Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Transkript

1 Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare

2 Ny struktur i målbeskrivningarna

3 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A: Specialitetsövergripande mål Område B: Specialitetsövergripande mål för alla utom vissa specialiteter med ingen eller ringa patientkontakt Område C: Specialitetsspecifika mål

4 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter Motsvarar I motsats till precis lika för alla Mer logisk skärning Område B Omfattar de flesta specialiteter (dem med patientkontakt) Inkl. läkemedelskompetens (i samverkan med SKiLLS) Område C De specialitetsspecifika delmålen Motsvarar delmål

5 Orsaker till ny struktur och omarbetade specialitetsövergripande delmål Utformningen av delmål skiljer sig mellan specialiteter onödigt krångel för den som vill specialisera sig i ytterligare en specialitet De specialitetsövergripande målen (13-21) uppfattas som särskilt svåra att tyda tillämpningen/kraven skiljer sig åt mellan specialiteter och landsting Vissa kompetenser som omfattar alla eller nästan alla specialiteter behövde lyftas fram särskilt ex. läkemedel (i och med regeringsuppdraget SKiLLS)

6 De specialitetsövergripande delmålen

7 Område A: Specialitetsövergripande mål, innefattande: Kommunikation Etik Handledning Undervisning Kompetensutveckling Medarbetarskap Ledarskap Mångfald jämlik vård Myndighetsutövning, lagar och regler Hälsoekonomi Organisation Patientsäkerhet Vårdhygien Medicinsk vetenskap Kvalitetsarbete Område B: Specialitetsövergripande mål för alla utom vissa specialiteter med ingen eller ringa patientkontakt, innefattande: Läkemedel Prevention och folkhälsa Palliation Smittskydd Försäkringsmedicin (Område C: Specialitetsspecifika mål)

8 Utformningen av de specialitetsövergripande delmålen Målen ska vara särskilt tydliga och konkreta och på så sätt lätta(re) att tyda och tillämpa Utarbetas i workshop (13-15 jan) med expertgrupp bestående av specialist- och ST-läkare från olika specialiteter från olika delar av landet från olika former av vårdinrättningar i olika åldrar och av båda könen Utifrån rubriker och vissa definieringar/specificeringar av dessa diskuteras frågan: Vad ska en nybliven och godkänd specialistläkare kunna inom?

9 Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet

10 Lärande byts ut mot utbildning Gäller lärandemetod, metoder för lärande, lärandemoment För att undvika learnification, dvs. att lärande används när utbildning eller undervisning avses Lärande är det möjliga utfallet av utbildning, inte utbildningsaktiviteten som sådan (lärandet motsvarar dessutom sällan på något exakt sätt det förväntade utfallet av utbildningsaktiviteten)

11 Kursbegreppet Nuvarande definition: lärarledd utbildning med fastställd plan som ges under begränsad tidsperiod kan tydas som exkluderande av webbkurser gäller både lärarledd och fasställd plan Förslag på ny definition : utbildning med fastställd plan som svarar mot uppsatt utbildningsmål Inkluderar webbkurser Betonar relationen mellan mål och aktivitet med det möjliga tillägget En kurs ska inkludera eller efterföljas av någon form av uppföljning av uppnådd kompetens

12 Relaterade utvecklingsprojekt

13 Föreskriften om läkarnas ST Målbeskrivningar Klinisk tjänstgöring Kurs Auskultation mm. Kursämnen Kurser arrangerade av olika aktörer Uppföljning I projektet SKiLLS utvecklas specialitetsövergripande kompetensmål för området läkemedel. Dessa ska kunna användas i utformningen av de nya målbeskrivningarna. SKiLLS verkar för ett utbud av utbildningsinsatser (exempelvis kurser) som svarar mot delmål inom området läkemedel. De kursämnen som utvecklas i projektet Kursämnen under ST ska fungera som ett utbildningsstöd för olika aktörer. Kursämnena verkar på så sätt mellan föreskriftens krav på mål som ska uppnås i kursform och kurser som ges av olika aktörer. När kursämnena är färdigställda kommer de att kunna utgöra underlag för upphandling av statligt finansierade kurser, så kallade SK-kurser.

14 Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring 1. Utveckling av specialitetsövergripande kompetensmål inom läkemedel I. Fokusgrupper II. III. Expertgrupper Referensgrupper Att användas i utformningen av föreskriftens specialitetsövergripande delmål 2. Verka för utbildningsinsatser som svarar mot delmålen inom läkemedel I. Inventering av befintliga utbildningsinsatser II. III. Ev. upphandling av utbildningsinsatser Ev. utveckling av utbildningsinsatser

15 Kursämnen under ST Utveckling av kursämnen för samtliga specialiteter I expertgrupper som sätts samman av specialitetsföreningarna Ett kursämne är en form av utbildningsstöd för aktörer under ST ska stödja aktörer i tillämpningen av föreskriftens målbeskrivningar stöd för kursgivaren i utformning av kurser, genom att han/hon ges anvisning om hur kurs bör vara utformad för att svara mot målbeskrivningarnas krav stöd för ST-läkaren i val av kurser, genom att han/hon ges anvisning om vilka kurser som svarar mot målbeskrivningarnas krav stöd för (underlag för) upphandling av kurser (ex. s.k. SK-kurser) ringar in och benämner ett kompetensområde som är särskilt lämpat för kurs som utbildningsmetod specificeras i ett antal kompetensmål

16 Mer information finns på: