Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004

Transkript

1 Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004 Lisa Morgenstjerne Johnsson och Pia Påhlstorp

2 2 Inledning Efter en intressant föreläsning om ben och benställningar hos unghästen, bestämde vi oss för att vi ville titta lite mer på vilka problem som kan dyka upp, vad man kan göra åt det och hur det påverkar hållbarheten hos galopphästen. Dels för att det är intressant för oss som galopptränare och uppfödare, dels för att det inte finns så mycket material i ämnet. Vi har intervjuat några hovslagare, veterinärer, tränare och några av de största fullblodsuppfödarna för att ta reda på hur vanligt det är med felaktiga benställningar och för att få deras syn på vad man kan göra. Vi har även sökt information på Internet och i diverse litteratur. Därutöver har vi tittat på vad för hjälpmedel som finns. Problem, åtgärder och hjälpmedel Fölets och unghästens senvävnad Senkontraktur innebär att benen inte kan sträckas på ett normalt sätt utan förblir böjda. Fölet kan då inte belasta benet normalt, se bild. Hästen kan födas med kontraherade senor, men detta fenomen kan även utvecklas under hästens uppväxt. Missbildning eller felläge i livmodern kan ligga bakom. Om fölet kan stå upp och benen kan sträckas någorlunda, sker normalisering snabbt utan speciella åtgärder. Om fölet kotar över måste huden på framsidan av kotleden skyddas med bandage och eventuellt stödskena på benets baksida för att förstärka bandaget. Fölet behandlas genom att tån verkas ner. Behandling med oxytetracyklin har visat sig framgångsrikt. I höggradiga fall utförs operation där man skär av djupa böjsenans förstärkningsband. Vid kontraktur i karpus, går endast de lindriga fallen att behandla genom stödförband. Sträckning av senor på nyfött föl, brukar rätta till sig med begränsad motion/träning

3 3 Förvärvade kontrakturer uppträder under uppväxten och där skiljer man på två typer. 1 Kontraktur av djupa böjsenan eller bockhov uppträder på frambenen hos föl i 2-4 månaders ålder. Sjukdomen kan ha ärftlig bakgrund. Det är de föl som är i bäst kondition och som växer snabbt, som är mest utsatta. Symtomen utvecklas på ett par dygn. Trakten lyfts upp och fölet går på tå. Snart blir framsidan av hoven konkav och man märker en ökad spänning i böjsenorna. Steget blir styltaktigt. Det sker en för snabb tillväxt i extremitetsbenen i förhållande till senorna. Behandlingen består i att kraftfodret tas bort och enbart betesgång rekommenderas. Trakterna bör raspas en gång i veckan för att öka tänjningen av djupa böjsenan. Behandlingen är framgångsrik om den påbörjas i ett tidigt skede av sjukdomen. I höggradiga fall måste operation tillgripas och den bör utföras på ett tidigt stadium av sjukdomen för bästa resultat. En tåsko läggs på. Avläkningstiden är 2-3 månader och resultatet brukar bli mycket bra. 2 Kontraktur av ytliga böjsenan drabbar hästar i åldern 8-18 månader. Det är framför allt hästar som kommer in i en fas av snabb tillväxt som drabbas. I början går hästen rakt på kotorna. I nästa fas kotar hästen över då och då och till sist blir det en bestående överkotning som är vanligast på frambenen. Den utlösande orsaken är för snabb tillväxt av extremitetsben i förhållande till senvävnad. Lindriga fall kan behandlas med framgång av och till genom en reducerad och balanserad utfodring. Stödförband läggs på och man lyfter trakten och förlänger tån med hjälp av beslag. Problem i leder Inåt- eller utåtvinkling i karpus kan vara en medfödd instabilitet i karpus ledkapslar. Dessa föl måste gipsas från underarmens mitt ner till kotan. På så vis kan hästen belasta benet. Efter några veckors behandling stabiliseras lederna. En ny typ av skena, Ortos X, kan anbringas på insidan av benet vid X-benthet. Skenan är ledad så att fölet kan böja benet. Resultatet av behandlingen uppges vara lovande. En del fall rättar sig spontant. Lindriga snedställningar kan botas med vila och korrekt verkning av hovarna. Medfödd missbildning av knä

4 4 Tillväxtzoner kan man iaktta vid kotleden, ovanför karpusleden på frambenen och ovanför hasleden på bakbenen. Om tillväxtzonernas funktion störs, uppkommer blödningar och bristningar i denna mjuka vävnad. Anledningen till att en tillväxtzon reagerar är flera; t ex felställning utåt eller inåtvriden tå, hjulbent ställning -, bristfällig mineraltillförsel (kalk och fosfor), kraftiga parasitangrepp och kroniska infektioner. Hos unghästen kan tillväxtzonerna reagera om hästen utsätts för alltför hård träning innan tillväxtzonerna är stabila. Framför allt i tillväxtzonerna ovanför karpus och hasled med kraftig uppdrivning som följd. Hästarna blir slöa, olustiga, trötta och tål inte träning. Hästen är inne i en växtperiod och är därför extra känslig. Det är viktigt att dessa hästar vilas från träning/arbete under någon/några veckor så att tillväxtzonerna hinner stabiliseras. Föl med mycket raka ben (korrekta) redan från början, bör man också vara observant på. Risken är stor att hästen blir inåttåad när den blir äldre, kommer i träning och sätter muskler. Med hovslagarens hjälp kan fölet verkas och eventuellt skos för att motverka senare problem. På Internet finns en hel del material om vad man kan göra för att påverka fölets och unghästens benställning med hjälp att korrigerande verkning och skoning, bl a på En av Englands absolut bästa hovslagare, Simon Curtis (FWCF) verksam i Newmarket, har skrivit en bok med mycket fina illustrationer och steg-för-steg-instruktioner i ämnet. Boken heter Farriery: Foal to Racehorse. Simon Curtis har en global syn på hovvård och arbetar som konsulterande hovslagare åt fullblodsuppfödare över hela världen. Man måste tidigt ge akt på felaktiga benställningar och aktivt gå in och åtgärda dessa om en normalisering inte har skett de två första veckorna. Hos det snabbt växande fölet avstannar tillväxten i den nedre delen av benet först. Kotben och skenben är i princip färdigväxta mellan den tredje och sjätte levnadsmånaden. Uppfödarintervjuer Vid intervjuer med några av de största uppfödarna i Sverige har det framkommit att det inte är så vanligt att fölen föds med grava fel. Det är viktigt med ett bra avelsmaterial och man undviker att avla på ston och hingstar med egna fel som förärvs. I de fall där det föds föl med felaktiga benställningar så är det viktigt att man åtgärdar felen i princip direkt med hjälp av en kunnig veterinär och hovslagare. Gör man det är uppfödarnas erfarenhet att hästen håller bra som galoppör.

5 5 Forskningsprojekt på unghäst På Internet har vi hittat ett forskningsprojekt, som är ett samarbetsprojekt mellan hovslagare och veterinärer och som syftar till att utveckla skadeförebyggande åtgärder och öka tävlingshästens hållbarhet. Projektet kommer att pågå under 3,5 år och man är nu på sitt andra år. Man har kommit fram till att benställningen är viktig för hållbarheten. Regelbunden och korrekt hovvård hos det växande fölet minskar frekvensen felaktiga benställningar och påverkar därmed hållbarheten hos den vuxna tävlingshästen. Man har även kommit fram till att intensiv träning under de första 5 månaderna är skadligt, men utevistelse i hage ger en jämn och korrekt belastning, vilket i sin tur ger en optimal utveckling av ledbrosket. Ben, senor och ledbrosk är mycket känsliga för missförhållanden under den här perioden när fölen växer snabbt. Grova utvecklingsstörningar i den nedre delen av benet kan utvecklas under denna period med en prevalens (överlägsenhet) till 11%. Sammanfattning Vi har kommit fram till att det inte är så vanligt med grava fel på de fullblodsföl som föds i Sverige. Enligt de uppfödare som vi intervjuat är det viktigt att de fel som dyker upp, åtgärdas på ett tidigt stadium med hjälp av en duktig veterinär och hovslagare. Det finns bra hjälpmedel att ta till, som t ex specialskor och skenor. När man ska köpa en unghäst är det viktigt att titta noga på ben, benställningar och vinklar samt hur hästen rör sig. En häst med bra (korrekta) ben har större förutsättningar att hålla för den stora påfrestningen som det innebär att vara galoppör. Källor: - Skeletal and Angular Limb Deformities - D.R. Ellis, Reynolds House, High Street, Newmarket - Håll hästen frisk Harry Pettersson, Berndt Green - Forskning på unghäst Mikael Bergh, Sven Eriksson, Ove Wattle, Chris Johnston, - Farriery: Foal to Racehorse Simon Curtis information om hovvård, forskning mm