Sigge Arne. Britt-Marie Gun. Malin. Tillsammans för god och jämlik vård

Transkript

1 Sigge Arne Malin Britt-Marie Gun Tillsammans för god och jämlik vård

2 En viktig iakttagelse (Eng: Co-produced) Alla tjänster är på något sätt/ på nån nivå samproducerad. Paul Batalden The value network model Utvecklingskraft

3 Lärande hälso- o sjukvårdssystem där pa#enter, vårdgivare och forskare kan agera mer effek#vt Pa#ent & närstående Pa#ent relaterade uppgi/er Partnerskap för Samverkan/ co- produc)on kliniska data Vårdgivare & vårdteam Personliga hälsojournaler Pa#entnätverk Gemensam informa#ons miljö Register Elektroniska hälsojournaler Kollabora#va förbägringsnätverk Op#mal Hälsa och vård av högt värde för pa#enter och invånare Referens: Batalden, Nelson

4 Kvalitetsregister Rekommendationer för enskilda patienter Beslutsstöd Samling av kvalitetsmått (medicinsk kvalitet, funktionell kvalitet, patientupplevd kvalitet) som ett underlag för retrospektiva analyser och jämförelser på gruppnivå (regionalt och nationellt). Bättre hälsa Insikt om vårdkvalitet och förbättringspotential på gruppnivå Bearbetning av patientdata och medicinsk kunskap för att skapa underlag för ett prospektivt stöd för beslutsfattande på individnivå. Källa: Staffan Lindblad, KI

5 Öppna jämförelser 2016 En god vård? Säker vård Socialstyrelsen

6 Vården för äldre (ange enhet via Infoga sidfot)

7 Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Donald Berwick

8 Varför nytt kvalitetsregistersystem? Tre huvudfrågor som problem i så gott som alla samtal och i kansliets rapport. u 1. För låg användning av registren i verksamhetens förbättringsarbete. u 2. Nationella kvalitetsregister och hela dess organisation ligger för mycket utanför det ordinarie hälso-och sjukvårdssystemet. u 3. Tekniken innebär fortfarande dubbelarbete och tekniken är inte kostnadseffektiv. Den nuvarande organisationen är komplex och tung. Konstruktionen med styrgrupp, beslutsgrupp och flera referensgrupper är inte effektiv och ändamålsenlig Systemet för kvalitetsregister är uppbyggt i en tid och verklighet som inte finns idag. Kvalitetsregistren hänger ihop i ett större sammanhang med kunskapsstöd-/styrning.

9 Syfte och mål med uppdraget Att ta fram ett beslutsunderlag avseende de Nationella Kvalitetsregisterns roll som en del av systemet för den samlade kunskapsstyrningen och uppföljningen av svensk hälso- och sjukvård u Nationella Kvalitetsregisterska vara en integrerad del i ett nationellt hållbart system för kunskapsstyrning och uppföljning av svensk hälso- och sjukvård och ett viktigt stöd för att uppnå jämlik hälsa och resurseffektiv vård och omsorg. u Nationella kvalitetsregister i större utsträckning jämfört med idag ska användas i förbättringsarbete i vårdens verksamheter samt i klinisk forskning och Life Science.

10 Förslag: Vision Framtidens kvalitetsregister Nationella Kvalitetsregistren används aktivt för uppföljning, lärande, förbättring, forskning samt ledning som en del av kunskapsstyrningssystemet

11 Att förändra sitt spel från dagligt testande till design för medskapande lärande Maximal standardisering och individualisering på samma gång

12 Samspel för ökad kunskapsstyrning Patienten

13 2012 sågs stora skillnader mellan landstingen vad gäller andelen patienter med dåligt HbA1c och blodtryck 2012, Primärvård u HbA1c>73 mmol/mol* Procent VGR Östergötland Värmland Halland Kalmar Västerbotten Jönköping SLL Örebro Dalarna Västernorrland Gävleborg Jämtland Kronoberg Uppsala Sörmland Skåne Gotland Västmanland Norrbotten Blekinge u u Not För Jämtland, Värmland och Västerbotten föreligger sannolikt metodproblem för HbA1c. u * Andel diabetespatienter med HbA1c>73 mmol/mol u ** Andel patienter med har ett blodtryck över 150/80 mm Hg u Källa: Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2012, Health Navigator-analys Blodtryck >150 mm Hg** Procent 5

14 Patienter 7. Ägarskap för resultat och fokus på prevention Vårdenhet Huvudman 1. Fokus på patientens målvärden 2. Riktade insatser till patienter med sämre värden 3. Enhetens resultat ständigt på agendan 4. Tillgänglig kunskap och tydliga förväntningar 5. Uppföljning och återkoppling Vårdenhet av resultat 6. Flerårigt förbättringsarbete kring diabetes Nationell och internationell kunskap och struktur

15

16 Socialstyrelsens samlade bedömning av uppbyggnaden av RCC RCC är registercentrum för cancervårdens 30-tal kvalitetsregister och samverkar med registrens styrgrupper. Socialstyrelsen menar att den samverkan som uppstått mellan registerhållare, processledare och RCC:s stödteam har lett till att kvalitetsregistren getts en ännu tydligare och viktigare roll inom cancervården. Det har varit en stor fördel att kvalitetsregisterfunktionen ligger hos RCC. I vårdprogramarbetet deltar även representanter från de nationella kvalitetsregistren. Kvalitetsregistrens underlag är viktiga när vårdprogrammen tas fram och vid uppföljning av dem, på både nationell, regional och lokal nivå. Vid RCC finns också en registerstödsfunktion. Dessa utvecklar system för uppföljning och tar fram uppgifter till de lokala kvalitetsdialogerna.

17 Programområden 1. Hur ser det ut idag? Behovsanalys Ø Åtgärder/förslag 2. Utser expert- och projektgrupper 3. Omvärldsspaning 4. Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vårdbehandlingsrekommendationer - SVF 5. Kvalitetsregister 6. Ordnat införande/ta bort 7. Nivåstrukturering 8. Samverka med myndigheter inom aktuellt område 9. Annat t ex ehälsa, kompetensförsörjning Regionalt värdskap/placering En samverkansgrupp per programområde 6 regionala representanter, varav ordföranden från värdregion (samt stödresurser: 1 processledare från värdregion, metodstöd, statistik- och analysstöd)

18 Programområden (Regionalt värdskap) Infektion Cancer Endokrina sjukdomar Psykiska sjukdomar Nervsystemet Ögon Öron/näsa/hals Hjärta/kärl Andningsorgan Rörelseorganen Hud/ Venereologi Kirurgi inkl matsmätning Urologi samt njure Kvinnosjukvård och förlossning Barn/Unga Sällsynta sjukdomar Tandvård Allmänmedicin (bl a levnadsvanor, äldre, smärta, palliation) Akutvård (pre-hospital vård, intensivvård, anestesi trauma) Medicinsk diagnostik (bl a bild, röntgen) Rehabilitering (inkl habilitering, försäkringsmedicin) Omvårdnad Samverkansgrupper Uppföljning och analys Kvalitetsregister Metoder för kunskapsstöd Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Tillfälliga satsningar

19 Samverkansgrupper Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Uppföljning och analys Kvalitetsregister Metoder för kunskapsstöd Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Vid behov kan ytterligare samverkansgrupper inrättas inom ramen för modellen t ex för tillfälliga satsningar Uppdrag Varierar beroende på område, t ex Förvaltning/utveckling Behovsanalys Utser expert-, projekt-, referensgrupper Omvärldsspaning Annat En samverkansgrupp per område 6 regionala representanter Stöd från nationell stödfunktion på SKL

20 Vad är egentligen ett kvalitetsregister? En databas? Ett nätverk av engagerade och kunniga intressenter? På sikt, när vårdens IT-system nått tillräcklig funktionalitet, kommer inte själva registren att behövas det är nätverken av engagerade och kunniga intressenter som behövs för att mäta, analysera och förbättra vårdens kvalitet!

21 u Nationella kvalitetsregister u ROC i samverkan med nationellt uppdrag

22 Processen för ansökan, bedömning och uppföljning Styrgrupp Direktiv ok Styrgrupp Medel ok Beslut Direktiv Beslut Medelstilldelning Beslutsgrupp Beslutsgrupp Expertgrupp Exp.gr+kansli Register Register Register Q1 31/3 Q2 30/4 Profil Bedömningsunderlag från Q2 Design Analys/ återkoppling Bedömning Underlag Direktiv för ansökan Direktiv för ansökan ut 15/8 Q3 30/9 Profil Q4 30/9 Kompetens Förslag bedömning Bedömer Ansökningar inkl. Q1, Q2 Exp. bedömning Beslutsunderlag 108 Beslutsbrev Kansli 22 Registerinitiativ 30/9 Organisation Aktivitet

23 REGISTERINITIATIV Styrgruppen Beslutsgruppen 7. Beslut 6. Beslutsunderlag 4. Underlag Relevans och kompetens RCO och professionsföreningar (april-juni) Design, analys och återkoppling, organisatorisk mognad 5. Förslag till beslut 2. Registerprofiler 3. Utlåtande CPUA Registerinitiativ 1. Registerprofil 31/3 Kansliet 8. Info (augusti) 23 Organisation Aktivitet 9. Ansökan om medel (som går in i ordinarie ansökningsprocess) 30/9 Kansli

24 Pågående arbetsfrågor i projektgruppen u Förändring av ansökningssystemet. u Inte söka årligen, men årliga uppdrag. u Mer av ett anslagssystem. u Utveckling av kriterierna så att de stödjer en uppföljning och utveckling av registren och dess uppdrag. u Förändring av ROC:s roll, uppdrag och ansvar u Få anslag direkt, inte via registren. u Inte sälj-köp -verksamhet och relation med registren u ROC i samverkan u Samordna och effektivisera u Få nationellt uppdrag, med regional och lokal förankring u Anställningshemvist för berörd personal?

25 Workshopens frågor Medskick och förslag till förbättring A. Ansvar och organisation B. Styrning och finansiering

26 Ansvarsfördelning 1. Huvudmännen är CPU ansvarig och äger registren. 2. Huvudmännen bygger nationell/regionala/lokala strukturer för kunskapsstyrning. 3. Huvudmännen ansvarar för förbättringsarbete och att registren har hög täckningsgrad för att ge ett stort lärande. 4. Programområden inventerar behov av register (störst förväntad nytta) och att registren används integrerat i vården. 5. Staten stödjer registren i forsknings- och Life Science frågor genom Registerservice på Socialstyrelsen samt Vetenskapsrådet. A1

27 Ansvar och uppdrag Nationella kvalitetsregister 1. Arbeta integrerat i kunskapsstyrningsmodellen och därigenom skapa förankring och konsensus om variabler. 2. Analysera insamlade data och återkoppla till verksamheterna Huvudmän, programområden och berörda myndigheter. 3. Ansvara för att registret omfattar individbundna uppgifter om problem/diagnos, insatta åtgärder, och resultat och att data och variabler är validerade. 4. Skapa ny kunskap och ge möjlighet för registerforskning. 5. Utbilda de som skall använda kvalitetsregistren i det dagliga arbetet. 6. Leds av professionen som utser registerhållare och styrelse. A2

28 Ansvar och uppdrag nationellt för regionala registercentrum organisationer 1. Arbeta integrerat i kunskapsstyrningsmodellen. 2. Ansvara för och erbjuda en generisk registerplattform och presentationsyta. 3. Tillhandahålla standardiserade registerlösningar för inrapportering, återrapportering och statistik. 4. Stöd i juridiska frågor. 5. Tillhandahålla stöd för standardiserade och nationella integrationslösningar. 6. Enhetligt stöd till registren rörande registerutveckling, datakvalitet, statistik analys, och återkoppling av data. 7. Stöd i registerforskning och Life Science. 8. Kommunikationsstöd. 9. Samverka med övriga RCO för utveckling av området. Tilläggsuppdrag: Stöd i utveckling av PROM/PREM, annat. A3

29 Styrmodell och finansiering Medskick och förslag

30 Huvudmännens och statens styrgrupp för nationella kvalitetsregister Uppdrag 1. Omsätta huvudmännens och statens inriktning för de nationella kvalitetsregistren. 2. Besluta i löpande kvalitetsregisterfrågor av strategisk karaktär. 3. Besluta om kriterier, uppdrag, ekonomiskt fördelning samt uppföljningssystem av nationella kvalitetsregister och RCO. 4. Besluta om uppbyggnad av nya register, vid behov sammanslagning av befintliga register, utveckling av registren samt eventuell avveckling av register. Sammansättning 1. Sex regionala huvudmannarepresentanter. 2. En representant från kommunerna. 3. En representant från SKL. 4. Två representanter från staten. 5. Två professionsföreträdare. 6. Ordförande för gruppen är en av representanterna från huvudmännen. Stöd Samverkansgruppen för kvalitetsregister, huvudmännens nationella stödfunktion samt Programområden. B2

31 Samverkansgrupp Kvalitetsregister Uppdrag Samverkansgruppen för Kvalitetsregister är stödfunktion för det nationellt gemensamma arbetet inom kvalitetsregisterområdet. Inom ramen för samverkansgruppens uppdrag ligger till exempel att; 1. tillsätta oberoende expertgrupper för utarbetande av förslag till bedömningskriterier, principer för ekonomiskt fördelning samt uppföljningssystem av nationella kvalitetsregister och RCO, 2. följa upp registrens följsamhet till uppsatta mål och genomförda aktiviteter samt användning av ekonomiska medel, 3. ta fram underlag inför Huvudmännens och statens styrgrupp för nationella kvalitetsregister beslut om ekonomiskt stöd för utveckling, drift och förvaltning av respektive kvalitetsregister och RCO, 4. stödja programområdenas uppdrag att samordna utvecklingen av nationella kvalitetsregister inom sitt fält, 5. utse expertgrupper som stöd för arbetet, 6. omvärldsbevaka samt anordna lärande ytor inom kvalitetsregisterområdet. B3

32 Forts. Samverkansgrupp Kvalitetsregister Sammansättning 1. Tre representanter från RCO. 2. En företrädare från staten. 3. Tre representanter från nationella kvalitetsregister. 4. Leds av en nationell kvalitetsregistersamordnare tillsatt av huvudmännen. Stöd 1. Huvudmännens nationella stödfunktion (uppdrag att bl a samla in och sammanställa verksamhetsberättelser och årsrapporter inkl ekonomiska bokslut för samtliga register och RCO etc). B4

33 Programområden Uppdrag 1. Huvuduppdraget är att leda och samordna huvudmännens kunskapsstyrning avseende jämlikhet och resurseffektivitet inom aktuellt fält. 2. Samordna utvecklingen av nationella kvalitetsregister inom sitt fält. 3. Samarbeta med befintliga register inom sitt fält. 4. Bidra i implementering av registren i den kliniska vardagen. Sammansättning 1. Sex regionala huvudmannarepresentanter från professionen. Ordförande för gruppen är en av representanterna från huvudmännen. 2. Till sin hjälp tillsätter programområdet expertgrupper med bl a registerföreträdare. Stöd avseende kvalitetsregisterfrågor 1. Samverkansgruppen för kvalitetsregister med tillhörande expertgrupp med registerrepresentanter. 2. Huvudmännens nationella stödfunktion. B5

34 Nuvarande principer för medelstilldelning 1. Relevans Registrets relevans för god vård i ett nationellt perspektiv: problemets allvarlighetsgrad, volym, kostnader samt behov av kvalitetsuppföljning och kvalitetsförbättring inom berört område. 2. Design Registrets möjlighet att generera relevant information som kan återföras till sjukvården med kvalitetshöjning som sannolik effekt: design (uppläggning, innehåll, arbetssätt), förankring, process- och resultatmått, täckningsgrad. 3. Kompetens Registerhållarens och övriga sökandes kompetens och nationella förankring vad gäller att driva ett aktuellt kvalitetsregister. 4. Analys/återkoppling Analyser, rapportering, öppenhet och återföring av kunskap till sjukvården samt registrens betydelse för kliniskt förbättringsarbete.

35 Bedömning: Varje register bedöms utifrån dess nationella uppdrag att bedriva och utveckla registret i syfte att bidra till kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Relevans Kompetens Analys/ återkopplin g Design, teknik, plattform Inlämnat bedömningsunderlag bereds av respektive programområde med stöd från Huvudmännens nationella stödfunktion Förslag till beslut om medel till enskilt register tas fram av Samverkansgrupp kvalitetsregister med stöd från Huvudmännens nationella stödfunktion Beslut om medel till enskilt register samt medel till RC/RCC tas av Huvudmännens och statens styrgrupp för nationella kvalitetsregister B6

36 Finansieringsmodell att sträva efter 1. Från ansökan till anslag och uppföljning. 2. Dela kostnader för kvalitetsregister kompetens och design/teknik/plattform (ROC-uppdraget). B7

37 Vilka finasieringsprinciper och bedömningskriterier ska gälla för Framtidens kvalitetsregister? Medskick och förslag B8

38 De tre viktigaste synpunkterna och medskicken utifrån dagens gruppdiskussioner

39 Övriga synpunkter och medskick