Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen"

Transkript

1 Positiv Ridning Systemet Hästens form Av Henrik Johansen Hästen ska alltid arbeta i en form, där det är fysiskt möjligt för den att utföra det vi ber om. Hästen ska alltså inte på något sätt känna sig handikappad av sin form. Det är vikigt att rida hästen i en form som gör det fysiskt möjligt för den att vara i balans och som utvecklar dess gångarter och inte överbelastar senor, leder och muskler, utan tvärtemot, utvecklar dessa. För att få ut så mycket som möjligt av att läsa om hästens form, bör du först läsa kapitlen om Harmoni och Balans och jämvikt. Varför kan hästen inte arbeta i samma form med en ryttare på ryggen som utan? Av samma anledning som vi ändrar vår hållning när vi t.ex. bär en tung kasse i ena handen eller en ryggsäck på ryggen. När vi bär på något tungt ändrar vi vår hållning så att tyngdpunkten för det vi bär på kommer så nära vår egen tyngdpunkt som möjligt, så att tyngdpunkterna nästan sammanfaller till en i stället för två. Prova att hålla kassen ut från kroppen med rak arm och dansa balett samtidigt, så förstår du hur viktigt det är att hästen arbetar i vad vi kallar för en korrekt form. Man skulle kunna tro att hästen av sig själv skulle vilja hitta en form, som känns bekväm när den bär en ryttare på ryggen, men det fungerar nästan aldrig så enkelt. Alla hästar har olika exteriör, och det är få hästar som är byggda så att de gör det möjligt för dem att bära en ryttare på ryggen utan att ändra formen väsentligt. Kom ihåg att en unghäst har tillbringat större delen av sitt liv utan en ryttare på ryggen och har hittat en form där den känner sig trygg och i balans. Hästen försöker ofta inta samma form med en ryttare på ryggen och kompenserar då med spänningar för den disharmoni som uppstår. Det är viktigt att alltid rida hästen i en form som gör det fysiskt möjligt för den att vara i balans, som utvecklar dess gångarter och inte överbelastar senor, leder och muskler utan tvärt emot utvecklar dem. Med andra ord en form där hästen följer ryttarens vikt som en del av sin egen. Lyckas det blir hästen behaglig att rida och dens tillit till ryttaren och ridningen över huvud taget växer, vilket i sin tur leder till bättre resultat. Misslyckas vi uppstår det problem och kanske också skador på hästen. Hur bör hästens form se ut? Att beskriva hästens form är inte bara svårt, utan ökar också risken för att vi blir låsta. Det finns ingen som kan hålla upp en bild och säga att detta är den form som alla hästar alltid ska arbeta i. Som regel måste vi säga det beror på.. Läs därför detta kapitel noggrant och bilda dig sedan en egen uppfattning om det du läser. Få en egen bild av den form som bäst passar din häst. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 1

2 Vad är målet? Målet är att lära hästen att forma/organisera kroppen på ett sådant sätt att den kommer i harmoni med ryttaren. När vi rider hästen i vad vi kallar en korrekt form ska vi ta hänsyn till att formen ska göra det möjligt för hästen att vara i balans och att den känner sig så fri som möjligt, så att den på alla sätt utvecklar sig positivt. Dessutom ska formen ta hänsyn till hästens exteriör, utbildningsnivå och naturliga förutsättningar samt målet med träningen. Eller som jag brukar uttrycka mig: Hästen ska alltid arbeta i en form där det är fysiskt möjligt för den att utföra det som vi begär av den. Hästen ska alltså inte på något sätt känna sig handikappad av sin form. på om man kan få hästen att böja på nacken eller inte. Att studera formen på hals och nacke kan jämföras med instrumentbrädan på en bil: Lyser oljelampan är det ett tecken på att det fattas olja i motorn. Föraren har då två möjligheter: Antingen att fylla på olja eller att skruva ur lampan på instrumentpanelen. Väljer vi att fylla på olja (rätta felet bakom manken) slocknar lampan av sig själv och problemet är löst. Skruvar vi ur lampan (arbetar med att få hästen att böja på nacken) har vi bara lurat oss själva. Ett experiment Gör följande för att du lättare ska förstå, varför formen ska byggas upp bakifrån: Hur ska formen på hals och huvud se ut? Formen på hals och huvud ska vara ett naturligt resultat av det sätt, som hästen arbetar på från manken och bakåt. Med andra ord: Är formen fel framför manken ska den rättas bakom manken och inte genom att med alla medel försöka att tvinga hästen att ge efter i nacken. Det är lätt att se om en häst böjer på nacken. Betydligt svårare är det att avgöra om hästen är i balans, bär sig korrekt och går ärligt fram till bettet. Det är viktigt att vi får hela hästen med i bilden. Risken är stor att den mindre erfarne ryttaren tror att han har mycket mera kontroll över hästen, och känner att hästen är lättare att rida, när den böjer på nacken. Det är därför inte så konstigt att många ryttare börjar sitt ridpass med att försöka få hästen att böja på nacken ofta genom att använda handen för mycket eller genom felaktigt användande av hjälptyglar. Av och till får man känslan av att beviset för om man är en bra eller mindre bra ryttare beror Ställ dig upp och räta upp dig. Böj på huvudet så att hakan når bröstet. Vad sker med ryggen? Du blir svankryggig och spänd. Det är precis vad som händer med hästen när man bygger upp formen framifrån genom att försöka att få hästen att börja med att böja på nacken. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 2

3 Räta nu upp dig igen och slappna av. Böj lite på benen. Tyngdpunkten flyttas nu lite bakåt. Gå framåt. Det blir lättare att hålla balansen om du sträcker dig framåt och neråt samtidigt som du går. Låt hästen prata Vad ska vi starta med när vi tar tyglarna och börjar rida? Börja någon gång emellanåt ditt ridpass med att låta din häst arbeta i en fri och öppen form alltså nästan utan att du påverkar den och på raka spår. Se alltid till att du är avslappnad och att du följer hästen. Bevara en lätt kontakt med hästens mun med tygeln. Studera hästen under detta arbete och se hur den reagerar, uppfatta signalerna och försök att förstå dem. Om formen behöver ändras, tänk då: Hur kan jag hjälpa hästen att forma kroppen? Vad händer och varför? Springer hästen kan det vara av följande anledning: Hästen är rädd ev. för ryttaren eller för ryttarens hjälper. Hästen är för spänd. Vikten ligger för långt fram och hästen springer framåt för att komma ifatt sin vikt. Slår hästen sig fri och vill gå med nacken högt kan det bero på att hästen är i framvikt Blir hästen kort i halsen och går bakom lodplanen och släpper kontakten med bettet kan det bero på: Att den inte använder ryggen och därmed tappar bäringen. Vad sker nu med ryggen? Den rundas uppåt. Genom att be hästen att träda längre in under sin kropp med bakbenen får du den att sträcka hals och huvud framåt nedåt, samtidigt som den rundar ryggen. Hjälp hästen med att komma i lika bra balans med en ryttare på ryggen som utan, se kapitlet Balans och jämvikt. Går hästen inte fram kan det bero på: Att den rids i fel form. Att den har ont. Att den inte förstår/lyder den framåtdrivande hjälpen. Om hästen inte kan gå rakt fram, är det för tidigt att börja be den om att ändra formen. Att rida hästen i en korrekt form kräver en viss grad av samling, och att försöka att samla en häst som inte är rak gör allting värre. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 3

4 Det är naturligtvis inte möjligt att beskriva alla de reaktioner som eventuellt kan uppstå i detta lilla test, men tänk på att det alltid finns en naturlig förklaring på hästens reaktioner. Målsättning och system i ridningen Man kan säga att om vi gör allting korrekt ifrån början uppstår det inga fel och det ska vi naturligtvis försöka att efterleva. Då och då rider vi kanske runt lite planlöst och oorganiserat, och hästen känns inte riktigt ärligt eftergiven, och vi vet inte varför. När vi som de fantastiska ryttare vi ju är inte kan finna någon förklaring på varför hästen inte ger efter ordentligt, då måste det bero på att den är olydig, stel eller dum. Ett sådant resonemang leder sällan någonvart. För att få ett riktigt svar måste vi försöka att organisera och förenkla. Här kan vi lära något av kocken som förbereder för middagsgäster. Först sätter han ett mål bestämmer vad han ska servera. Därefter ser han efter vilka ingredienser (naturliga förutsättningar) som måste finnas tillgängliga. Han ser också till att redskapen (hjälperna) fungerar. Först nu kan han börja arbeta efter receptet. Resultatet kan nu knappast bli helt misslyckat, men hur gott det blir beror på hans rutin och naturligtvis också talang för matlagning. Vad uppnår man med att ha ett mål och genom att sätta ridningen i ett system? 1. Överblick. 2. Att hästen kan hänga med både fysiskt och psykiskt den röda tråden. 3. Att ryttaren, om det är något som inte riktigt fungerar, både märker det med det samma och vet vad det är som inte fungerar. Vad är målet? Att hästen ska gå i en korrekt form, balans och jämvikt. Hur fungerar systemet? Att ha ett system och en plan för sin uppvärmning är absolut nödvändigt för att uppnå ett bra resultat, men att diktera ett bestämt sätt som man kan arbeta med alla hästar på för att uppnå att de arbetar i en korrekt form är inte bara omöjligt, utan det innebär också att det sättet bara skulle passa till några få hästar. Här måste man säga: Det beror på Det system man ska arbeta efter ska naturligtvis passa till den häst som man arbetar med. Låt mig nämna några saker som man måsta ta hänsyn till: Hästens ålder Hästens exteriör Hästens utbildningsnivå Syftet med träningen Hästens förutsättningar, svaga och starka sidor Hästens temperament Hästens kondition Alla de svar du fick när du lät hästen prata Några hästar fungerar bäst om man startar med en skrittur i terrängen. Andra, ofta äldre hästar, ska kanske arbeta lite i galopp först, innan man startar det verkliga arbetet med formen. Det finns hästar som är betydligt lättare att komma i kontakt med om man först arbetar med dem ett par minuter från marken, innan man sitter upp, osv. Några generella mål för arbetet med hästens form Det vikigaste med hänsyn till hästens form är, att den använder/formar kroppen på ett sätt, så att dess tyngdpunkt blir placerad mitt under ryttarens. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 4

5 Samt: Att hästens form leder till att den kan balansera med en ryttare på ryggen. Att hästen utvecklar sina muskler, speciellt på överlinjen. Att det blir möjligt för hästen att arbeta utan negativa spänningar. Att det blir möjligt för hästen att bevara sina naturliga gångarter. Att formen och det sätt som hästen blir arbetat på leder till en ökad bäring. Att hästen inte blir överansträngd. Att följa pyramiderna är en bra idé, se kapitlet Pyramiderna. Som jag nämnt tidigare kan vi inte säga att detta är Systemet som alla hästar ska arbeta efter. Jag har dock vågat mig på att beskriva ett sätt som kan hjälpa de flesta hästar till att hitta deras naturliga form med tanke på att de ska bära ryttare på ryggen. När du läser nästa avsnitt måste du nog, för att förstå det, föreställa dig att du rider. Hur arbetar man med hästens form? Alla hästar har olika exteriör, rörelsemönster och temperament. Det måste vi respektera. Vi har alla en uppfattning om hur hästens form ska se ut, och det måste vi ha för att kunna skilja på rätt och fel. Men det är bara den som har skon på sig som kan tala om vart den trycker. Här kommer ett exempel på, hur vi kan hjälpa hästen att organisera sin kropp, så att den kommer att arbeta i vad vi kallar för rätt form, utan att vi blir för dominerande. Idén är att vi enbart ställer fyra krav på hästen, och dessa fyra krav kan hästen bara uppfylla när den av egen fri vilja formar sin kropp så att den kommer att gå i en korrekt form. Gör följande men se till att du känner dig frisk och utvilad du ska kunna läsa och rida i ditt huvud samtidigt: Du står i en halt och hästen är helt rak. Du har inte gett hästen några signaler. Ta en lätt kontakt med hästens mun. Be inte hästen om att ge efter, sitt bara helt stilla. Tänk: Om en liten stund, ska min häst och jag gå framåt i skritt. Vi ska gå i den riktningen. När vi går framåt, gör vi det tillsammans och samtidigt. När vi går framåt, vill jag gärna känna att hästen är på högkant och mitt under mig. För att uppnå detta ska du sträcka dig uppåt/ göra dig lång. Du sitter på mitten av en gungbräda och den ska varken peka för mycket neråt eller uppåt. För att få gungbrädan/överlinjen i jämvikt använder du överkroppen som en balansstång, och gungar lite fram och tillbaka tills du känner att du sitter rakt över hästen och har hittat din balans över dina båda sittben. Sättet du sträcker dig uppåt på, kombinerat med de framåtdrivande hjälperna ska ge dig en känsla av att du har mer häst framför dig än bakom dig. Korrigera inte hästen för att uppnå detta, se det bara framför dig och upplev det inne i ditt huvud. Sitt på ett sätt så att du håller fast dessa signaler med din kropp och din sits när du rider framåt. Gå framåt tillsammans När hästen går framåt ska han göra det på precis samma sätt som du. Så som du vill att hästen ska göra med sin kropp ska du göra med din kropp. Men innan du rider framåt ska du besluta dig om i vilken riktning du ska rida, vart du ska svänga osv. Tänk: Nu går jag framåt, och känn att du gör det och därigenom ber hästen om att göra detsamma. Tänk: Nu svänger jag här, gör det med din kropp, så gör hästen detsamma. Sträck dig uppåt och stanna med din kropp, därmed ber du hästen om att stanna. Skritta framåt och Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 5

6 upplev att när du själv ökar steglängden, gör hästen det också. Sträck dig uppåt och tänk: korta steg, få dina sittben till att röra sig med korta steg, och hästen kommer också att korta steglängden. Upplev att du rör dig sidvärts, och be därmed hästen om att gå skänkelvikning osv. Hästen ska alltså göra det samma som du. Om hästen inte följer dig, har du två skänklar och två tyglar som kan assistera vid behov. Följer hästen inte med dig och svänger där du svänger osv. går den säkert i nerförsbacke/framvikt och då är det gungbrädan som ska justeras (tyngdpunkten ligger för långt fram). Om du förmår att hålla fast vid känslan av att hästen är mitt under dig, i jämvikt och framför dig, kommer den successivt att själv organisera kroppen så att den kommer i en korrekt form. Om hästen inte kan organisera kroppen så att den hittar en korrekt form kommer det inte att kännas bekvämt för den, och den får svårt att balansera. Ha tålamod, för det lönar sig att hjälpa hästen med att hitta den form som är rätt för den. Om hästens tyngdpunkt ligger för långt från din egen i början av denna övning får du acceptera att det kan ta lite tid för hästen att hitta den form som gör att dens tyngdpunkt hittar sin plats mitt under din. Fortsätt med denna övning tills du får följande två svar: 1, Det ska kännas lätt, som om hästen följer dig som en handske följer handen. 2, Hästen sänker av egen fri vilja huvud och hals som ett tecken på att den förstår och acceptera, att den ska arbeta mellan ryttarens hjälper. När du har lyckats med denna övning en gång kommer det att gå mycket lättare nästa gång. Allt som hästen utför ska börja med en tanke i ryttarens huvud. Turordningen ska alltid vara: se det känn det gör det. Det motsatta är: gör det känn det bli besviken. Det ska vara hästen som reagerar på ryttarens signaler, inte ryttaren som reagerar på det som hästen gör. En tanke formas i ryttarens huvud huvudet talar till kroppen kroppen talar till hästen. 1. Ryttaren tar tyglarna. Det är en signal till hästen att nu börjar arbetet. Ryttaren bör då känna att hästen vänder uppmärksamheten mot ryttaren och väntar på nästa signal. 2. Därefter bör ryttaren testa om hästen svarar för det framåtdrivande sätet och skänkeln alltså om ryttaren kan skapa energi. 3. Kan ryttaren få hästens fulla uppmärksamhet och med säte och skänkel skapa energi, beror resten på ryttarens förmåga till att skapa/ forma hästen med hjälp av denna energi. Vilket syfte har övergångar? Med övergångar aktiverar man hästens bakben och flyttar således tyngdpunkten fram och tillbaka. Om man rider många övergångar väntar hästen på dem och börjar förbereda sig genom att sätta bakbenen lite längre in under sig. Därigenom flyttas tyngdpunkten bakåt och hästen börjar minska steglängden och därmed tempot. När ryttaren märker detta har han möjlighet att med säte och skänkel driva hästen fram till bettet. Ryttaren kan således rida sin häst bakifrån och fram, till bettet in i övergången. Detta är speciellt nyttigt för hästar som har bråttom. Gör man detta arbete på ett riktigt sätt och med mycket känsla får hästen genom detta arbete ett naturligt behov av att söka sig framåt/nedåt. I det ögonblick som hästen börjar söka sig framåt/nedåt är det viktigt att ryttaren möter med en följsam hand så att hästen alltid har något att gå fram till nämligen bettet. Men kom ihåg att det är hästen som ska komma till bettet inte bettet som ska dra tillbaka Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 6

7 till hästen, vilket är orsak till ett av det värsta och mest förekommande fel, nämligen den korta och ihopdragna halsen som får hästen att spänna sig, låsa ryggen och gå med styva raka bakben ofta med näsan bakom lodplanet. Hur skapar detta arbete ett behov hos hästen att söka sig fram och ner? En förklaring är att man med detta tillvägagångssätt aktiverar och gymnastiserar hästens bakben och rygg så att det bl.a. uppstår ett behov hos hästen att slappna av, och det gör den bäst när den söker sig fram och ner sträcker musklerna. Man får således hästens överlinje att arbeta som ett dragspel, och man ska se till att hela hästen blir med i dragspelet och inte som man ofta ser bara halsen. En annan förklaring är att om ryttaren först genom övergångar och halvhalter flyttar tyngdpunkten längre bak, och därefter genom halvhalter ber hästen om att försöka bevara bakbenens inundertramp och samtidigt ber hästen om att gå framåt, är den enda lösningen för hästen att sänka huvud och hals för att därigenom lägga så mycket vikt i rörelseriktningen att den kan gå framåt. Använder man sig av detta tillvägagångssätt och bygger upp formen naturligt bakifrån undviker man spänningar och motstånd och får hela hästen med i arbetet. När hästen förstår och kan utföra detta, bör det kunna utföras enbart genom halvhalter. I början kan man eventuellt skifta mellan halvhalter och övergångar mellan skritt och trav, senare också övergångar mellan galopp och skritt. Olika typer av form Låg form Hästen sträcker sig långt fram och ner, sträcker musklerna i överlinjen, och slappnar av. Formen blir friare och hästen arbetar naturligt. Hästen bör kunna gå in i denna form när helst ryttaren önskar det. Går inte det får man gå tillbaka och arbeta med grunderna igen. Det är viktigt att hästen i den låga formen blir kvar på hjälperna och endast ökar tempot på ryttarens kommando alltså inte ökar av sig själv. Ett bra sätt att lära den unga hästen eller den inte korrekt utbildade äldre hästen att söka sig fram och ner kan vara följande: Skritta på en 20 m volt och gör om volten till en fyrkant. I varje hörn utför du en kvarts bakdelsvändning. I denna bakdelsvändning ska du bevara hästens utsida helt rak. Du får gärna leda med den inre tygeln. Om hästen har för mycket vikt på framdelen upplever den att det är svårt att flytta framdelen runt eftersom den bär för mycket vikt. Den kommer då förmodligen att försöka flytta bakdelen utåt istället för att flytta framdelen runt. Försöker hästen att flytta bakdelen utåt är det viktigt att du förhindrar det med din yttre skänkel. Till en början kanske hästen spänner sig och går lite emot ryttarens hand då den upplever att denna vändning får den ur balans. Men korrigera inte hästen om detta händer utan låt den istället tänka själv. Det är hästens problem, och det är därför hästen själv som, med lite hjälp från ryttaren, ska komma på en lösning som gör det möjligt för den att vända utan att tappa balansen. Vad hästen ska komma på är att om den flyttar sina bakben lite längre in under kroppen kan han avlasta framdelen så mycket att det känns lätt att utföra vändningen. Om hästen inte hittar denna lösning efter ett antal kvartsvändningar kan man fortsätta bakdelsvändningen runt på en mindre cirkel till dess att hästen börjar söka sig framåt nedåt. I samma ögonblick som detta sker rider du hästen rakt ut med ökad steglängd på den raka linjen som utgör en del av fyrkanten. På detta sätt får du hästen att av sig själv känna ett behov av att söka sig framåt, ett behov som uppstår på grund av bakbenens inundertramp. Den framåt nedåt sökning som uppstår vid bakdelsvändningarna, ska du nu försöka att bevara genom att driva hästen framåt till bettet med säte och skänkel. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 7

8 I vändningen ska du kunna känna att bakbenen träder längre in under hästens kropp, att ryggen kommer upp och att hästen nästan av egen fri vilja söker sig fram och ner. Lyckas detta kan du säga att du har byggt upp formen bakifrån, vilket är korrekt. Den låga formen får inte leda till att hästen kommer i framvikt, så att den tappar jämvikten. Ryttaren ska känna att överlinjen från manken till svansen är konstant i en uppförsbacke, även om hästen sträcker halsen framåt nedåt. När bör hästen ridas i en låg form? I början av uppvärmningen och efter ett samlande arbete, dvs. efter behov lektionen igenom. Lektionen bör alltid avslutas med att hästen arbetar i en lägre form, där blodcirkulationen och då också syretillförseln till musklerna ökar. Det hjälper hästen att bli av med de slaggprodukter som samlats i musklerna under arbetet och som kan orsaka ömhet. Hopdragen hals Resultatet blir en spänd rygg, styva raka bakben och ingen bärighet. Gången och speciellt schwungen går förlorad. Ryttaren känner ofta motstånd mot handen. Även tungfel kan förekomma som en följd av detta. Hästen spänner sig En spänd häst kan inte lösgöras (sträcka musklerna). Den tappar gången, blir obehaglig att rida och riskerar lätt skador på leder och muskler. Samlad, högrest form Exempel på vanliga fel: Hästen går i framvikt Ryttaren har en känsla av att rida i nerförsbacke. Härigenom överbelastas hästens framben, bogarna blir låsta och hästen går med inaktiva bakben. Ryggverksamheten är dålig. Hästen tappar gången och drar sig fram med frambenen istället för att skjuta kroppen framåt med bakbenen. När ska hästen ridas i en samlad/högre form? När man utför rörelser som kräver ökad samling och bäring, ska hästen ridas i en högre form. I denna form ska hästen bära nacken som högsta punkt. Resningen framtill ska komma som en följd av en sänkning av bakdelen. Bakbenen blir mer aktiva, då det placeras mer vikt på hästens bakdel. Detta resulterar i att hästen blir lättare i framdelen och därmed friare i sina bogar. När bäringen ökar, blir det lättare för hästen att ändra riktning. Vid rörelser som bakdelsvändningar och galoppiruetter är det nöd- Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 8

9 vändigt med ökad bäring i varierande grad beroende på centreringen, och för att göra det möjligt för hästen att utföra rörelser som piaff och passage måste mycket av hästens vikt flyttas över till bakdelen. Detta gäller även vid galoppiruetter. När hästen har lärt sig att bära sig själv korrekt känns det som om någon tar den i manken och lyfter den upp mot taket i ett rep som sitter fast i takstolarna. Det känns som om hästen är så högt upp att benen nästa inte når ner till marken och att hovarna knappt rör underlaget. Att rida en häst som inte bär sig själv känns däremot som om någon har skurit av repet och låter hästen falla tungt ner till marken i varje steg. En ökad bäring och bakbensaktivitet uppnås genom ökad samling med hjälp av halvhalter. Att kombinera halvhalter med samlande rörelser, som ökar bäringen, är det mest effektiva. När du använder samlande rörelser som verktyg, t.ex. sluta på en volt, bringar du hästen i en situation som får den att känna att den måste samla sig. Detta tillvägagångssätt är idealiskt eftersom det då känns naturligt för hästen att samla sig. Men kom ihåg att det samlande arbetet alltid ska kombineras med arbete i en djupare, mer avslappnad form, för att undgå att hästen blir överansträngd. När ska man då börja med att be hästen om att arbeta i en mer samlad och högrest form? Då detta är frågan om en gradvis stegrande process är det fel att tro att det är vid en bestämd tidpunkt i hästens utbildning, som man plötsligt kan be den om att ändra sin form och börja bära sig själv. En högrest form är resultatet av flera års hårt arbete. Innan hästen klarar av att bära sig själv i en högrest form ska dess teknik och muskler vara så välutvecklade att den inte blir överansträngd. Arbetet som utvecklar hästens förmåga att bära sig själv bör påbörjas så tidigt som hästens naturliga anlag tillåter, lite i taget, så att graden av samling och resning ökas långsamt. Om det uppstår spänningar ska man vara noggrann med att ofta skifta mellan arbetet i den högre formen med arbete i en lägre form. Men var inte rädd för att gradvis be hästen om ökad bäring, då det är det bästa för hästen eftersom framdelen avlastas och slitaget på den då minskar. Var bara försiktig och ha stort tålamod. Vanligast förekommande fel: Näsan är bakom lodplan Om man drar en lodrät linje genom hästens ögon, bör denna linje gå ungefär genom mungipan, således är hästens näsa framför linjen. Är den inte det blir resultatet en inaktiv rygg, utan bäring. Den naturliga framåtsökningen går förlorad och hästen tappar schwungen. Halvhalterna går heller inte igenom till bakbenen. Hästen är ihopdragen Detta får hästen att bli kort i halsen och det skapar spänningar i ryggen som tvingar hästen att gå med raka bakben. Det finns ingen bäring och kvaliteten på gången försämras. Dessutom kan resultatet bli att hästens skritt blir oren och passartad, samt att galoppen tenderar att bli fyrtaktig. Hästen är inte rak För att kunna arbeta i en hög form med ökad bäring ska hästen vara lika stark och balanserad i båda sidor, se kapitlet Hästens rakriktning. Hästen är inte tillräckligt lösgjord För att hästen ska kunna röra sig fritt i en samlad form måste den vara lösgjord. Andra vanliga fel Ryttaren tror att hästen är samlad när den i verkligheten bara går långsamt. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 9

10 Hästen är samlad genom att ryttaren bromsar den med de förhållande hjälperna utan att samtidigt använda de framåtdrivande hjälperna tillräckligt. Hästen arbetar med en kort ihopdragen hals. Hästen går på dubbla spår. Hästen känner sig instängd mellan ryttarens hjälper. Hästen är spänd. Vad ska du göra när du arbetar med hästens form? Du ska vara tålmodig. Du har kanske för ditt inre öga en bild av en färdig häst och så ska det också vara. Men du måste komma ihåg, att innan hästen kan arbeta i den flotta färdiga formen som den bästa Grand Prix hästen arbetar i, ska muskler, bäring och teknik byggas upp och det tar tid. Det viktigaste är att vara på rätt väg och att arbeta med hästen på ett sätt som leder till önskvärt mål. Du får inte glömma att formen ska ta hänsyn till hästens exteriör. Du ska arbeta med hästen, inte emot den. Copyright by Positive Riding. All rights reserved. 10

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hur fort kan vi gå fram? Av Henrik Johansen Att utbilda en häst är som en lång spännande resa, med inslag av lärorika upplevelser. För att komma från en punkt till en annan måste

Läs mer

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen mottaglig för belöning och beröm. Den har ett fantastiskt minne och ett otroligt lokalsinne. Den får snabbt vanor som den sedan håller fast vid.

Läs mer

Lär hästen sänka huvudet!

Lär hästen sänka huvudet! Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Ann-Charlotte Pettersson, 2013. Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare

Ann-Charlotte Pettersson, 2013. Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare Grenspecifik kompletterande fystra ning fo r ryttare 1 Innehållsförteckning: Sid 3: Introduktion. Sid 4: Material och metoder. Sid 5: Resultat. Sid 14: Diskussion. 2 Introduktion: Problemområdesbeskrivning

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

När du har kommit överens med en häst om att det är du och inte den som är ranghög är

När du har kommit överens med en häst om att det är du och inte den som är ranghög är Boken Horsemanship:Layout 1 09-09-13 11.23 Sida 34 KAPITEL 4: Ledarskapsövningar När du har kommit överens med en häst om att det är du och inte den som är ranghög är det dags att befästa och vidareutveckla

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser Rörelseträning vid överbelastning i käksystemet... Mmm......Fria rörelser Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Träningsprogram Andning - Avslappning Andning... Hur du andas påverkar

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Kroppsmedveten ridning Maria Cambrant, ridinstruktör och unghästtränare

Kroppsmedveten ridning Maria Cambrant, ridinstruktör och unghästtränare Maria Cambrant, ridinstruktör och unghästtränare Text: Stina Helmersson Både häst och ryttare måste ha fysiska förutsattningar för att ridningen ska fungera. Hästen ska passa ryttarens ambitioner. Ryttaren

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

Publicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011

Publicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011 Jag heter Märta. Jag älskar hästar! Det här är min bästa häst Julia. Hon bor på ridskolan. Där finns ridläraren Kattis, alla hästarna och mina ridkompisar. Jag rider där varje vecka. 7 Använd skänklarna!

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Ergox2 of Sweden Sadelhandboken för ryttare och sadelintresserade.

Ergox2 of Sweden Sadelhandboken för ryttare och sadelintresserade. Ergox2 of Sweden Sadelhandboken för ryttare och sadelintresserade. Hur Sadeln ska ligga Sadeln skall ligga med sätet djupaste punkt i våg över hästens djupaste punkt. Följa överlinjen på hästen. Sätet

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

Träna med hantlar 1 RG

Träna med hantlar 1 RG Träna med hantlar 1 RG Hantlar med handtag är bra för tetraplegiker. Hantelträning är förmodligen en av de äldsta formerna av träning men också en av de mest effektiva om man snabbt vill utveckla styrka.

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL

L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL L.E.A.P. Snabb och Skadefri KURSMATERIAL INLEDNING Som tränare möter vi alla sorters löpare: de som springer för att det är skönt att komma ut en stund, de som tränar inför tävlingar i motions- eller mastersklasser

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Grundridning Hästhantering

Grundridning Hästhantering Grundridning Hästhantering Grundridning Grundridning Att rida, träna och hantera en häst, är att kommunicera och leda. Leda i form av att behärska och kontrollera hästen. Hästhantering Hästhantering I

Läs mer

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 11 Av: Britta Agardh INNEHÅLLSFÖRTECKNING: BAKGRUND 2 PROBLEMDISKUSSION 2 SYFTE 3 HYPOTES 3 EXKLUSIONSKRITERIER 3 METOD 4 RESULTATREDOVISNING 5 SLUTSATSER 44 BILAGA 1 46 1

Läs mer

FEIF INTERNATIONAL FEDERATION OF ICELANDIC HORSE ASSOCIATIONS. www.feif.org. FEIF Sport Domarhandledning 2014

FEIF INTERNATIONAL FEDERATION OF ICELANDIC HORSE ASSOCIATIONS. www.feif.org. FEIF Sport Domarhandledning 2014 FEIF INTERNATIONAL FEDERATION OF ICELANDIC HORSE ASSOCIATIONS www.feif.org FEIF Sport Domarhandledning 2014 Gäller från och med 1 april, 2014 FEIF INTERNATIONAL FEDERATION OF ICELANDIC HORSE ASSOCIATIONS

Läs mer

MANUAL BORDSMASSAGESET. Tarsus - Myrängsvägen 8-891 50 Örnsköldsvik SWEDEN - Tel 0660 84251 www.tarsus.se. Uppdaterad 2006-09-15

MANUAL BORDSMASSAGESET. Tarsus - Myrängsvägen 8-891 50 Örnsköldsvik SWEDEN - Tel 0660 84251 www.tarsus.se. Uppdaterad 2006-09-15 MANUAL BORDSMASSAGESET VÄLKOMMEN SOM ÄGARE TILL ETT TARSUS BORDSMASSAGESET! Vårt mål är att du som användare ska uppleva att Tarsus produkter underlättar ditt arbete och främjar en god arbetsmiljö. Om

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Kom i form träna som Pernilla

Kom i form träna som Pernilla Kom i form träna som Pernilla Foto: STEFAN MATTSSON I år blev Pernilla Wahlgren, en 35-årig trebarnsmamma, utsedd till Sveriges sexigaste kvinna i tidningen Café. På bilderna visar Pernilla upp en kropp

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Twistterapi. Hetero Rak rörelse. Homo Cirkulär rörelse. Neuto Ingen eller mycket liten rörelse. Neutro Spiralrörelse

Twistterapi. Hetero Rak rörelse. Homo Cirkulär rörelse. Neuto Ingen eller mycket liten rörelse. Neutro Spiralrörelse Allt som existerar rör sig hela tiden, även om vi inte ser det. Rörelser i rummet, växande och själva livet är en rörelse i tiden, allt detta är olika former av rörelser och förändringar. Jag tänker, alltså

Läs mer

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Anatomi och biomekanik Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Upplägg Anatomi & biomekanik Vanligaste skadorna Ryttaren Sadelns på-/inverkan Anatomi & biomekanik Skelett Ligament & senor

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

I rondat ska barnen landa på mage

I rondat ska barnen landa på mage MATTA Innan barnen kan börja med något svårare övningar så bör dom kunna stå på händer. Nedan följer några tips på övningar som leder till handstående. För att lära barnen vilken vinkel kroppen ska ha

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Lär dig  Andas rätt  Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, ökad rörlighet och styrka i muskulaturen, bättre kondition och avslappning. ANDNINGSTEKNIK Övningar

Läs mer

Ett lyckat hästköp. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.

Ett lyckat hästköp. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.com Ett lyckat hästköp Av Katarina Lagerbäck, B-instruktör i SIF. Eftertryck

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER FIALOTTA 41, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA MÅL TID 1.30-1.45 Jag ska springa Lidingöloppet 15 km med målet att springa på en tid jag tycker är bra med mina förutsättningar. Men jag

Läs mer

SVENSKA WTKA FÖRBUNDET GRADERINGSKRAV FÖR KICK-BOXING

SVENSKA WTKA FÖRBUNDET GRADERINGSKRAV FÖR KICK-BOXING SVENSKA WTKA FÖRBUNDET GRADERINGSKRAV FÖR KICK-BOXING GULT BÄLTE Sida 1 av 1 - Träningstid minst 4 månader efter första passet. - Till gult bälte visar man att man kontrollerar nedanstående grundtekniker

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Sjukgymnastik. ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)

Sjukgymnastik. ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) Sjukgymnastik ATT MÅ BÄTTRE FÖR DIG SOM HAR KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) Illustrationer Monika Fritze. Layout AnnBritt Holmqvist. Denna broschyr är producerad i samarbete mellan sjukgymnasterna

Läs mer

Scouterna www.aktivitetsbanken.se

Scouterna www.aktivitetsbanken.se Introduktion till gruppövningar Nu ska vi ha roligt tillsammans. Ni ska hjälpa varandra, ta hand om varandra, lyssna på allas åsikter och idéer, våga prova nya idéer, respektera varandra, hårda ord är

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

Bruksanvisning för Wonder Core Smart WCS-61

Bruksanvisning för Wonder Core Smart WCS-61 WCS-61 Bruksanvisning för Wonder Core Smart Innan du börjar använda träningsredskapet läs igenom avsnittet Säkerhetsinformation noggrant för att säkerställa en korrekt användning. När du har läst igenom

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

WABE! UTMANING! OFFICE! 10!DAGARS! !!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

WABE! UTMANING! OFFICE! 10!DAGARS! !!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! WABE UTMANING 10DAGARS OFFICE I WabeOffice använder vi pressurredskapet Waber för att släppa på spänningaribröstryggenochnacken.detärvanligtattmusklernaide här områdena spänns när vi till exempel sitter

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar

Anders Frisk GIH Stockholm. anders.frisk@gih.se. Undersökande dans med koreografiska nycklar Undersökande dans med koreografiska nycklar Anders Frisk, GIH Stockholm 2011 Leken är något av det mest grundläggande vi har när det gäller att komma i kontakt med kreativitet och fysisk aktivitet. Kan

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Styrkeövningar för längdskidåkning

Styrkeövningar för längdskidåkning Styrkeövningar för längdskidåkning Balans och bålträning Balansdans (bål och skuldror) Stå på balansbrädan och för gummibandet bakåt, förbi dina sidor från utgångsläget som bilden visar. Var noga med din

Läs mer

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 1 Rödeby Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 2 1. Du minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2, fetma Alzeimers och flera andra allvarliga sjukdomar.

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer