RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

Transkript

1 RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14.@ki.se 1 Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för ett stort antal tillstånd som i de flesta fall drabbar rörelseapparaten (men också kan påverka andra organ, t.ex. hud, slemhinnor och inre organ). 2 1

2 Vad är rörelseorganen? Med rörelseorganen avses en gemensam benämning på: benstommen med dess olika leder ledbanden som håller samman lederna musklerna som är fästa på benstommen, ibland via senor de nerver som utgår från ryggraden och som styr musklernas aktivitet Till rörelseapparaten räknas även skelettssystemet, förbindelser mellan benen och muskelsystemet, dess försörjande system (blodets cirkulationssystem, och dess styrande system (nervsystemet). 16 september Alla delar har specifik funktion Skelettet : - ska hålla kroppen upprätt; - har också en stödjande och skyddande funktion; - bildar hävstänger för muskulaturen; - kroppens viktigaste depå för kalcium och fosfor. Ryggraden - bär upp huvudet, och - ger stadga och stöd till bålen. Leder och fogar - Skelettbenens förbindelse delas in i fogar och leder. - Lederna har fria ledytor, - Fogarnas sammanfogade ytor förbinds av vävnadsmassa. 4 2

3 16 september Introduktion/Prevalens Rörelseorganens sjukdomar är en av våra stora folksjukdomar i Sverige; Drabbar cirka en fjärdedel av befolkningen (Cirka ¼ av alla patienter i primärvården söker för besvär från rörelseorganen); Sjukdomsgrupp som står för de högsta samhällskostnaderna i form av sjukvård (primär- och slutenvård), läkemedel och socialförsäkringsutgifter; Den vanligaste anledningen till smärta, nedsättning av arbetsförmågan, långtidssjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsersättning i Sverige; 16 september

4 Orsakar en tredjedel av all ohälsa och sjukfrånvaro i Sverige; Kostar därför samhället stora summor årligen; Sjukskrivning på grund av artros belastar sjukförsäkringssystemet med 1,4 miljarder kronor/år; 7 Klassifikation Grovt indelas i inflammatoriska och icke-inflammatoriska; Inflammatoriska: Förekommer hos minst 2 % av befolkningen; Inom denna grupp är reumatoid artrit (RA) den i särklass vanligaste sjukdomen; En typ - systemsjukdomarna, är sällsynta, men kräver ofta betydande behandlingsinsatser; Icke-inflammatoriska: De icke-inflammatoriska tillstånden är vanligast (Artros); Här inkluderas degenerativa ledsjukdomar (fibromyalgi, myalgi) som utreds och handläggs huvudsakligen i primärvården.; 8 4

5 Reumatoid artrit (ledgångsreumatism): RA är en svår, ofta livslång handikappande sjukdom som främst drabbar kvinnor och som ger sämre hälsorelaterad livskvalitet och förkortad livslängd; RA är den vanligaste av de inflammatoriska sjukdomarna; Prevalensen är ca 0,5-1%; Incidensen 25-30/ invånare och år i Sverige; Sjukdomen debuterar vanligast i års ålder, men kan debutera i alla åldrar; 2 3 gånger vanligare hos kvinnor; Orsaken(etiologin) är fortfarande okänd; 9 RA börjar som regel smygande och har ett kroniskt progressivt förlopp; Inflammationen bidrar på sikt till destruktion av brosk och underliggande ben; Sjukdomen går ofta i skov och svårighetsgraden och prognosen varierar; Ledinflammationerna och dess konsekvenser medför betydande funktionshinder och handikapp; RA-patienter utgör en förhållandevis liten grupp, men de är ofta svårt arbetshandikappade redan i ung ålder; Smärttillstånd i muskler och leder är en vanlig orsak till långtidssjukskrivning och sjukbidrag hos medelålders/äldre, kvinnor i högre utsträckning än män. 10 5

6 Kön och ålders indelning Insjuknandefrekvensen når sitt maximum vid 75 år (60 procent) 11 Vårdkonsumtion i Artrit och födelseland (Män) * Män födda i övriga världen, övriga norden och Finland har flest besök i de äldsta åldersgrupper. * Bland män födda i övriga världen domineras av personer födda i Irak och f.d. Jugoslavien. 12 6

7 Vårdkonsumtion i Artrit och Utbildningsnivå (kvinnor och män) * Bland både män och kvinnor i åldersgruppen år finns ett negativt samband mellan utbildningsnivå och antal patienter: ju högre utbildning desto färre patienter som har besökt vården för artrit. * I åldersgruppen år är sambandet det motsatta: ju högre utbildning desto fler patienter som har besökt vården för artrit och särskilt för kvinnor. Sambandet är inte lika starkt för män. 13 Vårdkonsumtion i jämförelse mellan olika socioekonomiska grupper Artrit - Vårdkonsumtionen i artrit varierar med utbildningsnivå och ålder i öppen och slutenvården; - Skilda kvinnor i alla åldersgrupper över 30 år har en högre vårdkonsumtion i slutenvård ur ett civilståndsperspektiv; - Generellt har kvinnor födda i övriga Norden en högre konsumtion av öppenvård jämfört med kvinnor födda i Sverige. Artros - Högutbildade kvinnor i åldersgruppen år dominerar konsumtionen av vård för artros; - Skilda kvinnor och män har generellt en högre konsumtion av slutenvård; - Kvinnor födda i övriga Norden har en högre konsumtion av öppenvården än andra grupper i åldersgrupperna år samt 75 år och äldre. 14 7

8 Risk faktorer Naturliga Biologiska åldrandeprocessen (kroppens ålder påverkar rörelseapparatens funktionsförmåga, dess hållfasthet, elasticitet och styrka); Kön - fler kvinnor än män (könsskillnader till stor del beror på förhållande i arbetslivet dvs. krav, tempo, kontroll över arbetssituationen + betydande arbetsuppgifter i hem och hushåll, med ökade krav och mindre beslututrymme), dvs. fysiska belastningar i arbetslivet +/- psykologisk och social (stress); Ärftliga faktorer med medfödda defekter (speciellt vid den inflammatoriska ryggsjukdomen Bechterew); 15 Patologiska Levnadsvanor Fysisk aktivitet (människan är byggd för fysisk aktivitet). Kroppen är inte konstruerad för att vara: - Stillasittande; - Inaktivitet. Rökning (tobaksrökning är en riskfaktor för benskörhet [osteoporos] och även höftfrakturer och ryggbesvär); Kost såsom kalciumintag när det gäller benskörhet (osteoporos);? Större kroppslängd än mormalt samt betydande övervikt;? Alkoholmissbruk (det sannolikt har en negativ effekt på muskelstyrka samt skelettet blir skörare); 16 8

9 Diskutera Du jobbar i landstinget och har för uppdrag att lämna förslag för möjliga förebyggande åtgärder mot rörelseorganens sjukdomar som är riktade mot: - Barn och ungdom - Yngre och medelålders vuxna - Äldre vuxna 16 september Förebyggande åtgärder Riktade mor barn och ungdom: påverkan på: 1. Kost 2. ergonomiutbildning 3. Hälsofrämjande lek och idrott under skoltiden 16 september

10 Riktade mot yngre och medelålders vuxna: satsning på att minska: 1. Tunga belastningar och monotona moment i arbetslivet 2. Förbättrad arbetsorganisation med uppmärksamhet på - arbetstempo; - arbetsplatsanknutna aktiviteter för att morverka ensidig muskelspänning; - ergonomisk anpassning av maskiner - ökad möjlighet till god fritidsmiljö; - begränsa rökning, alkoholbruk samt ge stöd till bättre kost 16 september Riktade mot äldre vuxna: genom stimulans av: 1. Fysisk och psykisk aktivitet, samt 2. Att skapa stödjande miljöer både för trafik, boende och fritid. 3. Att sluta röka! (rökare löper sannolikt större risk att insjukna i RA och de kan utveckla en svårare sjukdom); 4. P-piller kan möjligen skydda mot insjuknande, alternativt uppskjuta insjuknandet (??? biverkningar); 5. Postmenopausal hormonterapi kan ha inflammationsreducerande effekter. 16 september

11 Artros (Icke-inflammatoriska tillstånd) Artros är ett samlingsbegrepp för ledsjukdomar som karaktäriseras av en sviktande ledfunktion med varierande destruktion av ledbrosk och ombyggnad av lednära ben; Den vanligaste ledsjukdomen (en folksjukdom); Artros drabbar större delen av befolkningen från 50 års ålder och uppåt; Mer än hälften av personer över 70 år har artros; Artros är den näst vanligaste sjukdomen hos kvinnor äldre än 60 år; Atros är den 4:e vanligaste hos män i samma åldersgrupp; Sjukdomen kan även drabba yngre med kraftig övervikt; 16 september Artros är vanligare hos kvinnor (framför allt i fingrar) än hos män; Artrosutvecklingen ökar med stigande ålder (framför allt knäledsartros korrelerar med övervikt); Artros är primärt en ledbrosksjukdom; Broskförstörelsen går i regel långsamt (smygande debut under månader - år) och visar sig först som belastningssmärta, sedan tillkommer rörelseinskränkning, vilovärk och funktionsförlust); 16 september

12 Kön och ålders indelning Män utgör en svag majoritet (53 procent) i åldersgruppen år, Kvinnor utgör en mer påtaglig majoritet i åldrarna år (56 procent), år (57 procent), och 75 år och äldre (75 procent). 23 Vårdkonsumtion i Artros och födelseland (Kvinnor) * Kvinnor födda i Finland och i övriga Norden har flest patienter per invånare med artros, förutom i åldersgruppen år där flest patienter är födda i Sverige. 16 september

13 Vårdkonsumtion i Artros och födelseland (kvinnor och män) * Bland både män och kvinnor i åldersgruppen år finns ett negativt samband mellan utbildningsnivå och antal patienter; * I åldersgruppen år är sambandet det motsatta. 16 september Riskfaktorer Orsaken inte är helt känd, men ett antal riskfaktorer har definierats: Ålder, Övervikt, Ärftlighet, Tidigare ledskada, Ledbelastande arbete, Elitidrott, Muskelsvaghet. Artros kännetecknas av sviktande funktion i leden; Kostnaderna för sjukskrivningar till följd av artros är stora, främst på grund av de långa sjukskrivningsperioderna och att sjukdomen årligen drabbar så många. 16 september

14 Folkhälsoprogram Ingen säkerställd sjukdomsmodifierande behandling vid artros; Rekommendationer och åtgärder inriktas på att lindra symtom och förbättra funktion; Information, Viktnedgång, Träningsråd (individuellt eller i grupp) och Uppföljning, Farmakologisk smärtlindring; Hjälpmedel; Operativa åtgärder vid grava symtom och röntgenologiska förändringar. 16 september Appendix Rörelseapparaten kräver regelbunden stimulans i form av fysisk aktivitet för att fungera väl. Saknad av denna stimulans medför inaktivitet nedsatt funktion i rörelseapparaten. Regelbunden fysisk aktivitet, belastning eller träning gör att skelettet blir kraftigare och starkare. Obelastad benvävnad blir urkalkad, försvagad och mindre hållfast. Vid ensidig träning kan obelastade eller mindre belastade skelettdelar försvagas. Ökad muskelstyrka, bättre koordinationsförmåga och ökad rörlighet medför ett skydd mot skador i rörelseapparaten. Regelbunden fysisk träning gör det lättare att behålla en normal kroppsvikt. 16 september