Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder
|
|
- Kerstin Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Docent Cecilia Müller, samverkanslektor Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
2 Hygienisk kvalitet Vad innefattas i begreppet hygienisk kvalitet? - Fodret skall vara fritt från allt som skada eller skapa ohälsa hos djur. Exempel på nedsatt hygienisk kvalitet: Svamptillväxt (mögel och/eller jäst) Bakterietillväxt Förekomst av främmande föremål (glas, metall, plast etc) Förekomst av främmande substanser (bekämpningsmedel, giftiga växter etc)
3 Hygienisk kvalitet lagar i Sverige Regleras i: Fodermedelslagen, Djurskyddslagen EG 183/2005: från 1 jan gäller Foderhygienförordningen (gäller även hästägare, vallfoderproducenter etc) (
4 Vanliga hygienfel i vallfoder Tillväxt av mögel (aerobt) - mögelsporer RAO (kvickdrag) (Robinson et al., 1996) - mykotoxiner (mögelgifter) (e.g. Asquith, 1991) Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt) - snabb förskämning, varmgång Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt) - feljäsningar (smörsyra och ammoniak) (Weissbach, 1968) - sjukdomsframkallande bakterier och bakterietoxiner
5 Olika konserveringsmetoder- olika känslighet för fukt och syre % ts Ensilage Mjölksyrajäsning, phsänkning, lite restsocker, anaerob lagring % ts Hösilage Ökande torrsubstanshalt Restriktiv fermentation, restsocker finns, anaerob lagring Över 84 % ts (Gordon et al., 1961; Finner, 1966; Jackson & Forbes, 1970; Müller, 2005; Müller & Udén, 2007; Müller et al., 2007, 2008) Hö Konserveras genom torkning, aerob lagring, högst halt restsocker 5
6 Mögeltillväxt i hö under lagring, medeltal från tre gårdar i mellansverige under två år (Sundberg et al., 2008) Relativ luftfuktighet, % Log CFU mögel/g hö Moulds Mögel i at höyta, hay surface log CFU/g log/g Relativ Ambient luftfuktighet relative vid humidity höyta, % 0 0 6
7
8
9
10 Alveoler där utbyte av syre och koldioxid sker
11 RAO = Recurrent Airway Obstruction/ IAD (Inflammatory Airway Disease)/ kvickdrag/copd (chronic obstructive pulmonary disease)/ kronisk bronkit/ hosthäst Obotlig sjukdom - lungalveolerna förstörs Nedsatt lungfunktion gersåväl nedsatt välfärd som nedsatt prestationsförmåga Välkänd sjukdom (Aristoteles; Clark, 1788)
12 Mykotoxiner Mykotoxinförgiftning (beroende på intag och toxintyp): - Fusariumtoxiner - ELEM mouldy corn disease Störningar i nerver, hjärna, muskler, dödsfall ej påvisat i Skandinavien - Aflatoxiner bildas av tex Aspergillus flavus Aborter, leverskador hos unghästar, dödsfall, centralnervösa störningar Även gliotoxin från A. fumigatus - nervpåverkan - Penicillium-arter, flera olika toxiner oklart hur häst påverkas, men på andra djurslag neurotoxiska, immunotoxiska och mutagena effekter, aborter etc. (Clevström et al., 1981; Asquith, 1991; LeBars & LeBars, 1996; Smith & Girish, 2008) 12
13 Mögelarter i hö under lagring medel av tre gårdar under 2 år (Sundberg et al., 2008, JTI-rapport 363) Log CFU/g yta 60 cm 30 cm yta 30 cm 60 cm
14 Farms (n) Mögelarter i 124 svenska och norska hösilageprov (Schenck et al., 2012)
15 Vanliga hygienfel i vallfoder Tillväxt av mögel (aerobt) - mögelsporer RAO (kvickdrag) (Robinson et al., 1996) - mykotoxiner (mögelgifter) (Asquith, 1991) Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt) - snabb förskämning, varmgång Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt) - feljäsningar (smörsyra och ammoniak) (Weissbach, 1968) - sjukdomsframkallande bakterier och bakterietoxiner
16
17 Jästsvamp Vanligast i inplastat vallfoder, förekommer dock även i hö. Två olika typer: - anaerob, sockerfermenterande jäst (ger etanol) - aerob, laktatnedbrytande jäst Vill helst växa på fuktig yta, ej känsliga för lågt ph Har främst betydelse för hållbarhet efter öppning av inplastade balar, ej hälsofarligt i begränsade mängder Kan öka i antal med utdragen förtorkningstid (Sundberg et al., 2008; McDonald et al., 1991; Woolford, 1975)
18 Bredspriden grönmassa vid slåtter ger snabbast förtorkning (Slottner, 2004) och minskar risken för tillväxt av jäst och mögel (Woolford, 1975; Schenck et al., 2014).
19 Motverka svamptillväxt i hö Skydda höet mot fukt (från mark, golv, vägg, luft etc), lägg höet på pall, täck med halm Lagerskador är vanliga i oskyddat hö (Aspergillus och Wallemia) Var särskilt uppmärksam på höet i ytterkanterna Skulltorkning krävs för att få ett hygieniskt bra hö under alla år
20
21 Motverka svamptillväxt i inplastat vallfoder Skydda balarna mot plastskador: Öppnad bal bör lagras skyddat mot regn och snö, och konsumeras inom 5-6 dygn efter öppning (Müller, 2009)
22 Använd tillräckligt antal plastlager! - ju torrare och grövre gröda, desto fler lager plast behövs 10 lager sträckfilm ger ett 0.25 mm tjockt (tunt!) plastlager, känsligt för: - stickhål (stubb, lagringsyta, själva fodret) - hanteringsskador (balgrip, annat)
23 Press- och körtekniken har mycket stor inverkan på inplastade balars hygieniska kvalitet.
24 Balens volym mängd i olika segment 20 / 20 / 20 57% 32% 11 % dvs yttersta 20 cm = mer än hälften av balens volym Dessutom: balar med synligt mögel innehåller mer mögel även i oskadade partier, jämfört med balar som inte har något synligt mögel alls (O Brien et al., 2007).
25 Vanliga hygienfel i vallfoder Tillväxt av mögel (aerobt) - mögelsporer RAO (kvickdrag) (Robinson et al., 1996) - mykotoxiner (mögelgifter) (Asquith, 1991) Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt) - snabb förskämning, varmgång Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt) - feljäsningar (smörsyra och ammoniak) (Weissbach, 1968) - sjukdomsframkallande bakterier och bakterietoxiner
26 Ensileringsprocessen WSC + LAB anaerobt Mjölksyra Glukos/Fruktos via G/F-6-P 2 glyceraldehyd-3-p sker i vattenfasen 2 Pyruvat 2 Laktat Summa: Glukos/Fruktos + 2 ADP + 2 Pi 2 Laktat + 2 ATP + 2 H 2 O via Embden-Meyerhof-Parnas glycolytic pathway (Gibbs et al., 1950) (vid homofermentativ mjölksyrabildning)
27 Bakterier i inplastat vallfoder Önskade bakterier: mjölksyrabakterier (LAB) Oönskade bakterier: de flesta utom LAB, t ex enterobakterier, klostridier, aeroba bakterier (t ex Bacillus), listeriabakterier, aktinomyceter etc
28 Oönskade bakterier I vallfoder ffa: - Enterobakterier; bryter ned fodrets protein/aminosyror till ammoniak - Klostridier; bildar smörsyra och/eller ammoniak från fodrets socker och mjölksyra, respektive protein Vissa arter är patogena (sjukdomsframkallande)
29 Enterobakterier Dör vanligen under ensileringens början, känsliga för lågt ph. Kan finnas i hö och torrt hösilage. T ex Salmonella spp. och E. coli E.coli misstänks kunna orsaka diarré hos föl (Browning et al., 1991) och vuxna hästar (van Duijkeren et al., 2000). Salmonella orsakar bl a diarré (i vissa fall även aborter) (Kaura et al., 1990) Mycket kunskap saknas om samband mellan enterobakterier i foder och sjukdom hos hästar.
30 Mikrobiologisk sammansättning i hösilage skördat vid olika tidpunkter (Schenck and Müller, 2013, in press) Variabel, log CFU/g Juni hösilage Juli hösilage Augusti hösilage P Jäst 4.96 a 6.34 b 6.53 b < Mögel 1.26 a 1.66 ab 2.04 b 0.01 Klostridiesporer Mjölksyrabakterier 4.53 a 5.69 b 6.52 c < Enterobakterier 1.48 a 1.74 a 4.30 b < Antal mögelarter i: Grönmassa Hösilage 6 1 (Penicillium) 6 2 (Mucor spp.) 7 4 (Mucor & Penicillium)..
31
32 Botulism Förgiftning som orsakas av toxinet botulin från bakterien Clostridium botulinum Förlamning motsats till stelkramp 90 % dödlighet men mycket ovanlig sjukdom Det finns 8 olika typer - hästar har drabbats av typ B, C (D?). Endast B typad i Sverige, dock C i Danmark. Vaccin finns mot typ B Produktion, lagring och utfodring av allt foder bör utföras förebyggande god foderhygien i alla led är det bästa sättet att undvika botulism
33 Spridning av fastgödsel i växande gröda kan ej rekommenderas för vall (Rammer, 1996). Beta ej vallar på sensommaren-hösten om de skall ensileras nästkommande år.
34 Undvik inblandning av jord välta på våren, jämna vallar vid anläggning etc. Stubbhöjd ej under ca 8 cm.
35 Jämn ts-halt viktigt för att undvika hygienfel Rulltårteprincipen - Orörda strängar är torra på ytan och blöta undertill denna olikhet följer med in i rundbalar och skapar mikronischer där bl a klostridier trivs (Pauly, 1999). 36
36 Ts-intervall inplastat vallfoder Över ca 70 % ts pga utdragen förtorkning (>3 dygn) - mycket stor risk för mögeltillväxt, hög porositet i balen (låg baldensitet), ökad risk för stickhål, fler lager plast krävs % ts - är lämpligt för produktion, hantering och utfodring av inplastat vallfoder till häst. Under ca % ts - större risk för oönskad bakterietillväxt, särskilt i långstråigt foder, högre vatteninnehåll ger fler balar, tillsats av ensileringsmedel nödvändigt blir dyrare.
37 Tack för uppmärksamheten!
Cecilia Müller, SLU 1
Vallfoder till hästar AgrD Cecilia Müller Inst. för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala Stäpplevande uddatåigt hovdjur med förmåga att överleva på det mest näringsfattiga gräset Vad är en häst?
Läs merMögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi jessica.schenck@slu.se Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Läs merSkrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre
Läs merVälj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda
Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Forskning och Utveckling inom Ekologisk
Läs merMögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Mögel i inplastat grovfoder med Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård och Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, jessica.chenck@slu.se Jessica Schenk är husdjursagronom med e
Läs merHur undviker man sporer i ensilaget
Hur undviker man sporer i ensilaget Thomas Pauly SLU, Institution för husdjurens utfodring & vård, Kungsängens forskningscentrum, Uppsala Bankeryd, 9 feb. 2006 Klostridier bakterie aktiv förökar sig i
Läs merUppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006
Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merEnsileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Läs merFoderproduktion och kvalitetsfel
Foderproduktion och kvalitetsfel 13.2.218 Alla AIV- produkter är tillverkade i Finland 1 (14) Uleåborg myrsyra- och AIV-fabrik Från fält till utfodring 2 (14) Ensilering - olika steg Skörd Kvalitetsgränser
Läs merFeedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer
Feedtech Silage Feedtech Silage M0XCE Feedtech Silage F Feedtech Silage M0 Feedtech TMR Stabilizer 8 Feedtech Silage M0XCE :58 Art nr 905305 Feedtech Silage M0XCE 50 g flaska 50 ton Foder utgör 5-5% av
Läs merKopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Läs merEnsileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
Läs merAtt bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar Mikaela Würtz Examensarbete för kandidatexamen,
Läs merHygienisk kvalitet i ensilage
1 (22) Hygienisk kvalitet i ensilage Kort faktasamling och åtgärdsguide Sammanställd 2004, uppdaterad 2011-06-15 Av Jannika Hallén Landin - Svenska Husdjur, Margareta Emanuelson - Svensk Mjölk, Thomas
Läs merOmpressning av inplastat vallfoder från rundbal till småbal
Ompressning av inplastat vallfoder från rundbal till småbal Rebaling of wrapped forage from round bale to small bale av Eva Andersson Institutionen för husdjurens utfodring och vård Examensarbete 377 Sveriges
Läs merSeminarium Kvalitetssäkring av grovfoder till häst
Seminarium Kvalitetssäkring av grovfoder till häst Minnesanteckningar av Anna-Mia Björkholm, Hushållningssällskapet Kristianstad. Dave Servin, koordinator Partnerskap Alnarp hälsade alla välkomna till
Läs merOdla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland
Odla ditt eget strö Rörflen Karin Granström Värmland Rörflen i djurproduktionen Erfarenheter av rörflen som strö? De flesta som provat är mycket nöjda! Bl.a. i länder som: Finland Canada Skottland Wales
Läs merVit eller svart plansiloplast?
Vit eller svart plansiloplast? Svart plansiloplast ger högre temperatur i ensilaget än vit plansiloplast när den inte täcks. Om plansiloplasten täcks med nät eller träflis blir det ingen skillnad i ensilagetemperatur
Läs merMykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder ,
Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp 2006-03-29 Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder 018-674225, ursula.bjerselius@sva.se Foderrelaterade djurhälsostörningar Mykotoxikos Mykotoxiner
Läs merVallfoder till häst - skillnader mellan konserveringsmetoder och dess inverkan på hästens digestion
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Vallfoder till häst - skillnader mellan konserveringsmetoder och dess inverkan på hästens digestion
Läs merTiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merEnsilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan
JTI-rapport Lantbruk & Industri 346 Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan Jämförelse mellan ensilering i bal, slang och silo Martin Sundberg Thomas Pauly JTI-rapport Lantbruk
Läs merOffertunderlag för: Skörd 2009
Offertunderlag för: Skörd 2009 Bakgrund, R.L.S Foder & Transport: R.L.S Foder & Transport har under ett antal år (6), målmedvetet byggt upp produktion och försäljning av högkvalitativt grovfoder för häst
Läs merEnsilering av vallfoder
Ensilering av vallfoder Januari 2003 1 2 Materialet får ej kopieras utan medgivande. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB, Eskilstuna Revidrad
Läs merSpansk skogssnigel (Arion lusitanicus) i ensilerat vallfoder betydelse för fodrets näringsinnehåll och hygieniska kvalitet
Spansk skogssnigel (Arion lusitanicus) i ensilerat vallfoder betydelse för fodrets näringsinnehåll och hygieniska kvalitet Slugs (Arion lusitanicus) in Grass Silage Significance for Nutrient Values and
Läs merNär man pratar bakterier förknippar man det oftast med något negativt. Det finns många för oss positiva och livsnödiga bakterier.
Positiva bakterier, 26 oktober 2017 Seminarium på Særimner Text: Annigun Wedin Deltagare: Ingela Marklinder, Jenny Neikell, Phillippe Trillaud, Jürgen Körber Ingela Marklinder är docent och lärare Uppsala
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs mergrovfoderverktyget.se Hans Hedström
grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.
Läs merODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG
ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG Josefine Elving & Erik Nordkvist Avdelningen fö kemi, miljö och foderäkerhet SVA ATT FÖREBYGGA BILDNING AV MYKOTOXINER
Läs merDEVELOPMENT OF A WEB BASED EDUCATION MATERIAL TO HORSE OWNERS CONCERNING FEED SAFETY AND HYGIENIC QUALITY IN HORSE FEEDS
Examensarbete 15 poäng VT 08 Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet DEVELOPMENT OF A WEB BASED EDUCATION MATERIAL TO HORSE OWNERS CONCERNING FEED SAFETY
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merFrån Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll
Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll Michelle Co (PhD Analytisk Kemi) & Nora Åhlander (leg. Apotekare) Enheten för växtbaserade läkemedel, Läkemedelsverket michelle.co@mpa.se, nora.ahlander@mpa.se
Läs merTabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa
Sida 1 av 10 Ensilering innebär att foderråvaran lagras utan tillträde till syre och att sockret i grödan under denna lagring ska omvandlas till mjölksyra. Alla system för lagring och hantering av ensilage
Läs merViktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.
Elisabeth Nadeau, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU, tel: 0511-671 42, e-post: Elisabet.Nadeau@jvsk.slu.se Medarbetare: Birgitta Johansson, Institutionen för jordbruksvetenskap, SLU & Søren Krogh
Läs merEn analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år
Sida 1 av 5 Foderanalys Sommaren är en stressig tid och många glömmer i farten att ta ut prov för att analysera det skördade grovfodret. Chansa inte i år utan bestäm dig i förväg för att analysera ditt
Läs merFörtorkning av ensilage - SLUTRAPPORT
FORSKNINGSPROGRAM SLF Mjölkproduktion V0830429 Förtorkning av ensilage - SLUTRAPPORT Projektgrupp: Rolf Spörndly inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU Martin Knicky inst. för husdjurens utfodring
Läs merTEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:
TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,
Läs merFoder UTFODRING AV HÄSTEN
Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att
Läs merMögel och mögelgifter
Mögel och mögelgifter i foder Förord Denna broschyr är framtagen på initiativ av Svensk Mjölk. Broschyren bygger på Lindberg, A. Berglund, G. (1986) Mögel och mögelgifter att se upp med, Svenska Mejeriernas
Läs merTolkning av foderanalys BLGG
Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger bland annat svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjlighet
Läs merIntegrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost
Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost Studie av den norrländska mjölkråvarans mikroflora på gård och mejeri, samt mikroflorans betydelse för ostarnas
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merLaboratorier ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A Livsmedel Ja Nej
Ackrediterings omfattning Laboratorier ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A001119-002 Mikrobiologisk analys Livsmedelanalys Aeroba Anaeroba sulfidreducerande bakterier Clostridium perfrings
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merFörfattare Eriksson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Snabb förtorkning ger bra ensilage Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt 1
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merHästägarmöte 28 augusti 2018
Hästägarmöte 28 augusti 2018 PROGRAM Fodersituationen Råd för anpassning av foderstater och fodermedel. Råd för hästhållningen på bete och inför stallperioden. FIKA Djurskydd Djurskyddskontroller och annan
Läs merLIVSMEDELS MIKROBIOLOGI
LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs merStefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Läs merTeknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk
Teknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk Jordbruksinformation 3 2002 Teknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk Tekniken är viktigare i ekologisk vallodling än i konventionell När man diskuterar vallskördeteknik
Läs merEn enkätundersökning om paketkonservering av vallfoder i Sverige
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science En enkätundersökning om
Läs merInnehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
Läs merMajsdagen 2008 intryck från Vittskövle
Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle Redovisning av Partnerskap Alnarp projekt nr 306 Christian Swensson 1, Elisabet Nadeau 2, Zohaib Mussadiq 3, Mårten Hetta 3 och Eva-Maria Lidström 4 1 Området för
Läs merFörluster i olika ensileringssystem
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Förluster i olika ensileringssystem
Läs merFodertillsatser. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010
Fodertillsatser Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 VÄRT ATT LÄGGA PÅ MINNET 2 BAKGRUND.2 SYROR.. 2 OORGANISKA SYROR... 3 ORGANISKA SYROR.. 3 SYRASALTER.. 3 AROMÄMNEN
Läs merALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A
Ackrediterings omfattning ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A001119-002 Mikrobiologisk analys Livsmedelanalys Aeroba mikroorganismer Anaeroba sulfidreducerande bakterier Clostridium perfrings
Läs merInventering av socker i grönmassa och ensilage i västra Sverige
Inventering av socker i grönmassa och ensilage i västra Sverige A survey of water-soluble carbohydrate (WSC) content in herbage and silage in west Sweden Examensarbete av: Linda Karlsson Handledare: Maria
Läs merKomplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg
Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande frågeställningar redovisas i detalj: Är systemet ekonomiskt
Läs merMargareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU
Effekter av att använda ensileringsmedel, syrabaserade resp. bakteriepreparat (de nyare preparaten med flera olika bakteriestammar) på lagringsförluster, mjölkproduktion och tillväxt Margareta Emanuelson,
Läs merFÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING
FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING FARMARIN TUORELEIKE BÄSTA FIBERN I FODERSTATEN Farmarin Tuoreleike består av pressad betmassa, som kompletterar mjölkkors och
Läs merTolkning av foderanalys BLGG
Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal
Läs merHur påverkar bakteriella tillsatsmedel ensilagets kvalité och produktionsförmåga?
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Hur påverkar bakteriella tillsatsmedel ensilagets kvalité och produktionsförmåga?
Läs merEffekt av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagekvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor
Effekt av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagekvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor Effects of pre-wilting technique and additive on silage quality, consumption and milk production
Läs merFoderkonservering i slang
nr 116 Foderkonservering i slang Martin Sundberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2007 Foderkonservering i slang Intresset för att lagra foder i slang har
Läs merFeedtech F400 Produktinformation
Produktinformation 89895531 2012-11-21, Version 1 Bruksanvisning i original Innehållsförteckning Säkerhetsföreskrifter... 5 Feedtech F400 Produktdata... 6 Feedtech F400 1 Allmänt... 6 2 Artikelnummer...
Läs merRätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Läs merFörfattare Arvidsson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Läs merProtein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Läs merHötorkningsanläggningar - möjligheter och erfarenheter från Danmark. Thorkild Nissen, Kvægbrugskonsulent i Økologisk Landsforening
Hötorkningsanläggningar - möjligheter och erfarenheter från Danmark Thorkild Nissen, Kvægbrugskonsulent i Økologisk Landsforening Disposition Hö - Återupptäckt Torkning på fältet Torkning i lada (skulltorkning)
Läs merEnsilering, en jämförelse mellan olika ensileringssystem
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Ensilering, en jämförelse
Läs merProvtagning av färska kryddor och bladgrönsaker
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker En rapport från Miljöförvaltningen av Frida Lund och Gun Nyström -2-5 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Projektet är
Läs merMiljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
www.kristianstad.se Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Provtagning av kebabkött 2017 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Genomförande... 4 Analysparametrar... 5 Resultat och bedömning...
Läs merInnehåll av lättlösliga kolhydrater i konserverat vallfoder och betesgräs för häst
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjurens utfodring och vård Innehåll av lättlösliga kolhydrater i konserverat vallfoder och betesgräs för häst Veronica Stoehr
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merRISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Läs merRiskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet
Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet Riskkonstruktioner i byggnader Vi når inte miljömålen! Exempel med siffror Fukt Exempel riskkonstruktioner
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003
Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde Projektansvarig: Lars Ericson, NJV, SLU Lägesrapport 2003 Bakgrund Säsongen 2003 har vi genomfört två fältförsök i Värmland och ett i Västerbotten.
Läs merSalttillsats i hö vid slåtter
JTI-rapport Lantbruk & Industri 366 Salttillsats i hö vid slåtter effekter på tillväxt av mögelsvampar under lagringen Martin Sundberg JTI-rapport Lantbruk & Industri 366 Salttillsats i hö vid slåtter
Läs merHur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merLathund vid inventering av vallfoder och halm i storbal 2004
Lathund vid inventering av vallfoder och halm i storbal 4 Bild: Strängluftning av grönmassa, Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad 044-22 99 00 Detta material är producerat inom det svenska
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merSlutrapport för projekt V Snabbtest för att värdera grönmassans ensilerbarhet Sammanfattning Bakgrund
Slutrapport för projekt V0530047 Snabbtest för att värdera grönmassans ensilerbarhet Helena Hedqvist, Margareta Emanuelson, Thomas Pauly, Rolf Spörndly Sammanfattning Ett snabbtest för att undersöka ensilerbarheten
Läs merSlutrapport. Projekt nr V0630012. Täthet av rundbalar för ensilage
Slutrapport. Projekt nr V0630012. Täthet av rundbalar för ensilage Rolf Spörndly, Rainer Nylund, inst. för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala Torsten Hörndahl, inst. för jordbrukets biosystem
Läs merMål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Mål för näringsinnehåll i vallfoder Energi Protein Övrigt
Läs merEnsilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos
Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos Rolf Spörndly, Ins tu onen för husdjurens u odring och vård, SLU, rolf.sporndly@slu.se Rolf Spörndly är forskare vid SLU inom områdena ensilering
Läs merHP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering.
HP-Massa Ett mjölkdrivande foder med enkel hantering. Öka din förtjänst Planera och delbetala HP-Massa i Plansilo HP-Massa i Hårdpack HP-Massa i Rundbalar Forskningsrapport Sid. 2-3 4 5-9 10-11 12-13 14-15
Läs merFörfattare Eriksson H. Utgivningsår 2005
Bibliografiska uppgifter för Råd inför ensileringen Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt 2 Utgivare SLU,
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merKontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012
Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren
Läs merTorvströ. - strö med omtanke.
Torvströ - strö med omtanke. Om torvströ Torvströ är luftig vitmosstorv av hög kvalitet som har en optimal fuktighet för snabb och effektiv uppsugning. Tack vare moderna torvmaskiner har produkten behandlats
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Innehåll Guiden till lönsam lammproduktion Kvalitet rakt igenom 3 Ett vinnande koncept 4 Utfodra för lönsam lammproduktion 5 Fodertillskott 7 Praktiskt utfodring 9 Växtodling
Läs merSP biogasar häng med!
Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster
Läs mer