett och samma genom och samma könsallel Man kan jämföra en drönare med en mänsklig spermie. (Bild 11) Bild 11

8 Meios - bildning av könsceller: då drönaren bildar spermier kan reduktionsdelning (meios) inte äga rum då drönaren utvecklats från ett obefruktat ägg som redan har hälften av kromosomerna (bild 12). Bild 12 Vid bildningen av ägg kan omkombinationer äga rum på flera olika sätt. Drottningen har 32 kromosomer och vid bildningen av ägg skall antalet kromosomer reduceras till hälften. Hälften av drottningens kromosomer kommer från hennes mor, den andra hälften från den drönare som befruktat ägget. Vid begynnande meios lägger sig de parvis lika kromosomerna mot varandra. Bild 14. Fördelningen mellan kromosomerna från modern och fadern är slumpvis. Det finns över olika kombinationsmöjligheter mellan hur många kromosomer, och vilka, som kommer från fadern respektive modern, 216. (bild 13). Möjligheten finns att ägget bara innehåller de kromosomer som drottningen fick från sin mor eller bara de kromosomer som hon fick från sin far! Det vanligaste är naturligtvis att ägget kommer att innehålla kromosomer från både modern och fadern, i varierande fördelning. Men, det finns fler möjligheter till omkombinationer mellan arvsanlagen! Bild 15. Bild 13

9 I meiosens nästa skede kopieras kromosomerna och det kommer en kort tid att finnas 4 kromosomer i cellen (bild 14) Bild 14 I detta skede kommer nya möjligheter till omkombinationer nämligen så kallad crossing-over, det vill säga kromosomarna snurrar runt varandra på ett eller flera ställen (bild 15) och byter på så sett genetiskt material. En kromosom från modern kan alltså få en eller flera bitar från fadern! Bild 15 Cellen delar sig nu och det uppkommer 2 celler vilka i sin tur delar sig varvid det uppkommer 4 celler med en haploid, enkel, uppsättning kromosomer. En av dessa celler kommer att utvecklas till äggcell. Bild 14. Som alla säkert förstår är omkombinationsmöjligheterna enorma 2 systerdrottningar är inte genetiskt lika! Man gör ofta felet att betrakta ett bisamhälle som en genetisk enhet trots att ett normalt samhälle består av ett stort antal underfamiljer, visserligen med samma mor men med olika fäder. Tänk sedan på kombinationsmöjligheterna vad gäller fördelningen av kromosomerna från modern respektive fadern som ingår i ägget som skall bli den nya drottningen. Till detta kommer crossing-overeffekterna!

10 Könsalleler: Hos människan bestäms könet av könskromosomer. En kvinna har dubbel uppsättning av könskromosomen X, kvinnan är X/X, och en man har en Ykromosom i stället för en X-kromosom, mannen är X/Y. Hos biet bestäms könet av en multipel allelserie omfattande, vad vi vet idag, minst ett 30-tal olika könsalleler. Är det befruktade ägget heterozygot avseende könsalleler, Xa/Xb, utvecklas det till en hona. Om det befruktade ägget är homozygot avseende könsalleler, Xa/Xa, skulle det ha utvecklats till en hane, en diploid drönare (en drönare med dubbel kromosomuppsättning), vilket bina känner av och de äter upp larven så snart den kläckts vilket resulterar i vad som brukar kallas skjutna yngelkakor det vill säga yngelkakor med tomma celler. Är ägget Xa eller Xb, alltså ett obefruktat ägg, utvecklas en hane, en drönare. (Bild 16-17) Bild 16-17

11 Viktigt att tänka på i avelsarbetet: En drottning som har parat sig med endast 1 drönare (1-drönarinsemination) får en avkomma (drottningar och arbetsbin) som är supersystrar med i genomsnitt 75 % av sina gener gemensamma. Arbetsbina i detta samhälle har alla 1 könsallel gemensam, den som kommer från drönaren som drottningen parat sig med. Om drottningen har parat sig med drönare från 1 samhälle (insemination eller friparning med drönare från 1 samhälle) så är avkomman (drottningar och arbetsbin) helsyskon med i genomsnitt 50 % av sina gener gemensamma. Maximalt kan 2 könsalleler komma från drönarsamhället. Om drottningen har parat sig med drönare som härstammar från olika samhällen så är avkomman (drottningar och arbetsbin) halvsyskon med 25 % av sina gener gemensamma. Tänk på att all form av avel är en dynamisk process, av ondo eller av godo. Har Du köpt en avelsdrottning vars samhälle Du trivs med måste Du ta hand om materialet. Det går inte att låta samhället svärma och tro att dotterns samhälle kommer att bli lika trevligt. Inte heller att bilda avläggare av samhället eller odla drottningar utan att se till att drottningarna blir parade med bra drönare. Samhällets goda egenskaper kan gå förlorade på 1-2 generationer vid friparning med bygdens ohängda drönare, drönare med gadd. Parning på rasparningsplats eller parningsplats (insemination) gör att det goda materialet kan bibehållas. Viktigt: Två systerdrottningar är inte genetiskt identiska. Selektion (urval) för en egenskap kan leda till selektion mot en annan egenskap risk för minskad genetisk variation. Parning på parningsstation, alternativt insemination, kan leda till en rejäl insnävning av den genetiska variationen, dessutom risk för ett fåtal könsalleler. Parningsstationer: Ett vanligt förhållande på parningsstationerna är att man använder 6 systerdrottningar (döttrar efter en avelsdrottning) som drönargivare vilket låter betryggande. Antag att varje drottning producerar drönare. Det motsvarar ändå bara till olika genotyper. (Jämför med att en mans spermaportion motsvarar cirka 250 miljoner genotyper)! Fördelningen av könsalleler blir även skev med en betydande övervikt för de könsalleler som kommer från modern till de systerdrottningar som är drönargivare på parningsstationen. I bästa fall blir fördelningen som på bild. 18.

12 Bild 18 I sämsta fall finns endast 2 könsalleler (bild.: 19). När man odlar de tänkta systerdrottningarna kan slumpen göra att man råkar ta larver som samtliga har en och samma av drottningens två könsalleler (Xa) och oturen att äggen befruktats av en och samma drönare (som har könsallel Xc). Bild 19

13 Bisamhället är ingen genetisk enhet vilket man ofta tror. Bisamhället består av grupper av underfamiljer, Hur många beror på hur många drönare drottningen har parat sig med. En underfamilj har samma mor och far och avkomman har i genomsnitt 75 % av sina gener gemensamma och kallas supersystrar. Arbetsbina i bisamhället har normalt samma mor men olika fäder (olika drönare) som kan härstamma från samma drottning eller från olika drottningar. Arbetsbina i de olika underfamiljerna är sinsemellan halvsyskon (de har olika fäder) och har i genomsnitt 25 % av sina gener gemensamma. (Jämför med en modern familj med flera barnkullar olika fäder). Men, arbetsbin med samma mor och som fäder, drönare härstammande från samma drottning, är helsyskon med i genomsnitt 50 % av sina gener gemensamma. (Den drönarproducerande drottningen kan jämföras med mannen i en kärnfamilj). En drottnings avelsvärde bedöms efter det egna samhällets/bins prestationer, Psamhället, F1-döttrarnas och om möjligt även F2-döttrarnas samhällen. Hur utvärderar och väljer man drönarsamhällen till en parningsplats eller för insemination? Drönarna skall härstamma från döttrar efter avelsvärda Psamhällen. Drönarna motsvarar då genetiskt arbetsbina i P-samhället. Det här är en modell för återkorsning. Döttrar efter P-drottningen insemineras med drönare efter föregående års döttrar efter P-drottningen. Bild.: 20 Bild 20

14 Insemination: Idag kan vi inseminera med 1 drönare eller 300 drönare (bild 21). Insemination är ingen avelsmetod det är en teknik för att överföra sperma från drönare till drottning. Bild 21 Fördelar: Spetsavel ersätter parningsstation. (Parningsstationerna kan ersättas av rasparningsplatser med (6) 10 obesläktade drönarlinjer). Fler kombinationsmöjligheter. (Parningsstation = en kombination). Fullständig kontroll över drottningens parning. Låg kostnad arbetsbesparande. Behändigt väderoberoende. Långtidsförvaring av sperma (kapillärör/drottning).

15 Nackdelar: Man måste veta vad man gör. Risk för minskad genetisk variation (jämför parningsstationer). Förhållandevis hög initialkostnad (engångskostnad). Speciell inseminationsteknik 1-drönarinsemination. Insemination med 300 drönare (sluten population). Självbefruktning av drottningen. Drottningen kan paras med sin farfar. Långtidsförvaring av sperma. Reinsemination av drottning. Inavelsprojekt. Enslingar. Drönare: Könsmogna vid dagars ålder. Speciella drönarramar för drönarproduktion (bild). Drönarna skall hållas separerade och åldersskiktade. Drönarna skall om möjligt få flyga (tömma tarmen) före insemination. Drottningen: Drottningodling kan starta 10 dagar efter att det finns täckt drönaryngel (drottning och drönare är då könsmogna samtidigt). Tillgången till fodersaft av största betydelse (se Drottningodling). Drottningen är könsmogen vid 7 dagars ålder. Drottningen sövs kvällen före inseminationen och buras i Apidean.

16 Drottningen är äggläggande efter 3-5 dagar. Jag förespråkar inte parningsstationer av dagens modell. I min värld skall insemination ersätta de dyra, ineffektiva och arbetskrävande parningsstationerna. Parningsstationerna kan istället användas som rasparningsplatser med (6)-10 obesläktade drönarlinjer av samma ras. 2-3 drönarlinjer byts varje år. Samma höga krav på dessa drönarlinjer som vanligt. Men, det är bråttom. Nya inseminatörer måste utbildas per omgående! Det tar många år för att få tillräcklig kompetens! InsemTech Materialet får ej kopieras eller spridas utan godkännande av: InsemTech Bert Thrybom

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Mitos - vanlig celldelning

Mitos - vanlig celldelning Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12 Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina

Läs mer

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN genetik Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare. arvsmassa Arvsmassan är detsamma som DNA, dvs.

Läs mer

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga att kontrollera varroan Redan vid 50% VSH rensas en

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Klinisk genetik en introduktion

Klinisk genetik en introduktion Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz I början av åttiotalet lanserades ett nytt preparat, där det verksamma ämnet kallas för ivermektin. Detta är ett antiparasitärt preparat med mycket brett

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA.

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA. Alltdu vill veta om ENETIK Varför liknar den ena valpen sin mamma, den andra sin pappa och den tredje förfaller vara en sort för sig själv? Det handlar till stor del om genetik, läran om ärftlighet. Hur

Läs mer

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen.

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Baskurs Det handlar om gener Läs mer Hur det bildas kopior

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Pär Leijonhufvud NkB/Nk1b (19 mars 2012) 1. Kromosomrubbningar och utvecklingsfel (a) Många olika typer av fel, i grunden två orsaker i. Kromosomrubbningar ii. Fel

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just

Läs mer

Den evolutionära scenen

Den evolutionära scenen Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt

Läs mer

Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling

Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling Här har jag skrivit lite kortfattade svar för att du ska kunna se om du är rätt ute eller inte. Jag råder dej till att kanske svara grundligare

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Projektet för varroaresistenta bin

Projektet för varroaresistenta bin Projektet för varroaresistenta bin Så här funkar det! Kvalsterhonan går ner i yngelcellen ca 12 timmar innan den täcks 60-70 timmar efter att cellen täcks läggs det första ägget Fler ägg läggs sedan med

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6 I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för min bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Alla ska göra uppgifterna (1),(2) och (A). I uppgift (1) och (A) är uppgiften indelad

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd. Gener är viktiga i biologin och idag ett aktuellt ämne. Genetik = läran om arvbarhet. Startade på 1860-talet med munken Gregor Mendel, som påvisade det som vi kallar gener. Genetik = läran om gener. Gen

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till innehåller den inga foton. Med vänlig hälsning

Läs mer

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar! I min artikel i förra numret talade vi en hel del om hur vi med hjälp av nordiska bidrottningar med bred genetisk bas kunde skapa verktyg för en potentiellt

Läs mer

Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen.

Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen. G 1: NAMN... Definiera och redogör kortfattat följande begrepp: ( Varje delfråga ger 1 poäng) a. Hemizygot Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ.

Läs mer

Vad kan man vänta av korsningsavel?

Vad kan man vänta av korsningsavel? Vad kan man vänta av korsningsavel? Inom hundaveln diskuteras allt oftare korsning som en väg ur de problem som en för långt gående inavel skapat i många hundstammar. Men det är inte så enkelt att man

Läs mer

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 7/3-08, klockan 08.00-13.00 Skriv svar på alla frågor på separata papper, märk varje papper med kod: Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100 % Betyg

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

B I S U R R E T! Sotenäs Biodlarförening Våren 2015. Bankgiro 5711-9885. Varannan torsdag, jämna veckor, träffas vi kl 17.30 i Tossene Bygdegård

B I S U R R E T! Sotenäs Biodlarförening Våren 2015. Bankgiro 5711-9885. Varannan torsdag, jämna veckor, träffas vi kl 17.30 i Tossene Bygdegård B I S U R R E T! Sotenäs Biodlarförening Våren 2015 Bankgiro 5711-9885 Varannan torsdag, jämna veckor, träffas vi kl 17.30 i Tossene Bygdegård Bland annat i detta nummer: Vad händer under året Våra sponsorer

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik

Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman: Biologi A med Naturkunskap A, upplaga -05. Hänvisningar ges även

Läs mer

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. DNA-ordlista 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra.

Läs mer

Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens.

Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens. Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens. Christian Lie NV3C Polhemsgymnasiet Göteborg 1 Innehållsförteckning: Sammanfattning Inledning

Läs mer

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning 18 Arvet och DNA Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna 366 367 i grundboken och sidan 195 i lightboken kan användas för att skapa spännande diskussioner om hur arvet fungerar. Vad har

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH? 2 3 Kvalstrets utveckling Kvalsterhonan går ner i yngelcellen 12 timmar innan den täcks 60-70 timmar efter cellens täckning läggs det första ägget, obefruktat. Utvecklas till en hane Nya ägg med 30 timmars

Läs mer

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala genen (även kallat homozygot normal). Men detta resultat utesluter inte möjligheten att en hund kan

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov).

Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). Biologi 20.9.2006 Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). a) Definiera begreppet fotosyntes. Fotosyntes sker när koldioxid

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern. Ordlista Additiv genetisk variation Variation, dvs. skillnader mellan djur, som beror på enskilda geners uttryck. Effekten av de två genvarianterna läggs ihop, avkomman blir i medeltal som genomsnittet

Läs mer

Tensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1

Tensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20 Genvägar arv mar 11 10:20 1 Hur kommer det sig att elefantungar liknar elefanter och ringblommor liknar ringblommor? Kromosomerna innehåller arvsanlagen som också kallas gener. Varje genfinns i två exemplar.

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Genetiska Algoritmer

Genetiska Algoritmer Linköpings Universitet Intutionen för datavetenskap Artificiell Intelligens HKGBB0 HT-2003, oktober Genetiska Algoritmer Som problemlösning Anna Skoglund annsk334@student.liu.se 0 Abstract Genetiska algoritmer

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Latinskt namn: Forpus coelestis coelestis Engelskt namn: Lesson s Parrotlet / Pacific Parrotlet / Celestial Parrotlet Färger och mutationer: röna fåglar Naturfärg.

Läs mer

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. Hur sitter DNA ihop? DNA består två kedjor som sitter ihop genom att baserna: adenin, tymin, cytosin, och guanin binder till varandra. mar 10 10:42 1 Vad betyder celldifferentiering?

Läs mer

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

Guppygenetik från A(bnormis) till Z(ebrinus) Jörgen Frörup

Guppygenetik från A(bnormis) till Z(ebrinus) Jörgen Frörup Guppygenetik från A(bnormis) till Z(ebrinus) Av Jörgen Frörup Översättning av Jörgen Frörups artikelserie i Lebistes 1972:2-1974: 4 : Olle Boberg Bearbetning: Kerstin Larsson Redigering: Börje Eriksson

Läs mer

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer