Kunskapsstyrning. Högskolan Dalarna Gösta Andersson

Transkript

1 Kunskapsstyrning Högskolan Dalarna Gösta Andersson

2 Innehåll Vem är Gösta Vad är kunskapsstyrning Hur styr staten? Hur organiserar sig huvudmännen? Hur ser mötesplatserna ut/ NSK Våra sjukvårdsregioner Implementeringsprocess Nationella riktlinjer Landstinget Dalarnas organisering för kunskapsstyrning Aktuellt förslag om myndighetssamordning

3 Gösta LD sen 1976 olika uppdrag alla nivåer Nu mest vår sjukvårdsregion Budbärare och ledare inom kunskapsstyrning Internationella frågor Luftburen ambulanssjukvård mm

4 Vad är kunskapsstyrning?

5 Vad är kunskapsstyrning några definitioner: SKL/NSK Styr- och stödsystem för att bidra till att bästa tillgängliga kunskap används i mötet med patienten Styr- och stödsystem på tre nivåer: Mikro vårdteamet, använda kunskap, följer upp och förbättrar Meso landsting/region, leder, frågar efter och skapar förutsättningar Makro samverkan och förutsättningar på nationell nivå Med tre huvudkomponenter: Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring

6 Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Meso- Landsting regioner Hälso- och sjukvårdsledning Stödstrukturer Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Makro- Nationell nivå Landstings-gemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

7 Målet med kunskapsstyrning: SKL är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans från bästa tillgängliga kunskap. Det som sker i mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå för att skapa en allt bättre vård och omsorg. Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen. Ny praxis kan snabbt omsättas vidare, och ny kunskap genereras och systematiseras, genom välutvecklade strukturer. Den vanligaste delen av vården är standardiserad, för att skapa utrymme för individualisering. Kunskapsomsättningshastigheten är hög. Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat.

8 Vad kännetecknar k styrn?: Ds samordning statlig kunskapsstyrning Kunskapsstyrning en nyckelfråga kräver samverkan mellan många aktörer Hela kedjan behöver fungera, mötet mellan patient/brukare och professionen avgör Professionerna behöver ett aktuellt och adekvat stöd för beslutssituationer i vardagen enkel kommunikation krävs Huvudmännen ska ges stöd i sitt arbete med en evidensbaserad vård och omsorg

9 Andra kännetecken...:ds-pm 2014 Kunskapsstyrning en styrform bland andra Kunskap sprids, resultat följs upp och ny kunskap skapas en successiv process Förutsättning för evidensbaserad praktik Stark tradition inom hälso- och sjukvård personalen drivande, lagstöd Positiv utveckling inom socialtjänst men skillnader finns jämfört med hälso- och sjukvård

10 Kunskapsstyrningsstrategi Kunskapsförmedlande- ge stöd åt mottagarens kunskapsbildningsprocesser genom planerad överföring av relevant information. Ledningen förväntar sig att professionen stimuleras till att skapa ökad kunskap om sina verksamheters innehåll Interventionsstrategi- sändaren värderar kunskapen och vill påverka mottagarens beslut.

11 Vad kunskapsstyrning är. : Gösta Kunskapsstyrning är ett vidare begrepp än evidensbaserad medicin. Andra kunskapsområden som är viktiga för styrningen är den politiska värderingskunskapen, patienter och närståendes kunskaper om sjukdom och ohälsa, den administrativa logistik och styrningskunskapen samt medborgarna generella kunskap inom området.

12 Kunskapsstyrning/Evidensbaserad Praktik 3 Systematiserad kunskap (forskning, profession och brukare) 1 Nationell uppföljning och utvärdering Nationell styrning och stöd Dialog Systematiserad kunskap Förbättringsarbete Lokal uppföljning och utvärdering 2 Lokal styrning och stöd Bästa tillgängliga kunskap SKL Positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård, 2012

13 Vad kunskapsstyrning är. : Gösta Kunskapstyrningen ersätter inte annan traditionell styrning men kan göra de direkta uppdragen till verksamhetsansvariga mer begripliga och tydliga och befrämja en god vårdutveckling i enlighet med Socialstyrelsens normer och intentionerna i HSL

14 Hur styr staten? Regleringsbrev till kunskapstyrningsmyndigheter Särskilda regeringsuppdrag Överenskommelser med huvudmännen via SKL Oftast kopplade till ekonomiska incitament Lagar och förordningar (samlas i författningssamlingar)

15 Hur möts huvudmän och myndigheter? 1. Formell struktur för samverkan Representation, mandat, spridning, kommuner 2. Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys, uppdatera/expandera 3. Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare arbetsprocess 4. Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register Öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister 5. Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag Beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning Möts 8-9 ggr/år Vilka är med?

16 Hur organiserar sig huvudmännen? 1. NSKSFormell struktur för samverkan Representation, mandat, spridning, kommuner 2. Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys, uppdatera/expandera 3. Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare arbetsprocess 4. Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register Öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister 5. Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag Beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning

17 Hur organiserar sig huvudmännen? NSK- R Representanter från respektive sjukvårdsregion möts 8-9 ggr NSK-S med representanter från kommunala ledarnätverk, Socialchefer, regionförbundschefer m fl

18 Nationella programråd- Varför? Det finns stora variationer i svensk hälso- och sjukvård och därmed möjligheter till kvalitetsförbättringar Ökade krav på en mer jämlik vård. Snabb kunskapsutveckling ställer höga krav på att effektivt omsätta ny kunskap till praktik Ökade krav på en kunskapsbaserad praktik. Vi saknar idag en infrastruktur för en sammanhållen kunskapsstyrning och samordning. Huvudmännen saknar var för sig resurser att täcka in hela sjukdomspanoramat. Resurser behöver nyttjas mer effektivt, t. ex. genom att ta fram gemensamma vårdprogram och riktlinjer.

19 Programråd Administration Förbättrings-kunskap Psykisk hälsa Kvalitetsregister Hälsodata, ÖJ Hälsoekonomi E-hälsa Programområden Hjärta/kärl Tumörsjukdomar Stroke Mest sjuka äldre Patientsäkerhet Läkemedel FoUU Processer som inte är sjukdomsspecifika Endokrina/ metabola sjukdomar Lungsjukdomar Diabetes Astma KOL Tillgänglighet Myndigheter: Nationella riktlinjer & utvärderingar Hälsofrämjande/ sjukdomsföre-byggande åtgärder

20 Vad ska de göra? Bidra till ökad kunskap, bättre dialog och samverkan såväl inom som mellan lokal, regional och nationell nivå Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, standardiserade vårdplaner, riktlinjer samt olika formera av beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas Specifika uppdrag inom sitt område och dialogpartner

21 Nationell stödfunktion(på SKL) bereda inför beslut om nya programråd, nomineringsförfaranden och expertprofiler samordna arbetet med programråd utforma och uppdatera processbeskrivningar för arbetet inom programråden stödja processledarna och överföra kunskap mellan programråd bistå med administrations- och kommunikationsstöd bevaka programrådens roll i, och samverka med, andra utvecklingsarbeten inom aktuella områden exempelvis inom läkemedels- och cancerområdet sammanställa material som tas fram inom programråden ansvara för att hålla NSK informerat och rapportera utvecklingen initiera och samordna programrådsgemensamma aktiviteter, utvärderingar och rapporter. Ersättning för övriga kompetenser/resurser till exempel hälsoekonomi, etiker, statistiker och patientföreträdare hanteras också centralt.

22 Förslaget handlar om en del, men som hänger ihop med de andra delarna Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring MIKRO (Vårdteam/klinik) Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Utdata i realtid Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum MESO (Landsting/region) HTA Fråga efter resultat Sakkunnigstrukturer Ersättningssystem Utvecklingsenheter MAKRO (Nationell nivå) Nationella programråd Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer

23 Våra sjukvårdsregioner Sex i landet; Uppsala/Örebro, Norra regionen, Stockholm-Gotland, Västra regionen, Sydöstra respektive Södra regionen. Politiskt sammansatta nämnder med tjänstemanna stöd Samverkar om högspecialiserad vård men också andra delar i systemet man kan komma överens om i ett samverkansavtal. T ex kunskapsstyrning

24 Vi tittar i Uppsala/Örebroregionen Här kan ni själva botanisera!

25

26 Så här arbetar vi i Lt Dalarna; Behov Skapa bra förutsättningar för vårdteamens arbete (inklusive patientmedskapandet) Ordnat införande av ny teknologi Ordnad utmönstring Processorientering av vården Bästa tillgängliga kvalitet Samverkan med kommunerna och med andra landsting Samspel med FoU/högskola/universitet

27 Så här organiserar vi oss i Dalarna Landstingstyrelse/beredningsgrupp för kunskapsstyrning tar emot rekommendationer och ger uppdrag Kunskapsstyrningsgrupp leder och samordnar(innehåller stabsfolk och chefer/ ltdirektör) Medicinskt råd(mini-htagrupp) värderar vetenskaplig dokumentation

28 Så här organiserar vi oss i Dalarna Enheten för medicinsk kvalitet/avdelning för kunskapsstyrd vård ger processtöd och stöd i förändringsarbete för bättre följsamhet till NR och bästa tillgängliga kvalitet ex vis gapanalyser, värdeflödesanalyser och processorientering av lungcancer, diabetes, stroke, prostatacancer, bröstcancer. Medicinska råd inrättas successivt; nu stroke diabetes, cancer samt Astma/KOL Verksamhetschefer får implementerings uppdrag

29 Så här organiserar vi oss i Dalarna Traditionella stabsorganisationer bidrar; läkemedel, smittskydd, patientsäkerhet, verksamhetsutvecklare m fl Samspel med kommunerna bl a via hälso- och sjukvårdsdirektör /socialchefsnätverk och den politiska välfärdsberedningen

30 Aktuellt förslag om myndighetssamordning för kunskapsstyrning Syftet med och kraven på statlig kunskapsstyrning tydliggörs i förordning Kunskapsstyrningen ska vara effektiv, samordnad och behovsanpassad Kunskapsstyrningen ska ge kommuner och landsting stöd i deras arbete med att ge patienter och brukare vård och insatser av god kvalitet. Myndigheterna ska beakta patienters och brukares erfarenheter och synpunkter i arbetet med kunskapsstyrning

31 Kunskapsråd för myndigheterna Myndigheter med centrala uppdrag vad gäller kunskapsstyrning ingår Åtta myndigheter: E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forte, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket deltar. Myndighetscheferna ingår i rådet, leds av GD för Socialstyrelsen

32 Vad ska rådet göra? Säkerställa att kunskapsstyrningen är effektiv och samstämd och utgår ifrån huvudmännens framförda behov Samordna föreskrifterna i en gemensam författningssamling Samordna kommunikationen till användare Ett forum för strategiska överläggningar om kunskapsutveckling och nyttiggörandet av forskning och innovationer Tar inga beslut, myndigheterna deltar med det mandat regeringen beslutat.

33 Huvudmannagrupp En rådgivande grupp med förtroendevalda från landsting och kommuner bildas Ska informera om områden där behov finns av kunskapsstyrning samt hur den bör utformas och kommuniceras Består av 13 ledamöter (tre landsting, tio kommuner) Leds av GD för Socialstyrelsen

34 Socialstyrelsen samordnar En gemensam författningssamling, SoS GD leder Kunskapsstyrningsrådet och Huvudmannagruppen Socialstyrelsens uppdrag renodlas, ska arbeta mer samlat med kunskapsstöd som vilar på både vetenskap och beprövad erfarenhet Socialstyrelsens stabsliknande uppgifter betonas Socialstyrelsen blir värdmyndighet för HSAN

35 Ändrade uppdrag SBU får ansvar för alla vetenskapliga systematiska kunskapsöversikter, byter namn till Statens beredning för social och medicinsk utvärdering Myndigheten för vårdanalys ges ett breddat uppdrag som omfattar hela socialtjänsten, byter namn till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

36 Genomförande Alla förändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2015 Statskontoret ges i uppdrag att följa och utvärdera förändringarna samt redovisa ev. besparingsmöjligheter Årlig avrapportering från Kunskapsstyrningsrådet, ger grund för uppföljning Förslagen förväntas leda till effektivisering och ryms inom befintlig ram