Nya bestämmelser om läkarnas ST

Transkript

1 Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen

2 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund

3 Tidsplan De nya bestämmelserna började gälla den 1 maj 2015 Anvisningar, frågor&svar + Meddelandeblad + PowerPoint-bilder för egen presentation + annat informationsmaterial finns publicerat: - Handledningsstöd tas fram under 2016

4 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Garantera en viss kunskapsnivå som gör att specialistläkaren är förtjänt av medborgarnas förtroende

5 Socialstyrelsen tar fram föreskrifter och allmänna råd för ST Både SOSFS 2015:8 och Målbeskrivningar 2015 är föreskrifter och allmänna råd Föreskrifter är bindande regler som ska följas Allmänna råd är rekommendationer här kan det finnas andra sätt att uppfylla syftet på Allmänna råd anges alltid under rubriken Allmänna råd

6 Vad får Socialstyrelsen föreskriva om? Det måste finnas ett bemyndigande ett medgivande från regeringen Kan vi föreskriva om det vi vill föreskriva om?

7 SOSFS 2015:8 Vårdgivarens ansvar Det ska finnas de förutsättningar som behövs för att genomföra ST av hög och jämn kvalitet Det ska finnas tillgång till: - Studierektor - Handledare som motsvarar behovet av handledning - Medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner om verksamhetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt

8 Vårdgivarens ansvar - Bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens. - ST-läkaren bör, utöver handledning ges instruktioner om verksamhetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt fortlöpande och med återkoppling från dem som har gett instruktionerna.

9 Vårdgivaren kvalitetsgranskning i ST Vårdgivaren ansvarar för att kvaliteten i ST säkerställs genom systematisk granskning och utvärdering av om verksamheten uppfyller de krav som ställs i 3-4 kap. Ska även genomföras av en extern aktör som inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att åtgärda påvisade brister

10 Vårdgivaren kvalitetsgranskning Allmänna råd Vårdgivaren bör se till att extern granskning och utvärdering genomförs vart femte år.

11 Handledningen i ST Handledningen ska ges kontinuerligt i form av stöd och vägledning Handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsscheman Huvudansvarig handledare ska utses (bevis om specialistkompetens i den specialitet STL avser att uppnå, handledarutbildning) Bör tjänstgöra där STL huvudsakligen genomför sin ST Tillgång till handledare under varje utbildningsperiod (relevant specialistkompetens, handledarutbildning) Handledarutbildningen bör innehålla handledning, pedagogik, metoder för bedömning, kommunikation och etik

12 ST-läkarens utbildningsprogram ST-läkaren ska ha ett utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen för specialiteten Det ska vara individuellt och omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Det individuella utbildningsprogrammet bör innehålla planerad intern och extern utbildning, planerat deltagande i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbeten, och planerad tid för regelbundna självstudier.

13 Verksamhetschefen Verksamhetschefen vid det tjänstgöringsställe där STläkaren huvudsakligen genomför sin ST ska ansvara för att det individuella utbildningsprogrammet tas fram, regelbundet följs upp och vid behov revideras i samråd med SR, HL och STL, en huvudansvarig handledare utses till STL den kontinuerliga bedömningen dokumenteras. Allmänna råd Verksamhetschefen bör hålla regelbundna utvecklingssamtal med STL

14 Bedömning av specialistkompetensen Verksamhetschef och handledare ska bedöma kompetensutvecklingen kontinuerligt Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för intyget om uppnådd specialistkompetens efter fullgjord ST Om verksamhetschefen själv inte har specialistkompetens i den specialitet som STL avser att uppnå ska han eller hon utse en läkare som har sådan kompetens att göra bedömningen

15 Tillgodoräknande av kompetens Ansvarig verksamhetschef och handledare måste i varje enskilt fall bedöma om tidigare genomförd ST kan tillgodoräknas och avgöra om kraven i de nya målbeskrivningarna är uppfyllda. Ex. vid övergång till det nya regelverket

16 Studierektor Studierektor ska samordna den interna och externa utbildningen för STL Samråd vid intygande om uppnådd specialistkompetens (bilaga 2) Specialistkompetens, handledarutbildning Allmänna råd SR bör utgöra en organisatorisk stödfunktion till VC, HL och STL. I arbetsuppgifterna bör ingå att utarbeta introduktionsprogram för ST-läkarna, och ta del av den kontinuerliga bedömningen Vårdgivaren bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens

17 Övergångsregler - nya specialiteter Övergångsregler finns för de som ska handleda och bedöma ST-läkare i de nya tilläggsspecialiteterna, t. ex. för beroendemedicin, palliativ medicin och äldrepsykiatri. (sist i SOSFS 2015:8)

18 Övergångsregler Det är möjligt att fullgöra påbörjad ST enligt SOSFS 2008:17 under en övergångsperiod (7 år )om legitimation/behörighetsbevis före 1 maj Ansökan enligt SOSFS 2008:17 ska göras på de intygen - Ansökan enligt SOSFS 2015:8 ska göras på de intygen

19 Målbeskrivningarna

20 Ny struktur i målbeskrivningarna Delmålen a och b är specialitetsövergripande Delmålen c är specialitetsspecifika

21 De specialitetsövergripande delmålen Samma/lika mål för alla/nästan alla: Enklare för den som vill specialisera sig i ytterligare en specialitet Enklare för den som anordnar utbildningsaktiviteter för ST-läkare från olika specialiteter Stärka vissa kompetenser Lyfta fram vissa kompetenser

22 a-delmålen a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik a2 Etik, mångfald och jämlikhet a3 Vårdhygien och smittskydd a4 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete a5 Medicinsk vetenskap a6 Lagar och andra föreskrifter och hälso- och sjukvårdens organisation

23 b-delmålen b1 Kommunikation med patienter och närstående b2 Sjukdomsförebyggande arbete b3 Läkemedel b4 Försäkringsmedicin b5 Palliativ vård i livets slutskede

24 En målstyrd och decentraliserad utbildning med ett stort frirum Inte regelstyrning (dvs. hur utbildningen ska organiseras) Decentralisering, många aktörer, gäller inte minst kurserna Ett frirum lämnas till dem som organiserar ST, bl.a. läkarprofessionen

25 Olika delmål tar olika lång tid Olika delmål tar olika lång tid att uppnå Vissa kompetenser utvecklas genom hela utbildningen, som en strimma, gäller särskilt för a- och b-delmålen

26 Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet b-delmålen Den specialistkompetenta läkaren ska - uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt - kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet - kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Utbildningsaktiviteter Klinisk tjänstgöring under handledning Deltagande i en eller flera kurser Allmänna råd Deltagande i inomeller mellanprofessionell reflektion i grupp Uppföljning Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare

27 Kurs En vidare definition av kurs som inkluderar exempelvis webbkurser: Strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål

28 Socialstyrelsens utbildningsstöd för läkarnas ST

29 Kursämnen Ett kvalitetsarbete avseende kurs. Mål: Ett behovsstyrt kursutbud Stöd, inte regler Ett stöd för den som utvecklar eller upphandlar kurser för ST-läkare ST-läkare och handledare i planering av ST-läkarens utbildning Specialitetsövergripande kursämnen Specialitetsspecifika kursämnen

30 Specialitetsövergripande klinisk farmakologi för ST-läkare Webbutbildning som tillhandahålls av Socialstyrelsen Kan användas i: kurser som riktar sig till ST-läkare handledning av ST-läkare självstudier

31 Utbildning om M.I.N.I. Syfte: att stödja primärvården i psykiatrisk differentialdiagnostik Utbildningsmaterial bestående av filmer, och seminarieunderlag. Att användas i utbildning på vårdcentralen Vänder sig främst till läkare i primärvården Finns på Kunskapsguiden.se M.I.N.I. = Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju

32 På gång: Stöd till handledarutbildning Syfte: att stödja utveckling och uppläggning av utbildning av handledare inom ST Vänder sig till den som utvecklar och anordnar utbildning av handledare inom ST Ska bestå av: kompetensmål, och förslag på utbildningsaktiviteter. Utvecklas med hjälp av specialistläkare med erfarenhet av att utveckla och anordna handledarutbildning Produceras under 2016 Publiceras på Socialstyrelsens webbplats

33 Studierektorns roll och funktion

34 Studierektorns roll och arbetsuppgifter

35 Studierektorns roll och arbetsuppgifter SOSFS 2008:17 2 kap. 2 Vårdgivaren ska ansvara för att det finns tillgång till en studierektor som ska vara läkare med specialistkompetens samt ska ha genomgått handledarutbildning SOSFS 2015:8 4 kap. 1 Vårdgivaren ska vidare ansvara för att det finns tillgång till 1. En studierektor, Allmänna råd Vårdgivaren bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens.

36 Studierektorns roll och arbetsuppgifter SOSFS 2008:17 2 kap. 2 Verksamhetschefen ska ansvara för... ett individuellt utbildningsprogram i enlighet med målbeskrivningens krav upprättas och fastställs i samråd med handledaren och ST-läkaren, utbildningsprogrammet revideras regelbundet och därutöver vid behov i samråd med handledaren och ST-läkaren. SOSFS 2015:8 4 kap. 3 Verksamhetschefen ska ansvara för att 1. det individuella utbildningsprogrammet tas fram, regelbundet följs upp och vid behov revideras, i samråd med studierektor, handledare och ST-läkaren,

37 Studierektorns roll och arbetsuppgifter SOSFS 2008:17 1 kap. 2 studierektor läkare med specialistkompetens som utgör en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och STläkare. En studierektors ansvarsområde kan avse en eller flera utbildande enheter, del av eller helt landsting, region eller motsvarande

38 Studierektorns roll och arbetsuppgifter SOSFS 2008:17 3 kap. 3 Allmänna råd I en studierektors arbetsuppgifter bör ingå att vara organisatorisk stödfunktion till verksamhetschefer, handledare och ST-läkare. Studierektorn bör bl.a. delta i upprättandet av utbildningsprogram, utarbeta introduktionsprogram och se till att handledarna har för området relevant kompetens. SOSFS 2015:8 4 kap. 5 Studierektorn ska samordna den interna och externa utbildningen för ST-läkarna. Studierektorn ska ha 1. specialistkompetens, och 2. genomgått handledarutbildning. Allmänna råd Studierektorn bör utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare. I studierektorns arbetsuppgifter bör ingå att utarbeta introduktionsprogram för ST-läkarna, och ta del av den kontinuerliga bedömningen som anges i 3 kap. 4

39 Studierektorns roll och arbetsuppgifter Vad kommer SOSFS 2015:8 att betyda för studierektorn?

40 Mer information finns på: