Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen

Transkript

1 Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Att utbilda en häst är som en lång spännande resa, med inslag av lärorika upplevelser. För att komma från en punkt till en annan måste det finnas en väg dit, och det gör det också, för varje enskild häst. Målet för resan och utbildningen av hästen är att kunna utnyttja alla de förutsättningar som finns i hästen. Längre kan man aldrig komma. Allt som vi önskar oss av hästen finns där redan i från början, i den unga hästen, tänk på det. Vi kan säga att utbildningen går ut på att lära hästen att utföra det som den redan kan från födseln, på ryttarens signaler. Det lilla fölet är inte många timmar, eller dagar, när det kan utföra byten, piruetter, slutor och alla andra rörelser. Och om det inte finns där innan utbildningen börjar kan ingen ryttare få hästen att utföra det. Hur fort kan vi gå fram? Denna fråga får man ganska ofta som tränare. Står man framför en elev där man känner hästen som frågan gäller är det kanske inte så svårt att svara. Men det är något helt annat om man ska svara generellt. Här får man ofta svara, det beror på Hästens ålder Hästens exteriör Hästens temperament Hästens förutsättningar Hur mycket tid som läggs ner på träning Ryttarens erfarenhet och kunskaper Ett mål som bör prioriteras högt är att bevara det vi har i den unga hästen innan utbildningen påbörjas. Att hästen inte tappar sin gång, sin elasticitet, sin utstrålning och sin livsglädje. Att utbildningen inte på något sätt leder till att hästen blir överansträngd. Det är en betydligt svårare konst att bevara hästens frisk och sund än det är att lära den alla rörelser. Utbildningen ska ske i hästens takt, inte efter dag och tid. Är målet att rida Grand Prix och hästen har alla förutsättningar och vi utgår ifrån att den inte har några längre sjukdomsperioder och att ryttaren har alla förutsättningar, ja då pratar vi om ca fem år eller 1800 ridtimmar. En häst som är på toppen av sin karriär är normalt mellan elva och femton år. Det finns några få hästar med extremt goda förutsättningar rena atleterna som rids av mycket duktiga ryttare där utbildningskurvan går fortare framåt, men för de allra flesta hästar och ryttare ska vi nog räkna med lite längre tid. Man kan inte, och man ska inte, försöka att utbilda hästen efter datum och klockslag utan låta de svar man får från hästen berätta om och när det är dags att gå vidare och öka kraven. Glöm inte att hästen behöver vila och få en viloperiod någon gång emellanåt. Både mentalt och fysiskt behöver hästen tid för att utveckla sig och det gör den när den får en viloperiod efter en tids arbete och utbildning, då den kan smälta vad den lärt sig. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 1

2 Grundutbildning och uppväxt har stor betydelse Den duktiga, ambitiösa ryttaren som önskar att komma långt, låt säga hela vägen till Grand Prix, föredrar ofta att börja med en unghäst som man kan påverka och träna efter sitt eget mönster från tidig ålder. Rör det sig om mindre rutinerade ryttare ska man naturligtvis helst inte börja med en ung häst. Ska hästen komma långt i dressyr krävs det att den har fått en god grundutbildning. Det är mycket svårare att korrigera en felaktig utbildning än vad det är att arbeta korrekt från början. Det är ingen tvekan om att hästar föds med olika förutsättningar och temperament, men även det sätt som hästen blir påverkad på redan som föl har stor betydelse för hästens senare utbildning. Det betyder att utbildningen startar hos uppfödaren. Uppväxten har därför stor betydelse. Saker som spelar stor roll är: Har hästen fått rätt foder och har den haft möjlighet till regelbunden motion och gått tillsammans med andra hästar? Har den fått en korrekt hovvård? Hur har förhållandet mellan häst och människa fungerat osv.? Första steget När börjar hästens utbildning? Ja, det gör den när man leder hästen i grimma för första gången. Att den unga hästen lär sig och får förtroende för att det är människan som tänker, fattar beslut och ger signaler och att det är den unga hästen som ska vara uppmärksam och reagera på människans signaler är mycket viktigt. Detta gör också att den senare utbildningen av hästen går mycket lättare. Naturligtvis tar man i det första skedet av utbildningen hänsyn till hästens unga ålder. Den unga hästen ska absolut inte gå i skolan varje dag, men den ska ha möjlighet att ströva fritt och leka så mycket som möjligt. Men när du ska leda hästen från ett ställe till ett annat är det en bra idé att träna följande: Att leda hästen på så sätt att den går vid sidan av ledaren dvs. med bogen bredvid ledarens axel. Att hästen går rakt fram när ledaren går rakt fram, att den följer med när ledaren svänger samt att den kan stå stilla allt detta utan att ledaren ska hålla hårt i ledtygeln. Att lära den unga hästen detta har också med säkerhet att göra, både för ledaren och hästen. Det är viktigt att den unga hästen får mycket motion och det ska helst vara i form av motion genom att den går i flock med andra hästar. När hästen är ca ett år kan man gärna lära den att bli visad för hand. Detta bör den unga hästen lära sig, dels för motions skull, men också för att lära sig att vara under kommando. Man kan säga att det är början till arbetet mellan hjälperna. Om det är möjligt är det en bra idé att från två års ålder tömköra hästen i lätt arbete en till två gånger i veckan. Om hästen ska tömköras måste man se till att det blir gjort av någon med tillräcklig erfarenhet av att tömköra unghästar detta är absolut inget för en orutinerad ryttare! Jag vill inte rekommendera longeringsarbete till en så här pass ung häst då det är allt för ansträngande och det finns stor risk för att hästen drar på sig ett överben. Ett utbildningsförlopp Längre ner beskriver jag ett utbildningsförlopp som det kan se ut när hästen har alla förutsättningar och ryttaren är mycket rutinerad, samt under förutsättning att vi slipper längre sjukdomsperioder. Utbildningen behöver inte ske i precis den ordning som jag beskriver den och åldern för de olika stegen är heller inte fasta. Det måste få ta den tid det tar och det varierar otroligt mycket från häst till häst. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 2

3 Tänk därför inte så mycket på den ålder som är angiven för hästen i nästa stycke. Det viktigaste är att utbildningen hela tiden rör sig framåt, först och främst för att hästen är ett vanedjur. Är hästen först van vid att en rörelse ska göras på ett visst sätt vill den helst inte ändra på det. Detta betyder dock inte att hästen ska arbeta under ständig press för att hela tiden kunna prestera bättre och bättre och att man aldrig är nöjd. Varje litet framsteg ska belönas rikligt. Våra erfarenheter har lärt oss att hästen utvecklar sig i steg och varje steg tar kortare eller längre tid. Att utveckla bäring och smidighet tar t.ex. inte bara lång tid, det tar flera år. Men om hästen ska lära sig att dansa balett ska den inte börja denna form av träning alltför sent. Andra steget När hästen har fyllt tre år kan man för det mesta så småningom börja med själva inridningen. Hur den ska göras beskrivs i ett senare kapitel. Efter inridningen, som kan ta allt ifrån två veckor upp till kanske tre månader beroende på hästens förmåga och temperament, bör hästen kunna följande: Ledas korrekt från marken. Med lätthet kunna lyfta alla fyra ben. Ha förtroende för att ha sadel, träns och benskydd på sig. Kunna bli longerad i en kapson, i skritt och trav, samt kunna göra övergångar däremellan i båda varv. Kunna ridas rakt fram i skritt, trav och galopp. Kunna vända genom att följa ryttarens vikt och ledande tygel. Kunna stå stilla med en ryttare på ryggen (detta är dock inte något som man ska träna mycket med den riktigt unga hästen då det är belastande för den att stå stilla med en ryttare på ryggen). Kunna ridas ut på en kortare tur, gärna tillsammans med en äldre häst. Exakt hur gammal hästen ska vara innan man börjar inridningen beror också på hur utvecklad hästen är. En del hästar är så sena i deras tillväxt att man får vänta med inridningen tills de är tre och ett halvt eller kanske fyra år gamla. Många hästar växer tills de är sex år och i de perioder som de växer ska man vara ytterst försiktigt och mycket uppmärksam på alla signaler som man får från hästen. Hästen behöver inte ha växt färdigt innan man rider den, men i de perioder där den växer ska den vila från arbete. Den känns ofta mindre balanserad, blir lätt öm och man kan känna att den är mindre samarbetsvillig när den växer. Får man en eller flera av dessa signaler ska arbetet omgående avbrytas och hästen ska få en kortare viloperiod. Hur länge hästen behöver vila varierar från häst till häst, vanligt är fyra till sex veckor. Man får studera sin häst noggrant och använda sitt sunda förnuft. Efter inridningen är det en bra idé att ge hästen minst en månads ledigt. Hästen behöver tid till att smälta allt den lärt sig och att utveckla sina muskler. Förr i tiden kallade man den unga hästen för första års remont och andra års remont, det gör vi även i detta kapitel. Vi utgår nu ifrån att hästen är inriden och har haft en månads vila så att den är klar för att börja sin utbildning som första års remont. Ett mål för hästen efter ett års utbildning kan se ut så här: Mål efter ett års utbildning Tredje steget, första års remonten Hästen har lärt sig att organisera kroppen så att dess tyngdpunkt är placerad mitt under ryttarens. Den arbetar i jämvikt och i god balans. Den arbetar i en korrekt form. Det betyder inte att den är mycket samlad. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 3

4 Den unga hästen hjälper vi att balansera genom att rida den framåt i ett friskare tempo, inte genom att kräva mycket samling. Den har lärt sig sitt ABC, det vill säga hjälperna, språket. Hästen kan söka sig fram till yttertygeln i båda varven. Hästen kan ridas rakt fram på rakt spår och utföra de flesta volter i balans. Mot slutet av denna period har den lärt sig att böja sig lite runt ryttarens innerskänkel. Hästen har lärt sig att söka sig fram till bettet för den framåtdrivande hjälpen. Hästen kan göra övergångar mellan skritt och trav samt förstå hjälperna för galoppfattning. Hästen kan ridas över cavalettibommar. På alla stegen läggs stor vikt på att hästen lär sig att hålla takten. Med hänsyn till andra övningar har hästen lärt sig att stå stilla med en ryttare på ryggen, alltså göra en halt. Och den har lärt sig att flytta sig så mycket för skänkeln att det en dag kommer att bli en skänkelvikning. På detta steg i utbildningen läggs stor vikt på att hästen blir mottaglig för att lära. Dvs. att hästen får den rätta inställningen till arbete, vilket är en kombination av tillit, respekt och arbetsglädje. Den förstår skillnaden mellan arbetstid och fritid. Den blir intresserat av att lära och lösa uppgifter. Efter det första årets utbildning bör man kunna se att hästen har börjat utveckla sina muskler på överlinjen. Att den kan arbeta med en rund överlinje som senare i utbildningen kommer att utvecklas till en stark fjäder som kan skjuta kroppen framåt och samtidigt lyfta framdelen. Känner du att du har hamnat i en återvändsgränd, eller att något inte fungerar, så kom ihåg det som gäller för oss alla: Tillbaka till grunderna! Mål efter två års utbildning Fjärde steget, andra års remonten Övergångar tränas nu med lite större krav på samling. Hästen kan böja sig runt den inre skänkeln på böjda spår. Hästen kan utföra en tiometers volt i balans. Hästen kan göra en skänkelvikning. Hästen kan göra en bakdelsvändning. Hästen kan gå i förvänd galopp. Hästen kan korta och öka stelängden i trav, med bibehållen takt. Inlärning av öppna är påbörjad. Hästen kan ridas rakriktad såväl på rakt spår som på böjt spår. Hästen kan ridas i lättare samling korta bitar. Harmonin mellan häst och ryttare fungerar fullt ut. Den rutinerade ryttaren börjar lära hästen galoppombyten. Vi kan säga att hästen nu kan gå L:A dressyr. Efter två års utbildning bör vi kunna se att hästen har utvecklat sina muskler ytterligare. Den är nu i så bra balans att den kan visa sina gångarter utan att vara hämmad av ryttarens vikt. Formen är stadigare. Hästen arbetar mellan hjälperna, på tygeln. Perioden där hästen är mellan fem och sex år är en period där den är extra sårbar. Varför det är så vet jag inte. Kanske beror det på att hästen fortfarande växer, kanske är det för att vi Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 4

5 ökar kraven. Men om hästen i denna period känns annorlunda, kanske inte är så arbetsvillig, får problem med framåtbjudningen eller blir oren i takten, ska den undersökas och eventuellt bli behandlad och därefter ska den vila. Femte steget Hästen är nu c:a fem och ett halvt år gammal och vi förutsätter att utbildningen gått efter planen. Perioden från hästen är fem och ett halvt till sex år gammal, och till den är sex och ett halvt till sju år, är den period där det mer samlande och muskeluppbyggande arbetet börjar. Vi kan säga att denna period har som mål att hästen ska gå medelsvår dressyr. Efter denna period bör vi förvänta oss följande: Att hästen kan utföra slutor i trav och galopp. Att hästen kan göra galoppombyten på rakt spår. Att bäringen har utvecklat sig. Att hästen kan gå i samling längre stunder. Att hästen är rakriktad, dvs. lika balanserad, lika stark och lika smidig i båda varv. Det läggs stor vikt på att kunna rida hörnpasseringar korrekt. Takten är stadig i alla tre gångarterna. Hästen kan utföra en ökad trav. Hästen kan arbeta i samlad trav och i samlad galopp. Arbetet med galoppiruetter är påbörjat. Efter femte perioden bör vi kunna se att bäringen har utvecklat sig ytterligare. Hästen arbetar nu med ett ökat påskjut från bakbenen och en ökad lätthet i framdelen. Formen är stadig, hästen arbetar mellan hjälperna och går stadigt på tygeln. På grund av den ökade bäringen ser hästen nu friare ut i alla tre gångarterna. Hästen svarar på små fina hjälper. Sjätte steget Sjätte steget är vägen fram till Prix S:t George och Intermediaire I. Hästen är nu mellan sex och ett halvt och sju och ett halvt år gammal. Efter denna period ska den kunna följande: Bäringen har utvecklats ytterligare, vilket ses tydligt i skolorna och i de ökade gångarterna. Hästen kommer ut och in i alla övergångar med bibehållen balans, takt och bäring. Bakdelsvändningarna har nu blivit skrittpiruetter. Galoppiruetterna blir färdiga. Hästen ska lära sig att göra seriebyten i vart fjärde, vart tredje och i vartannat galoppsprång. Hästen ska lära sig att utföra slutor i sax, både i trav och galopp. Arbetet med piaff och passage påbörjas. Efter denna del av utbildningen bör vi se en häst som är stadig, fokuserad på arbetet, bär sig korrekt och är välbalanserad och uttrycksfull har lite här kommer jag över sig. Sjunde steget Hästen är nu mellan åtta och tio år gammal. För de hästar som har förutsättningar för att komma vidare, blir målet för träningen nu Intermediaire II och Grand Prix. Det är vid denna tidpunkt som den stora utslagningen sker. Endast ett fåtal hästar har förutsättningar för at komma till detta steg. Det kräver att hästen är en mix av en superatlet och en balettdansör, och att den har det temperament, den energi och den arbetsvilja som ska till för att träna på denna nivå. I denna period ska hästen lära sig följande rörelser: Slutor med ökat krav på överträdning. Piaff och passage, samt övergångar däremellan. Byten i varje galoppsprång. I träningen läggs det stor vikt på att kunna variera såväl tempo och takt som form. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 5

6 När hästen har nått Grand Prix, har vi en häst som har utvecklat sin styrka så att den kan utföra alla rörelser med lätthet. Bäringen på bakdelen ses tydligt genom lättheten i framdelen. Häst och ryttare i det närmaste dansar tillsammans i fulländad harmoni. Hästen svarar på små, nästan osynliga hjälper. Den ryttare som verkligen har lyckats med träningen, är den ryttare som visar upp en häst som är stolt över att visa vad den kan. En häst som går Grand Prix som tioåring är att betrakta som en ung häst, en häst som behöver fortsatt regelbunden träning och rutin innan den är helt på topp. Utbildningen av hästen tar aldrig slut. Det finns alltid mer att utveckla och finputsa för att nå så nära det perfekta som möjligt. Men vill du nå långt med din egen och din hästs utbildning krävs det att du sätter dig ordentligt in i teorin. Att du sätter mål för dig själv och din häst både vad gäller träning och tävling. Att du är strukturerad och beredd att lägga ner den tid som krävs på träning. Gör du det blir det också en spännande resa. Jag vill avsluta med att önska dig och din häst lycka till på resan. Henrik Ps, Alla som läser denna artikel och har goda råd eller kommentarer är varmt välkomna att sända dessa till oss, så tar vi med dem i artikeln. Det är en av fördelarna med att ha boken på internet, att vi hela tiden kan uppdatera och förbättra allt material. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 6

7 Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 7