KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Introduktionskurs om cancer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Introduktionskurs om cancer"

Transkript

1 KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Introduktionskurs om cancer Publicerad i november 2003

2 Kursinformation Välkommen till en introduktionskurs för patienter om cancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar bör du ta några minuter på dig att läsa igenom informationen om kursen. Klicka på knappen Skriv ut om du vill läsa och skriva ut kursanteckningarna. De innehåller all text som ingår i kursen. Kontrollera att högtalarna är på och att volymen är lagom hög. När du är redo att sätta igång klickar du på Fortsätt. Kursöversikt Människokroppen består av miljontals små enheter som kallas celler. I en frisk kropp tillverkar de flesta cellerna nya celler som ersätter äldre och skadade celler. Denna reglerade process, där nya celler endast tillverkas medan individen växer eller för att ersätta äldre celler, kan ibland drabbas av störningar. När sådana störningar inträffar kan celler växa okontrollerat och bilda en cellmassa, en så kallad tumör. Om cellerna i en tumör fortsätter att dela sig och skadar intilliggande celler och vävnader kallas detta cancer. I denna introduktionskurs beskriver vi cellernas tillväxtprocess hos friska människor och förklarar orsakerna till att en cell blir en cancercell. Vi redogör också för hur man upptäcker cancer, behandlar cancer och vilka alternativ som kan finnas för en person som får cancer.

3 1. Vad är cancer? Människokroppen består av miljontals små enheter som kallas celler. Vid den normala celldelningen produceras fler celler enligt en strängt reglerad process. Om störningar uppstår i denna process kan cellen börja dela sig gång på gång så att det bildas en cellmassa. Om denna massa, som kallas en tumör, växer in i omkringliggande vävnader och skadar de normala, friska cellerna runt den, kallas det cancer. Människokroppen består av miljontals små enheter som kallas celler. De flesta cellers livscykel består av celldelning med cellproduktion, tillväxt och slutligen död. Tidpunkten för dessa faser beror på vilken typ av cell det är. Exempelvis lever hjärtceller nästan lika länge som människan lever, medan röda blodkroppar dör inom ett par veckor. Men det bildas naturligtvis hela tiden nya röda blodkroppar som ersätter dem som dör. Vissa celler delar sig ofta, exempelvis de celler som utvecklas till blodkroppar. För andra celler, till exempel de celler som klär blodkärlens väggar, kan delningen ta flera år. Det är viktigt att påpeka att dessa faser under normala omständigheter sker enligt en strängt kontrollerad process. Ibland uppstår störningar i processen. När detta händer växer celler okontrollerat och bildar en cellmassa, som kallas en tumör. Det finns två typer av tumörer: godartade, som också kallas benigna, och elakartade, så kallade maligna tumörer. En godartad tumör, som vanligen består av en ofarlig massa av celler som delar sig, är inte en cancertumör. Cancertumörer är elakartade tumörer, som kan sprida sig och skada andra vävnader. Det är sådana tumörer som orsakar sjukdom.

4 2. Vad orsakar cancer? Forskarna vet ännu inte riktigt hur cancer börjar, men de vet att cancer kan uppstå om något går fel i den cykel med tillväxt, delning och död som de flesta celler genomgår. Sådana rubbningar i cellcykeln kan uppstå av många olika skäl och de flesta av dessa är fortfarande okända. Det är möjligt att det uppstår fel i de instruktioner som finns i cellens DNA. Detta kan hända vid exponering för strålning eller vissa typer av skadliga ämnen, men det kan också hända av en slump vid någon av de många delningscykler som cellerna genomgår under livets gång. Med undantag av vissa celler i fortplantningsorganen, växer och delar sig de flesta av kroppens 6 triljoner celler flera gånger under sin livstid. Varje gång de delar sig bildar de nya dotterceller. Faserna i cellernas tillväxt och delning, som kallas cellcykeln, sker i en bestämd ordning och med en bestämd hastighet. Processen styrs av en tidtabell som kallas cellcykelns klocka. Cellcykelns klocka är beslutsfattaren i cellen. Den integrerar de många tillväxtreglerande signaler som påverkar cellen och bestämmer när den ska dela sig. När en cell kopierar sig själv dubblerar den först sitt DNA. DNA är det genetiska material som styr vad som händer i en cell. Därefter formerar sig DNA på motsatta sidor av cellen, som sedan delas mitt itu. Resultatet av denna process är två identiska celler som är exakta kopior av originalcellen. Om denna cellcykel rubbas så att cellen börjar växa och dela sig okontrollerat, uppstår cancer. Vad är det då som kan rubba cellcykeln och orsaka cancer? Om celler exponeras för strålning eller vissa kemiska ämnen kan vissa mindre bitar av DNA, som kallas gener, skadas. Om detta inträffar i gener som deltar i kontrollen av tillväxt och delning kan det leda till cancer eller också kan cellen dö. Ämnen som kan orsaka cancer kallas karcinogener. Det finns också många virus som kan infektera vissa mänskliga celler på ett sätt som rubbar celltillväxten och orsakar cancer. Ett exempel är humant papillomavirus, som kan orsaka livmodercancer. Under den naturliga åldrandeprocessen sker det ofta en lång rad slumpmässiga förändringar i DNA, som kallas mutationer. Dessa mutationer kan orsaka cancer, och cancer är mycket riktigt vanligare bland äldre. Slutligen finns det många gener som man vet ökar risken att drabbas av olika typer av cancer. Dessa gener kallas onkogener. I likhet med alla andra gener överförs sådana onkogener från generation till generation. Detta innebär att vissa typer av cancer är ärftliga, eller åtminstone att man kan ärva en tendens att utveckla cancer.

5 3. Hur växer tumörer? En cell som utvecklas till en cancercell har lång väg att gå innan den har bildat en cancertumör. Alla celler, även cancerceller, behöver ständig tillförsel av syre och näring. En frisk cell får den näring och det syre den behöver från närliggande blodkärl. Men när en cancercell delar sig gång på gång, hamnar cellerna inuti massan allt längre bort från blodkärlen. För att en cancertumör ska kunna växa är den alltså beroende av att kroppen bildar NYA blodkärl inne i tumören. Alla celler behöver näring och syre. De är också beroende av att avfallsprodukter från cellens ämnesomsättning fraktas bort. Blodet transporterar syre och näring till cellerna via blodkärlen. Men om dessa livsnödvändiga ämnen ska kunna levereras till cellen måste avståndet från blodkärlet till cellen vara oerhört kort. Därför ligger de flesta av kroppens celler på ytan av ett mycket litet blodkärl, som kallas kapillär, eller också ligger de inte längre än en eller två celler bort från ett sådant blodkärl. I början av tumörens utveckling får cancercellerna näring från kapillärerna. När tumören växer hamnar vissa celler slutligen så långt bort från de angränsande kapillärerna att de inte kan få tillräckligt med syre och näring för att växa. Detta innebär att cancerceller måste stimulera bildningen av nya kapillärer för att kunna fortsätta att växa. I den normala vuxna kroppen behöver de celler som bildar blodkärlen vanligtvis inte växa eller dela sig. Under menstruationen och efter en vävnadsskada kan emellertid nya blodkärl växa ganska snabbt. Denna process kallas angiogenes och varar normalt i högst ett par veckor. I tumörer kan angiogenesen emellertid pågå under längre perioder och hjälpa tumörerna att växa. Angiogenesen kan ske på grund av att tumörer producerar ämnen som stimulerar nybildning av kärl, så kallade angiogena faktorer. Angiogenesen tycks vara avgörande för att tumören ska kunna ta steget från en liten ofarlig ansamling av muterade celler till en stor elakartad svulst utan angiogenesen skulle tumören inte bli större än ett riskorn. Vissa tumörer ligger sovande i åratal och det beror troligen på att det kan ta decennier för tumörceller att tillägna sig förmågan att sätta igång angiogenesen. Att avbryta angiogenesen är ett sätt att hindra tumörtillväxt.

6 4. Hur sprider sig cancer? Cancer som sprider sig kallas metastaserande cancer. Cancer sprider sig vanligen genom att cancerceller frigörs från primärtumören, eller ursprungstumören, och färdas med blodet eller lymfan till avlägsna delar av kroppen. De flesta tumörer betraktas inte ens som elakartade förrän de har förmåga att metastasera. Vi ska nu ta reda på vad en cell måste kunna göra för att bilda metastaser. Cancer som sprider sig kallas metastaserande cancer. Cancer sprider sig vanligen genom att cancerceller frigörs från primärtumören, eller ursprungstumören, och via blodet eller lymfan transporteras till andra delar av kroppen. Lymfsystemet ingår i immunsystemet och består av kärl och lymfknutor som finns i hela kroppen. För att undersöka risken för metastaser kontrollerar läkarna ofta om det finns cancerceller i lymfknutorna. En elakartad tumör kännetecknas av förmågan att metastasera, till skillnad från godartade tumörer som inte kan bilda metastaser. En cancer som har metastaserat når avlägsna platser i kroppen och invaderar livsviktiga organ på ett sätt som i många fall innebär att det inte går att komma åt cancern på kirurgisk väg. Risken för metastaser innebär också att det sällan räcker med enbart operation för att behandla cancern, såvida inte cancern upptäcks i ett mycket tidigt stadium. För det mesta är det också vara nödvändigt med läkemedelsbehandling och/eller strålterapi. För att bilda metastaser måste en cancercell kunna frigöra sig från primärtumören invadera angränsande vävnad och växa in i blod- eller lymfkärl överleva i blodets eller lymfans cirkulationssystem stanna i kapillärerna i avlägsna organ skaffa tillträde till angränsande vävnad på den nya platsen och därefter börja växa. Cancerceller överlever inte någon längre period. När de har kommit in i blodet eller lymfan måste de relativt snabbt fästa sig vid ett blodkärl. Av de cancerceller som frigör sig från primärtumören är det troligen färre än 1 av som överlever och kan bilda nya tumörer. Vi förstår ännu inte alla de faktorer som har betydelse för cancercellernas spridning och överlevnad. En annan möjlighet är att värdens immunsystem upptäcker och dödar cellerna när de cirkulerar i kroppen. Trots detta är det tyvärr vanligt att cancer återkommer månader eller år efter det att ursprungstumören, eller primärtumören, har avlägsnats. Det beror på att när primärtumören upptäcks eller avlägsnas kan vissa cancerceller redan ha bildat metastaser eller frigjort sig och slagit sig ned på avlägsna platser. Cancer som återkommer trots att alla synliga tumörer har oskadliggjorts kallas återfall eller på läkarspråk relaps av sjukdomen.

7 Cancerceller som cirkulerar i blodet överlever inte hur länge som helst utan måste fästa sig vid ett blodkärl. Detta leder till att en del platser är mer mottagliga för metastaser från vissa primärcancrar än andra. Cirkulerande tumörceller, som har frigjort sig från tumören, fångas ofta upp i den första kärlbädd som de möter när de färdas med blodet. Ett bra exempel är att tjocktarmscancer oftast metastaserar till levern eftersom de blodkärl som lämnar tjocktarmen går direkt till levern. Av outgrundliga skäl tycks emellertid vissa andra typer av tumörer föredra att metastasera till särskilda ställen. Exempelvis metastaserar både bröstcancer och prostatacancer till skelettet.

8 5. Vilka riskfaktorer finns det för cancer? Även om forskarna ännu inte vet exakt vad som orsakar många av de olika cancertyperna har de identifierat vissa riskfaktorer för cancer. Vi ska nu beskriva några av de vanligare faktorerna som man vet bidrar till att cancer utvecklas. Cancer bildas i många olika organ och varje typ av cancer har olika riskfaktorer. Denna lista visar några av de faktorer som man vet bidrar till att cancer utvecklas. Skada på DNA kan leda till att en cell fortsätter att dela sig när den inte borde göra det. Eftersom DNA ärvs från föräldrarna kan man ärva en tendens att utveckla vissa cancertyper. Det går inte att förhindra arvet av cancerrisken men det är bra att ta reda på så mycket som möjligt om familjens sjukhistoria. Om det finns många fall av cancer i familjen ska du nämna det för läkaren. Röntgen kan skada DNA och därmed leda till cancer. Den lilla mängd röntgenstrålar som man kan exponeras för av medicinska skäl, eller på ett flygplan, är ofarlig. Långvarig exponering för solens strålar kan emellertid leda till hudcancer. För att undvika hudcancer bör man undvika att utsätta oskyddad hud för intensiv sol, med andra ord undvika att drabbas av hudreaktioner i form av rodnad eller brännskador.. Rökning och användning av tobak kan skada celler i lungor, mun och strupe och därmed leda till cancer i dessa organ. Upp till en tredjedel av alla cancer kan kopplas till tobaksbruk. Tobaksrökning är den enskilt största faktorn som orsakar cancer i kroppen olika organ. Detta gäller således inte endast lunga och luftvägar utan också t ex bröstcancer och njurcancer. Därför är det bäst att aldrig börja röka, och om du har börjat röka bör du sluta. Det är aldrig för sent att sluta röka. För mycket alkohol tycks öka risken för mun- och strupcancer. Att både dricka alkohol och röka har visat sig vara särskilt riskfyllt och bör därför undvikas. Övervikt och fettrik mat är faktorer som tycks öka cancerrisken. Det bästa är att äta en sund, balanserad, fettsnål kost och rikligt med frukt, grönsaker och fibrer. Motion är också viktigt eftersom fysisk aktivitet kan minska risken för cancer. Risken att utveckla cancer ökar med åldern. Detta beror troligen på att celler med tiden förvärvar mutationer som leder till skadat DNA. Själva åldrandet går naturligtvis inte att stoppa men man bör vara medveten om att cancerrisken ökar med stigande ålder. För att minimera den skada som cancer orsakar är det viktigt att delta i de screeningundersökningar som erbjuds, exempelvis för bröstcancer och livmodercancer hos kvinnor. Genom dessa undersökningar kan man upptäcka cancer i ett mycket tidigt stadium. Självundersökning är också ett sätt att upptäcka cancer så tidigt som möjligt.

9 6. Hur upptäcks och klassificeras cancer? Det finns många olika typer av cancer och symtomen på en typ av cancer kan vara mycket olika symtomen på en annan typ av cancer. Därför är det mycket viktigt att du pratar med din läkare om du märker någon förändring i kroppen, särskilt om vissa riskfaktorer stämmer in på dig, till exempel om du röker eller har nått en viss ålder. Om din läkare konstaterar att du har cancer, kommer han eller hon att ta reda på vilken typ av cancer du har och i vilket stadium den befinner sig. Detta hjälper läkaren att bestämma vilken behandlingsmetod som är bäst. Olika cancrar kan ge en mängd olika symtom, bland annat smärta, domning, trötthet, ändringar i kroppsfunktioner eller en knöl. Om du märker någon kroppslig förändring, ska du prata med din läkare. Din läkare kommer att ställa ett antal frågor för att avgöra om du kan ha cancer. Läkaren kan också ta röntgenbilder, testa blodet och urinen, och ta en biopsi, vilket betyder att man tar en liten bit vävnad från en eventuell knöl eller ett påverkat organ. Om du har en tumör är det inte säkert att det går att säga vilken typ av cancer det handlar om förrän en patolog har undersökt ett prov från tumören. Innan tumören har opererats kan det också vara svårt att klassificera den eller uttala sig om sjukdomens omfattning, att göra en så kallad stadieindelning. Syftet med stadieindelning är att identifiera sjukdomens utbredning. Denna information behövs för att planera lämplig behandling och den kan också göra det lättare att förutsäga resultatet eller prognosen. Överlevnadstalen är högre i fall där sjukdomen är begränsad, eller lokaliserad, till en del av kroppen. De flesta solida tumörer stadieindelas med användning av TNM-systemet, där T står för tumör, N för nod och M för metastaser. T står som nämnts för tumör. Här beskrivs primärtumörens omfattning. Vid vissa cancerformer är primärtumörens storlek den faktor som är viktigast för prognosen. Det gäller bland annat cancer i huvud och hals. Vid andra cancerformer, till exempel melanom, kolorektal cancer och blåscancer, är det inte främst storleken som har betydelse för T-stadiet utan djupet på invasionen i närliggande vävnad. N står för noder, eller lymfkörtlar. Vid solida tumörer beror prognosen i mycket hög grad på i vilken mån cancerceller har invaderat lymfkörtlarna.av detta skäl registreras frånvaron eller närvaron av metastaser i lymfkörtlar samt metastasernas omfattning. M står för metastaser. Frånvaron eller närvaron och antalet identifierbara metastaser definieras. Den övergripande stadieindelningen av cancer sträcker sig från stadie 1, som vanligen går att bota, till stadie 4, vilket är en avancerad cancer som kan vara omöjlig att operera. Det är viktigt att fastställa i vilket stadium din cancer befinner sig eftersom det då blir lättare att avgöra vilka behandlingar som sannolikt är bäst för dig.

10 7. Vilka behandlingsalternativ finns det? I många fall av cancer, särskilt om den upptäcks tidigt, utarbetar patienten och läkaren en radikal eller potentiellt botande behandlingsplan. I denna behandlingsplan används kombinationer av strålning, kemoterapi, kirurgi eller biologisk terapi för att försöka döda tumören och cancercellerna. Om det inte går att bota cancern, kan man sätta in behandling som får patienten att må bättre. Behandling kallas radikal eller potentiellt botande när den ges i syfte att bota patienten eller långsiktigt kontrollera sjukdomen. När det inte finns någon bot, kan palliativ behandling sättas in för att lindra symtomen och därmed förbättra patientens livskvalitet. Din läkare kommer att besluta om behandlingsalternativ med utgångspunkt från vilket stadium tumören befinner sig i. Om en tumör diagnostiseras i ett tidigt stadium, då den fortfarande är isolerad och innesluten, kan det räcka med att operera bort den. Om tumören redan har invaderat andra vävnader, eller kan tänkas göra det, kan operationen kompletteras med adjuvant behandling i form av antingen strålterapi eller kemoterapi. Med adjuvant behandling menas behandling som understödjer andra typer av terapi. Syftet är att döda cancerceller som kan frigöra sig från primärtumören, och därigenom antingen förhindra att metastaser bildas eller angripa metastaser som redan har etablerats. Alternativt kan primärbehandlingen bestå i strålterapi eller kemoterapi i stället för kirurgi. De olika behandlingsalternativen sammanfattas i denna tabell. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Eftersom en kombination av strålterapi, kemoterapi och operation i vissa fall kan ha bättre effekt, kan det vara lämpligt att sätta in en kombinerad kemo- och strålterapi. Om exempelvis en primärtumör inledningsvis är omöjlig att behandla kirurgiskt, kan en period med strålterapi eller kemoterapi minska tumörens storlek så att den går att operera bort eller så att operation underlättas. Denna metod, där terapi ges före primärbehandlingen, kallas neoadjuvant behandling. Den allmänt erkända och vedertagna behandlingen för en viss typ av tumör kallas vanligen förstahandsbehandlingen. Om denna terapi inte är framgångsrik utan tumören fortsätter att växa, försöker man med andrahandsbehandling. Ibland kan cancerbehandling även innebära att man provar med tredje- och fjärdehandsbehandling.

11 8. Vilka typer av behandlingar finns det? För många typer av cancer har läkarna och forskarna redan enats om vilka behandlingsmetoder som är mest framgångsrika. De fyra vanligaste behandlingarna är operation, strålterapi, kemoterapi och hormonterapi. Men det pågår ett löpande arbete där man undersöker nya typer av behandlingar och nya kombinationer av befintliga behandlingar som kan förbättra cancerpatienternas chanser att tillfriskna. De fyra vanligaste typerna av behandling är operation, strålning, kemoterapi och hormonbehandling. Dessa behandlingar kombineras ofta. Peka med markören på varje typ av behandling som du vill veta mer om. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Rollover-text: Ope ration Operation är en vanlig behandling för cancer som inte har spridit sig. Om det finns risk att cancern har spridit sig i omkringliggande vävnad kan operation också kombineras med kemoterapi och strålterapi. När en tumör avlägsnas brukar man också ta bort en bit av den friska vävnaden runt tumören. Detta område kallas resektionsmarginalen. Hur stor resektionsmarginalen bör vara beror på typen av tumör, typen av operation och hur många gånger kirurgen har utfört just den operationen. Om det finns risk för att cancerceller kan ha kommit i närheten av lymfknutor tas även dessa bort. För att förhindra att cancern sprider sig måste man ibland ta bort såväl tumören som en stor del av omkringliggande vävnad, blodkärl och lymfvävnad. Inom palliativ vård kan man operera bort tumörer som blockerar tarmen eller trycker mot ryggmärgen. Det går att operera bort en enstaka metastas i lungan, hjärnan eller levern men om celler från den tumören har spridit sig i kroppen måste andra typer av behandling sättas in. Operation används också vid diagnostiseringen av cancer eftersom det är först när man har tagit bort en tumör eller tagit en biopsi av den som man med säkerhet kan säga vilken typ av tumör och cancer det rör sig om. Rollover-text: Strålterapi Vid strålterapi används joniserande strålning eller radioaktivt material för att döda cancerceller. Strålterapin riktas mot tumören så att angränsande frisk vävnad skadas så lite som möjligt. En radioonkolog är en läkare som är specialist på att bestämma vilken typ och dos av strålning som behövs för att behandla en tumör. Yttre strålbehandling gör inte ont. Själva terapin innebär att patienten exponeras för en strålning som är smärtfri, ungefär som röntgenstrålning. Radioonkologen markerar det område av kroppen som ska bestrålas så att strålningen kan riktas direkt mot målet. Brakyterapi, eller inre strålning, innebär att man placerar radioaktivt material direkt i cancertumören eller i närheten av den. Dessa processer skadar tumörcellernas DNA. Även om strålning bara kan döda cellerna i en viss fas av cellcykeln, kan den under hela cykeln skada tumörcellerna. Eftersom cellerna inte dör förrän de försöker dela sig kan det ta dagar, veckor eller till och med månader innan man ser behandlingens sammantagna effekter.

12 Rollover-text: Kemoterapi Kemoterapi innebär att man använder giftiga ämnen till att döda (eller hämma tillväxten av) cancerceller. Kemoterapi kan ges i form av en tablett eller en injektion. Eftersom kemoterapi påverkar alla delar av kroppen sätter man in denna behandling för att förhindra att cancern sprids till andra kroppsdelar. De läkemedel som används vid kemoterapi är cytotoxiska, eller celldödande, och verkar genom att döda de celler i kroppen som delar och replikerar sig. Cancercellerna delar sig mycket snabbare än de flesta friska celler och därför dödar läkemedlet huvudsakligen cancerceller. Men även en del normala celler kan skadas och därför kan ett antal biverkningar uppträda. Trots det används kemoterapi i stor utsträckning eftersom denna behandling har visat sig vara mycket effektiv när det gäller att förhindra att cancer återkommer. Rollover-text: Hormonterapi Några typer av tumörer behöver vissa hormoner för att växa. Exempelvis kan cancertumörer i bröstet behöva östrogen medan cancertumörer i prostata kan behöva androgen. Man kan hejda tumörens utveckling genom att blockera det naturliga hormonets verkan, eller ta bort de organ som producerar det. Två relativt nya typer av terapi som du bör känna till är biologisk terapi och genterapi. Peka med markören på respektive term om du vill veta mer om dessa typer av terapi. Rollover-tex t: Biologisk terapi Biologisk terapi kallas också immunterapi eller bioterapi. Bioterapi kan verka genom att aktivera kroppens immunsystem så att det bekämpar cancerceller. Andra typer av bioterapi blockerar vissa gener och biologiska substanser så att de inte får tumörcellen att växa. Rollover-text: Genterapi Genterapin befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium och det finns många problem som måste lösas innan denna teknik kan betraktas som säker och effektiv. Eftersom vissa typer av cancer beror på ärftliga genetiska defekter i DNA, angriper genterapi cancern på själva gennivån. Med denna behandling förändrar man cellen genom att föra in DNA i tumörcellerna så att genuttrycket påverkas direkt. Dessa nukleinsyror kan vara gener, delar av gener eller bitar av DNA. Genterapi kan verka genom ett antal mekanismer och kan exempelvis hämma uttrycket av de gener som främjar cancer selektivt transportera toxiner till cancerceller skydda normala celler från effekterna av högdoskemoterapi

13 9. Vilka biverkningar har dessa behandlingar? Även om kemoterapi ofta är en mycket framgångsrik behandling för vissa typer av cancer, kan de läkemedel som används ha en del mycket besvärande biverkningar. I detta avsnitt listar vi de olika typerna av möjliga biverkningar och skälen till att de uppstår. Behandling med kemoterapi syftar till att döda celler som förökar sig snabbt. Behandlingen är inriktad på cancerceller men påverkar också normala celler som naturligt delar sig med hög hastighet. Sådana celler finns i mag-tarmkanalens invändiga beklädnad, i benmärgen, som producerar röda och vita blodkroppar, och i hårfolliklar. Terapins effekter på normala celler leder till toxiska biverkningar. Peka med markören på etiketterna med biverkningar om du vill veta mer om dem.

14 10. Vad är kliniska prövningar? Om du har cancer kan läkaren föreslå att du deltar i en klinisk prövning. En klinisk prövning är en studie som syftar till att ta reda på hur väl ett nytt läkemedel fungerar innan det börjar säljas. Alla läkemedel, även allergimediciner och smärtlindrande medel, har genomgått kliniska prövningar innan de får säljas till allmänheten. Vi ska nu berätta om de olika typer av kliniska prövningar som används för att undersöka effektiviteten och säkerheten hos nya cancerläkemedel. En klinisk prövning är en studie som är upplagd på sådant sätt att man får svaret på vetenskapliga frågor om nya behandlingar, nya sätt att förhindra och upptäcka cancer eller screeningundersöka patienter. Klinisk forskning är förbindelselänken mellan grundforskningslaboratoriet och patienten. Kliniska prövningar används för att ta reda på vad som fungerar och vad som inte gör det. Alla kliniska studier kontrolleras av särskilda myndigheter (exempelvis Läkemedelsverket och forskningsetikkommittéer) som säkerställer att patienterna dels får information om möjliga risker och fördelar, dels behandlas rättvis och etiskt försvarbart. Kliniska prövningar delas in i tre faser. I fas 1-prövningar testas om läkemedlet är säkert att ge till patienter. I kliniska prövningar inom onkologi deltar endast patienter för vilka det inte finns några andra behandlingsalternativ. Målet med dessa prövningar är att bestämma hur mycket av ett läkemedel det är säkert att ta, hur ofta det behöver tas, vilka biverkningar läkemedlet kan ha och vilka biverkningar som kan begränsa mängden läkemedel som kan tas. Fas II-prövningar visar om ett läkemedel kan minska tumörstorleken. I dessa prövningar försöker man också få fram information som behövs för att lägga upp de viktiga prövningar som kommer att fastställa läkemedlets effektivitet. I fas IIIprövningar jämförs det nya läkemedlet med standardterapier och man undersöker den nya behandlingens totala effektivitet. Varje ny behandling kan ha både risker och fördelar. Fördelarna med att delta i en klinisk prövning är bland annat att man får pröva ett nytt läkemedel. Dessutom får man chansen att hjälpa framtida cancerpatienter. Men det kan finnas nackdelar i form av bland annat oförutsedda biverkningar och risken att terapin inte fungerar. Prövningsläkemedel måste godkännas av läkaren, läkemedelstillverkaren och tillsynsmyndigheter som Läkemedelsverket och forskningsetikkommittéer. Peka med markören på mikroskopikonen om du vill se källor med information om kliniska prövningar. Klicka på Fortsätt när du vill gå vidare. Om du vill ha mer information om kliniska forskningsprövningar kan du besöka följande webbplatser eller ringa Cancerfonden och Läkemedelsverket. Många webbplatser har dessutom information om globala och landsspecifika kliniska prövningar. Läkemedelstillverkare kan också hänvisa patienter till cancerinstitut som testar deras läkemedel. Innan du bestämmer dig för att delta i en studie ska du prata med din läkare och även med den läkare som genomför studien för att få svar på alla dina frågor.

15 Webbplatser med information om kliniska prövningar Cancerfonden Läkemedelsverket Läkemedelsindustrin Mera information Cancerfonden Cancersamtal Karolinska Institutet Netdoktor Bröstcancerföreningarnas riksorganisation ROP Riksorganisationen för Prostatacancer Lungcancerföreningen Stödet Lydiagården rehabilitering för cancerpatienter

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Bröstcancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Bröstcancer Publicerad i maj 2003 Kursinformation Manus Välkommen till patientutbildningens kurs om bröstcancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Prostatacancer Publicerad i Jan 2005 Kursinformation Välkommen till en patientutbildning om prostatacancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi Patientinformation En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin Onkologi Berit 56+, 2,5 år med tamoxifen Varför har Du ordinerats Aromasin i stället för tamoxifen? Denna folder vänder

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

1 mg tablett en tablett dagligen

1 mg tablett en tablett dagligen 1 mg tablett en tablett dagligen Läkemedlets namn: Arimidex tablett 1 mg Verksam substans: Anastrozol 1 mg Indikation/användningsområde: Bröstcancer Adjuvant behandling av östrogenreceptorpositiv bröstcancer

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12

Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12 Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12 Frågor och svar om Zometa Vad är Zometa? Zometa, tillhör de nyare så kallade tredje generationens bisfosfonater, och används idag för behandling av skelettmetastaser,

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Att förstå NJURCANCER. den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden

Att förstå NJURCANCER. den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden Att förstå NJURCANCER renal cell cancer den vanligaste formen av malign tumör i njurvävnaden DEN HÄR GUIDEN Är skriven till dig som fått diagnosen spridd och är tänkt som ett komplement till den information

Läs mer

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev

2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev 2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev remitterad till Lundby sjukhus där jag fick genomgå ultraljud

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern Att hjälpa kroppens kamp mot cancern hur du skyddar dig mot infektioner Innehåller patientin formation Neulasta Vad är egentligen cancer? Cancer är ett skrämmande ord Cancer kan drabba vem som helst. Lyckligtvis

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Zoladex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

PROJEKTARBETESRAPPORT

PROJEKTARBETESRAPPORT Läsåret 2011/2012 Projektgrupp: Handledare: Medbedömare:, NV3C, NV3C, NV3C Lena Sundström Gustaf Idegren 2 SAMMANFATTNING Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje år insjuknar 40

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION 2 Den här broschyren är till för att hjälpa dig förstå hur Eloxatin (Oxaliplatin) verkar, och hur din behandling med läkemedlet kommer att gå till. Se den

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001 Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2013-10-05 Lokal: L001 Kl. 08:15-12:15 (Skrivtid: 4 timmar) Poängfördelning: Karin Franzén Pia

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) WWW.BMS.SE REGIMEN Inledning Före behandling med OPDIVO i kombination med YERVOY TM Det här är

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1 Artiklarna skrivna av Dr Georgia Ede (översättning S E Nordin) Thomas Seyfried PhD, en hjärncancerforskare med över 25 års erfarenhet inom området, gav en banbrytande

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling PANCREASCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling PANCREASCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling PANCREASCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har pankreascancer i ett framskridet stadium. Tarceva tillhör en ny generation

Läs mer

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Patientinformation Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bendamustine medac 25 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska,

Läs mer

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Denna broschyr har tagits fram i samarbete mellan NNTG (Nordic Neuroendochrine Tumor Group), CARPA och Carcinor med stöd av Novartis. Håll dig

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

Kancera AB 8 November 2011

Kancera AB 8 November 2011 Ursprung i Pharmacia & Karolinska Noterat på NASDAQ OMX First North februari 2011 20 läkemedelsutvecklare, 900 m2 laboratorier inom KI Science Park Kancera AB 8 November 2011 Kancera Fokuserar på elakartad

Läs mer

Genterapi. Varför genomförs genterapi? Förutsättning för genterapi är att den genetiska skadan är känd!

Genterapi. Varför genomförs genterapi? Förutsättning för genterapi är att den genetiska skadan är känd! GENTERAPI - T3 HT 2009 Jan-Ingvar Jönsson Genterapi Överföring av terapeutisk (frisk) gen till sjuk cell eller vävnad Att reparera en skadad gen Att ersätta en skadad eller deleterad gen med en frisk gen

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER

Till dig som får Tarceva. Viktig information om din behandling LUNGCANCER Till dig som får Tarceva Viktig information om din behandling LUNGCANCER Vad är Tarceva? Du har fått Tarceva för att du har icke-småcellig lungcancer. HER1/EGFR-receptor Tarceva är en liten molekyl som

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare 2 2 Innehåll Inledning Om: Cancer Vad är cancer? Vad är lungcancer? Vad är ALK-positiv

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv

Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Behandling av avancerad prostatacancer Måndagen den 5 mars anordnade ProLiv Väst två föreläsningar på Handelshögskolan i Göteborg om behandling av avancerad prostatacancer. Inbjudna som föreläsare var

Läs mer