Lathund vid inventering av vallfoder och halm i storbal 2004

Transkript

1 Lathund vid inventering av vallfoder och halm i storbal 4 Bild: Strängluftning av grönmassa, Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket som finansieras gemensamt av Sverige och EU.

2 Innehållsförteckning sida Inledning 1 Sammanfattning av tidigare publicerat material Faktorer som påverkar baldensiteten 1 Resultat från tidigare undersökningar Hur påverkas baldensiteten av förtorkningsgraden och körhastigheten? 3 Balvikter vid rundbalsensilering 4 Resultat från gårdsproverna 4 Genomförande 5 Ts-haltens påverkan på baldensiteten i rundbalar av vallfoder 5 Ts-haltens påverkan på baldensiteten i rundbalar av grönfoder 7 Halm i storbal 9 Lathundstabell 10 Sammanfattning av faktorer som påverkar volymvikten 10 Litteratur 11

3 Lathund vid inventering av vallfoder och halm i storbal Inledning Rundbalsensilering är idag en mycket vanlig teknik som introducerades i Sverige i slutet av 70-talet. Den första inplastaren kom i mitten på 80-talet och tekniken har sedan dess utvecklats så att man idag kan pressa och plasta in i samma maskin. Pressarna har anpassats för ensilering och blivit driftssäkrare. Inplastarna och plastkvaliteten har dessutom utvecklats och kvalitetssäkrats genom kontroll av plastens styrka och täthet. Mycket tyder på att fodermängden i balarna ökat genom bättre pressar med knivar och bättre inmatningsteknik. I planeringssituationen uppstår ofta en stor osäkerhet kring utfodrad mängd vallfoder. Typiskt är att utfodra i antal rundbalar utan hänsyn tagen till ts-halt, balstorlek och hårdhet i balen. Syftet med denna lathund är att få en hjälp till en relevant uppskattning av grovfodermängd i rundbalar i relation till ts-halt och pressmodell. Lathunden är en sammanfattning av tidigare publicerat material, samt resultat från 4. Nämnda resultat grundar sig på analyser från ett 20-tal gårdar i Skåne, där vägning och provtagning/mätning av balar gjorts systematiskt över säsongen. Sammanfattning av tidigare publicerat material Faktorer som påverkar baldensiteten (kg ts/m 3 ) Baldensiteten (kg ts/m 3 ) påverkas av en mängd faktorer, viktigast är dock grödans ts-halt. Andra faktorer är vallens sammansättning och mognadsgrad, typ av balpress, körhastighet (grönmasseflöde in i pressen) och körteknik. Andra faktorer som påverkar hur mycket foder som går i balen är strängens form och tjocklek, eftersom den påverkar balens utseende och därmed indirekt hur mycket grönmassa som får plats i balen. Grödans ts-halt Ts-halten är den faktor som påverkar baldensiteten mest, se figur 1. Baldensiteten är direkt relaterad till hur hårt balen pressas. Det är viktigt att inte förväxla baldensitet med balvikt. En tung bal har ofta en låg ts-halt och baldensiteten mäts som kg ts/m 3. Diagrammet visar förhållandet mellan ts-halten och baldensiteten i ett antal rundbalar i försök som utförts i första och andra skörd. Det är tydligt att balens densitet i huvudsak är beroende av grödans tshalt. Vid en ts-halt på 50 % ligger baldensiteten mellan 150 till kg ts/m 3. Denna skillnad kan påverkas genom rätt körteknik (Lingvall, P. 1995). Figur 1. Diagrammet visar förhållandet mellan densitet och ts-halt (Lingvall, P. 1995). Baldensitet, kg ts/m3 Desto närmare R 2 -värdet är 1, ju större sannolikhet är det att densiteten beror just på ts-halten. Ju större spridning som finns på tshalten, desto högre R 2 -värde blir det, vilket betyder en större säkerhet. Ts-halt i % 1

4 Vallväxternas sammansättning och mognadsgrad Det finns en avsevärd variation i kemisk sammansättning mellan olika vallgrödor. Detta påverkar i hög grad förutsättningarna för ensileringsprocessen. Två faktorer av stor betydelse är innehållet av lättlösliga kolhydrater (socker) samt grödans buffrande förmåga (motstå förändringar av ph-värdet). I den växande grödan är sockerhalten i gräs generellt högre än i baljväxter, men även inom dessa två grupper finns stora skillnader. Buffringsförmågan för baljväxter är betydligt högre för baljväxter än för gräs, vilket främst beror på en högre halt av organiska syror, men också på att proteinhalten är högre i baljväxterna (Sundberg, M. 0). Vallfodrets näringsvärde definieras som dess innehåll av energi och protein per kg ts. Vallväxter som skördas tidigt har ett högre näringsvärde, det är också spädare och mera lättpackat. Skördetidpunkten är därför mycket viktig, även för att pressen ska kunna komprimera växterna och skapa hårda och välformade balar (Lingvall, P. 1995). Typ av balpress Rundbalar pressas efter två principer, fix- alt. flexkammarpressar. I fixkammarpressen komprimeras inte materialet förrän balkammaren fyllts. Fram till dess kan man köra relativt fort, men sedan måste man växla ned och köra långsammare. Man kan också stanna och låta balen rotera en stund för att få en effektiv sammanpressning. Under den sista fasen av pressningen är den tillgängliga effekten begränsande för att rotera balen i kammaren, traktorn som används bör därför inte vara alltför liten. I flexkammarpressen startar komprimeringen redan när en ny bal börjar formas. Med denna presstyp är det därför särskilt viktigt att man under hela pressningen håller en låg körhastighet och en jämn inmatning. Flexkammaren ger en hårdare balkärna och högre balvikter (Sundberg, M. 0). Körhastighet och körteknik För att få kompakta och välformade balar är det viktigt med rätt körteknik. Av stor betydelse är att man får en jämn och inte alltför snabb inmatning av strängen i pressen. En låg körhastighet gör att balen roterar fler varv i pressen och pressningsgraden ökar. Vid pressning av strängar som är smalare än pickupen, ska strängen matas in på växelvis höger och vänster sida (Sundberg, M. 0). Strängens utformning och förtorkning En slåtterkross som formar breda, rektangulära och luftiga strängar, är lämpligaste maskin för slåtter. Strängar som är höga i mitten ger en ojämn förtorkning och skapar problem när strängen skall pressas till balar. Även om förhållandena är ogynnsamma bör strängen inte ligga kvar mer än två till tre dagar. Om detta av någon anledning inte går att undvika, måste lämpliga tillsatsmedel användas. Under fuktiga, varma förhållanden bildas det snabbt mögel i strängen (Lingvall, P. 1995). Förtorkning underlättar pressning till höga volymvikter samtidigt som balarna blir stabila och motstår deformation under lagring. För inplastade balar rekommenderas för närvarande en förtorkning till mellan % ts. Vid så pass höga ts-halter är mjölksyrabildningen så svag att det inte sker någon egentlig ensilering, utan konserveringen kan mera betraktas som lufttät lagring. Den höga ts-halten förhindrar normalt tillväxt av klostridier (smörsyrasporer), men det svaga konserveringsskyddet gör att jäst och mögelsvampar snabbt kan växa till om inte förpackningen kan bevaras tät. Vid ts-halter över ca 30 % är tillväxtbetingelserna för klostridier starkt begränsande. Förtorkning till 30 % eller mer innebär emellertid i praktiken ingen garanti mot klostridietillväxt. I alla lagringssystem sker nämligen en omfördelning av fukt, bl a genom att vattenånga avsätts som kondens i kyligare ensilagepartier. Detta ger en sänkning av ts-halten och skapar andra förutsättningar för mikrobiell tillväxt. (Sundberg, M. 0). 2

5 Strängluftning Vid skörd har strängen oftast torrt material i ytan och blött närmast marken. Med fälthack har skillnader i ts-halt jämnats ut i lasset och i silon. Därför har det generella rådet varit att inte röra strängen och riskera inblandning av jord, gödsel mm. På senare år har intresset för spridning av strängar eller bearbetning med särskilda strängluftare och strängvändare, alternativt rotorsträngläggare ökat av flera skäl. Dels att stora slåtterkrossar gör kraftigare strängar, vilka torkar långsammare. Dels att vid balensilering blandas normalt inte torrare och fuktigare material och i de blöta skikten är risken för smörsyrajäsning större. Dessutom ger strängluftning en snabbare förtorkning till rätt ts-halt vilket ökar kapaciteten, underlättar planering, bevarar sockret och minskar risken för regn. (Neuman, L. 2) Snittaggregat En inmatningsvals för materialet över ett antal knivar. Normalt är knivarna placerade med mm mellanrum. Knivarna kan kopplas bort för pressning av helstrå. Försök som utförts i Norge med rundbalspressar visar att med en ts-halt på 30 % ger snittaggregatet ingen avgörande skillnad i balens densitet. Emellertid har det visats i tyska försök att en fixkammarpress som utrustats med snittaggregat kan öka densiteten med 15 % för en bal med ts-halt på 50 %. (Lingvall, P. 1995) Garn- eller nätlindning Nätlindning är den snabbaste metoden att säkra rundbalar, den är dock dyrare än snörlindning. Med snörlindning bibehålls balens diameter vanligen bättre än vid nätlindning, vilket ger en densitet som kan vara upp till 10 % högre. (Lingvall, P. 1995). Idag används i huvudsak nätlindning. Resultat från tidigare undersökningar Hur påverkas baldensiteten av förtorkningsgraden och körhastigheten? I en undersökning i Västergötland jämfördes en flexkammarpress (New Holland 658) med en fixkammarpress (Claas 255) (Olsson & Wilsson, 3). Pressarna användes på en ekologisk odlad förstaårsvall med stor andel klöver. Försöket utfördes både på första- och andraårsskörden. 8 lager plast användes vid inplastningen. Vid förstaskörden analyserades effekten av 6 och 8 km/tim och i andra skörden 8 och 10 km/tim. Varje försöksled omfattade 5 balar. En sammanfattning av resultaten visar att; Flexkammarpressen fick högre baldensitet när ts-halten var över 40% jämfört med fixkammarpressen. Körhastigheten påverkade inte ensileringsresultatet och bra ensileringsresultat uppnåddes även vid hög ts-halt (60 % ts). Spätt material, dvs. tidigt skördat material medför att det är lättare för pressarna att uppnå högre baldensitet. Vid förstaskörden var det ingen inverkan av typ av press och körhastighet på baldensiteten. Vid andraskörden var baldensiteten högre hos flexkammarpressen och en högre baldensitet uppnåddes vid 10 km/tim jämfört med 8 km/tim. Balarnas näringsförluster fram till utfodring var små, mellan 3 6 %. 3

6 Sambandet mellan grödans ts-halt och baldensiteten för de olika pressarna vid olika skörd framgår av tabell 1. Tabell 1. Samband baldensitet och ts-halt vid första - och andra skörd. Första skörd Ts-halt, % New Holland Claas Flexkammarpress Fixkammarpress R 2* = 0,58 R 2 = 0,89 Kg ts/m 3 Kg ts/m 3 Andra skörd New Holland Flexkammarpress R 2 = 0,63 Kg ts/m *) R 2 -värdet kallas för förklaringsgraden och är ett uttryck för hur stor del som förklaras av ekvationen. Claas Fixkammarpress R 2 = 0,16 Kg ts/m 3 Jämfört med tidigare resultat från början av nittiotalet (tabell 2) kan man konstatera att baldensiteten var högre i sistnämnda försök (tabell 1). Vilket sannolikt kan förklaras av teknikutvecklingen. Tabell 2. Förhållandet mellan grödans ts-halt och ensilagets densitet. Resultat från 7 försök med fix- och flexkammarpressar under åren (Lingvall, 1995). Ts-halt % Baldensitet, Kg ts/m Det är en fördel med en hög ts-halt i balen, dels minskar maskin-, arbets- och plastkostnader dels är det lättare att stapla balar med hög ts-halt (Christian Swensson & Torsten Hörndahl, Stencil 5). Balvikter vid rundbalsensilering Institutionen för Jordbruksvetenskap Skara SLU studerade under sju ekologiska mjölkgårdar i Västsverige. I denna studie registrerades vallavkastningen under tre år. Två av gårdarna hade hela sin ensilageskörd lagrad som rundbalar. Tre gårdar hade rundbalsensilerat en begränsad del av skörden. Rundbalspressarna var av modellerna fixkammarpress och flexkammarpress. I figur 2 visas en sammanställning över balvikter (total kg ts/bal) och torrsubstans (ts) i balarna från de gårdar som använde rundbalssystemet. 4

7 Figur 2. Rundbalars ts-vikt vid olika torrsubstanshalt under åren 1996 till Balvikt, kg ts y = 98,16 + 3,53x R 2 = 0, Ts% Av figur 2 framgår tydligt hur rundbalarnas ts-vikt stiger med ensilagets ts-halt. Lagringsförlusterna för rundbalsensilage är som lägst ca 5-6 % vid % ts-halt (Lingvall, P. 1). Låga ts-halter, under %, medför näringsförluster då kondens- och pressvatten samlas i botten runt balen och ger en gynnsam miljö för oönskade förskämningsbakterier. Balar med låg ts-halt håller formen sämre och är svåra att stapla. Vid låga temperaturer medför låga ts-halter svårigheter vid utfodring på grund av att materialet är fruset. Kostnaden för arbetstid, maskiner, bränsle och plaståtgång blir väsentligt mycket högre vid 20% än vid 50% ts-halt, då ett större antal balar måste skördas, transporteras, inplastas, lagras och hanteras vid utfodring (Arnesson, A. 0). Resultat från gårdsproverna 4 Genomförande 20 gårdar besöktes under säsong och balar från olika skördetidpunkt, såsom 1:a, 2:a o 3:e skörd vägdes med hjälp av en fjädervåg. Balen mättes samt provtogs för ts-bestämning. Skördetidpunkt, skördeteknik, modell på vallmaskin och storlek på bal dokumenterades. Fanns halmbalar på gården vägdes dessa, samt pressmodell och foderslag noterades. Ts-haltens påverkan på baldensiteten i rundbalar av vallfoder Resultaten är inte direkt jämförbara med tidigare försöksresultat, men ger en indikation på hur det ser ut ute på gårdarna. Ensilageproverna av vallfoder är tagna från 67 stycken rundbalar av olika storlek. Övervägande delen (54 st) är pressade med en flexkammarpress och övriga med en fixkammarpress. Som tidigare nämnts är ts-halten den faktor som påverkar baldensiteten mest. En fördubbling av ts-halten från 30 till 60 % förtorkning medförde en ökning av balens densitet med ca 40 kg ts/m 3. Tabell och figur 3 visar sambandet mellan vallfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet från samtliga prov. Figur 4 och 5 visar sambandet mellan vallfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet uppdelat på fix- eller flexkammarpress respektive snittat eller ej snittat material. 5

8 Tabell 3. Förhållandet mellan vallfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet, medelvärde från gårdsproverna med fix- och flexkammarpressar under 4. Ts-halt % Baldensitet, Kg ts/m Figur 3 Förhållandet mellan vallfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet. Resultat från samtliga gårdsprover med fix- och flexkammarpressar under y = 1,32x + 122,58 R 2 = 0, Kg ts/m ,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 Ts-halt % I förhållande till tidigare uppmätta baldensiteter verkar det som att baldensiteter vid låga tshalter har ökat medan skillnaderna är mindre med torrare material. Det är troligen en effekt av att nya pressar är bättre på att klara sämre skördeförhållande. Figur 4. Förhållandet mellan vallfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet. Resultat av 1:a, 2.a & 3:e skörd från gårdsproverna under 4. Kg ts/m y = 0,89x + 150,07 R 2 = 0,17 y = 1,48x + 112,18 R 2 = 0,26 y = 1,43x + 110,75 R 2 = 0,41 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 Ts-halt % 1:a skörd 2:a skörd 3:e skörd Linjär (1:a skörd) Linjär (2:a skörd) Linjär (3:e skörd) Diagrammet visar att baldensiteten ligger något högre på balar från 1:a skörden. Vid en ts-halt på 40 % är baldensiteten i genomsnitt 186 kg ts/m 3. Balar från 2:a och 3:e skörd ligger 18 respektive 15 kg ts/m 3 lägre än i 1:a skörd vid samma ts-halt. En av anledningarna till att första skörden ger högst baldensitet är att det oftast är ett spädare material samt att skördeförhållanden vanligtvis är mer gynnsamma. 6

9 Figur 5. Förhållandet mellan vallfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet. Resultat med fix- eller flexkammarpressar från gårdsproverna under 4. Kg ts/m y = 1,35x + 122,52 R 2 = 0,37 y = 1,22x + 121,35 R 2 = 0,36 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 Ts-halt % flex fix Linjär (flex) Linjär (fix) Som framgår av diagrammet ligger baldensiteten något högre på balar pressade med flexkammarpress. Vid en ts-halt på 60 % är baldensiteten i genomsnitt 203 kg ts/m 3 för balar pressade med flexkammarpress och 194 kg ts/m 3 för balar pressade med fixkammarpress. Detta överensstämmer med tidigare undersökningar att flexkammarpressen ger högre baldensitet, dock brukar skillnaden vara något större än vad som visades här. Variationen är stor på baldensiteten hos fixkammarpressen, vilket kan vara ett uttryck för större känslighet i körteknik jämfört med flexkammarpress. Figur 6. Förhållandet mellan vallfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet. Resultat på snittat eller ej snittat material från gårdsproverna under 4. Kg ts/m y = 1,99x + 108,64 R 2 = 0,50 y = 1,48x + 101,90 R 2 = 0,54 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 Ts-halt % snittat material Linjär (snittat material) ej snittat material Linjär (ej snittat material) Resultatet i figur 6 är oväntat, men beror sannolikt på stora variationer i skördetidpunkt samt att spätt material, dvs tidig första skörd, pressats utan knivar för att undvika spill. Ts-haltens påverkan på baldensiteten i rundbalar av grönfoder Helsädesensilage (grönfoder) är i allmänhet svårare att pressa tillräckligt hårt, vilket innebär att dessa balar får lägre densitet än ensilagebalar med vallfoder. Balar med mycket luft kan ge problem med jäst och mögel. Ensilageproverna av grönfoder är tagna från 15 stycken rundbalar av olika storlek, 13 stycken är pressade med en flexkammarpress och resterande 7

10 med en fixkammarpress. Figur 7 visar sambandet mellan grönfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet från samtliga prov. Figur 8 visar sambandet mellan grönfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet för snittat eller ej snittat material. Figur 7. Förhållandet mellan grönfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet. Resultat från samtliga gårdsprover med fix- och flexkammarpressar under Kg ts/m y = 2,67x + 57,03 R 2 = 0,68 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 Ts-halt % Resultatet visar att ju högre ts-halt desto högre baldensitet, vilket var förväntat. Vid jämförelser vid lägre ts-halter är baldensitet lägre än för vallfoder medan vid ts-halter > 60 % har grönfoderbalarna i dessa gårdsprover haft högre densitet jämfört med vallfoder. Det är få vägningar som ligger till grund för detta resultat och därför kan enskilda värden påverka mycket. Figur 8. Förhållandet mellan grönfodrets ts-halt och ensilagebalens densitet. Resultat på snittat eller ej snittat material från samtliga gårdsprover under 4. Kg ts/m y = 2,97x + 51,73 R 2 = 0,78 y = 0,99x + 114,84 R 2 = 0,42 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 Ts-halt % snittat material Linjär (snittat material) ej snittat material Linjär (ej snittat material) Oväntat resultat då ej snittat material ger högre baldensitet än snittat. Orsaken till detta är oklar men beror delvis på skörd i olika mognadsstadier samt varierad grödsammansättning. Troligen har skördetidpunkt ännu större betydelse för baldensiteten i grönfoder än i vallfoder. 8

11 Halm i storbal Resultat från halm i storbal är litet, men ger en indikation på hur många kg per m 3 balarna innehåller. 8 st rundbalar och 7 stycken fyrkantsbalar har vägts och uppmäts. Halmen är vete-, korn-, och råghalm och ts-halten ligger runt 85 %. Balarna är pressade med 6 olika pressar, 4 modeller av rundbalspress och 2 modeller av fyrkantspress. Resultat på medelvärde och standardavvikelse framgår av tabell 4. Tabell 4. Resultat från halm i storbal från gårdsproverna under 4. Halm, kg m 3 Rundbalar Fyrkantsbalar medelvärde standardavvikelse Det finns variation mellan spannmålsslag, troligen beroende på skillnader i strålängd och möjligheten till att packa det hårt. 9

12 LATHUND VOLYMVIKT FÖR RUNDBALSENSILAGE Rundbalar, flexkammarpress kg ts /m 3 25 % kg ts/m 3 mindre för 30 % 165 fixkammarpress 35 % % % % % 60 % 205 Stdav* +/- 30 kg flex Stdav +/- 40 kg fix VOLYMVIKT FÖR GRÖNFODERENSILAGE I RUNDBAL Rundbalar, fix- och flex kg ts /m 3 25 % % % % % % % % 217 Stdav +/- 40 kg ts / m 3 *Stdav = standardavvikelse OBS! Variationen är stor då densiteten beror på flera faktorer varav ts-halt är en av de viktigare, men även vallens sammansättning, skördetidpunkt, pressmodell och körteknik betyder mycket för balens volymvikt. HALM Rundbalar 120 +/- 30 kg/ m 3 Fyrkantsbalar 190 +/- 25 kg/ m 3 Sammanfattning av faktorer som påverkar volymvikten, kg ts/m 3 Låg volymvikt Hög volymvikt Förtorkning blött torrt Strängluftning ingen luftning luftig sträng med jämnare vattenhalt Utvecklingsstadiet sen skörd tidig skörd Sönderdelning av gröda ingen snittning Presstyp fixkammare flexkammare Lindning nät av låg kvalitet snöre, nät av hög kvalitet Körhastighet snabb långsam Körteknik ojämna strängar jämna strängar Motoreffekt låg hög (Foderinventering, Svensk Mjölk 3) 10

13 Litteratur Svensk Mjölk. 0. Kvalitetssäkrad mjölkproduktion. Sundberg, M. Flik 4, Ensilering av vallfoder. Lingvall, P Konsten att storbalsensilera. Trioplast AB, Smålandsstenar, Sweden. Olsson, M. & Wilsson, D. 3. Packningsförmågan hos rundbalspressar av fix- alt. Flexkammartyp som funktion av körhastighet och förtorkningsgrad. Examensarbete Lantmästarprogrammet. Inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp. Neuman, L. Teknik för vallskörd i ekologiskt lantbruk. Jordbruksinformation nr 3, 2, SJV. Arnesson, A. 0. Dokumentation av produktionsresultat i ekologisk mjölkproduktion på sju gårdar i västra Sverige från 1996 till Inst. för jordbruksvetenskap Skara, Husdjursproduktion, Rapport 1. Christian Swensson, Svensk Mjölk & Torsten Hörndahl, Inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp. Stencil Hur mycket innehåller ensilagebalen, 5. Jacobsson, F. 2. Paketensilering som belyser inverkan av sträckfilmens kvalitet vid inplastning med 6 och 8 lager sträckfilm. Examensarbete Lantmästarprogrammet. Inst. för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp. 11