State-of-the-art. Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom.
|
|
- Jakob Viklund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 State-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom Endometriecancer 1
2 2 Innehållsförteckning: sid Definitioner 3 Epidemiologi 4 Klinisk bild, tumörbiologi och prognos 4 Utredning och diagnostik 5 Prevention och screening 5 Behandling och uppföljning 6 Dokumentansvariga 6 Referenser 7 Riktlinjer för utredning, uppföljning och omhändertagande 9 2
3 3 Definitioner Ärftlig endometriecancer 1)Ärftlig endometriecancer som del av HNPCC-syndromet Hereditär nonpolyposis cancer (HNPCC) kallas också Lynch syndrom eller Cancer Family Syndrome och innebär en autosomalt dominant nedärvd predisposition för främst tumörer i colon och rectum (CRC) med eller utan andra associerade cancerformer, främst endometriecancer, ventrikelcancer, tunntarmscancer, urotelcancer och ovarialcancer (Lynch et al. 1999, Mecklin et al. 1986, Wijnen et al. 1999). Se vidare under avsnitt om HNPCC, definition, epidemiologi, etiologi och patogenes, patofyiologi, symptom och klinisk bild, samt diagnostik och behandling under kolorektal cancer. 2) En ansamling av endometriecancer förenligt med ett dominant nedärvningsmönster. Flera studier rapporterar enstaka familjer som ser ut att segregera ett dominant nedärvningsmönster för enbart endometriecancer (Lynch et al., 1994, Menko et al., 1994). Ett flertal sådana familjer uppvisar endometriecancer som är MSI negativ och i dessa hittas ej mutationer i MMR generna, varför sannolikt andra, ännu okända gener är inblandade (Liu et al, submitted). Sällsynta ärftliga syndrom med ökad risk för endometeriecancer Cowdens syndrom är ett annat ärftligt tillstånd med colorectala hamartom som medför ökad risk för framför allt bröst-, thyreoidea-, endometrie-, hud- och coloncancer. Genen är känd och mutationsanalys möjlig MMAC1 (Liaw et al. 1997, Steck et al. 1997). Mutationer i den genen (PTEN/MMAC1) är vanliga även i sporadisk endometriecancer (Risinger et al., 1998). Muir-Torres syndrom är ett dominant ärftligt tillstånd som medför en ökad risk för hudtumörer och olika tumörer, bland annat CRC och endometriecancer. Detta tillstånd visade sig orsakas av generna hmsh2 och hmlh1 och utgör således en variant av HNPCC (Hall et al. 1995, Bapat et al. 1996). Familjär endometriecancer 3
4 4 Flera epidemiologiska studier visar att förekomsten av endometriecancer (med eller utan kolorektal cancer) hos nära släktingar är en riskfaktor för endometriecancer (Schildkraut et al., 1991, Sandles et al., 1993, Gruber et al., 1996). Man har föreslagit en förhöjd risk för bröstcancer vid endometriecancer (Ichikawa et al., 1996). Andra studier har visat att nära släktingar med bröst- eller äggstockscancer ej medför förhöjd risk för endometriecancer (Parazzini et al., 1995). Epidemiologi Endometriecancer har flera riskfaktorer gemensamt med coloncancer (ålder, BMI), dessutom, är endometriecancer i sig en riskfaktor för coloncancer (Fornasarig et al., 1998). Livstidsrisken för endometriecancer i normalbefolkningen är 2%. Förekomsten av endometriecancer hos en eller flera nära släktingar innebär en ökad risk att själv insjukna (Schildkraut et al., 1991, Sandles et al., 1993, Gruber et al., 1996). Endometriecancer förekommer vid HNPCC i 30-40% av familjerna (Watson et al. 1993, 1994). Även associerade tumörer, t.ex. endometriecancer har MSI men det är mindre väl känt om de har det i samma utsträckning som de colorectala tumörerna. Vid känd mutation i MMR-generna MLH1 och MSH2 är risken för endometriecancer före 70 åå är 30-60% (Aarnio et al och 1999, Dunlop et al.1997), medan risken för CRC (dvs penetransen) är 68-75% vid 65 åå (Aarnio et al och 1999, Dunlop et al. 1997)). Samtidig förekomst av både koloncancer och endometriecancer hos en patient bör dock vara ett observandum som bör leda till en noggrann penetration av släktanamnesen för att utesluta eller verifiera HNPCC som orsak till att patienten drabbats av två tumörsjukdomar (Pal et al. 1998). Klinisk bild, tumörbiologi och prognos Det är inte känt att klinisk bild och prognos skiljer sig inte från sporadisk endometriecancer. Debutålder för endometriecancer vid HNPCC är lägre än motsvarande sporadisk sjukdom och prognosen sannolikt bättre (Vasen et al., 1994) 4
5 5 Utredning och diagnostik Vid misstanke om ökad risk för endometriecancer på grund av släktanamnes (två nära släktingar med endometriecancer ), misstanke på HNPCC eller låg insjuknandeålder (<45) rekommenderas remiss till cancergenetisk mottagning (Itoh et al. 1990, Vasen et al. 1993). Indikationer för mutationsscreening, efter onkogenetisk bedömning rekommenderade av den svenska arbetsgruppen för onkogenetiska mottagningar: Mutationsscreening endast indicerat vid misstanke på HNPCC eller Cowdens syndrom eftersom någon gen som orsakar enbart endometriecancer ej ännu är känd. 1) Misstanke på ärftlighet HNPCC enligt Amsterdamkriterier (se definitioner), Kolorektal cancer, endometriecancer vid låg ålder (<45) eller två eller fler släktingar med kolorektal/endometriecancer. 2) MSI positiv colon/endometrietumör. I första hand bör en person med tidig coloncancer och MSI positiv tumör undersökas för eventuell mutation. I andra hand kan kvinna med MSI positiv endometriecancer undersökas. Om man identifierat en mutation som bedöms orsaka sjukdomen i familjen erbjuds presymptomatisk testning till riskpersoner i familjen. Om indikationer för mutationsanalys föreligger rekommenderas screening av i första hand MLH1 och MSH2. Mutationer i PMS1 och PMS2 har hittills ej identifierats i svenska familjer och endast en familj med MSH6-mutation har hittats varför dessa gener för närvarande ej undersöks rutinmässigt (ej publicerade data, Planck el al 1999). Prevention och screening Det finns för närvarande inga studier som visar värdet av prevention vid ärftlig endometriecancer varför familjer som rekommenderas kontroller bör följas upp för att underlätta utvärdering av denna prevention. 5
6 6 Individer med ökad risk för endometriecancer erbjuds regelbundna, årliga gynekologiska kontroller. Detta kan inkludera ultraljud även om fynden vid dessa undersökningar kan vara svårvärderade. Efter avslutad reproduktion kan man ta ställning till profylaktisk hysterektomi, även om möjligheterna till tidig diagnostik är bättre hos postmenopausala kvinnor. Åtgärden bör speciellt beaktas om kolorektal kirurgi är aktuell på grund av tumörsjukdom hos patienten. Behandling och uppföljning Vid manifest cancer behandlas i princip som vid sporadisk sjukdom. Dokumentansvariga För innehållet i detta dokument ansvarar arbetsgruppen för cancergenetiska mottagningar ( medlemmar, se beskrivning i avsnittet allmän översikt ). Kontaktpersonig är Annika Lindblom. 6
7 7 Referenser Aarnio M. et al. Life-time risk of differentcancers in hereditary non-polyposis colorectal cancer (HNPCC) syndrome. Int J Cancer 1995;64: Aarnio M. et al.. Cancer risk in mutation carriers of DNA mismatch repair genes. Int J Cancer 1999;81: Dunlop MG. et al. Cancer risk associated with germline DNA mismatch repair gene mutations. Hum Mol. Genet. 1997;6: Fornasarig M. et al. risk factors for endometrial cancer according to familial susceptibility. Int J Cancer 1998; 77:29-32 Gruber SB, Thompson WD. A population-based study of endometrial cancer and familial cancer risk in young women. Cancer and Steriod Study Group. Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention 1996; 5: Ichikawa Y, Nishida M, Miyazaki Y, Satoh T, Oki A, Nishide K, Tsunoda H, Kubo T. Incidence of synchronous or metachronous multiple primary cancers and endometrial cancers. Acta Obstretrica et Gynaecologica Japonica 1996; 48: Itoh H et al. Risk of cancer death in first-degree relatives of patients with hereditary nonpolyposis cancer syndrome (Lynch type II): a study of 130 kindreds in the United Kingdom. Br. J. Surg. 1990; 77: Liaw D. et al. Germline mutations of the PTEN gene in Cowden disease, an inherited breast and thyroid cancer syndrome. Nature Genet 1997;16: Chen. et al. manuscript-98 Lynch HT and de la Chapelle A. Genetic susceptibility to non-polyposis colorectal cancer. J Med Genet 1999;36: Lynch HT, Lynch J, Conway T, Watson P, Coleman RL. Familial aggregation of carcinoma of the endometrium. Am J Obstetrics and Gynecol 1994; 171: 24-7 Mecklin J-P et al. Cancer family syndrome. Genetic analysis of 22 Finnish kindreds. Gastroenterol. 1986; 90: Menko FH. et al. Endometrial cancer in four sisters: report of a kindred with presumed cancer family syndrom. Gynecologic Oncology 1994; 54:171-4 Parazzini F, La Veccia C, Chatenoud L, Ricci E. Family history and the risk of endometrial cancer. Int J Cancer 1994; 59: Planck M, Kaul A, Fernebro E, Borg Å, Kristoffersson U, Olsson H, Wenngren P, Mangell, Nilbert M. hmlh1, hhsh2 and hmsh6 mutations in south Swedish families. Manuscript 7
8 8 Risinger JI, Berchuck A, Kohler MF, Watson P, Lynch HT, Boyd J. Genetic instability of microsatellites in endometrial carcinoma. Cancer Research 1993; 53: Risinger JI, Hayes AK, Berchuck A, Barrett JC. PTEN/MMAC1 mutations in endometrial cancers. Cancer Res. 1998: 57: Sandles LG, Shulman LP, Elias S, Photopulos GJ, Smiley LM, Posten WM, Simpson JL. Endometrial adenomcarcinoma genetic analysis suggesting heritable site-specific uterine cancer. Gynecologic Oncology 1992; 47: Schildkraut JM, Risch N, Thompson WD. Evalueating genetic association oamong ovarian, breast,and endometrial cancer: evidence for a breast/ovarian cancer relationship. Am J Hum Genet 1989; 45: Steck PA. et al. Identification of a candidate tumour suppressor gene, MMAC1, at chromosome 10q23.3 that is mutated in multiple advanced cancers. Nature Genet 1997;15: Vasen HFA et al. The epidemiology of endometrial cancer in hereditay nonpolyposis colorectal cancer. Anticancer Res. 1994; 14: Vasen HFA et al. Surveillance in hereditary nonpolyposis colorectal cancer: an international cooperative study of 165 families. Dis. Colon Rectum 1993; 36: 1-4. Watson P and Lynch HT. Extracolonic cancer in hereditary nonpolyposis colorectal cancer. Cancer 1993; 71: Watson P. et al. The risk of endometrial cancer in hereditary onpolyposis colorectal cancer. Am J Med. 1994;96: Wijnen J et al. Familial endometrial cancer in female carriers of MSH6 germline mutations. Nature Genet 1999;23:
9 9 Riktlinjer för utredning, uppföljning och omhändertagande När skall man misstänka hereditär endometriecancer? Diagnosen baseras på familjeanamnesen, som utvisar en dominant nedärvning av kolorektalcancer eller kolorektal/endometriecancer, eller känd kolorektal/endometrie cancer associerad mutation i familjen. Då låg ålder vid insjuknandet hos samma person ökar sannolikhet för hereditet bör två fall av dessa tumörsjukdomar hos förstagradssläktingar eller ett fall med debut före 45 års föranleda utvidgad familjeutredning för att utesluta att tumörsjukdomen är en del av ett HNPCC-syndrom. Även förekomst av både kolon och endometriecancer hos samma patient bör föranleda utvidgad familjeutredning. När är mutationsundersökning indicerad? Mutationsundersökning avser att fastställa om en mutation kan påvisas. Sådan kan erbjudas om familjen uppfyller hereditetskriterierna och om det finns en person i familjen med tumörsjukdomen, som kan lämna blodprov. Utredningen bör ske vid en cancergenetisk mottagning. Eventuell mutationsundersökning måste föregås av genetisk rådgivning. Endast MLH1och MSH2-generna är idag aktuella för rutinmässig analys. För båda generna gäller att sannolikheten är låg att finna mutation om ej dominerande antal fall i familjen är yngre än 50 år vid insjuknande, eller mikrosatellitinstabilitet påvisats i tumör hos familjemedlem. Enbart familjär förekomst av endometriecancer är idag inte indikation för mutationsanalys. Av dessa anledningar bör mutationsundersökningar begränsas till familjer som uppfyller kriterierna enligt nedan ( se även sidan 5 och dokument om ärftlig kolorektal cancer): - HNPCC enligt Amsterdamkriterier (se definitioner) - MSI positiv kolon/endometrietumör. 9
10 10 Om en mutation i är känd i familjen kan presymptomatisk undersökning erbjudas efter noggrann rådgivning för att bättre precisera risken i det enskilda fallet. Uppföljning vid ärftligt ökad risk för endometriecancer Se även dokument avseende kolorektal cancer. Ärftligt ökad risk för endometriecancer med eller utan association till är ett coloncancer så pass vanligt tillstånd att kunskap om handläggning bör finnas på länssjukhusnivå. Ett cancergenetiskt nätverk, bestående av tarmkirurg, gynekolog och psykosocial resursperson bör därför finnas i regionen. Efter riskbedömning bör patienterna följas upp på hemorten av tarmkirurg (respektive gynekolog vid risk för endometriecancer) med särskild erfarenhet att handlägga sådana fall. Utredningen vid en cancergenetisk mottagning kan leda till någon av följande riskbedömningar: 1. a. Ingen misstanke om hereditär cancer, eller endast liten ökad risk (<10%) b. anlagsundersökt individ från familj med känd mutation som saknar denna. Ingen speciell uppföljning nödvändig. 2. Enligt familjeutredningen föreligger minst 10% risk för kolorektal cancer baserad på epidemiologiska data, eller mutationsundersökning ej indicerad. Livstidsrisken att drabbas av kolorektal cancer är 10-40%. Rekommendationer om riktad hälsokontroll är aktuella. 3. Dominant nedärvningsmönster misstänks efter släktutredningen, ingen individ lämplig för testning finns, eller ingen mutation påvisad med tillgängliga metoder Rekommendationer om riktad hälsokontroll är aktuella. Information om profylaktisk gynekologisk kirurgi kan vara indicerad i vissa familjer. 4. Mutationsanalys har visat muterad hmlh1- resp. hmsh2-gen hos individen. Risken kan bedömas till minst 70% att under livstiden utveckla kolorektal cancer och förhöjd risk finns också för andra cancersjukdomar. Rekommendationer om riktad hälsokontroll blir aktuell liksom information om möjliga profylaktiska kirurgiska åtgärder. 10
11 11 Sammanfattning av åtgärder vid risker överstigande 10% 1 Uppföljning och kontroll (se även dokument om kolorektal cancer) Start 5-10 år före lägsta debutålder. Gynekologisk undersökning årligen, eventuellt associerad med ultraljudsundersökning. 2 Profylaktisk kirurgi Om reproduktionen är avslutad kan profylaktisk hysterektomi övervägas, speciellt om tarmkirurgi är aktuell. 11
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition
Läs merState-of-the-art. Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom.
1 020705 State-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom Kolorektal cancer 1 2 Innehåll: sid Sammanfattning av riktlinjer 3 Famijärt
Läs merNorra regionen 20090901
Norra regionen 20090901 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRDPROGRAM FÖR INTRODUKTION... 3 MÅLSÄTTNING... 4 ORGANISATION... 4 REMITTERING AV PATIENTER... 4 Remisserna sänds till:... 4 Vilka familjer bör remitteras...
Läs merPresymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer
Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
Läs merState-of-the-art. Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom.
1 010208 State-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom Ovarialcancer 2 Innehållsförteckning: sid Definitioner 3 Epidemiologi
Läs merVårdprogram. Hereditär Nonpolyposis Colorectal Cancer
Vårdprogram för Hereditär Nonpolyposis Colorectal Cancer (HNPCC) ONKOLOGISKT CENTRUM Södra sjukvårdsregionen 2005 ISBN 91-85738-66-2 Onkologiskt centrum, Lund 2005 2 Översikt över den genetiska utredningen
Läs merÄrftlig predisposition för koloncancer
Ärftlig predisposition för koloncancer Heikki J. Järvinen Ärftligt nonpolypöst kolorektalcancersyndrom (hereditary nonpolyposis colorectal cancer syndrome, HNPCC) är en dominant ärftlig predisposition
Läs merEndoskopi: Ärftlig kolorektal cancer
Dok-nr 24986 Författare Version Linda Hermansen, vårdadministratör, Magtarmmedicinska kliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Rikard Svernlöv, bitr verksamhetschef, Magtarmmedicinska kliniken US 2019-01-21
Läs merPatientinformation Misstänkt ärftlig tjocktarmscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen
Patientinformation Misstänkt ärftlig tjocktarmscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ordlista Ord Adenom Colon DNA Gastroskopi Gen Hereditär HNPCC Koloskopi Lynch syndrom Mutation Mutationsanalys
Läs merMiriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna 2010 09 02 EC är den fjärde vanligaste tumörformen hos kvinnor och utgör ca 6 % av all kvinnlig cancer vilket motsvarar ca 1400 fall/år
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merPresymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer
Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer Alerts bedömning Publicerad 00-02-02 Reviderad 00-04-10 Version 2 Upptäckten av att förändringar (mutationer) i två bestämda gener innebär en ökad risk
Läs merÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Läs merGENETISK FÖRKLARING TILL TUMÖRSJUKDOM UPPTÄCKT
GENETISK FÖRKLARING TILL TUMÖRSJUKDOM UPPTÄCKT I en ny avhandling har gener med sjukdomsorsakande variationer identifierats. Genom att vi har hittat den genetiska förklaringen till kolorectal cancer kan
Läs merOnkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm
Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik
Läs merPatientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen
Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merGynekologisk Cancer : Corpus
Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)
Läs merCANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ
CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall
Läs merFamiljär kolorektal cancer (HNPCC) är inte ett syndrom utan en uteslutningsdiagnos.
1/5 Dokumentnamn: Ärftlig kolorektal cancer Utfärdande PE: HMC Utfärdande enhet: Mag-tarmmedicinska kliniken Framtagen av: Olga Bednarska, specialistläkare ICD-10 kod: Z80.0 Z85.0 Sökord: Lynch syndrom,
Läs merCANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ
CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall
Läs merKolorektal cancer. Fereshteh Masoumi
Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal
Läs merCANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ
2 (5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall utredas för misstänkt ärftlig cancer
Läs merState-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom Prostatacancer
010126 1 State-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom Prostatacancer 010126 2 Innehåll: sid Definition 3 Epidemiologi 3 Etiologi
Läs merJohan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?
Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion
Läs merProjektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer
1 Louise Olsson Eskilstuna 2007-04-24 Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer Projektansvarig: Louise Olsson, kir klin /
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide
Läs merFamiljär Hyperkolesterolemi
Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar
Läs merUtvärdering av diagnostiska strategier vid ärftlig tjocktarmscancer (Lynch syndrom)
Utvärdering av diagnostiska strategier vid ärftlig tjocktarmscancer (Lynch syndrom) sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 29 juni 2016 www.sbu.se/2016_04 Lynch syndrom
Läs merGenetik, etik och samhälle Genetiska tester och vad händer sen?
Genetik, etik och samhälle Genetiska tester och vad händer sen? Senast uppdaterad 2018-12-22 FNs globala mål för hållbar utveckling nummer 3 rör hälsa och välbefinnande och är ett av de områden där genetiken
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merRekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och
Läs merDel 8. Totalpoäng: 10p.
Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden
Läs merBRCA1 och BRCA2 har nått kliniken Tioårigt fynd av genmutation ger nu möjlighet förebygga ärftlig bröstcancer
Niklas Loman, med dr, avdelningsläkare, onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund (Niklas.Loman@onk.lu.se) BRCA1 och BRCA2 har nått kliniken Tioårigt fynd av genmutation ger nu möjlighet förebygga
Läs merStrategier som kan bidra till att minska ovarialcancer. Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset
Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset VECKAN 2017 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Kan man förebygga ovarialcancer?
Läs merPROSTATACANCER. Det är väl känt att män med prostatacancer. Nya rön om ärftlighet för
Nya rön om ärftlighet för PROSTATACANCER Den utbredda PSA-testningen påverkar kraftigt risken att få diagnosen prostatacancer. Med hjälp av de unika svenska registren har vi studerat hur PSA-testningen
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom
Läs merÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens i Lund, avd 2, beslut den 28 september 2004 Dnr 479/2004
Sid 1 (3) CENTRALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN BESLUT Dnr Ö 35-2004 2004-12-09 KLAGANDE Region Skåne Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens
Läs merState-of-the-art. Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom.
040714 State-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom Bröstcancer 1 Innehållsförteckning: Inledning sid 3 Definitioner sid 4 Epidemiologi
Läs merNamn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning?
Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning? Ingen intressekonflikt Ursprungs- och reviderade kriterier VI. Family history
Läs merState-of-the-art. Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom.
1 050202 State-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom Allmän översikt I. Generella principer 1 Innehållsförteckning: 2 Inledning
Läs merHealth Technology Assessment (HTA) Utlåtande
1(31) Region Skåne Skånes universitetssjukvård HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande Test för MMR-proteiner i klinisk rutin vid kolorektal cancer [DNA mismatch repair deficiency tumour
Läs merPresymptomatisk testning för ärftlig cancer
16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin
Läs merspecialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist
Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och
Läs merGastrointestinal cancer
Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,
Läs merIntroduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011. Män
Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011 Män Procent Antal fall Prostatacancer 32,2 9663 Hudcancer exkl melanom 10,8 3259 Tjocktarmscancer 6,9 2081 Urinblåsecancer
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merCancerforskning. i Region Skåne och Södra Sjukvårdsregionen. Forsknings- och utvecklingsenheten
Cancerforskning i Region Skåne och Södra Sjukvårdsregionen Forsknings- och utvecklingsenheten Forsknings- och utvecklingsenheten Ansvarig utgivare: Ingvar Wiberg ingvar.wiberg@skane.se Telefon: 046-15
Läs merVad är en genetisk undersökning?
12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,
Läs merReportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer
Information och tjänster för din hälsa och vård. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Öppet dygnet runt. Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer Vissa former av cancer kan
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merTumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI
Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation
Läs merGynekologisk cancer och ärftlighet. Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND
Gynekologisk cancer och ärftlighet Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND Cancer drabbar 50 000 svenskar varje år 2 500 ärver cancer Varför vill vi studera
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merPrövarmöte Elite Stora Hotell, Jönköping
En randomiserad dubbelblind placebokontrollerad studie med ASA behandling vid tjock- och ändtarms- ALASCCA cancer hos patienter med mutationer i PI3K signalvägen Prövarmöte 2017-08-23 Elite Stora Hotell,
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merLever: Handläggningsrutin hereditär hemokromatos
Dok-nr 05793 Författare Version Stergios Kechagias, professor/överläkare, Magtarmmedicinska kliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Stergios Kechagias, professor/överläkare, Magtarmmedicinska kliniken
Läs merBILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen
BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen
Läs merNationellt vårdprogram för äggstockscancer
Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla
Läs merHCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Läs merFörutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona
Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen
Läs merVad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en
Läs merDUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.
Läs merBDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson
BDD-studien när forskning blir klinisk rutin ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson TYPER AV BARNDIABETES Sekundär: CF, steroidbehanding Typ 1 Autoimmun HLA Insulinbrist Alltid insulin MODY: Maturity Onset
Läs merFrågor till seminariet Familjer med cancer
Frågor till seminariet Familjer med cancer Gå igenom och fundera över nedanstående frågor innan seminariet: Är cancer ärftlig? Vilka cancerformer anses vara ärftliga? När ska man misstänka ärftlig cancer?
Läs merOnkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merFragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X
Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merState-of-the-art. Pankreascancer
State-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftlig ökad risk för tumörsjukdom Pankreascancer 2007-05-04 Reviderad 2012-11-23 Hereditär pankreascancer 1 Innehållsförteckning
Läs merAVSTÅ FRÅN ONÖDIG COLONRÖNTGEN! Cancermisstanke kan avfärdas med skärpt diagnostik
AVSTÅ FRÅN ONÖDIG COLONRÖNTGEN! Cancermisstanke kan avfärdas med skärpt diagnostik Colonröntgen vid utredning av funktionella tarmbesvär? I ett oselekterat primärvårdsklientel står digestionsorganens sjukdomar
Läs merEndometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA
Endometriebiopsi/skrap Benignt Hyperplasi Cancer DNA DNA-analys Inför OP endometriecancer Cancer av: Lågrisk- eller högrisktyp? Djupväxt > ½ myometriet? Avvikande DNA-innehåll? Diploid normal Non-diploid
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar?
ÖVNINGSUPPGIFTER K 1 1 Rita Din egen släkttavla (pedigree) omfattande mor- och farföräldrar och deras avkomma. Anvisningar rörande hur en pedigree ritas ges i läroboken (sid 57). Kom ihåg att det kan också
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merFrågor till seminariet Familjer med cancer
Frågor till seminariet Familjer med cancer Gå igenom och fundera över nedanstående frågor innan seminariet: Är cancer ärftlig? Vilka cancerformer anses vara ärftliga? När ska man misstänka ärftlig cancer?
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merSara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Läs merCarl von Linné, CARPAs årsmöte Eva Tiensuu Janson, Professor Onkologisk endokrinologi Uppsala
Carl von Linné, 1707-1778 CARPAs årsmöte 2019 Eva Tiensuu Janson, Professor Onkologisk endokrinologi Uppsala Cancer är en genetisk sjukdom Loss or mutation of the APC gene DNA hypomethylation Activation
Läs merCentrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus
Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG) vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå arbetar för att förebygga
Läs merCentrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus
Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG) vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå arbetar för att förebygga
Läs merAnna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet
Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet
Läs merCystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala
Cystnjursjukdomar och genetik Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala Njurcystor i frisk population Ålder En cysta Bilaterala 30-49 år 1.7 % 1 % 50-70 år 11.5 % 4 % >70 år 22.1 %
Läs merKlinisk genetik en introduktion
Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd
Läs merKnöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken
Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?
Läs merFakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Läs merUppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017
Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk
Läs merMultivitaminer och bröstcancerrisk
Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal
Läs merCentrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi med NGS-analys
Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys Equalis användarmöte Molekylär diagnostik Birgitta Kjellström Sektionen för Genanalys, Klinisk kemi 2017-11-16 Familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
Läs merLevercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling
Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum
Läs mer