Positiv Ridning Systemet Diskussion om hållbarhet Av Henrik Johansen
|
|
- Pernilla Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Positiv Ridning Systemet Diskussion om hållbarhet Av Henrik Johansen En häst som har det bra presterar mycket bättre. Alla vinner därför på att vi med förenade krafter arbetar för att förbättra hästens hållbarhet. Det borde ju ligga i allas intresse att hästarna håller så länge som möjligt. Det är en konst som är minst lika svår som att utbilda hästen, att bevara det vi har i den unga hästen från början och att se till att utbildningen inte samtidigt har det priset att hästen förlorar eller försämrar renheten i gångarterna, sin utstrålning och sin aptit på livet, eller att muskler och leder överbelastas. Vad är det då som gör att det går fel? Det kan vara sadeln som är problemet eller skoningen eller så kan det vara träningen eller något i hästens miljö. Varje område som jag kommer att ta upp här förtjänar sin egen artikel, och det är också min tanke, att sådana artiklar kommer att följa efter denna. Denna artikel ska läsas som mitt bidrag till en diskussion om hållbarhet. Jag skriver den utifrån mina egna erfarenheter från mitt praktiska arbete med hästar och som tränare. När vi pratar om hållbarhet är vi också tvungna att prata om verkning och skoning, om uppväxt och foder, om stallmiljö och allt annat runt omkring våra hästar. Det är min förhoppning att denna artikel blir den första i en serie som kommer att ta upp andra områden utöver själva träningen. Jag hoppas också att andra, som har arbetat med hästar som deras levebröd, vill bidra med goda råd, inlägg och artiklar. Att detta är ett viktigt ämne är det ingen tvekan om. Ska vi lyckas att förbättra ridhästarnas hållbarhet måste alla krafter samordnas och det är ju en av idéerna och fördelarna med att samla information på Internet. Det är mycket svårt att prata och skriva om hållbarhet utan att låta negativ, och det är inte min mening, men samtidigt måste vi erkänna att det är på tiden att vi tar tag i ämnet. Ridsporten växer överallt i världen och det läggs ner mycket tid och pengar på den. Det måste också medges att alla vi som jobbar med hästar professionellt kan bli bättre, och att vi har ett stort ansvar på våra axlar. Det måste ju ligga i allas intressen att hästen håller så länge som möjligt och att den får ett anständigt liv. Vi vill inte lägga ner en massa tid och pengar på sporten för att sedan inse att det var bortkastat på grund av vår brist på kunskap. Det allra vikigaste är naturligtvis att vi tar hänsyn till hästen. Hästarna gör så otroligt mycket för oss och vi är skyldiga dem bästa möjliga villkor. En häst som har det bra, presterar också mycket bättre, så jag kan bara se fördelar med att vi med förenade krafter arbetar på att förbättra hästens hållbarhet. Vi ser allt för många hästar som i en allt för ung ålder får göra upprepade besök hos veterinären. Men en nästan lika viktig sak som att behandla hästen är att ta reda på varför hästen blev halt eller överansträngd. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 1
2 Ibland är det något som måste ändras för att vi inte ska behöva åka till veterinären snart nog igen. Som jag tidigare nämnt kan det vara sadeln som är problemet, eller skoningen, träningen eller något i hästens miljö. Det är inte alltid så lätt att hitta orsaken men vi bör nog försöka lite bättre än vad vi gör idag. Vi ser alltför många hästar som får sluta sina dagar som promenadhästar eller som döms ut pga. diverse skador. Vi ser talangfulla, positiva unghästar med utstrålning och aptit på livet med tre rena, bra gångarter. Och alltför ofta ser vi samma hästar igen som fem-sexåringar med spänningar och där gångarterna inte längre är rena. Jag är säker på att de flesta vet vad jag tänker på och håller med. Att dessa skador ofta är något som vi människor påfört hästarna är det heller ingen tvekan om. När detta är sagt står det också helt klart att det bara är vi som arbetar med hästarna som kan göra något åt saken. Det är som sagt en konst som är minst lika svår som att utbilda hästen, att bevara det som vi har i den unga hästen från början och att se till att utbildningen inte samtidigt har det priset att hästen förlorar eller försämrar renheten i gångarterna, sin utstrålning och sin aptit på livet, eller att muskler och leder blir överbelastade. Vad är anledningen till att det går galet? Här kommer några exempel på vad jag tycker är de viktigaste orsakerna. Varje enskilt ämne kommer att behandlas djupare i kommande artiklar. Rids hästen in i för ung ålder? Att den unga hästen blir hanterad från marken i tidig ålder är en stor fördel. Att det innan inridningen är en bra kommunikation mellan häst och ryttare är en ovärderlig fördel inte minst med tanke på säkerheten. Men själva inridningen bör inte påbörjas förrän hästen är minst tre år eftersom skelettet inte är färdigt att bära en ryttare tidigare. Är hästen stor och kanske kraftig bör man vänta tills den är fyra år. Hästarna är heller inte mentalt utvecklade för denna uppgift förrän de är tre eller fyra år gamla. I den åldern bör de också ridas under kort tid åt gången och inte varje dag. Hästar växer i perioder vilket betyder att det kommer perioder där det händer en massa i hästens kropp. Många hästar har inte växt färdigt förrän de är sex år gamla. I de perioder som de växer är det mycket viktigt att man sänker kraven betydligt. Min erfarenhet är att det ofta är här som vi gör skada på hästen, ofta för resten av hästens liv. Så lyssna till de signaler som du får från den unga hästen. Ser det ut som den är i en växtperiod eller känns den inte som den brukar är det en bra idé att ge hästen en månads ledigt. Longering av unghästen som förberedelse för inridning Mycket få ryttare kan longera en unghäst så att den är i balans. Man ser ofta ryttare longera unghästar i syfte att göra dem trötta genom att låta dem springa runt i full fart helt obalanserade i hopp om att hästen inte ska kasta av dem, när de senare sitter upp i sadeln. Denna form av longering är enormt belastande för senor och leder och bör inte förekomma. I övrigt är det numer sällsynt med kapson, istället knäpps longerlinan fast i bettet, som finns i munnen på den unga hästen som inte lärt sig bettets inverkan ännu. Se också kapitlet om Longering. Har vi som ryttare för dålig kunskap om grunderna? Kan vi rida den unga hästen i balans och harmoni med ryttaren så kan de flesta skador undvikas. Kan vi inverka så att hästarna förstår språket, dvs. lära dem deras ABC, ja, då kan de flesta spänningar undvikas och istället bygger vi upp kommunikation, förståelse och tillit. Det är också viktigt att den unga hästen rids i rätt tempo. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 2
3 Är hästen fysiskt och mentalt klar för de krav vi ställer på den? Ofta har vi för bråttom på fel sätt. Det tar inte längre tid att utbilda hästen på rätt sätt. Det rätta sättet kan man skriva en hel bok om och det finns det inte plats för här. Jag vill dock nämna några viktiga saker: Hästen måste kunna följa med både fysiskt och mentalt. Det ska vara en röd tråd genom hela utbildningen. Hästen ska ha en riktig och bra grundutbildning och lära sig sitt ABC. När vi kräver något av hästen ska vi ofta fråga oss själv om vi har det som krävs. Är hästen mottaglig för att lära? Är den tillräckligt stark och avspänd? Förstår den hjälperna som ska användas för att utföra den rörelse eller prestera den bäring som vi har tänkt oss att kräva av den? Passar sadeln? Vi är idag mycket medvetna om hur viktigt det är att sadeln passar till hästen. Att hitta rätt sadel och storlek är dock inte en lätt uppgift. Jag har ofta sett hästar som efter att de fått en sadel som passar dem arbetar så mycket bättre att man knappt tror att det är sant. Det är mycket viktigt att vara uppmärksam på hästens reaktion på sadeln. Här finns det ett passande uttryck, det är bara den som har skon på sig som vet vart den trycker. Sadlar som inte passar hästen kan leda till skador på leder och senor. Jag är ingen expert och ska därför inte uttala mig i detaljer om detta ämne men det hoppas jag att det är människor med större kunskap än mig som vill. Är verkning och skoning korrekt? Inte heller på detta område är jag expert. Jag vill därför bara nämna några av de viktigaste punkterna. Hoven som hästen står och går på är som grunden på ett hus: Är det skevt eller obalanserat, så blir resten av huset också det. Att skon är tillpassad till hoven i stället för att hoven blir tillpassad till skon, är ytterligare en viktig faktor när vi talar om att öka hästens hållbarhet. Det är ingen tvekan om att fel verkning och skoning är en orsak till många hältor. Det är inte den enskilda hovslagarens fel, de flesta göra allt vad de kan för att utföra ett bra jobb. Skulden finns ofta i för dålig utbildning och att det är för dåligt samarbete med dem som tränar hästen. Den plats vi hänvisar hovslagaren till är också ofta dålig med hänsyn till utrymme och ljus. En bra arbetsplats stimulerar alltid till att göra ett bra jobb. Vi ska försöka att få ett mycket bättre samarbete mellan tränare, veterinärer och hovslagare på detta område och med tanke på hästarnas bästa samordna våra erfarenheter för att förbättra det samlade resultatet. Är underlaget tillräckligt bra? Kräver vi av hästarna att de ska arbeta taktmässigt och i bäring mellan ryttarens hjälper och dessutom utföra diverse rörelser är ett bra underlag av ovärderlig betydelse. Vi skulle aldrig drömma om att be idrottsfolk eller balettdansörer att arbeta på ett underlag som inte var optimalt eller som kan ge skador. Hästar är mycket olika med hänsyn till vilket underlag de tycker bäst om. Det finns dock en del krav som de alla har: Underlaget ska vara fast och jämnt så hästarna inte behöver vara rädda för att tappa balansen. Det får inte finnas ställen i underlaget där det är så djupt att hästen kan sjunka ner. Många människor vill gärna göra ett så bra underlag som möjligt för hästen genom att lägga ett alltför tjockt lager av diverse material, med resultatet att det ofta blir både för djupt och tungt. Då ökar också risken för skador på senor och leder. Underlaget ska ge hästen möjlighet att få fäste och får inte vara så löst att den kan halka. På ett underlag som är för hårt och/eller för torrt tappar hästen elasticiteten i gången och det kan också ge skador på skelett och leder. Det är många olika underlag som är välfunge- Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 3
4 rande och det finns många kombinationsmöjligheter. Vilka material eller hur vi ska kombinera dem beror på flera faktorer. Rör det sig om ett underlag för en utomhusbana eller ska det läggas i ett ridhus? Hur är grundförhållandena under underlaget osv.? Ska det användas till hoppning eller dressyr eller båda delarna? Är det tal om en utomhusbana är dränering dessutom viktigt, så regnvattnet rinner av. Är hästen skapt för den gren vi rider? När vi skaffar oss vår första häst, är det inte alltid vi har klart för oss vilken gren vi vill prioritera högst. Men det kommer kanske en dag, när vi tar ett beslut om att nu är det dressyr, hoppning eller fälttävlan vi vill satsa på. Att vi har en häst med talang för den gren vi väljer har också mycket med hästens hållbarhet att göra. Ber vi hästen om att arbeta på ett sätt som är emot dess natur och har den inte en exteriör och övriga förutsättningar som gör det möjligt för den att utföra det vi begära av den, kommer den snart att bli överbelastad. Se också min tidigare artikel, Diskussion om mål. Rid hästen i rätt form? Att hästen inte alltid rids i en form som är ändamålsenlig är det nog heller inte många som är oense med mig om. Att beskriva vilken form som är den korrekta är omöjligt och skulle också vara helt fel. Formen ska varieras från häst till häst. Ålder, utbildningsståndpunkt och själva målet med träningen just nu spelar en stor roll. Men hästen får under inga omständigheter känna sig handikappad av den form som vi arbetar den i. Den får aldrig tvingas till att arbeta i en bestämd hållning. Den hållning hästen rids i ska inte vara statisk utan den ska varieras. Se också kapitlet om Hästens form samt månadens artikel från november om dressyrhästens form. Är arbetet varierande? Ensidigt arbete är också något som sliter på hästarna. Vi bör inte rida samma form i dressyr varje dag eller i samma form för länge åt gången. Det är naturligtvis också ett slitage om vi ber hästen om att hoppa för många hinder och för ofta. Många ryttare har svårt att komma bort från volten. De känner säg säkra på volten och menar att de tappar det som de kallar att ha hästen på tygeln när de lämnar volten. Men är det något som sliter på hästarna är de att gå runt, runt på en volt en längre tid. Rid hästen så mycket som möjligt på raka linjer. Det finns många sätt vi kan variera arbetet på t.ex. genom att tömköra eller att arbeta med cavalettis. Skifta mellan samlande och lösgörande arbete. Att låta hästen komma ut på en tur i terrängen har nästan alltid en positiv effekt. Simning är ett annat riktigt bra sätt att träna på för de flesta hästar. Ovillighet som beror på ömhet blir ofta förväxlat med olydighet Känns hästen annorlunda en dag mot vad den brukar böra du ha alla sinnen öppna. Hästen har bara ett sätt att tala om för oss att det är något fel och det är genom att spänna sig och gå emot ryttarens hjälper. Väljer vi att slå dövörat till dessa signaler får vi kanske inte bara en häst som tappar tilliten, utan också en häst med bestående men. Se också kapitlet om Ursäkter sett med hästens ögon. Rider vi hästarna i för dålig balans? Hästen är alltid i balans, det är sällan som vi ser dem falla omkull. Den stora frågan är bara hur balanserar den? Ryttarens uppgift är att hjälpa hästen att hitta ett sätt att balansera där den inte behöver använda sig av negativ spänning. När hästen rids i en form som är rätt för den, i rätt tempo och i harmoni med ryttaren, Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 4
5 blir det möjligt för den att arbeta utan att bli överbelastad. Se också kapitlet om Balans och jämvikt. Är vi inte duktiga nog på att förstå de signaler vi får från hästen när den har ont? Upptäcker vi en dag att hästen går emot den ena tygeln på ett sätt som den inte brukar kan vi vara säkra på att den är öm någonstans i kroppen eller att den inte är ren i gången. Börjar hästen att hänga på båda tyglarna kan den mycket väl vara öm i båda frambenen. Vill hästen inte gå framåt som den brukar, kan de också bero på att den har ont i båda frambenen. Går hästen emot i halvhalterna kan det bero på at den har smärtor i bakbenen eller i ryggen. Listan här kan bli mycket lång och det får den gärna bli om vi alla då blir bättre på att förstå de signaler vi får från hästen. För lite motion? Vår stressade tillvaro med tillhörande brist på tid gör att det i vissa tider är svårt att ge hästen den motion den behöver. Det är dock ingen tvekan om att det är viktigt för hästens hållbarhet att den får mycket motion. Den häst som får mycket motion har dessutom också ofta ett bättre immunförsvar. Att hästen får gå ute i hage så mycket som möjligt är att föredra för de allra flesta hästars välbefinnande. Att rida hästen två gånger om dagen istället för en kan också vara ett sätt att täcka hästens behov av motion. Att gå med hästen en halvtimme om dagen utöver den vanliga träningen är ett annat sätt man kan täcka hästens behov av motion på. Är konditionen för dålig i förhållande till kraven? Att kräva prestationer av hästen som den inte har tillräckligt bra kondition för kan naturligtvis också leda till överbelastning. Då inte bara på muskler och leder utan också på hjärta och lungor. En häst i god kondition är som regel sundare och har ett bättre immunförsvar. Du kan själv göra något för att bilda dig en uppfattning om hästens kondition genom att mäta dess puls omedelbart efter det att den arbetat och sedan igen efter några minuters vila. Generellt kan man säga att ju lägre pulsen är efter arbetet och ju snabbare den går ner till det normala, ju bättre är hästens kondition. Mera om detta i en senare artikel. Om musklerna inte utvecklas blir lederna överansträngda En stor del av träningen går ut på att utveckla hästens muskler och här talar vi om ett arbete som tar tid, ofta flera år, innan hästen blivit stark nog att klara de större uppgifterna. Med systematisk och varierad träning och genom att långsamt öka kraven tränas hästen på ett sätt som leder till att dess muskler utvecklas. Tänk på att när du tränar hästen tränar du en toppatlet. Det är en uppgift som kräver stor insikt i muskellära och träningsfilosofi. Blir hästen inte tränad så att dess muskler utvecklas, överbelastas ofta lederna. Håller ryttaren hästen i en krampaktig hållning för att ha kontroll? En häst ska vara på plats mellan hjälperna men den ska också känna sig fri när den är vad vi kallar innanför ramen. Hästen får aldrig känna sig instängd i ett hörn när den arbetar mellan hjälperna. Att kunna rida sin häst så att den är på plats mellan hjälperna och samtidigt känner sig fri är möjligt, men det kräver att man som ryttare har satt sig ordentligt in i teorin och därmed har fått förståelse för alla dessa begrepp. Se kapitlet om Hästen mellan hjälperna. Den unga hästen rids ofta i ett allt för högt tempo De flesta hästar är inte färdiga för att gå i ökad trav förrän de är ca sex år gamla. De har inte styrkan, bäringen, balansen och tekniken för- Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 5
6 rän de har fått en god grundutbildning. Jag får ofta elever som har som önskemål att deras unghäst så fort som möjligt ska lära sig att gå i det tempo som vi normalt kallar för ökad trav. Anledningen är att de ska visa hästen i något av de test vi har för unghästar och ska de ha några förhoppningar om högre poäng ska hästen visa att den kan öka steglängden, som en häst som är tränad för de högre klasserna. Förr i tiden kallade vi detta för slaktartrav, inte helt utan grund. Låt oss hoppas att domarna en dag blir så duktiga att de kan bedöma hästens gångarter i ett tempo som är normalt för unghästen. Vi rider normalt den yngre hästen i ett lite högre tempo än den mer rutinerade hästen - men alltså inte i ökad trav. Anledningen till att vi gör det är att unghästen, som ju inte rids i samma samling som den rutinerade hästen, har mer vikt i rörelseriktningen. För att vikten inte ska hamna på framdelen ska hästen ridas i ett tempo som motsvarar vikten i rörelseriktningen. Upptäcks skador i tid? Gör det till en vana att kolla igenom din häst redan inne i stallet. Se på pälsen och studera allmäntillståndet. Känn igenom hästens ben genom att stryka med händerna från knäet och ner mot hoven. Är det en svullnad, eller värme som inte brukar vara där har du möjlighet att upptäcka detta i tid. Gör det till en vana att regelbundet ta hästens temperatur så att du vet vad normaltemperaturen är hos din häst. Andra goda råd om vad du själv kan göra finner du i kapitlet Ursäkter sett med hästens ögon. Kontaktar vi veterinären i tid? Det känns inte bra när vi misstänker att det inte står riktigt rätt till med våra hästar. Det kostar pengar att kalla på veterinären och det tar tid. Tänk om veterinären hittar något så att min häst måste vila ett tag. Alla träningar och de tävlingar som jag har anmält till. Ska vi inte snabbt komma överens om att det är dumt att resonera så här? Är hästen inte helt okey, ska vi naturligtvis så fort som möjligt göra vad vi kan för att den ska få det bättre, även om det innebär ett besök hos veterinären. När orutinerade ryttare utbildar unghästar Den unga hästen har varken läst böcker eller studerat ridning på video, så den behöver all den hjälp den kan få till att lösa uppgiften som går ut på att den ska lära sig hur den ska använda kroppen när den bär en ryttare på ryggen. Den ryttare som ska utbilda den unga hästen måste ha så stor erfarenhet, känsla och förståelse för uppgiften att han eller hon kan hjälpa hästen med att lösa den. Kan ryttaren inte det är hästen tvungen att gissa sig fram till många lösningar och kommer ofta att gissa fel. Man kan faktiskt säga att det är som att sätta en fälla för den unga hästen om den inte får kunnig hjälp från början. Om alla från början kunde lära sig att rida hästen i balans och i harmoni med ryttaren är jag säker på att hållbarheten skulle bli betydligt bättre för våra hästar. Henrik Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 6
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
Läs merPositiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Att utbilda en häst är som en lång spännande resa, med inslag av lärorika upplevelser. För att komma från en punkt till en annan måste
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merPositiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna
Läs merPositiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen Hästen ska alltid arbeta i en form, där det är fysiskt möjligt för den att utföra det vi ber om. Hästen ska alltså inte på något sätt känna sig
Läs merPositiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och
Läs merHÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.
HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen
Läs merPositiv Ridning Systemet Hjälperna Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Hjälperna Av Henrik Johansen Hästen skall svara på så lätta hjälper som möjligt. Alla hästar är mycket känsliga och kan lära sig att svara på små hjälper. Varje gång du ger en
Läs merträna utan tyglar Förbättra din kommunikation -
TRÄNING Förbättra din kommunikation - träna utan tyglar Förbättra din kommunikation - träna utan tyglar Visst är det något alla drömmer om? Att rida barbacka på en strand med vinden i håret och inget på
Läs merFördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines
Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt
Läs merHur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador?
Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Examens arbete B-tränar utbildning Hoppning 2015 av Caroline Johansson Innehållsförteckning 1.Introduktion Problemområdesbeskrivning Syfte
Läs merDebatten om dressyrhästens form vad handlar den om egentligen?
Positiv Ridning Systemet Om dressyrhästens form Av Carina Högkvist Debatten om dressyrhästens form vad handlar den om egentligen? Artikel av Carina Högkvist, dipl hästmassör De senaste åren har en stundtals
Läs merPositiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen mottaglig för belöning och beröm. Den har ett fantastiskt minne och ett otroligt lokalsinne. Den får snabbt vanor som den sedan håller fast vid.
Läs merRIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
RIDNING OCH KÖRNING Ämnet ridning och körning behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna
Läs merLigger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till
1 av 6 2011-03-25 10:03 Utrustning Publicerad: 2007-01-29 Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till En illa tillpassad sadel kan försämra hästens prestationsförmåga och i förlängningen ge både
Läs merTRÄNING Arbete på långa tyglar del 3
TRÄNING Arbete på långa tyglar del 3 88 HÄSTFOCUS #3/2016 Arbete på långa tyglar del 3 TRÄNING Arbete på långa tyglar Arbete på långa tyglar kan beskrivas som ridning från marken. Det är ett roligt komplement
Läs mer3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen.
3-Steg till hållbarhet för hopp,dressyr o fälttävlanshästen. Alexandra Larsson Examensarbete för B-tränarutbildning 2013-01-12 alexandralarsson@hotmail.co.uk Innehållsförteckning 1. Introduktion sid 3
Läs merDet är vårt ansvar som ryttare och hästägare att bli så kunniga vi någonsin kan LOUISE LINDSTRÖM, SIDAN 62
LÖSNUMMER: 49 KRONOR 8 MARS 2018 NUMMER 5 Det är vårt ansvar som ryttare och hästägare att bli så kunniga vi någonsin kan LOUISE LINDSTRÖM, SIDAN 62 Bruksprovet Bedöms arv eller utbildning? Sid 30 Säkrare
Läs merVISNING AV HÄST VID HAND
VISNING AV HÄST VID HAND Här är en beskrivning på hur det ofta går till på en utställning eller premiering. Det kan ibland skilja sig något åt, men följ bara anvisningarna som domaren ger. Ofta finns en
Läs merRID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
RID- OCH KÖRKUNSKAP Ämnet rid- och körkunskap behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna
Läs merTräningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Läs merWRK Ungdomssektions. Sits- och balanskurs. Höstlovet 2013
WRK Ungdomssektions Sits- och balanskurs Höstlovet 2013 Under höstlovet anordnade Ungdomssektionen en sits och balanskurs för klubbens medlemmar. Syftet med veckan var att informera om hur viktigt det
Läs mersuperviktig hos både dig och hästen
UTVECKLANDE» förbättra din och hästens balans RYTTARE: Johanna Blomdahl ÅLDER: 29 NIVÅ: LA HÄST: Wilma STAM: Bugatti Hilltop- 1778 Nonius -14 ÅLDER: 10 år NIVÅ: LA Är du inte själv i balans är det väldigt
Läs merStress hos hästar i träning
Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.
Läs merKärleken till Dig. Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?
Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att känna kärlek till sig själv. Hur känner du? Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merOlika överlinjer/ olika bommar
Olika överlinjer/ olika bommar Alla hästar är olika. Har din sadel rätt sittpunkttill din hästs överlinje? För att din sadel skall passa hästen, ligga stilla och sätta dig på rätt plats så måste man ta
Läs merAtt longera är ett ypperligt
Karin Engström är unghästutbildare och lärare i unghästutbildning på Flyinge. Hon undervisar både hippologprogrammets årskurs 1 och 2, samt eleverna som läser KY-programmet i unghästutbildning. Hästen
Läs merUtbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening
Utbildningsplan Vimmerbyortens ryttarförening På Ryttargården tar vi emot elever på alla nivåer från nybörjare till tävlingsryttare. Vårt motto är att erbjuda en hög kvalité på ridutbildningen med utbildade
Läs merRiddagbok för Lucky 2002-03
Riddagbok för Lucky 2002-03 020919 Blev beordrad att vara med på lektion. Red på Lucky. Det gick alldeles utmärkt. Lyckades få honom att arbeta i rätt form i hela 45 min! Får mycket beröm av min ridlärare
Läs merEtt lyckat hästköp. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.
Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.com Ett lyckat hästköp Av Katarina Lagerbäck, B-instruktör i SIF. Eftertryck
Läs merPublicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011
Jag heter Märta. Jag älskar hästar! Det här är min bästa häst Julia. Hon bor på ridskolan. Där finns ridläraren Kattis, alla hästarna och mina ridkompisar. Jag rider där varje vecka. 7 Använd skänklarna!
Läs merPlugghäfte Barnmärken
Plugghäfte Barnmärken Förberedande häfte inför märkestagning av märkena Vita Hästen Guld Hästen Vita Hästen Gula Hästen Brons Hästen Silver Hästen Guld Hästen Barnmärken Innehåll Sida Översikt och krav
Läs merArbete på långa tyglar
TRÄNING Arbete på långa tyglar del 2 Arbete på långa tyglar Arbete på långa tyglar kan beskrivas som ridning från marken. Det är ett roligt komplement till ridning och körning. Det kan även fungera som
Läs merfunction get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }
function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } Docent Göran Dalin från SLU föreläste för Umåkers Hästägareförening
Läs merSvensk Ridlärare I - SRL I
KOMPETENSBESKRIVNING FÖR Svensk Ridlärare I - SRL I 2011-01-24/2013-12-01 Svensk Ridlärare I SRL I 1 RIDSPORTENS YRKESPROV OCH DIPLOM Yrkesdiplomet är ridsportens kompetensbeskrivning och bekräftelse på
Läs merHandbok för A, B & C tränare! Samt anvisningar för tränarutbildning
Handbok för A, B & C tränare! Samt anvisningar för tränarutbildning Utgåva 7 Handbok för tränare! Tränarutbildningens bakgrund Tränarutbildningen startade 1991, bakgrunden till bildandet var då att de
Läs merTRÄNING Arbete på långa tyglar
TRÄNING Arbete på långa tyglar 72 HÄSTFOCUS #1/2016 Arbete på långa tyglar TRÄNING Arbete på långa tyglar Arbete på långa tyglar kan beskrivas som ridning från marken. Det är ett roligt komplement till
Läs merUPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1
UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 HÄSTENS DELAR Nosrygg Ganash Hals Manke Länd Rygg Kors Svansrot Bringa Bog Bakknä Underarm Framknä Kastanj Has Skenben Kota Krona Skenben Karled Hov Så här är
Läs merUtbildningsplan för ridande på Ånge Ridklubb
Utbildningsplan för ridande på Ånge Ridklubb Ridlekis Den här gruppen vänder sig till barn från fem års ålder som är nybörjare. Föräldrarna bör vara behjälpliga i stallet och under lektionerna tills barnet
Läs merStall Flitige Lise. Resan. Boende
Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av
Läs merRidning på olika underlag med den unga hästen
Ridning på olika underlag med den unga hästen Av: Anja Forsberg Bakgrund Ridning på olika underlag gäller generellt för alla hästtyper i alla åldrar för bästa hållbarhet. Men det är viktigt att man tänker
Läs merTÄNKVÄRT» skapa en öppen och lärande miljö med bästa förutsättningar
TÄNVÄRT» skapa en öppen och lärande miljö med bästa förutsättningar Det enda resultat som är intressant i slutändan är det som skapar ett positivt ekipage som dansar fram i samförstånd, menar Svante. Equipage
Läs merÖrebro Fältrittklubbs utbildningsplan vid ridskolan i Karlslund
Örebro Fältrittklubbs utbildningsplan vid ridskolan i Karlslund 5 gånger enligt särskild plan för respektive kategori Nybörjare - Skritt, de enklaste hjälperna, start och stopp. - Styra hästen. - De enklaste
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merYogaövningar. för mer. Energi
Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis
Läs merJan Brink: Hur blir man bäst? - Göteborg Horse Show 2008 - Häst - Agria Djurförsäkr...
Sida 1 av 7 Jan Brink: Hur blir man bäst? På ovanstående tema höll Jan Brink sin uppskattade clinic i Scandinavium. Han ställde sig frågan vad som krävs för att nå toppen? Och om det räcker med talang
Läs merFöretagande mot sporten
Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merHOPPHÄSTENS DRESSYRARBETE
HOPPHÄSTENS DRESSYRARBETE Författare: Linda Lejon Innehållsförteckning Förord och bakgrund 1 Frågeställningar 2 Metod.. 2 Utbildningsskalan. 3 Dressyrträning för hopphästen behov och arbete.. 5 Diskussion.
Läs merIdrott och hälsa. Emma Holström Borås
Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera
Läs merRidlekis. Lektionerna: 30 min ridning och 15 min teori.
UTBILDNINGSPLAN Ridlekis Förkunskaper: Du behöver inte ha provat på ridning innan men du måste ha en hästvan förälder eller ledare med dig. Gruppen består av barn mellan 4 och 6 år. Lektionerna: 30 min
Läs merErgonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)
Ergonomi (Ergon = arbete Nomia = Kunskap) Ergonomi är läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar. Det är en kunskap som behövs för att människan ska ta hand om sin
Läs merFördjupningsarbete av Karin Tedesund
Fördjupningsarbete av Karin Tedesund Steg 3 kursen 2004/2005 INLEDNING Jag valde mitt ämne på grund av att jag nyligen inskaffat mig en skrittmaskin `Walker. Skrittmaskinen har använts i över 30 år. För
Läs merRörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser
Rörelseträning vid överbelastning i käksystemet... Mmm......Fria rörelser Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Träningsprogram Andning - Avslappning Andning... Hur du andas påverkar
Läs merVardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby
Vardagsträning är friskvård för hundar i alla åldrar. Text & foto:birgit Hillerby Det är aldrig för tidigt att börja träna och heller aldrig för sent. Grundträning är viktigt för alla hundar. Överstiger
Läs merVad händer i kroppen när man tränar?
Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste
Läs merutan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson
Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt
Läs merLär hästen sänka huvudet!
Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd
Läs mer2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst.
2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson Uppvärmning galopphäst kontra travhäst. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. I detta arbete vill jag försöka få
Läs merTEMADAGAR. KOSTNAD alla temadagar ingår i ridavgiften, gå på så många du vill. (gäller även för anhöriga)
TEMADAGAR RIDSKOLAN INFORMERAR TEMADAGAR - teori På Jutagårdens Ridskola vill vi inte bara prioritera och värdesätta ridning utan även teorin som vi anser är minst lika viktig för att få en värdefull utbildning.
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs merInofficiell översättning Domarhandledning FEIF 2014. Medelprestation. Harmoniskt, väldigt Sits och inverkningar /
Långsam TÖLT Dålig prestation låg hög kontakt frekvent, väldigt ojämna steg elastisk, platta/markbundna rörelser, tydliga fel i formen, saknar energi luftiga och höga rörelser, energiskt, god pådrivning,
Läs merFoto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation
Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid
Läs merRehab Extra. Försäkring för hästar 1 november 2006. Öppna och läs!
Rehab Extra Försäkring för hästar 1 november 2006 Öppna och läs! Äntligen! Utvecklingen går framåt. Samarbetet mellan hovslagare, fysioterapeuter, veterinärer och equiterapeuter ökar. Bland hästägarna
Läs merBILAGA 1 DRESSYR. Beskrivning Rörelser och Bedömning
BILAGA 1 DRESSYR Beskrivning Rörelser och Bedömning Bedömning av utförda rörelser sker i 10 gradig skala för varje utförd del av momentet samt med helhetsbetyg avseende takt, balans, självbärighet och
Läs merNy tävlingsform på prov: Hestamennska FT
Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT Förutsättningar, mål och syfte Tanken bakom denna nya tävlingsform är att den ska ha ett positivt inflytande på hästmannaskapet och ridningen av islandshästen och
Läs merLite om westerntävlingar
Lite om westerntävlingar Western Horsemanship Klassen börjar med ett individuellt program, och därefter rider alla deltagarna i klassen samtidigt för bedömning. Ryttaren bedöms för sin sits, hållning och
Läs merFörsäsongsträning med KFUM Innebandy division 1
Försäsongsträning med KFUM Innebandy division 1 Träningsschema Under veckorna 26 till 31 kommer jag (Filip) inte kunna vara närvarande överhuvudtaget, så tanken är att jag i detta dokument kommer visa
Läs merOm stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Läs merhttp://www.bristguiden.se/vad-ar-osteoporos/forebyggaosteoporos/balansguiden/balansovningar/ Övningar för bättre balans och styrka Följande övningar är sådana som du kan göra hemma på egen hand. Tänk på
Läs merUTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen
UTVECKLANDE» förbättra ditt ledarskap genom ridningen Ridpasset på ledarskapskursen leds av en ridinstruktör. Eftersom hästar är så tydliga och ärliga i sin feedback kräver dom en anpassning och lyhördhet
Läs merRidhästprofil, genömförd av FEIF certifierad tränare
Ridhästprofil, genömförd av FEIF certifierad tränare Beskrivning Ridhästprofilen är framtagen av FEIF för att hjälpa hästköpare att skaffa sig mera djupgående information om den tilltänkta hästen. Profilen
Läs merSVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS UTBILDNINGSSKALA
DISTANSHÄSTEN I SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS UTBILDNINGSSKALA Foto Ulf Lonäs Behöver distanshästen/ryttaren dressyrträning? Yvonne Ekelund, Stall Peak HB Uppsats för B-tränare vinter 2012/2013 stallpeak@passagen.se
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merKOMPETENSBESKRIVNING FÖR. Diplomerad Beridare. Gäller från
KOMPETENSBESKRIVNING FÖR Diplomerad Beridare Gäller från 2014-01-01 1 RIDSPORTENS YRKESPROV OCH DIPLOM Yrkesdiplomet är ridsportens kompetensbeskrivning och bekräftelse på yrkesmässighet avseende personlig
Läs merUtmana din balans. Testa din balans
1 Utmana din balans Testa din balans 1. Stå upp utan stöd. Ha fötterna ihop. Hur länge klarar du att stå så utan att flytta fötterna? Det är bra om du klarar att stå mer än 30 sekunder. 2. För lätt? Gör
Läs merBitless Bridle / Cross under
Din guide till rätt bettfritt träns Bitless Bridle / Cross under Ett sk. Cross-Underträns består av ett huvudlag, med eller utan pannband samt en nosdel med ringar på sidorna. Ett par förlängda käkremmar
Läs merTRÄNING Naturlig dressyr
68 Naturlig dressyr TRÄNING Naturlig Dressyr Jag tänkte berätta lite om mitt koncept som heter Naturlig Dressyr. Min slogan på min logga säger Från partnerskap till piaff och det sammanfattar det hela
Läs merGruppindelning JUNIOR
GRUNDKURS JUNIOR Grundkursen vänder sig till barn från 6 år och uppåt. Inga förkunskaper krävs. Lektionen är 45 min och består av en hälft ridning med vuxen som ledare och en hälft teori. GRUND2KURS Här
Läs merKissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?
Kissing Spines FAQ Vad är kissing spines? De dorsala tornutskotten längs med ryggen från manken till höften är vanligtvis regelbundet placerade med utrymme mellan ( grön cirkel ). Vid kissing spines ligger
Läs merAvhandling. Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll?
Avhandling Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll? Programmet har gett mig en stabil grund att stå på för att kunna fortsätta att transformeras och stå stadigt i min sanning,
Läs merFång. Distriktsveterinärerna tipsar
Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket
Läs mer8 tecken på att du har en osund relation till kärlek
! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras
Läs merVad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?
Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när
Läs merSkruttans badträning
Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora
Läs merKapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merJag en individuell idrottare. 1. Bra träning
1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför
Läs merSjälvhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet
Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet Mmm... Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Rörelseövningar Andning - Avslappning Hur du andas påverkar resten av kroppen...
Läs merUt och träna. Låt naturen inspirera dig. Jogga till ett utegym med Friskispressens träningsprogram nerladdat i mobilen.
Ut och träna Låt naturen inspirera dig. Jogga till ett utegym med Friskispressens träningsprogram nerladdat i mobilen. Ut och träna 1 Knäböj med axelpress. Tränar ben och axlar. Använd mycket fart och
Läs merAnn-Charlotte Pettersson, 2013. Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare
Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare 1 Innehållsförteckning: Sid 3: Introduktion. Sid 4: Material och metoder. Sid 5: Resultat. Sid 14: Diskussion. 2 Introduktion: Problemområdesbeskrivning
Läs merHÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte
HÄSTKUNSKAP Ämnet hästkunskap behandlar hästens biologi, skötsel av hästar, utrustning och tillhörande anläggningar samt ridning och körning av skolad häst. Centralt i ämnet är etiska ställningstaganden,
Läs merDet långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga.
LÅNGA, DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. Magandning, även kallad buk-, diafragma-, och mellangärdsandning. Lägg händerna en bit ner på magen. Andas
Läs merTräningsdagbok. Av Erik Stintzing. Inom ämnet Idrott och hälsa
Träningsdagbok Av Erik Stintzing Inom ämnet Idrott och hälsa Indroduktion Jag bestämde mig för att träna på handstående för att det alltid har varit en sport som jag inte riktigt har brytt mig så mycket
Läs merGenerell hjälpreda framtagen av Svenska Lusitanosällskapet
Guide för Avelsvärdering och utställning av lusitano Generell hjälpreda framtagen av Svenska Lusitanosällskapet De flesta lusitanos avelsvärderas runt fyra års ålder. Ston visas för hand och hingstar uppsuttet
Läs merTränarskap och ledarskap
Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför
Läs merBreaking & Training young horses
Breaking & Training young horses Muggeridge, Stiwing, Hoas och Coldreys om konsten att rida in hästar. Russel Muggeridge, Strömsholm, Madeleine Stiwing, Jutagården och Lorentz Hoas, Stall Anderse arbetar
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs merSVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET
SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Den nya grenen under SvRF Working Equitation WE - kommittéen Helena Wiklund och Jan Gustafsson Här är en gren som gör att alla kan mötas över gränserna oavsett hästeller ponnyras,
Läs mer