Cecilia Müller, SLU 1

Transkript

1 Vallfoder till hästar AgrD Cecilia Müller Inst. för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala Stäpplevande uddatåigt hovdjur med förmåga att överleva på det mest näringsfattiga gräset Vad är en häst? siology_coordinated_respons.php 2 oavsett vad de används till. Hästar är beteendemässigt och digestionsmässigt anpassade för att äta gräs de är grovtarmsjäsare 3 4 Ätbeteende Hästar i frihet betar h/dygn samma gäller för uppstallade hästar med fri tillgång på grovfoder Betar aningen längre på vintern än på sommaren men skillnaden är liten, äter under ca 1 perioder per dygn De längsta uppehållen i ätandet är ca 4 h 9 % av alla uppehåll i ätandet är < 2 h (Janis, 1976; Salter & Hudson, 1979; Duncan, 198,1992; McGreevy et al., 1995) 5 Forts. ätbeteende För stora avvikelser från de naturliga förhållandena, t ex för korta ättider eller för lite grovfoder kan leda till stereotypier (t ex krubbitning) och problem i mag-tarmkanalen (t ex magsår, kolik) (Archer & Proudman, 26; McGreevy et al., 1995). Pelleterat foder tuggas annorlunda än hö betydelse för tändernas slitage? (Bonin et al., 27) 6 Cecilia Müller, SLU 1

2 Hästens mag-tarmkanal Ur: Allt om hästen ursprung, biologi, avel, LTs Förlag. G. Björnhag/B. Furugren Hästens digestion Ur: Allt om hästen ursprung, biologi, avel LTs Förlag. G. Björnhag/ B. Furugren Ca 8 % av digestan 7 8 Grovfoderregeln ALLA hästar måste få MINST 1 KG TS grovfoder per 1 kg kroppsvikt och dygn De allra flesta hästar bör utfodras med mer än minimigivan Ju större del av hästens näringsbehov vi kan fylla med grovfoder desto bättre är det Maximal konsumtionsförmåga? 2,5 3 % ts av kroppsvikten (ev. upp mot 3,5 %) 9 Ju större andel av hästens foderstat som består av grovfoder desto bättre är det för hästen, men, detta ställer också krav på att rätt vallfoder används till rätt hästkategori. 1 Vad är rätt vallfoder för Hästens näringsbehov- underhåll Avelsston? Växande unghästar? Tävlingshästar? Ridskolehästar? Hobbyhästar? Terapihästar? Arbetshästar?. Foto: E. Bexelius 11 Underhållsbehov för att bara vara Energibehov relaterat till kroppsvikten och typ av häst (lättfödd, svårfödd) samt kön (hingstar har ca 1 % högre energibehov än ston och valacker) 12 Cecilia Müller, SLU 2

3 Hästens näringsbehov, arbete Arbetande hästar: underhållsbehov plus arbetstillägg. Olika hårt arbete kräver olika stort arbetstillägg 13 Hästens näringsbehov, avel och tillväxt Högdräktiga ston underhåll plus dräktighetstillägg Digivande ston underhåll plus digivningstillägg Växande unghästar behöver underhåll plus tillägg för tillväxten (hög eller låg) Foto: E. Bexelius 14 Hästars näringsbehov och krav på vallfodrets näringsinnehåll Högdräktiga & digivande ston, växande unghästar ca 7-9 g smb rp/mj, högre energikoncentration (>1 MJ/kg ts) Vuxna hästar och ponnyer ca 6 g smb rp /MJ, och lägre energikoncentration (<1 MJ/kg ts) Vallfodrets näringsinnehåll avgörs av: 1. Det botaniska utvecklingsstadiet vid skörd (blad:stjälk, grad av lignifiering, etc) 2. Botanisk sammansättning, dvs de ingående arterna (andel gräs:baljväxter, ogräsförekomst) 3. Kvävegödsling (hög, låg, fördelning 1a/2a skörd) Vuxna högpresterande hästar ca 6 g smb rp/mj, hög energikoncentration (>1 MJ/kg ts) Inverkan av skördetidpunkt på energiinnehåll 1:a sk, mellersta Sverige 1:a skörd, mellersta Sverige g smb rp/kg ts Innehåll av smältbart råprotein gräs kg N/ha gräs12 kg N/ha gräs 24 kg N/ha blandvall kgn/ha blandvall 12 kg N/ha blandvall 24 kg N/ha 2 2/6 9/6 16/6 23/6 Vallboken, skördedatum Ur: Vallboken, Cecilia Müller, SLU 3

4 Exempel: 1:a skörd, gräs, mellersta Sverige, N-gödsling ca 12 kg/ha totalt Energi, MJ/kg ts 11 1,5 1 9,5 9 8,5 Ca 8,5-9 g smb rp/mj Ca 6 g smb rp/mj 2/6 9/6 16/6 23/6 skördedatum g/kg s Smb rp, Energi Smb rp 19 Vallboken, MJ/kg ts Juni Juli Augusti Ökande rödklöverandel, från.3 % i juni till ca 3 % i augusti 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Data från 29, Uppsala 1:a skörd vid alla tillfällen g smp rp/kg ts Juni Juli Augusti Exempel: Digivande fullblodssto, ca 5 kg, laktationsmån 1-3 Behov vs. energiinnehåll i vallfoder 14 Behov: 116 MJ, 12 g smb rp per dygn 12 1 Innehåller vallfodret 8 MJ och 38 g smb rp per kg ts, eller 12 MJ och 96 g smb rp/kg ts? 1 kg ts av vardera foder ger Energi, MJ Behov Vallfoder 1 Vallfoder Behov vs. proteininnehåll i vallfoder Behov Vallfoder 1 Vallfoder 2 Inverkan av 1:a/2:a/3:e skörd på näringsinnehållet? Beror på vilka arter vallen huvudsakligen består av: - bladgräs återväxer med blad (eng. rajgräs, ängssvingel, hundäxing) - strågräs återväxer e med nya stråskott från basen (foderlosta, timotej) 2 Smb rp, g Cecilia Müller, SLU 4

5 Konserveringsmetodens inverkan på näringsinnehållet? Näringsinnehåll i vallfoder avsett för hästar, 22-23; 23; 25 Ens/Hösilage Hö Energi, MJ/kg ts Smältbart råprotein g/kg ts Kalcium, g/kg ts Fosfor, g/kg ts (Jansson, A., 24) Ensilage, hösilage och hö från samma skörd, samma vall (Müller & Udén, 26; 27) I fodret: Ensilage Hösilage Hö Energi, MJ/kg ts Smb rp, g/kg ts Inga skillnader i energi- och proteininnehåll. Finns andra skillnader som kan ha betydelse? I fodret, g/kg ts: Ensilage, hösilage och hö från samma skörd, samma vall Ensilage Hösilage Hö Torrsubstans (g/kg) 343 a 548 b 815 c <.1 Lättlösliga kolhydrater socker 8 a 126 b 116 b <.1 ph 4.4 a 5.6 b 5.96 b <.1 Mjölksyra 43. a 1.3 b.3 b <.1 Totala organiska syror 5.6 a 2.6 b.5 b <.1 Müller et al., 28 P 28 Ensileringsprocessen WSC + LAB homo anaerobt Mjölksyra Glukos/Fruktos Sker i vattenfasen i fodret! Mjölksyra ph Summa: Glukos/Fruktos + 2 ADP + 2 Pi 2 Laktat + 2 ATP + 2 H 2 O via Embden-Meyerhof-Parnas glycolytic pathway (Gibbs et al., 195). 29 Utfodring med: I grovtarmen: Ensilage Hösilage Hö P Torrsubstans, g/kg NS ph NS Mjölksyra, mm NS Ättiksyra, mm NS Propionsyra, mm NS i- och n-smörsyra, mm NS i- and n-valeriansyra, mm NS Totala organiska syror, mm NS Müller et al., 28 3 Cecilia Müller, SLU 5

6 Utfodring med: I träcken: Ensilage Hösilage Hö P Torrsubstans, g /kg NS ph NS Mjölksyra, mm NS Ättiksyra, mm NS Propionsyra, mm NS i- och n-smörsyra, mm NS i- och n-valeriansyra, mm NS Totala organiska syror, mm NS Inplastat vallfoder eller hö påverkan på prestation? Utfodring med ensilage eller hö till högpresterande hästar: - något högre smältbarhet för ensilage (ADF-smältbarhet 53 % för hö, 61 % för ensilage), ngt större värmeproduktion på ensilage = ökat vattenintag kan ha betydelse för hästar som utsätts för stora vätskeförluster under tävling och träning (t ex distanshästar i varma klimat) Müller et al., Jansson & Muhonen, 27; Hygienisk kvalitet Fodret skall vara fritt från allt som kan skada eller skapa ohälsa hos djur Fodermedelslagen, Djurskyddslagen EG 183/25: från 1 jan. 26 gäller Foderhygienförordningen (gäller även hästar/hästhållare) ( Mikrobiella hygienfel i vallfoder Tillväxt av mögel (aerobt) - mögelsporer RAO (kvickdrag) - mykotoxiner (mögelgifter) Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt) - snabb förskämning, varmgång Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt) - feljäsningar (smörsyra och ammoniak) - sjukdomsframkallande bakterier och bakterietoxiner Foto: L. Steiner Cecilia Müller, SLU 6

7 Mykotoxiner Alveoler där utbytet av syre och koldioxid sker 37 Mykotoxinförgiftning (beror på toxintyp och mängd): - Fusarietoxiner - ELEM mouldy corn disease Störningar i nerver, hjärna, muskler, dödsfall, reproduktionsstörningar hos sto och hingst, sår i munnen - Aflatoxiner tex Aspergillus flavus Aborter, leverskador hos unghästar, dödsfall, centralnervösa störningar Även andra Aspergillusarter, t ex A. fumigatus gliotoxin (nervpåverkan) - Penicilliumtoxiner flera olika, t ex roquefortin Studier på häst saknas i hög utsträckning. Andra djurslag: Neurotoxiska, immunotoxiska, mutagena effekter, aborter, nedsatt fertilitet, ökad känslighet för infektionssjukdomar, Illthrift etc. 38 (Asquith, 1991; Smith & Girish, 28; Carloni & Cartinovis, 29) Motverka mögel i hö Skulltorkning krävs (i allmänhet) för att få ett hygieniskt bra hö Skydda allt hö mot fukt (från mark, golv, vägg, luft etc), lägg på pall, täck med halm Mögelskador är vanliga i hö, särskilt lagerskador pga återfuktning Var särskilt uppmärksam på höet i ytterkanterna, de två yttersta lagren är påverkade redan i oktober (Sundberg et al., 28) Relativ luftfuktighet Log CFU mögel/g hö 7 Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Mögel i höyta CFU/g Relativ luftfuktighet omgivning Sundberg et al., 28 4 Motverka mögel i inplastat vallfoder Pressa balarna hårt hög baldensitet viktigt Skydda balarna mot plastskador: - tillräckligt mycket plast - väl dränerad lagringsyta, fri från vassa stenar och växtlighet - fågelnät skyddar (eller linor,5 m över balarna) - lagra ej rundbalar på mantelytan - gärna skuggigt läge om möjligt 41 1 lager sträckfilm ger endast ett.25 mm tjockt plastlager = känsligt för: - stickhål (stubb, lagringsyta) - hanteringsskador - ju torrare & grövre gröda desto fler lager plast behövs 42 Cecilia Müller, SLU 7

8 Balens volym mängd i olika segment Öppnad ensilage/hösilagebal bör lagras skyddat mot regn och jord: Log CFU/g 7 2 / 2 / 2 cm % 32% 11 % 4 3 ** Inomhus Utomhus 2 dvs yttersta 2 cm utgör mer än hälften av balens volym Dessutom: balar med synligt mögel innehåller mer mögel även i foder där möglet inte syns, jämfört med balar som inte har något synligt mögel alls (O Brien et al., 27) Jäst vid öppning Jäst efter 6 dagar Mögel vid öppning Mögel efter 6 dagar (Müller, 22). 44 Jästsvamp Två huvudtyper av jäst i vallfoder: - anaerob, sockerfermenterande jäst (ger etanol) - aerob, laktatassimilerande jäst Har främst betydelse för fodrets hållbarhet efter balöppning (varmgång), ej hälsofarligt i begränsade mängder Ökar i antal med ökad förtorkningstid i ensilage/hösilage (McDonald et al., 1991; Woolford, 1975) Finns i ytan på fuktigt hö (Sundberg et al., 28) Oönskade bakterier Klostridier bildar smörsyra eller ammoniak Enterobakterier bildar ammoniak Inblandning av jord, gödsel, gammal förna och kadaver är riskfaktorer (för både hö och inplastat vallfoder) Spridning av fastgödsel i växande gröda kan ej rekommenderas för vall som skall ensileras (Rammer, 1996). 47 Botulism Förgiftning som orsakas av toxinet botulin, vilket bildas av bakterien Clostridium botulinum Motsats till stelkramp förlamning 9 % dödlighet men mycket ovanlig sjukdom Det finns 8 olika typer - hästar har drabbats av B, C (D?). Endast B i Sverige, dock C i Danmark Vaccin finns mot typ B Produktion, lagring och utfodring av allt foder bör utföras förebyggande botulism är ej förknippat med något särskilt fodermedel, men med dålig foderhygien 48 Cecilia Müller, SLU 8

9 Enterobakterier Stort släkte med både ofarliga och farliga arter E. coli misstänks kunna orsaka diarré hos föl (Browning et al., 1991) och vuxna hästar (van Duijkeren et al., 2). Salmonella spp. orsakar bl a diarré (aborter) Mycket kunskap saknas om samband mellan enterobakterier i foder och sjukdom hos hästar. Jämn ts-halt viktigt för att undvika hygienfel Rulltårteprincipen - Orörda strängar är torra på ytan och blöta undertill denna olikhet följer med in i rundbalar och kan skapa mikronischer där bl a klostridier trivs (Pauly, 1999) Rätt ts viktigt för att lyckas med balkonserveringen Över ca 7 % ts mycket stor risk för jäst- och mögeltillväxt, särskilt vid utdragen förtorkning och hög porositet i balen (låg baldensitet). Mer information: % ts är lämpligt för produktion, hantering och utfodring av inplastat vallfoder till häst Under ca 35-4 % ts större risk för oönskad bakterietillväxt, ej lämpligt för balar, dessutom dyrare (mer vatten = fler balar). Kräver i allmänhet tillsats av ensileringsmedel för lyckad konservering Cecilia Müller, SLU 9