Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Transkript

1 Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

2 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan kunskap genomförs 14% av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år. 20xx-xx-xx

3 Definition implementering: Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet

4 Steg vid implementering (Fixsen m fl, 2005) 2-4 år 1. Inventering av behov 2. Förankring 3. Planering 4. Utbildning 5. Handledning när metoden börjar användas 6. Säkra att metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod)

5 Hur tänker Socialstyrelsen? Implementeringens faser 1. Behovsinventering Stödja 2. Installation 3. Användning 4. Vidmakthållande Letting it happen Helping it happen! Making it happen

6 Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Vård och omsorg på lokal och regional nivå Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning 6

7 Exempel på stöd till implementering Webbutbildningar Fysiska utbildningar Studiematerial Upphandling av utbildningar Filmat material Appar Målgruppsanpassade produkter Informationsspecifikationer för dokumentation enligt NI/NF

8 EXEMPEL

9 EXEMPEL Anpassning av NR till primärvården Rekommendationerna i nationella riktlinjer: är inte tillräckligt heltäckande för att vara ett stöd i det kliniska arbetet behöver kompletteras med rekommendationer som beskriver fler hälsotillstånd och åtgärder - hämtas från andra kunskapskällor De som använder kunskapsstöd i det kliniska arbetet vill att all information ska finnas på ett ställe

10 EXEMPEL Samordning Socialstyrelsen/SKL SKL:s projekt - förslag på ett nationellt kliniskt kunskapsstöd och relevanta IT-lösningar Landstingen producerar gemensamt kunskapsunderlag som innehåller nationella och lokala texter - Nationell redaktionsgrupp, ämnesgrupper och lokala redaktioner. Utgå från befintligt material. Exempelvis kunskapsstöd redan framtagna av Stockholms läns landsting, Region Jönköpings län och Region Skåne. Informationen tillgänglig i en nationell webblösning. Underlättar att samlat ta del av relevanta kunskapsstöd

11 EXEMPEL Socialstyrelsens stöd patienter och anhöriga Länk till sida hos Socialstyrelsen Länk till generell information om Nationella riktlinjer på 1177.se

12 EXEMPEL En ny generation nationella riktlinjer Låt användarna hämta vår data från plattformen och använda dessa på det sätt som passar dem I våra egna system, t.ex. webbplats Användarnas egna digitala verktyg och system Journaler Regionala och lokala riktlinjer och rutiner Masterdata (t.ex. FMB eller NR) Nya e-tjänster Beslutstöd 8/10/2015

13 Och nu en fördjupning

14 M.I.N.I. Exempel på stöd till implementering av Nationella riktlinjer

15 NR för vård vid depression och ångestsyndrom NR: H & S bör genomföra diagnostik genom patientcentrerad konsultation, som kan kompletteras med strukturerad informationsinsamling inom primärvården SBU: Intervjuformuläret M.I.N.I. ökar träffsäkerheten avseende depression med 90 % Vi tog fram ett material som ska stödja primärvården i att använda M.I.N.I. M.I.N.I. = Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju

16 Utbildningsmaterial och informationsmaterial

17 Till vilka och varför? Beslutsfattare (information) Patienter (främst information) Hälso- och sjukvårdspersonal, främst läkare inom primärvården (utbildning) Forskning om implementering säger bl.a. Viktigt att nå beslutsfattare Vårdanalys rapport visar bl.a. på att rekommendationerna i NR inte når hälso- och sjukvårdspersonalen i tillräcklig utsträckning inte når patienter tillräcklig utsträckning

18 Varför utbildningsmaterial? Implementering kan förstås som lärande, ex. individers lärande, gruppers lärande, eller organisationers lärande. På så sätt kan stöd till implementering förstås som stöd till lärande, ex. utbildningsmaterial, eller webbutbildningar

19 Utbildningsmaterialet = filmer och seminarieunderlag Filmer 1. Introduktion 2. Instruktion 3. Perspektiv och erfarenheter Seminarieunderlag, inkl. förslag på hur utbildning på VC kan läggas upp Diskussionsfrågor, bl.a. om förutsättningar för att använda M.I.N.I. på den egna arbetsplatsen Övning i att använda formuläret

20 Produktionen Expertgrupp Läkare Forskare Patientföreträdare Nära samarbete med produktionsbolaget Nära samarbete med medicinsk sakkunnig

21 M.I.N.I. på Kunskapsguiden Stod-for-diagnostik-av-psykisk-ohalsa/Sidor/default.aspx

22 Sedan behöver materialet testas och spridas

23 Övriga stöd som vänder sig till läkare

24 Kursämnen Ett kvalitetsarbete avseende kurs. Mål: Ett behovsstyrt kursutbud Ett stöd för den som utvecklar eller upphandlar kurser för ST-läkare ST-läkare och handledare i planering av ST-läkarens utbildning Med kunskap i centrum

25 Specialitetsövergripande klinisk farmakologi för ST-läkare Webbutbildning som tillhandahålls av Socialstyrelsen Kan användas i: kurser som riktar sig till ST-läkare handledning av ST-läkare självstudier Med kunskap i centrum

26 På gång: Stöd till handledarutbildning Syfte: att stödja utveckling och uppläggning av utbildning av handledare inom ST Vänder sig till den som utvecklar och anordnar utbildning av handledare inom ST Produceras under 2016 Publiceras på Socialstyrelsens webbplats Med kunskap i centrum

27 Mer information finns på: