Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Transkript

1 Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och 2017 Sofia von Malortie Karin Bodlund Gunilla Ringbäck Weitoft

2 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationer på gruppnivå om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Visar på nytta och risk utifrån bästa tillgängliga kunskap en del av en evidensbaserad praktik. Indikatorer och målnivåer för att följa upp rekommendationer, jämföra resultat och initiera förbättringar. 2

3 Vilka frågeställningar lyfts i nationella riktlinjer? Utgår från behovet av vägledning: praxisskillnader i landet kontroversiella frågor som rör många etiska dilemman oenighet inom professionen tveksam kostnadseffektivitet utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder 3

4 Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Beprövad erfarenhet Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet (Evidens) 4

5 Tre typer av rekommendationer Rangordning 1 10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör (1-3), kan (4-7) eller i undantagsfall kan (8-10) erbjuda. Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda. FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten endast bör erbjuda inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering. 5

6 Riktlinjeprocesen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS- UNDERLAG PRIORITERING REMISS- VERSION SLUT- VERSION FÖRVALT- NING REVIDE- RING INDIKATORER MÅL- NIVÅER UTVÄRDE- RING 6

7 Projektorganisation PROJEKTLEDNING 5 externa experter samt projektledare och delprojektledare, Socialstyrelsen REFERENSGRUPP MED PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONER, SKL, FK, AF, FINSAM KUNSKAPSUNDERLAG 19 externa experter + 4 sakkunniga knutna till SBU Konsensuspanel på ca 90 personer PRIORITERING 26 externa experter INDIKATORER OCH MÅLNIVÅER 3 externa experter och 1 projektledare, Socialstyrelsen STÖD FÖR IMPLEMENTERING 2-3 medarbetare, Socialstyrelsen Informanter från verksamheter 7

8 Projektledningen Lena Flyckt Prioriteringsordförande Karin Bodlund Vice prioriteringsordförande Mussie Msghina Faktaansvarig läkemedelsbehandling Rickard Färdig Faktaansvarig psykosociala insatser David Rosenberg Faktaansvarig psykosociala insatser Sofia von Malortie Projektledare, Socialstyrelsen Ellinor Cronqvist Delprojektledare, kunskapsunderlag, Socialstyrelsen Gunilla Ringbäck Weitoft Projektledare för indikatorer och målnivåer, Socialstyrelsen 8

9 Prioriteringsgruppen Uppsala-Örebro Jan Valentin, enhetschef socialpsykiatri Jörgen Klingborg, utvecklingsansvarig socialpsykiatri Anna Sundqvist, vårdenhetschef psykosenhet Jeanette Hjortsberg, verksamhetschef psykiatri Mats Örneborg, psykiater inom psykosvård Ann Cathrin Hedman, enhetschef boende och sysselsättning Pierre Tarby, behandlare/skötare Liselotte Sjögren, kurator, projektledare vård- och stödsamordning Karin Lindersson, psykolog Västra Götaland Camilla Dahl, enhetschef socialpsykiatri Marianne Englund, psykolog inom rättspsykiatri Anna-Karin Olsson, arbetsterapeut i psykiatrisk öppenvård Susan Landqvist Stockman, enhetschef psykosvård Klas Attrell, psykiater inom rättspsykiatri Södra Lena Hedlund, fysioterapeut psykosvård Ricardo Espinoza, verksamhetschef socialt stöd till vuxna med psykisk ohälsa Norra Agnetha Hall, LSS-handläggare Hans Lundberg, enhetschef socialpsykiatri Eva Forslöf, enhetschef socialpsykiatri/lss Björn Norlin, enhetschef psykosvård Patientföreträdare Margaretha Herthelius, Schizofreniförbundet Åke Nilsson, RSMH Stockholm/Gotland Pontus Strålin, psykiater inom psykosvård Sydöstra Zornitsa Dimitrova, psykiater inom psykosvård Ulf Rogberg, verksamhetsutvecklare psykiatri 9

10 Patient- och brukarperspektivet Referensgrupp med patient- och brukarföreningar (Schizofreniförbundet, RSMH, Hjärnkoll) samt Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, SKL, Sveriges fontänhus riksförbund och Finsam Två representanter för patient- och brukarföreningar (Schizofreniförbundet och RSMH) har deltagit i arbetet med att ta fram rekommendationer och prioriteringar i prioriteringsgruppen 10

11 Revideringen av schizofreniriktlinjerna

12 Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Vård och omsorg på lokal och regional nivå 12

13 Utvärdering 2013, ett urval av förbättringsområden Hälso- och sjukvården Minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar Utforma samverkan och rutiner för förebyggande, upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar Arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser Primärvården Rutiner för tidig upptäckt och diagnostik av psykisk ohälsa Rutiner för tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar Arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser Säkerställa skriftliga samarbetsöverenskommelser Psykiatrin Rutiner för självmordsriskbedömningar Öka tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling Öka tillgången till psykosociala insatser Arbeta för att alla som besöker psykiatrin ska få tillräcklig information och omfattas av ett patientcentrerat arbetssätt för ökad delaktighet Kommunal omsorg Säkerställa skriftliga samarbetsöverenskommelser Förbättra levnadsförhållanden för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka tillgång till stöd i eget boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka den arbetsinriktade rehabiliteringen för personer med psykisk funktionsnedsättning 13

14 Utvärdering 2013, ett urval av förbättringsområden Hälso- och sjukvården Minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar Utforma samverkan och rutiner för förebyggande, upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar Arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser Säkerställa skriftliga samarbetsöverenskommelser 14

15 Utvärdering 2013, ett urval av förbättringsområden Psykiatrin Rutiner för självmordsriskbedömningar Öka tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling Öka tillgången till psykosociala insatser Arbeta för att alla som besöker psykiatrin ska få tillräcklig information och omfattas av ett patientcentrerat arbetssätt för ökad delaktighet 15

16 Utvärdering 2013, ett urval av förbättringsområden Primärvården Rutiner för tidig upptäckt och diagnostik av psykisk ohälsa Rutiner för tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar Arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser 16

17 Utvärdering 2013, ett urval av förbättringsområden Kommunal omsorg Säkerställa skriftliga samarbetsöverenskommelser Förbättra levnadsförhållanden för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka tillgång till stöd i eget boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Öka den arbetsinriktade rehabiliteringen för personer med psykisk funktionsnedsättning 17

18 Lägesbeskrivning antipsykotisk läkemedelsbehandling 2016 Resultat i linje med riktlinjerna Drygt 85 procent av personer med schizofreni och behandlas med antipsykotiska läkemedel. Över hälften av nyinsjuknade behandlas med aripiprazol, olanzapin eller risperidon. Behandlingar som har låg prioritet är mycket ovanliga klozapin ordinerat till nyinsjuknade utan suicidalt beteende och behandling med sertindol vid långvarig sjukdom. 18

19 Lägesbeskrivning antipsykotisk läkemedelsbehandling 2016 Resultat inte i linje med riktlinjerna Klozapin vid suicidalt beteende och vid svårbehandlade symtom förekommer i lägre utsträckning än förväntat. Risperidon i depåform vid samtidigt missbruk av alkohol eller narkotika förekommer sällan och har minskat över tid; ligger på 4 procent Närmare 20 procent behandlas med antikolinerga läkemedel, som indikerar extrapyramidala biverkningar. Lågutbildade personer behandlas i högre grad med dessa läkemedel i jämförelse med övriga, och män i högre grad än kvinnor. Personer med ekonomiskt bistånd behandlas i mindre utsträckning än andra grupper med rekommenderade antipsykotiska läkemedel. 19

20 Lägesbeskrivning antipsykotisk läkemedelsbehandling 2016 Andra viktiga resultat Överdödligheten i gruppen är fortsatt hög, närmare 2,5 gånger så hög som i befolkningen i övrigt, högst för lågutbildade. Dödligheten till följd av självmord är tiofaldigt förhöjd bland personer med schizofreni. Reperfusionsbehandling och kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt är mindre vanligt bland personer med schizofreni än bland övriga. Även sekundärpreventiva åtgärder som rökstopp och fysisk träning inom hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt förekommer i lägre utsträckning. 20

21 Utgångsläge vid uppdatering Förskrivning av läkemedel fungerar relativt väl Psykosociala insatser ges för lite Fysisk hälsa och dåliga levnadsförhållanden är stora problem Samverkan fungerar ofta dåligt mellan olika huvudmän och myndigheter Avgränsning tydligare fokus på vägledning till beslutsfattare Delvis andra frågeställningar helhetsgrepp Digitalisering strukturerade öppna data 21

22 Indikatorer, målnivåer och utvärdering

23 Riktlinjer, indikatorer och utvärdering Nationella riktlinjer Förberedelse och avgränsning ÅTERKOPPLING Faktagranskning/ vetenskapligt underlag Prioriteringsfas Preliminär version Slutlig version INDIKATORER + MÅLNIVÅER Utvärdering Förberedelse /avgränsning Datainsamling Analys och bedömning Slutlig version

24 Indikatorer i nationella riktlinjer Riktlinjeindikatorerna bör i första hand spegla: De centrala rekommendationerna Åtgärder som bör implementeras Åtgärder som bedöms vara icke-göra Resultat som är viktiga att följa över tid (ex dödlighet, komplikationer, upplevt hälsotillstånd) 24

25 Riktlinjeindikatorer Följer upp att vården utför de åtgärder som riktlinjerna rekommenderar Valida bygger på kunskap och mäter det den avser belysa på ett tillförlitligt sätt Relevanta betydelse för områden där det finns problem och behövs förbättringar, och som går att påverka Mätbara beskriven och definierad så att den kan mätas på ett tillförlitligt sätt Indikatorn ska ha önskvärd riktning - höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet

26 Indikatorarbetet Indikatorgrupp - Lena Flyckt, Karolinska institutet - Ulla-Karin Schön, högskolan Dalarna - Björn Norlin, landstinget Västernorrland

27 Nationella målnivåer Utgår från en testad och mätbar indikator Anger den eftersträvansvärda nivån för hälsooch sjukvården att arbeta mot Kan exempelvis ange hur stor andel i en patientgrupp som bör få viss behandling Bör ej förväxlas med behandlingsmål Exempel från NR vård vid depression och ångestsyndrom: För indikatorn Strukturerad bedömning av suicidrisk har Socialstyrelsen fastställt målnivån till 90 procent. Målnivån gäller både för primärvård och för specialiserad psykiatrisk vård.

28 Arbete målnivåer Expertgrupp tar fram förslag på målnivåer Konsensusgrupp utses Modifierad delfirunda genomförs Konsensusmöte - utmynna i gemensamt förslag på målnivåer Målnivårapport ut på remiss Slutligt målnivåförslag

29 Uppföljning av vård och stöd vid schizofreni Indikatorbilaga Målnivåer Uppdaterad och reviderad utifrån NR arbete Uppdaterad rapport på gällande målnivåer Utvärdering Påbörjas oftast 3-4 år efter att slutversion av riktlinjerna har publicerats

30 Centrala rekommendationer och indikatorer NR schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

31 Omfattning och områden 58 frågeställningar och rekommendationer, inom följande områden: Genomgående arbetssätt (2) Tidiga insatser vid insjuknande i psykos (3) Stöd för återhämtning i alla sjukdomsfaser (43) Stöd och behandling vid akuta tillstånd (6) Förebygga och behandla fysisk ohälsa (4) 31

32 Vilka områden lyfter vi i riktlinjerna? Tidiga insatser Genomgående arbetssätt Delat beslutsfattande Hög tillgänglighet till bedömning Konsultativt stöd psykiatri primärvård Samordnade insatser till nyinsjuknade Fysisk hälsa Stöd i kontakter med somatisk vård Fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor Akuta tillstånd Stöd för återhämtning i alla faser Antipsykotisk läkemedelsbehandling Modeller för att samordna insatser Studie-/arbetsrehabilitering Boendeinsatser Psykologisk och psykopedagogisk behandling Mobil krisintervention 32

33 Genomgående arbetssätt Genomgående arbetssätt Rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda delat beslutsfattande till personer med schizofreni och (prioritet 2) 33

34 Indikator: Delat beslutsfattande Genomgående arbetssätt Mått: Andel personer med diagnosen schizofreni och för vilka det finns en aktuell dokumenterad plan för insatser och att patienten haft en aktiv roll och kunna påverka de beslut som fattats Datakälla: PsykosR Felkälla: Låg täckningsgrad i PsykosR. Mäter frågan delat beslutsfattande? 34

35 Tidiga insatser Tidiga insatser Rekommendationer Hälso- och sjukvården bör erbjuda hög tillgänglighet till psykiatrisk bedömning av vårdbehov till personer med misstänkt psykos (prioritet 1). använda en struktur som innebär att primärvården kan få konsultativt stöd från psykiatrin vid handläggning av personer med misstänkt psykotiska symtom (prioritet 2). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda samordnade insatser, med antipsykotisk läkemedelsbehandling, familjeintervention, psykologiskt stöd för återhämtning och individanpassat stöd till arbete eller studier, till personer som för första gången insjuknar i psykos (prioritet 1). 35

36 Indikator: Konsultativ verksamhet där specialistpsykiatrin stödjer och handleder primärvården Tidiga insatser Mått: Enheter inom specialiserad psykiatri som har aktuell rutin för att erbjuda stöd i kontakter med primärvård när det gäller handläggning av personer med misstänkt psykotiska symtom. Datakälla: Enkät till ansvariga chefer vid specialistenheter Felkälla: Möjliga fel i samband med datainsamling, och hur respondenten tolkar frågan. 36

37 Indikator: Samordnade insatser vid förstagångsinsjuknande Tidiga insatser Mått: Andel nyinsjuknade personer med schizofreni och som har fått insatserna: antipsykotisk läkemedelsbehandling, familjeintervention, psykologiskt stöd för återhämtning (psykopedagogisk utbildning/psykologisk behandling) individanpassat stöd till arbete eller studier (Ja=3 av 4 komponenter uppfyllda). Datakälla: PsykosR. Felkälla: Låg täckningsgrad, stort internt bortfall. 37

38 Antipsykotisk läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med klozapin peroralt till personer med svårbehandlad schizofreni (prioritet 1). erbjuda behandling med klozapin peroralt till personer med schizofreni och och misstänkt ökad suicidrisk (prioritet 2). erbjuda behandling med antipsykotiskt läkemedel i depåform till personer med schizofreni och och upprepat återinsjuknande eller behandlingsavbrott (prioritet 2). erbjuda behandling med antipsykotiskt läkemedel i depåform till personer med schizofreni och och samtidigt missbruk eller beroende (prioritet 2). erbjuda behandling med aripiprazol peroralt till personer med schizofreni och (prioritet 2). erbjuda behandling med risperidon peroralt till personer med schi-zofreni och (prioritet 2). erbjuda behandling med paliperidon peroralt till personer med schizofreni och (prioritet 3). Stöd för återhämtning i alla faser 38

39 Antipsykotisk läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården kan erbjuda behandling med olanzapin peroralt till personer med schi-zofreni och (prioritet 4). erbjuda behandling med haloperidol peroralt till personer med schizofreni och (prioritet 7). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda behandling med quetiapin peroralt till personer med schi-zofreni och (prioritet 8). erbjuda behandling med ziprasidon peroralt till personer med schizofreni och (prioritet 9). erbjuda behandling med zuklopentixol peroralt till personer med schizofreni och (prioritet 10). Stöd för återhämtning i alla faser 39

40 Stöd för återhämtning i alla faser Indikatorer över läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling (patientregistret och läkemedelsregistret): a. Behandling med aripiprazol, risperidon eller paliperidon b. Behandling med olanzapin i akut fas resp. i underhållsbehandling c. Behandling med quetiapin, ziprasidon eller zuklopentixol d. Antipsykotisk läkemedel i depåform vid missbruk/beroende e. Klozapin vid svårbehandlad schizofreni f. Klozapin vid misstänkt ökad suicidrisk (vid akuta tillstånd) 40

41 Stöd för återhämtning i alla faser Diagram A7. Behandling med klozapin vid svårbehandlade symtom Andel behandlade med klozapin inom 6 månader efter specialiserad vård bland patienter med schizofreni. Patienter 18 år och äldre. Åldersstandardiserat Procent År Kvinnor Män Totalt Källa: Patientregistret och läkemedelsregistret (Socialstyrelsen). 41

42 Akuta tillstånd Behandling med klozapin vid suicidalt beteende Andel behandlade med klozapin inom 6 månader efter specialsierad vård bland patienter med schizofreni och suicidalt beteende. Patienter 18 år och äldre. Åldersstandardiserat Procent År Kvinnor Män Totalt Källa: Patientregistret och läkemedelsregistret (Socialstyrelsen). 42

43 Modeller för att samordna insatser Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Stöd för återhämtning i alla faser erbjuda case management till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (prioritet 1) erbjuda intensiv case management enligt ACT-modellen till personer med schizofreni och som har psykiska funktionsnedsättningar som leder till omfattande funktionshinder och påverkar förmågan att medverka i vård och delta i samhällsliv (prioritet 2) erbjuda åtgärder för missbruk eller beroende integrerat med åtgärder för den psykiska sjukdomen till personer med schizofreni och med samtidigt missbruk av alkohol eller narkotika (prioritet 3). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast inom ramen för forskning och utveckling erbjuda case management enligt FACT-modellen (Flexible Assertive Community Treatment) (FoU). 43

44 Indikator: Case management Mått (2 olika indikatorer): Stöd för återhämtning i alla faser Enheter inom specialiserad vård alt. kommuner, stadsdelar/stadsområden som erbjuder insatsen case management till personer med schizofreni och alt. till personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning. Datakälla: Enkät till ansvariga chefer vid specialistenheter alt. till ansvarig chef inom kommun/stadsdel/stadsområde Felkälla: Möjliga fel i samband med datainsamling, och hur respondenten tolkar frågan. 44

45 Case management i form av integrerade team, stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Kommuner som erbjuder detta: Östergötlands län 2 av 13 kommuner (15%) Jönköpings län 10 av 13 kommuner (77%) Kalmar län 11 av 11* kommuner (100%) RIKET 39% Stöd för återhämtning i alla faser *En kommun svarade inte Källa: Öppna jämförelser socialpsykiatri, 2017

46 Stöd för återhämtning i alla faser Rehabilitering i form av studier eller arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör inom ramen för sitt ansvar och i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen (individual placement and support) till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och ingen eller svag arbetsmarknadsanknytning (prioritet 1). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan i undantagsfall [ ] erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering enligt arbetsförberedande träningsmodeller till personer med schizofreni och och ingen eller svag arbetsmarknadsanknytning (prioritet 10). 46

47 Indikator: Individanpassat stöd till arbete Mått: Stöd för återhämtning i alla faser Andel personer år med diagnosen schizofreni och med ingen eller svag anknytning till arbetsmarknaden som fått individanpassat stöd till arbete enligt IPSmodellen, procent. Datakälla: PsykosR Felkälla: Låg täckningsgrad i PsykosR. Svårt att definiera vilka som bör få insatsen. 47

48 Arbetsinriktad rehabilitering enligt av IPS-modellen, stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Kommuner som erbjuder detta: Östergötlands län 2 av 12* kommuner (17%) Jönköpings län 9 av 13 kommuner (69%) Kalmar län 3 av 11* kommuner (27%) RIKET 40% Stöd för återhämtning i alla faser *En kommun svarade inte Källa: Öppna jämförelser socialpsykiatri, 2017

49 Stöd för återhämtning i alla faser Rehabilitering i form av studier eller arbete Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast inom ramen för forskning och utveckling [ ] erbjuda stöd till studier enligt modellen supported education (FoU). Socialtjänsten bör erbjuda anpassad daglig sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som för närvarande inte vill eller kan studera eller arbeta (prioritet 3). 49

50 Indikator: Saknar sysselsättning Stöd för återhämtning i alla faser Mått: Andel personer år med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som saknar sysselsättning, procent. Datakälla: PsykosR Felkälla: Låg täckningsgrad i PsykosR. 50

51 Boendeinsatser Stöd för återhämtning i alla faser Socialtjänsten bör erbjuda boendestöd i egen bostad till personer med schizofreni och som har svårigheter att självständigt klara sitt hemliv (prioritet 2) erbjuda boendeinsatser i form av bostad först till personer med schizofreni och som saknar egen bostad (prioritet 2) erbjuda bostad med särskild service anpassad till personer med schizofreni och som har stora svårigheter att självständigt klara sitt hemliv (prioritet 3). Socialtjänsten kan i undantagsfall erbjuda boendeinsatser i form av boendetrappa till personer med schizofreni och som saknar egen bostad (prioritet 10). 51

52 Indikator: Boendestöd i ordinärt boende Mått: Stöd för återhämtning i alla faser Andel personer med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som fått ett verkställt biståndsbeslut om boendestöd enligt socialtjänstlagen, procent, (och som inte bott i särskilt boende eller annat boende, eller har verkställt beslut om korttidsboende, eller har bostad med särskild service el. annan anpassad bostad enligt LSS). Datakälla: Patientregistret, registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Felkälla: Ingen information om personerna i uppföljningen har svårigheter att klara ett självständigt liv. 52

53 Indikator: Boendeinsatser i form av bostad först Stöd för återhämtning i alla faser Mått (två olika indikatorer): Kommuner, stadsdelar/stadsområden som uppger att de kan erbjuda boendeinsatser i form av bostad först respektive boendetrappa till hemlösa personer med missbruk, beroende eller psykisk sjukdom. Datakälla: Enkät till kommunens/stadsdelens/stadsområdets ansvarig chef inom ramen för Socialstyrelsens öppna jämförelser. Felkälla: Möjliga fel i samband med datainsamling, och hur respondenten tolkar frågan. 53

54 Boendeinsatser i form av bostad först till personer med psykisk funktionsnedsättning Stöd för återhämtning i alla faser Kommuner som erbjuder detta: Östergötlands län 0 av 13 kommuner (0%) Jönköpings län 2 av 13 kommuner (15%) Kalmar län 0 av 11* kommuner (0%) RIKET 21% *En kommun svarade inte Källa: Öppna jämförelser socialpsykiatri, 2017

55 Boendeinsatser i form av vårdkedja till personer med psykisk funktionsnedsättning Stöd för återhämtning i alla faser Kommuner som erbjuder detta: Östergötlands län 4 av 13 kommuner (31%) Jönköpings län 3 av 13 kommuner (23%) Kalmar län 4 av 11* kommuner (36%) RIKET 42% *En kommun svarade inte Källa: Öppna jämförelser socialpsykiatri, 2017

56 Psykologisk behandling Stöd för återhämtning i alla faser Hälso- och sjukvården bör erbjuda kognitiv beteendeterapi till personer med schizofreni och och kvarstående psykossymtom (prioritet 2). 56

57 Indikator: Kognitiv beteendeterapi Stöd för återhämtning i alla faser Mått: Andel som fått behandling med kognitiv beteendeterapi bland personer med diagnosen schizofreni och -med kvarstående psykossymtom (dvs. inte är i remission - mätning med PANSS och RS-S och som är lindrigt, måttligt eller påtagligt sjuka mätning med CGI-S), procent. Datakälla: PsykosR Felkälla: Låg täckningsgrad i PsykosR. 57

58 Psykopedagogiska åtgärder Stöd för återhämtning i alla faser Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda psykopedagogiska behandlingsprogram (t.ex. IMR och ESL) till personer med schizofreni och och svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter eller det sociala samspelet med andra (prioritet 1) erbjuda psykopedagogisk utbildning till personer med schizofreni och (prioritet 2) erbjuda manualbaserad familjepsykoedukation till personer med schizofreni och och deras närstående (prioritet 3). 58

59 Indikator: Psykopedagogiska behandlingsprogram Mått: Stöd för återhämtning i alla faser Andel personer med diagnosen schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som behandlats inom ramen för ett psykopedagogiskt behandlingsprogram, procent. Datakälla: Patientregistret (Kombination av åtgärder: KVÅ: DU119 (återfallsprevention), KVÅ: DU118 (motiverande samtal), KVÅ:DU023 (psykopedagogisk utbildning), KVÅ:DV087 (Social träning med strukturerat upplägg). Felkälla: Vilken grupp bör få behandling? Ingen information om omfattningen av behandlingen. Brister i registrering av vårdåtgärder i patientregistret, enbart läkarbesök. 59

60 Indikator: Psykopedagogisk utbildning Stöd för återhämtning i alla faser Mått: Andel nyinsjukande personer med diagnosen schizofreni och som fått psykopedagogisk utbildning, procent. Datakälla: Patientregistret (KVÅ-kod: DU023) Felkälla: Brister i registrering av vårdåtgärder i patientregistret, enbart läkarbesök. PsykosR har också fråga. 60

61 Övriga indikatorer som speglar stöd för återhämtning i alla sjukdomsfaser Stöd för återhämtning i alla faser Strukturerad bedömning av självmordsrisk (patientregistret, KVÅ-kod: AU118) Föräldrastöd (PsykosR) Personlig kontakt vid utskrivning (enkät till spec. psykiatri) 61

62 Stöd och behandling vid akuta tillstånd Akuta tillstånd Hälso- och sjukvården bör erbjuda mobil krisintervention till personer med schizofreni och i akut fas (prioritet 2). 62

63 Indikator: Mobil krisintervention Akuta tillstånd Mått: Enheter inom specialiserad psykiatri som kan erbjuda mobil krisintervention till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd i akut fas. Insatserna ska utföras av personer med psykiatrisk kompetens, och möjlighet att administrera läkemedel dygnet runt. Interventionen bör ske utan dröjsmål och enligt en på förhand överenskommen krisplan. Datakälla: Enkät till ansvariga chefer vid specialistenheter Felkälla: Fel i samband med datainsamling, hur respondenten tolkar frågan. 63

64 Förebygga och behandla fysisk ohälsa Fysisk hälsa Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda beteendepåverkande insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor (prioritet 2). erbjuda stöd i vårdkontakter till personer med schizofreni och som behöver somatisk vård (prioritet 2). 64

65 Indikator: Beteendepåverkande insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor Mått: Täljare: Personer enligt nämnaren som fått nedanstående åtgärder under de senaste 12 månaderna: d) Kvalificerad rådgivning kring fysisk aktivitet (KVÅ-kod DV133) e) Kvalificerad kostrådgivning (KVÅ-kod DV143). Datakälla: Patientregistret alt. PsykosR Fysisk hälsa Felkälla: Bristande registrering av vårdåtgärder. Beteendepåverkande insatser - borde vara annat än samtal? Regelbundenhet? Låg täckningsgrad i PsykosR. 65

66

67 Indikator: Stöd i kontakter med somatisk vård Fysisk hälsa Mått (2 olika indikatorer): Enheter inom specialiserad vård alternativt inom kommuner, stadsdelar/stadsområden som har aktuell rutin för erbjuda stöd i kontakter med somatisk vård till personer med schizofreni och alt. till personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning. Omfattar ex. hjälp med att kontakta vården, boka tid, förbereda frågor, vid behov följa med. Datakälla: Enkät till ansvariga chefer vid specialistenheter alt. till ansvarig chef inom kommun/stadsdel/stadsområde Felkälla: Möjliga fel i samband med datainsamling, och hur respondenten tolkar frågan. 67

68 Övriga indikatorer som speglar hur fysisk ohälsa förebyggs och behandlas Fysisk hälsa Fysisk undersökning genomförd av läkare de senaste 12 månaderna (PsykosR). Läkemedelsinterventioner för att främja rökreduktion och rökfrihet (patientregistret och läkemedelsregistret) 68

69 Rökstopp efter hjärtinfarkt Andel patienter med schizofreni som var rökare vid tidpunkten för hjärtinfarkten och som slutat röka vid uppföljning 6-10 veckor efter infarkten. Åldersstandardiserat, Patienter år. Procent Båda könen Kvinnor Män Patienter med schizofreni Källa: SEPHIA (SWEDEHEART) och patientregistret (Socialstyrelsen). Övriga patienter 69

70 Fysisk träning inom hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt Andel patienter med schizofreni som deltagit i fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering 6-10 veckor efter hjärtinfarkt. Åldersstandardiserat, Patienter år. Procent Båda könen Kvinnor Män Patienter med schizofreni Källa: SEPHIA (SWEDEHEART) och patientregistret (Socialstyrelsen). Övriga patienter 70

71 Övergripande indikatorer Dödlighet i jämförelse med befolkningen (patientregistret och dödsorsaksreg.) o Total o o Suicid Ischemisk hjärtsjukdom Återinskrivning i sluten vård inom 28 dagar (patientregistret) Läkarkontakter i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning (patientregistret) Hemlöshet (PsykosR) Läkemedel mot extrapyramidala biverkningar (patientreg och läkemedelsreg) Läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare (PsykosR) Rökning (PsykosR) Beteendepåverkande insatser för att främja rökfrihet (PsykosR) Egen försörjning (patientregistret, SCB:s försörjningsregister (RAKS), ) Rapportering till PsykosR (PsykosR och patientregistret) 71

72 72

73

74 Täckningsgrad i PsykosR 74

75 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

76 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser En bedömning av hur de centrala rekommendationerna kommer att påverka organisation, personalresurser, resursåtgång och kostnader Bedömningen utgår från en bild av hur vården bedrivs generellt på nationell nivå i dag Kostnadsberäkningar finns för några av case management-modellerna Kompletteringar till slutversion: Regionala seminarier och gapanalyser kompletterar bilden (patient-/brukarvolymer, behov av kompetenshöjningar etc.) Formulering av målnivåer 76

77 Sammanfattning av konsekvensanalys Socialstyrelsens bedömningar av kostnader för de rekommenderade åtgärderna utgår från skattningar. Konsekvenserna beskrivs vanligen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men här ingår enbart ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänst. Rekommendationerna innebär generellt ökade kostnader för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. På sikt förväntas kostnaderna för hälso- och sjukvården och socialtjänsten på nationell nivå återgå till nuvarande kostnadsnivåer eller minska ytterligare. Stora regionala skillnader i utförande, och konsekvenserna kan därför bli både större och mindre på lokal nivå. Resurser behöver främst skjutas till för uppbyggnad av samverkan, kompetensutveckling, utbyggnad av kapacitet samt utveckling av system för uppföljning. 77

78 Från remissversion till slutversion Regionala seminarier arrangeras av kommuner, regioner och landsting Möjligt att ge synpunkter på remissversionen Inkomna synpunkter bearbetas Litteratursökningar samt prioriteringsdiskussioner Eventuella nya frågeställningar Slutversion publiceras Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och 78

79 Adresser Synpunkter senast 15 januari 2018 till: Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och 79

80 Prenumerera på nyhetsbrevet Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och 80

81 Tack! Kontakt: Mer information finns på: