Svar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Inger Dahlbom TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden (2) HSN Svar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden efterfrågar Miljöpartiet de gröna information om hur Socialstyrelsens riktlinjer för vård av kroniskt sjuka följs upp av Stockholms läns landsting. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Skrivelse från Miljöpartiet de gröna, Arbetsprocess för Socialstyrelsens nationella riktlinjer Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens motivering till förslaget Bakgrund Miljöpartiet de gröna (MP) har i en skrivelse efterfrågat information om hur Socialstyrelsens riktlinjer för vård av kroniskt sjuka följs upp av Stockholms läns landsting. Bakgrunden är att landstingsrevisorernas senaste granskning av vården för barn med typ 1-diabetes visade på brister. (MP) skriver att Stockholms läns landsting inte lever upp till de nationella riktlinjerna för hur vården ska skötas och ser behov av kontinuerlig uppföljning av hur Socialstyrelsens riktlinjer för vård av kroniskt sjuka följs. I skrivelsen ställer (MP) fyra frågor enligt nedan. 1.Vilken kunskap har förvaltningen om i vilken utsträckning SLL:s vård av kroniskt sjuka följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer? En sammanslagning har nyligen skett mellan Enheten för vårdgivarstöd, som verkar inom kunskapsstyrning, och Avdelningen för somatisk specialistvård, beställare inom somatisk vård. Sammanslagningen syftar till att utveckla kunskapsstyrningen inom Stockholm läns landsting och att integrera kunskapsstyrning och avtalsstyrning. Integreringen förbättrar förutsättningar för framgångsrik implementering av regionala vårdprogram och nationella riktlinjer och för breddad och fördjupad uppföljning.

2 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Har SLL ambitionen att följa dem eller har det gjorts andra medvetna prioriteringar inom riktlinjerna? Uppföljningsinsatser ska löpande genomföras. Exempelvis bidrog arbetet med nya riktlinjer inom vård av astma och KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) 2015 till framtagning av gemensamma godkännandekriterier för certifiering av astma/kol-mottagningar i Stockholms län. Vidare pågår för närvarande ett lokalt astma/kol-projekt inom Sveriges kommuner och landstings satsning på kroniska sjukdomar, vilket har till syfte att öka kunskap och tillämpning av riktlinjerna. Efter årsskiftet kommer insatsen att följas upp i form av en utvärderingsrapport. För Stockholms läns landstings arbete med nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen gäller Arbetsprocess för Socialstyrelsens nationella riktlinjer, se bifogat dokument. Av dokumentet framgår bland annat hur riktlinjerna ska implementeras och följas upp. 3. Finns det någon automatisk larmfunktion när till exempel antalet läkarbesök och provtagningstillfällen per år inte kan följas, antingen inom de nationella riktlinjerna eller inom den vård SLL har resurser att ge? 4. Hur ser den larmfunktionen i så fall ut? Nej en sådan funktion finns inte i nuläget men Stockholms läns landstings ökade fokus på digitalisering kan eventuellt öppna nya möjligheter. I sådant fall kan ett övervägande av frågan bli aktuellt. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Kitty Kook Wennberg Avdelningschef

3 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämnden SKRIVELSE Angående Oklarheten i hur nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka följs Landstingsrevisorernas senaste granskning av vården för barn med Typ 1- diabetes visade på stora brister. Stockholms läns landsting lever inte upp till de nationella riktlinjerna för hur vården ska skötas. Undlåtenheten kommer utan tvekan att leda till fler komplikationer då Typ 1-diabetes hör till de kroniska sjukdomar där risken för framtida komplikationer är mycket hög. Att landstingsrevisorerna granskat just Typ 1 är bra, men vi ser behovet av kontinuerlig uppföljning av hur Socialstyrelsens riktlinjer för vård av kroniska sjukdomar följs. Miljöpartiet vill därför veta 1. Vilken kuunskap har förvaltningen om i vilken utsträckning SLL:s vård av kroniskt sjuka följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer? 2. Har SLL ambitionen att följa dem eller har det gjorts andra medvetna prioriteringar inom riktlinjerna? 3. Finns det någon automatisk larmfunktion när till exempel antalet läkarbesök och provtagningstillfällen per år inte kan följas, antingen inom de nationella riktlinjerna eller inom den vård SLL har resurser att ge? 4. Hur ser den larmfunktionen i så fall ut?

4 Dokumentbeteckning SOP SSV-VGS NRL_v1.0 Utfärdat av Inger Dahlbom Giltig från Arbetsprocess för Socialstyrelsens nationella riktlinjer Bakgrund och syfte Socialstyrelsens nationella riktlinjer har sin grund i Nationell etisk plattform från 1997, som lade grunden till riksdagsbeslut om prioriteringar i hälso- och sjukvården. De nationella riktlinjerna är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Syftet är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att riktlinjerna ska utgöra underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Mål En kunskapsbaserad och därigenom god och säker vård för patienterna. Vården ska också bli mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån. Målgrupp Primär målgrupp är verksamhetschefer, men riktlinjerna vänder sig även till politiker och beslutsfattare samt övriga yrkesverksamma inom vård och omsorg. Datum: Godkänd av: May Blom Utfärdat av: Inger Dahlbom 1(5)

5 SOP-SSV-VGS-NRL_v1.0 Arbetsgång hos Socialstyrelsen Ref. Socialstyrelsen Om Nationella riktlinjer : lariktlinjer/omnationellariktlinjer 1) Val av aktuellt område. 2) En grupp med utvalda experter från hela landet tar fram vetenskapligt underlag. 3) En expertgrupp väljer utifrån underlaget Tillstånds- och Åtgärdspar, det vill säga hälsotillstånd med rekommenderade åtgärder. 4) En expertgrupp för prioritering av åtgärder prioriterar tillstånds- och åtgärdsparen. Prioriteringen görs utifrån: 1. Hur allvarligt tillstånd? 2. Kostnadseffektivitet - Vilken nytta har patienten eller brukaren av en åtgärd? 3. Åtgärdens effekt - Är åtgärden billig eller dyr i förhållande till dess effekt? 4. Etiska överväganden- Finns det andra bättre åtgärder? 5) Gradering av rekommendationerna görs utifrån skalan 1 10, där 1 är bäst och 10 är sämst. Rekommendationerna säger också vilka åtgärder som bör undvikas helt icke-göra eller som endast bör användas inom ramen för forskning och utveckling FoU. 6) Rekommendationerna sammanställs i en remissversion som går på regional översyn. Landsting och regioner sätter samman regionala projektgrupper som bedömer rekommendationerna utifrån organisatoriska och ekonomiska konsekvenser som införande av riktlinjerna beräknas innebära för regionen, ex praxis i behandlingen, behov av kompetensutveckling, bättre teamarbete, översyn av organisationen samt omfördelning av resurser. Kanske behöver man ta fram nytt regionalt vårdprogram. 7) De regionala remissvaren tas i beaktande för slutliga riktlinjer från Socialstyrelsen. 2(5)

6 SOP-SSV-VGS-NRL_v1.0 ARBETSGÅNG REGIONALT STOCKHOLM/GOTLAND: Projektorganisation Projektledare utses Kontakt Spesak Bildande av: Styrgrupp Arbetsgrupp Gapanalys Val av rekommendationer av särskilt regionalt intresse Jämförelse av nuläget med rekommendationer i preliminära riktlinjer - Identifiering av gap. Se mall för konsekvensbeskrivning, bilaga 1 Regionalt seminarium Presentation av riktlinjer, gapanalys, diskussion och insamling av synpunkter Inbjuds: Beslutsfattare, yrkesverksamma som arbetar inom aktuellt område, patientföreträdare och politiker. Regionalt remissvar Underlag: Gapanalys, projektgruppens arbete samt synpunkter från regionala företrädare. Regional hantering av målnivåer 1) Socialstyrelsens expertgrupp väljer ut lämpliga målnivåindikatorer och föreslår målnivåalternativ för dessa. 2) En konsensusgrupp bestående av sakkunniga, patientrepresentanter, företrädare för specialistföreningar och huvudmannaföreträdare tar fram gemensamma förslag på målnivåer för de aktuella indikatorerna. 3) Målnivåförslagen går på remiss till landsting och regioner innan de fastställs av Socialstyrelsen. Slutliga riktlinjer Information och spridning till hälso- och sjukvård och övriga berörda inom länet. VID REGIONAL MEDVERKAN I NATIONELL INSATS: Regional ledamot Regional ledamot för Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrnings (NSK) programråd inom aktuellt område utses. Rekommendation av projektledaren i samverkan med Spesak. Beslut av enhetschef Vårdgivarstöd och avdelningschef SSV. Regional kontaktperson Regional kontaktperson till NSKs programråd utses. Projektledaren eller annan lämplig person utses för ändamålet. Beslutas av enhetschef Vårdgivarstöd och avdelningschef SSV. REGIONAL IMPLEMENTERING: Regionalt programråd Vid behov bildas regionalt programråd med främsta uppgift att stödja aktiviteter för implementering samt uppföljning av NRL. Beslutas av enhetschef Vårdgivarstöd och avdelningschef SSV. 3(5)

7 SOP-SSV-VGS-NRL_v1.0 Ansvarsförhållanden Ansvarsområden och ansvariga inom enheten Vårdgivarstöd: Övergripande ansvar för nationella riktlinjer-processen: Johannes Blom Processansvariga: Inger Dahlbom, Eva Stål, Christina Walldin, Lena Nederfeldt, Hanna Vidsten, Charlotte Ivarsson Medicinskt ansvariga: Spesak inom respektive område Jävsdeklarationer: Respektive processansvarig resp. Eva Stål ansvarig för rutiner. VERSIONSLOGG Version (nr) Godkänd (datum) Orsak till översyn Författad/reviderad av (namn) Granskad av (namn) Resultat av översyn (ändring/ingen ändring) Nästa översyn (datum) 1.0 Inger Dahlbom Ny org. tillhörighet Inger Dahlbom Ersatt SEM med SSV 4(5)

8 SOP-SSV-VGS-NRL_v1.0 Bilaga 1 Konsekvensbeskrivning Nationella riktlinjer Förslag till rubriker i regionens konsekvensbeskrivning Region:. Kontaktperson:.. Genomförande av analys och insamling av synpunkter (Beskriv arbetsgruppens sammansättning och hur ni arbetat): Val av rekommendationer för analys (Välj ut de viktigaste rekommendationerna som bedöms vara av särskilt intresse för er region). Konsekvensbeskrivning (Förslag till frågeställningar som kan vara relevanta att diskutera: Gapet mellan rekommendationerna och dagens praxis i regionen? Vilka blir de regionala konsekvenser av riktlinjerna? Behöver dagens praxis förändras, om ja, i så fall på vilket sätt? Behöver t ex vårdprogram och läkemedelslistor tas fram/ses över? Behöver personalens kompetens kompletteras? Blir det några organisatoriska eller ekonomiska konsekvenser? Hur tänker regionerna följa upp sin konsekvensanalys? (Vilket är nästa steg?) Indikatorer (Speglar indikatorerna en god vård? Saknas viktiga indikatorer i förslaget?) Övriga synpunkter på riktlinjerna (Allmänna synpunkter) 5(5)