Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen

Transkript

1 Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen mottaglig för belöning och beröm. Den har ett fantastiskt minne och ett otroligt lokalsinne. Den får snabbt vanor som den sedan håller fast vid. Samtidigt är hästen varken så klok eller så läraktig som en hund. Den blir dessutom mycket lätt nervös av hård behandling och av straff. Psykiskt har inte hästen förändrat sig trots att den varit i människans händer i hundratals år. Det måste vi som ryttare både förstå och respektera. Det är långt ifrån alltid som vi förstår varför hästen blir nervös. Förstår vi inte orsaken är vi benägna att tycka att hästen är dum eller olydig. Men är det inte ryttaren som är dum och inte förstår? Om vi vill uppnå goda resultat med vår ridning och ha en mentalt sund häst måste vi sätta oss in i hästens psyke. Det är förmodligen här som hästen oftast blir missförstådd pga. vår brist på kunskap. Vi måste komma ihåg att vi inte vet allt om detta ämne, eftersom ingen av oss någonsin har provat att vara häst, men jag vill gärna dela med mig av mina erfarenheter inom detta område. Som ryttare och instruktör bör vi ha ingående kunskaper om hästens psyke. Detta kapitel handlar om några områden där psyket spelar en väsentlig roll för ridningen. De medfödda egenskaperna Hästen är av naturen mycket godmodig och tillitsfull. Den är också mycket känslig och Det är viktigt att vi som ryttare förstår och verkligen kan bedöma hästens egenskaper, som naturligtvis är olika från häst till häst. Det viktigaste är att vi aldrig glömmer bort att hästen är en levande varelser med ett komplicerat psyke och att den inte får behandlas som en livlös maskin. Symtom Det finns en orsak till alla problem men samma symtom kan bero på helt olika saker. Det är viktigt att förstå detta för att kunna förhindra att det blir fel och för att kunna lösa problem. När hästen blir rädd och nervös kan det leda till att den blir spänd och motvillig, att den reser sig, slår med huvudet eller svansen och sänker ryggen. En spänd och trippande gång kan också vara ett symtom på nervositet. Samma symtom kan också bero på smärta och ömhet. Allt för ofta ser vi hästar reagera motvilligt enbart pga. smärta eller ömhet, vilket ryttaren uppfattar som olydnad. Kraven på dressyrhästar är stora idag. Vi arbetar hårt med våra hästar, ofta flera dagar i sträck. Alla ryttare är inte duktiga på att rida sina hästar i balans och hästarna arbetar därför ofta långa stunder med spänningar i kroppen, som ger dem ömma muskler. Dessutom går många hästar med fel tillpassade sadlar och är skodda Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 1

2 med fel vinklar på hovarna. Många ridbanor har underlag som inte är det bästa. Så tänk dig för mer än en gång när du ska bedöma en motvillig reaktion hos hästen. Tänk pedagogiskt Vi måste tänka pedagogiskt och ta hänsyn till hästens temperament och begränsningar för att förstå. Vi ska vara lugna och behandla hästen med tålamod så att den inte blir ännu mer ängslig för det som den inte förstår eller inte kan förstå. Vi bör alltså inte straffa hästen för det som vi uppfattar som motvillighet utan att först ha letat efter felen hos oss själva. Ridningen kräver av oss ryttare att vi ständigt sätter oss in i vår hästs känslor och tankar. Att vi med hästens nivå som utgångspunkt kan sätta oss in i om hästen förstår de hjälper som vi inverkar med. Instinkter och intelligens Man kan inte säga att hästen är intelligent i den mening att den kan resonera och komma fram till ett svar. Hästen reagerar på sina instinkter. Flockinstinkten Foderinstinkten Flyktinstinkten Fortplantningsinstinkten Att hästen tittar och inte vill gå fram till något, tex. en jacka som hänger över sargen, är mycket irriterande för oss ryttare. Vi får inte glömma att hästen är mycket uppmärksam för allt som inte är som det brukar och det är ett viktigt element för den för att den ska överleva i naturen. Ser hästen något som är förändrat blir den ängslig och vill gärna fly. Psykiskt har hästen inte ändrat sig även om den varit i människans hand i hundratals år. Det måste vi som ryttare förstå och acceptera. Ett par exempel: Exempel 1 Ryttaren rider i ridhuset. Porten öppnas och det blir ett ljusspel på ridhusbotten. Hästen spänner sig, vill kanske inte gå fram till ljusfläcken eller hoppar över den. Ryttaren tänker: Nej, det här är för mycket. Bara för att Lisa öppnat porten och solen skiner in för ett ögonblick så vill min häst inte koncentrera sig. Han har ju gått här minsta 100 gånger förut, detta är något han hittar på bara för att slippa arbeta!!! Ryttaren som tänker på detta sätt, tror att hästen kan resonera som en människa, alltså genomföra en tankeprocess på samma sätt som han själv vilket naturligtvis hästen inte kan. Hästens instinkter låter den i en bråkdel av en sekund förstå att det är något som är annorlunda och att det kan vara farligt och att den därför ska vara försiktig. En liknande förklaring på hästens reaktion kan mycket väl vara att den är fullständigt klar över att den är stor och tung och att den blir ett lätt byte för andra djur om den går på ett mjukt underlag och sjunker till magen. Överlevnadsinstinkten säger den detta och den gör därför allt för att undgå liknande situationer. Exempel 2 Av och till är det något utanför ridbanan som hästen inte vill gå förbi. Normalt är det inte någon idé att försöka tvinga hästen. Tvärtemot bör du arbeta med hästen en bit därifrån och samtidigt utnyttja hästens naturliga nyfikenhet genom att långsamt närma sig den plats som hästen inte vill gå förbi, och låta hästen få lång tid på sig att bli helt avslappnad. Den vanligaste anledningen till att hästen tappar uppmärksamheten och kanske hoppar åt sidan är att den inte är lösgjord och inte arbetar mellan ryttarens hjälper. Rid hästen på en volt i öppna i Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 2

3 syfte att ge den en uppgift och en plats, vilket den får när den arbetar mellan hjälperna. Be hästen om att ge efter i den inre sidan och rid den i en djupare form. Om hästen är mindre eftergiven i en sida är det oftast i detta varv som hästen blir nervös. Hästen känner sig inklämd mellan det farliga, den stela/låsta sidan samt de framåtdrivande och förhållande hjälperna. Liksom räven vill hästen gärna känna att den har en fri utgång. Denna känsla av att ha en fri utgång uppstår när hästen går så mycket fram till den yttre tygeln, att ryttaren kan ge efter på den inre tygeln. När hästen är uppmärksam och har accepterat att arbeta mellan hjälperna i den djupare formen ska du belöna den, samtidigt som du behåller den mellan hjälperna. Fortsätt nu i öppna och närma dig den plats som hästen är rädd för. Du behöver inte rida hela vägen fram på en gång, utan ta en liten bit i taget. Var noga med att ge efter på den inre tygeln. I samma ögonblick som hästen börjar spänna sig och tappar uppmärksamheten ökar du drivningen med den inre skänkeln för att tala om för hästen att det inte är tillåtet att lämna sin plats mellan hjälperna. Hästen ska koncentrera sig på sitt arbete och ge efter för den inre skänkeln för att bli kvar mellan hjälperna. När du kan rida förbi det som hästen ursprungligen tyckte var farligt i öppna, med hästen avspänd och mellan hjälperna, ska du belöna den. Sedan kan du successivt rida hästen närmare och närmare, rakare och rakare tills det inte är något problem längre. Kom ihåg att belöna hästen när den går förbi. Straffa aldrig en häst för att den blivit rädd. Att bli rädd och vara uppmärksam på omgivningen är en stor del av hästens beteende för att överleva i naturen. Att säga till en häst, att den inte få bli rädd är nästa det samma som att säga till den att den inte får vara häst. Korrigera i stället hästen för att den inte svarar den inre skänkeln och för att den inte är kvar på plats mellan hjälperna. Det är något som hästen kan förstå. Att straffa en häst som blir nervös eller rädd för något gör ofta problemet dubbelt så stort. Hästen får naturligtvis inte förtroende av att bli straffad och den upplever ett sammanhang mellan det som den blivit skrämd för och bestraffningen. Nästa gång samma situation uppstår blir hästen därför dubbelt så rädd. Det är långt ifrån alltid som vi kan förstå varför hästen blir nervös. Förstår vi inte orsaken är vi benägna att tycka att hästen är dum eller olydig. Men det är faktiskt ryttaren som är dum, eftersom det är han som inte förstår. Ibland måste vi nöja oss med fakta och utgå därifrån. Vi måste inte kunna svaret på allting för att kunna bedöma hur vi ska tackla situationen. Det är omöjligt att beskriva alla situationer som har med hästens psyke att göra. Man får använda sitt sunda förnuft och ta ställning i varje enskilt fall. Repetition Medan hästens psyke är ett mycket omfattande ämne fungerar hästens hjärna, så vitt vi vet, mycket enkelt. När vi vill lära hästen något nytt vet vi att det tar lång tid och att vi ska ha tålamod. Men i detta sammanhang ska vi inte glömma att när hästen väl har lärt sig en rörelse så glömmer den aldrig den igen. Hästen lär sig genom att vi upprepar, om och om igen. Här utnyttjar vi hästens fantastiska minne. I princip kan vi låta hästen stå i fem år utan att rida den, när vi sedan börjar rida den igen upptäcker vi att den inte har glömt en enda rörelse. För att förstärka hästens minne är det bra om vi belönar den när den gör rätt. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 3

4 Variation Vi säger ofta att arbetet ska vara varierande. Det finns det flera anledningar till. Hästen blir inte överansträngd. Den bevarar en positiv inställning till arbetet. Vi kan bättre behålla hästens uppmärksamhet. Samtidigt är det dock viktigt att vi inte varierar så mycket att hästen blir förvirrad. Arbetet bör planläggas på ett sådant sätt att hästen har en chans att hänga med att det alltid finns en röd tråd. Det bästa är att man planerar hästens arbete så att man alltid börjar på ett bestämt sätt och sedan kontinuerligt lägger till och bygger vidare, istället för att hoppa från det ena till det andra. Förtroende Att hästen har förtroende till ryttaren och det arbete som vi kräver av den, är A och O. Förtroende bygger på många olika saker. Det är t.ex. viktigt att hästen respekterar ryttaren. Fråga dig själv om du har förtroende för någon som du inte respekterar. Svaret är nej. Detta gäller också för hästen. Respekt skapar man inte med piskan, utan med en myndig, konsekvent och samtidigt kärleksfull behandling av hästen. Man bör alltså lägga vikt på att sätta gränser istället för att straffa. Vi ryttare måste lära oss att ha känsla för hur långt vi kan gå och hur mycket vi kan kräva av hästen. Vi ska lära oss att uppfatta de små signaler som vi får från hästen och som talar om för oss att nu är den redo för lite mera. När förberedelserna till en rörelse är klara ska vi ha problemen bakom oss och bara själva rörelsen framför oss. Härmed får både häst och ryttare möjlighet till att koncentrera sig på själva rörelsen, vilket gör det lättare för hästen att lära sig rörelsen och behålla sitt lugn. Temperament Hästen temperament hänger mycket samman med hur vi behandlar den. Vi har alla provat att hantera en nervös häst. Den som hanterar en nervös häst tar ofta ett rejält tag med korta tyglar. Dyker det upp något som hästen blir rädd för, försöker den ofta, med all sin kraft att komma därifrån så fort som möjligt (flyktinstinkten). Hanterar vi samma nervösa häst med lite längre tyglar är reaktionen ofta att hästen i stället för att fly hoppar lite på stället och sedan händer det inget mer. Vetskapen om att jag har min fulla rörelsefrihet spelar alltså en stor roll för hästen. Den vill gärna ha upplevelsen av att om det springer fram en tiger ur busken, har jag min frihet och kan sticka iväg. Om hästen ska överlåta kommandot till oss utan motstånd, ska den kunna lite på att vi inte lockar eller tvingar den in i situationer som den inte kan klara av. Om ryttaren t.ex. ska lära hästen att göra en galoppiruett och tvingar den till att centrera vändningen mera än vad den fysiskt och tekniskt klarar av, kommer hästen att bli förskräckt över rörelsen och tappa en del av sitt förtroende till ryttaren. Det samma gäller om vi påbörjar inlärningen av byten på en häst som inte är klar för det och naturligtvis även i många andra situationer. Detta gäller också när vi rider hästen. Om vi rider på en fullständigt lösgjord häst som utan spänningar går ärligt fram till bettet och är mellan ryttarens hjälper, är det en mycket lugnare häst och det krävs mycket mera för att den ska sticka iväg. Hästen ska alltså oavsett hur samlad den ska vara alltid ha upplevelsen att den är fri. Hästen är ryttarens spegel. Vår inställning till hästen spelar en stor roll. I samma ögonblick vi kommer in i stallet har hästen känt av vårt humör och blivit påverkad Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 4

5 av det. Är vi nervösa eller stressade, påverkar det omgående hästen, och det slutar med ett ekipage som har svårt att koncentrera sig på arbetet. Det är en stor fördel om vi t.ex. rider på en söndagsförmiddag när vi är lediga och har gott om tid, jämfört med och som dessvärre många tänker, Jag måste träna inför tävlingen på lördag, fast egentligen har jag inte tid. Kommentarer till detta är säkert överflödiga. Det värsta för hästarna är nervösa, stressade eller hysteriska människor. En sådan påverkan kan ödelägga vilken häst som helst. Hur ska vi uppföra oss mot hästen? Det är ingen tvekan om att hästen känner sig mer trygg och säker när den blir behandlad av människor som den respekterar och litar på. Låt oss ta ett exempel. Alla har vi gått i skolan och upplevt att vår lärare varit frånvarande och att en vikarie undervisade. Ofta var det en ung och snäll lärare som säkert tänkte, Är jag snäll mot barnen så är de säkert också snälla mot mig. Så läraren var mycket vänlig, berömde eleverna och satte inga gränser. Hur gick det? Ja det tog inte lång tid förrän läraren lämnade klassrummet med tårar i ögonen. Barnen behandlade läraren allt annat än snällt. De flesta frågar sig själva, Hur kunde de behandla den stackars snälla och rara läraren på detta taskiga sätt? Oförskämda ungar! Men vad är det egentligen som har skett? En ledare visar sig för sin flock och visar alla tecken på svaghet. En sådan ledare vill barnen på alla sätt jaga bort. Vi är också ett slags djur som kräver en stark ledare för att vi ska känna oss trygga. Det finns också lärare som är rädda för att barnen ska tappa respekten för dem. Läraren uppför sig närmast lite hysteriskt, skäller ut elever, även om det är fel att göra så. Läraren är spänd i de flesta situationer och har svårt att prata med barnen. Det tar bara två minuter för barnen att räkna ut att denna lärare inte ens kan kontrollera sig själv, så förr eller senare kommer han att gå samma väg som den första läraren. Vi har sedan läraren som redan när han öppnar dörren till klassrummet (det ligger liksom i luften) får eleverna att reagera, här är det bäst att uppföra sig ordentligt. Läraren skäller nästan aldrig och berömmer heller inte i tid och otid. Det är tvärtemot något alldeles speciellt att få beröm av denna lärare. Det är lugn och ro i klassen, och eleverna arbetar koncentrerat. Frågar man eleverna vilken av dessa tre lärare de litare mest på är det ingen tvekan om att det är den sistnämnda de helst vill ha och respekterar mest. Som jag sagt tidigare är det mycket viktigt att vi tänker oss för och använder vårt sunda förnuft. Om du lyckas med att få din häst att vara glad och stolt över att få arbeta för dig har du kommit långt. När vi arbetar med våra hästar är det vikigt att hästen är mottaglig för att lära sig. Hästen är mottaglig för inlärning när: Den är fysiskt och mentalt avslappnad. Den känner att den har en ledare. Den vet var gränserna går. Den respekterar människan. Den har förtroende för människor. Den har lärt sig att svara på signaler från människor. Den är frisk och sund. Detta kapitel är också en förklaring till den första pyramiden i systemet. Se Pyramiderna. En häst som inte har bra ground manners (dvs. är svår att hantera från marken) kan heller inte förväntas vilja samarbeta med en ryttare, som sitter på ryggen och kommer inte att arbeta mellan hjälperna. Den kommer aldrig att slappna av och det blir ett evigt diskuterande mellan häst och ryttare. Utbildningen av Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 5

6 hästen startar från marken. Vi kan faktiskt säga att det föregår en form av utbildning varje gång vi är tillsammans med hästen. Hästen tyder dina signaler Det finns vissa saker som hästen är mycket duktigare på än oss människor bl.a. att tyda kroppsspråk. Hästen registrerar var endaste liten rörelse vi gör. Vi sänder många fler signaler till hästen än vad de flesta är medvetna om, och det är också en av anledningarna till många missförstånd mellan häst och människa. I samma ögonblick som du närmar dig en häst bildar den sig en uppfattning om dig och reagerar därefter. Det första hästen försäkrar sig om är att den inte är i fara. Snabbar rörelser, spända muskler och hög puls hos ryttaren verkar aggressivt, och hästen blir genast misstänksam. Försök därför att alltid vara lugn och avslappnad. Därnäst kommer hästen att bedöma om det är en ledare som den har att göra med eller om den själv är ledaren. Det vikigaste för allt levande är att överleva. Som det djur hästen är vill den ha en stark ledare. En stark ledare kännetecknas av att: Man kan lita på den. Den är lugn och avslappnad. Den har överblick. Den kan fatta beslut och sätta gränser. Den är rättvis. Den visar vägen. Den ställer realistiska krav. Den tar ansvar. Den respekterar hästen som det djur den är. När jag ska arbeta med en ny häst börjar jag alltid med att försäkra mig om att vi har ett förhållande till varandra, så att jag vet att vi kan arbeta avslappnat och effektivt tillsammans. Då kan vi också koncentrera oss på att arbeta i stället för att diskutera vem som är vem. Hästen testar Innan du går fram till hästen är det viktigt att du har bildat dig en uppfattning, och att du har fattat ett beslut om vad som ska ske. Många känner sig lite osäkra, vet inte riktigt vad de ska göra och låter därför hästen ta det första initiativet. Det kan hästen lätt uppfatta som att det är den som är ledaren. Hur den reagerar på att känna sig som ledare är olika från häst till häst. Några hästar kommer att testa om det verkligen är de som är ledaren. Det kan vara genom att sätta fram huvudet mot dig, vilket ofta uppfattas som sött, men likväl kan vara ett test. Fungerade testet kommer ryttaren att reagera genom att klappa hästen. Härigenom sker det två saker: 1. Hästen fick lov att röra sig in på ryttarens område. 2. Hästen gjorde något som du reagerade på. Då provar kanske hästen också om den kan ta ett steg närmare ryttaren in på ryttarens område. Lyckas den med det uppfattar hästen sig som ledare. Ryttare tror många gånger, helt felaktigt, att hästen kommer nära honom för att den gillar honom. Efter detta följer en rad missförstånd och korrigeringar. Hästen fortsätter att ta initiativ och hittar på saker, som ryttaren tycker är fel och därför korrigerar. Det blir hästen som sysselsätter ryttaren istället för tvärt om. Ge hästen tydliga signaler Ibland är ryttaren så upptagen av att korrigera att han inte har tid att ge hästen tydliga signaler om vad den ska göra. Till sist blir den stackars hästen helt förvirrad. Att låta hästen ta initiativ och fatta beslut är att ge den ett ansvar som den inte klarar av. Detta får den att bli stressad och för det blir den dessutom straffad. En häst som testar är inte en direkt olydig, utan det är ett naturligt sätt för hästen att få vissa svar. I en flock ute i naturen gör den på samma sätt och den här situationen är vanlig för män- Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 6

7 niskor som inte är så vana att umgås med hästar. De vet inte riktigt hur de ska göra i olika situationer och låter därför hästen ta initiativet. De tänker att om de inte gör något så kan de heller inte ha gjort något fel. Ta alltid ett beslut om vad du ska göra innan du närmar dig en häst. Detsamma gäller i ridningen. Låt inte saker och ting ske utan få dem att ske. Allt annat är att sätta en fälla för hästen. Det betyder naturligtvis inte att du inte kan vara en god vän med din häst och att det alltid måste vara så allvarligt. Men det ska vara ryttaren som bestämmer när det ska lekas och när det ska arbetas. Så börjar jag ofta med en ny häst Vi föreställer oss att hästen står på ridbanan och att jag ska gå fram till den för att etablera ett förhållande mellan mig och hästen som gör det möjligt att arbeta effektivt. Jag går med rak rygg, lugnt fram till hästens huvud. Jag tar sedan ett löst tag i tygeln och ger hästen en bestämd klapp på halsen. Denna klapp är inte ett straff utan meningen är att den ska fånga hästens uppmärksamhet. Jag vill nu att hästen riktar sin uppmärksamhet mot mig och inget annat. Det är bortkastad tid att prata till någon som inte lyssnar det gäller även hästen. I min högra hand håller jag ett dressyrspö. Med spöet framför mig och ett lätt tag om tygeln ber jag hästen om att ta ett steg tillbaka. Hästen ska nu villigt ta ett par steg bakåt och gärna sänka hals och huvud. På detta sätt ber jag hästen om att gå ut från mitt område, gör den det så vet jag att den accepterar mig som ledare. Börjar hästen istället gå runt mig fortsätter jag tills den går bakåt. Det är först då jag vet att den accepterar mig som ledare. Det är viktigt att man inte försöker få hästen att gå bakåt med hjälp av tygeln. Gör man såhär och lyckas är det som regel klart vem som är ledaren. Nu börjar arbetet där första uppgiften är att få hästen att ta emot min signal. Jag vill att hästen bevarar uppmärksamheten på mig och väntar på nästa signal. Jag ställer mig med ryggen mot hästen, så att hästen står lite vid sidan, och bakom mig. Hästen ska vara helt rak och utanför mitt område. Hästen kopierar mig Från och med nu ska hästen göra detsamma som jag. Jag går ett par steg framåt och sedan stannar jag. Hästen ska göra detsamma. När jag lutar mig lite framåt och börjar gå, ska hästen också gå. När jag sträcker mig uppåt och stannar ska hästen också stanna. Detta är hästens första uppgift och jag ser till att upprepa den tills hästen svarar helt riktigt. Det är mycket viktigt att hästen inte kommer in på ryttarens område eller framför ryttaren. Gör den det ska du stanna och be hästen om att ta några steg tillbaka till sin plats igen. Hästen löser uppgiften Nu får den beröm för första gången. Hästen fick en uppgift och löste den, och nu börjar den förstå. Härefter går allt mycket lättare. Jag gör samma uppgift ett par gånger till så att hästen verkligen förstår att den klarar det bra. Hästen får förtroende Därnäst stannar jag och vänder mig emot hästen och visar den spöet. Jag ska kunna röra hästen med spöet över hela kroppen utan att den blir nervös. Kan jag det vet jag att hästen litar på mig. Nu vänder jag mig igen från hästen dvs. tittar framåt med ryggen mot hästen. Jag går långsamt framåt med korta steg och rak rygg. Hästen ska göra detsamma, alltså gå framåt med korta steg. Därefter går jag med långa steg och hästen gör som jag. Jag växlar nu mellan korta och långa steg, och vill att hästen gör som jag utan att jag behöver använda tyglarna som broms. Denna övning fungerar bäst ute på fyrkantsspåret i början. Kom ihåg att belöna hästen varje gång den klarar uppgiften. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 7

8 gå undan för hjälpen istället för att lägga sig på den. Hästen följer mig Nästa uppgift blir att få hästen att följa mig när jag byter riktning. Utan att jag tar i tygeln ska hästen följa mig överallt på ridbanan. Det är en bra idé att börja med att svänga till vänster då det är lite lättare. Därefter ska jag också kunna svänga till höger. Detta gör jag genom att själv svänga till höger och gå ganska skarpt mot hästens högra bog. Hästen ska nu svänga framdelen runt som om den kliver undan för mig. Den får alltså inte röra vid mig. Hästen gör då nästan som en bakdelsvändning och lär sig att Efter ett par minuter har jag en häst som är uppmärksam på mig, är avslappnad och har förtroende samtidigt som den har lärt sig att arbeta mellan hjälperna. Hästen förstår att det är den som ska svara på ryttarens signaler. Den har lärt sig att följa ryttaren vilket jag har stor nytta av när jag rider. Detta är början på arbetet från marken. Det finns många fler uppgifter och rörelsen som man kan träna från marken, bara fantasin begränsar oss. Naturligtvis reagerar hästar lite olika på detta arbete, då det inte finns två hästar som är lika, men detta är de grundprinciper jag arbetar utifrån. Kom ihåg att alltid använda ditt sunda förnuft. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 8