Mögel och mögelgifter
|
|
- Gunilla Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mögel och mögelgifter i foder
2 Förord Denna broschyr är framtagen på initiativ av Svensk Mjölk. Broschyren bygger på Lindberg, A. Berglund, G. (1986) Mögel och mögelgifter att se upp med, Svenska Mejeriernas Riksförening ISBN , Tryckindustri AB, Solna. Text: Ursula Nord Bjerselius, SVA och Hans Pettersson, SLU. Synpunkter på texten har lämnats av: Per Häggblom, SVA, Hans Gustafsson, Svensk Mjölk och undertecknad. Layout: Kristina Karlsson, SVA Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk, juni 2007 Framsidesbild: Mögelsvampen Aspergillus flavus. A. flavus bildar bland annat giftet aflatoxin B 1 som anses vara ett av de mest cancerframkallande ämnen man känner till. Foto: SVA
3 Mikrobiell skadegörelse Vid mikrobiell tillväxt i foder och gröda sker förluster av näring och energi. Vid mikroorganismernas andning förbrukas energi, varvid temperaturen höjs. I regel orsakar också den mikrobiella tillväxten smakförändringar. Vissa mikroorganismer kan vara hälsofarliga för djur och människor i någon av sina livsformer eller bildningar. Det kan vara fråga om infektiösa (smittoförande), toxiska (giftiga) eller allergena (allergiframkallande) aktiviteter. Vidare kan tillväxten av vissa sporbildande organismer åstadkomma problem inom förädlingsindustrin. Sjukdomsframkallande mikroorganismer Foder kan i vissa fall innehålla giftbildande eller sjukdomsframkallande bakterier eller mögelsvampar. Med fabrikstillverkat foder kan mikroorgansimer spridas inom stora områden, ett sådant exempel är bakterien salmonella. Även i hemmaodlat foder kan sjukdomsframkallande bakterier finnas och föröka sig. Om döda djur har hamnat i fodret kan Clostridium botulinum bakterier i kadavrets tarmkanal börja växa till och bilda botulinumtoxin, ett förlamningsgift som hamnar i fodret. De djur som äter av fodret kan då drabbas av den allvarliga sjukdomen botulism. Vid mögelsvamptillväxt i fodret riskerar man att mykotoxiner (mögelgifter) bildas. Svampangreppen kan också ge upphov till allergier och mykoser (svampinfektioner) hos människor och djur. Mögelsvampar av olika slag Mögelsvampar växer i mycelformationer (trådar som bildar luddiga överdrag) och kan producera stora mängder sporer. Dessa sporer tål ofta både torka och hög temperatur. Mögelsvampar kräver syre för sin tillväxt och tillväxer ofta under torrare förhållanden än till exempel bakterier. När mögelsvampar uppträder i foder brukar man skilja på sk fältflora och sk lagerflora. Fältfloran infekterar grödan på fältet och växer till i gröda på rot eller på nyskördat material, där vattenhalten är hög. Det är också på fältet eventuell mögelgiftsbildning från dessa svampar sker, vilket innebär att skadan är skedd redan vid skörd. I Sverige
4 Foto: SVA När mögelsvampar uppträder i foder brukar man skilja på fältflora och lagerflora. Fältfloran infekterar grödan på fältet och växer till i gröda på rot eller på nyskördat material, där vattenhalten är hög. Bilden visar ett veteax som angripits av sotdaggsvampar.
5 är Fusarium, Cladosporium och Alternaria de vanligaste och mest aktuella mögelsvampsläktena i denna kategori. Mögelsvampar som tillhör släktena Fusarium, Alternaria och Claviceps är kända för att kunna bilda mögelgifter. Förebyggande åtgärder mot mögelgifter som bildas på fältet är att följa GAP (goda jordbruksmetoder) för att begränsa fältsvamparnas möjligheter att utvecklas. För att förebygga och begränsa förekomsten av fusariumtoxiner i spannmål har EU-kommissionen givit ut speciella rekommendationer, vilka koncentrerats och utvecklats för svenska förhållanden i Branschriktinjer för att undvika Fusariumtoxiner i spannmål Sk lagersvampar växer vid lägre vattenhalter än fältsvampar. Lagersvampar kan snabbt växa till vid otillräcklig torkning och/eller fuktiga lagringsförhållanden. Vanliga lagersvampar tillhör släktena Wallemia, Penicillium, Eurotium och Aspergillus. Inom släktena Penicillium och Aspergillus finns flera kända mögelgiftsbildare. För mer information om förebyggande åtgärder mot lagerskador se Kvalitetssäkrad mjölkproduktion till exempel kapitel Spannmål och andra råvaror från den egna gården. Mögelgifter att se upp med Kronisk exponering av mögelgifter under lång tid via fodret orsakar produktionsstörningar i besättningen. Hundratals mögelgifter är kända men bara ett fåtal av dem har påvisats i livsmedel och foder. När mögelgift har påvisats i ett foderparti indikerar detta att förutsättningarna för mögelgiftsbildning har varit uppfylla. Fler än ett mögelgift kan finnas närvarande i ett och samma parti. Nedan presenteras de mögelgifter som är mest relevanta i foder under svenska förhållanden. I tabell 1 (sid 11) anges gränsvärden för aflatoxin och riktvärden för högsta halter av några andra mögelgifter i foder. Zearalenon Mögelgiftet zearalenon bildas av flera arter tillhörande Fusarium, bland annat F. graminearum och F. culmorum. Vid höga halter (> 1mg/kg) av zearalenon i fodret har skador på fortplantningsorganen och störningar i fortplantningsprocesserna förekommit, i synnerhet hos svin. På nötkreatur är de kända skadeverkningarna mindre, men uppgifter finns om vissa fruktsamhetsstörningar.
6 Ett eller flera av följande symptom kan vara tecken på att svin har fått i sig zearalenon: rodnad och ansvällning av yttre könsorgan och juver, framfall av vagina (slida) och av ändtarm, falsk dräktighet, små griskullar, små spädgrisar samt minskad könsdrift och testikelförtvining hos galtar. Zearalenon bedöms inte utgöra någon risk i animaliska livsmedel eftersom det utsöndras snabbt från djurkroppen. Trichotecener Trichotecener är en stor grupp på mer än 180 olika mögelgifter. De som hittills visat sig vara mest relevanta i grödor för foder- och livsmedelsändamål är deoxynivalenol (DON), nivalenol (NIV), T-2 toxin och HT-2 toxin. De bildas av olika Fusarium-svampar. Deoxynivalenol är vanligast och bildas i likhet med tidigare nämnda zearalenon av F. graminearum och F. culmorum i framför allt vete, rågvete och havre. T-2 och HT-2 toxin bildas av F. langsethiae och nivalenol av F. poae i främst havre. Svin är det djurslag som är mest känsligt för trichotecener. Nötkreatur verkar kunna tolerera ganska höga halter då våmmens mikroorganismer har en förmåga att bryta ned trichotecenerna. I kombination med våmfunktionsstörningar har man sett toxiska effekter av trichotecenexponering hos nötkreatur. Akut förgiftning med trichotecener yttrar sig bland annat som fodervägran, kräkningar, försämrad tillväxt, blödningar av olika slag, slemhinneförändringar, avmagring, gulsot och dödsfall. Vid lägre halter ses störningar i immunförsvaret som kan visa sig genom en ökad frekvens infektionssjukdomar i besättningen. Trichotecener påvisas relativt ofta i svensk spannmål och halm. De bedöms inte utgöra någon risk i animaliska livsmedel eftersom de utsöndras snabbt från djurkroppen. Alternariatoxiner Under skördeperioden 2006 kom mycket stora regnmängder och i vissa områden blev vatten stående i de skördemogna fälten. Vattenhalten i kärna och strå blev hög och i kombination med relativt höga temperaturer blev växterna mottagliga för svampangrepp och spannmålen mörknade i färgen. Undersökningar visade att spannmål och halm var kraftigt angripna av sotdaggsvampar där mögelsvampsläktet Alternaria dominerade. Svampen infekterar spannmålen innan skörd och kan producera mögelgifter under förutsättning att vattenhalten bibehålls över 28 procent i samband med ihål-
7 Foto: SVA Mögelsvampsläktet Alternaria kan infekterar spannmålen innan skörd och kan producera mögelgifter under förutsättning att vattenhalten är hög. lande regn och hög relativ luftfuktighet. De mest kända Alternaria-toxinerna är alternariol, alternariol monomethyl eter och tenuazonic acid. Jämfört med mera vanligt förekommande mögelgifter är kunskaperna om skadliga effekter av olika Alternaria-svampar och dess mögelgifter väsentligt mindre. Alternaria-toxinernas relevans i animaliska livsmedel är för närvarande okänd. Ergotalkaloider Svampen Claviceps purpurea (mjöldryga) kan infektera kärnanlagen på spannmål, särskilt råg, och ett sk sclerotium bildas, varvid ett flertal gifter, alkaloider, bildas. Mjöldryga kan även bildas på vallgräs och vilda gräsarter och kan då utgöra ett problem på äldre vallar och naturbeten. Ergotalkaloider kan också bildas av endofytiskt (som lever inuti växten) växande svampar i till exempel rajgräs. 7
8 Foto: SVA Ergotalkaloider ger upphov till sjukdomen ergotism, mjöldrygeförgiftning. Idisslare är, liksom enmagade djur, känsliga. Tack vare moderna rensningsmetoder och skärpt utsädeskontroll är mjöldryga på spannmål sällsynt i Sverige. Ergotalkaloider ger upphov till sjukdomen ergotism, mjöldrygeförgiftning. De vanligaste symptomen på mjöldrygeförgiftning är sänkt kroppstemperatur, ökad puls, förstorade pupiller, vinglig gång, kallbrand samt kramper och förlamning. Noggrann spannmålsrensning före utfodring ger betryggande säkerhet för ergotalkaloider. Tack vare moderna rensningsmetoder och skärpt utsädeskontroll är mjöldryga på spannmål sällsynt i Sverige. Enstaka fall av förgiftningar förkommer hos djur. Idisslare är liksom grisar känsliga. Ergotism har då ofta ett kroniskt förlopp. Det yttrar sig främst så att vävnaden i vissa kroppsdelar, till exempel lemmar, svans och öron långsamt dör. Kastningar är också relativt vanligt. Ergotalkaloider har påvisats i fettvävnad hos nötkreatur men de bedöms inte utgöra någon risk i animaliska livsmedel.
9 Aflatoxiner Aflatoxin B 1 anses vara ett av de mest human carcinogena (cancerframkallande) ämnen man känner till. Giftet bildas av arterna Aspergillus flavus, A. parasiticus och A. nomius. Dessa mögelsvampar tillväxer bäst vid temperaturer mellan C och kan då bilda aflatoxin. Aflatoxin finns därför huvudsakligen i råvaror från tropiska områden till exempel jordnöts-, kokos- och bomullsfröprodukter. I Sverige har man under 1980-talet, vid misslyckad syrakonservering av spannmål, uppmätt halter som betydligt överskrider de av EU uppsatta gränsvärdena för foder. Särskilt myrsyra har visats selektera för och stimulera toxinproduktionen och får numer inte användas vid syrakonservering av spannmål. Aflatoxin förekommer i olika former. De svampar som angriper foderråvaror bildar framför allt B 1 och B 2. Dessa kan sedan omvandlas till M 1 och M 2 i mjölk. M 1 och M 2 är väsentligt mindre carcinogena för människor än B 1 och B 2. Aflatoxikos (aflatoxinförgiftning) kan förekomma hos de flesta djurslag och även hos människor. Symptom hos djur kan vara ett eller flera av följande: produktionsminskning, diarré, dålig samordning av rörelser, blödningar, avmagring, gulsot och plötsliga dödsfall. Akut aflatoxikos är mycket ovanligt i Sverige. Aflatoxin försämrar även immunförsvaret och just därför ökar aflatoxin risken för infektioner som kan yttra sig som till exempel mastit. Det som mest aktualiserar åtgärder mot aflatoxin är vetskapen om att den mängd korna får i sig med foder kan bli kvar som restmängder i kött och mjölk. Övergången från foder till mjölk är ca 1-6 procent. Med tanke på aflatoxinets starkt cancerframkallande egenskaper är även de ringa halter som uppmätts i mjölk något som bör undvikas. EU och Livsmedelsverket har därför satt en gräns på 50 ng aflatoxin M 1 per kg i konsumtionsmjölk och 25 ng/kg för barnmat till exempel mjölkersättning. De låga och differentierade gränsvärdena för aflatoxin i mjölkkofoder, som fastställts av Jordbruksverket (se tabell 1), behövs för att säkerställa att inte gränsvärdet för aflatoxin M 1 i konsumtionsmjölk överskrids. Ochratoxin A Mögelgiftet ochratoxin A bildas av ett flertal mögelsvampar tillhörande släktena Aspergillus och Penicillium men i Sverige bedöms enbart arten P. verrucosum ha någon praktisk betydelse i detta sammanhang.
10 Under svenska förhållanden finns förutsättningar för bildning av ochratoxin A i spannmål om den lagras eller torkas under längre tid vid höga vattenhalter. Användning av kalluftstorkning har visats höja risken för ochratoxinbildning, men även dålig kontroll av nedtorkningsprocessen och lagringsvattenhalten är orsaker till kontamineringen. Ochratoxinet kan vid höga halter i fodret ge kroniska njurskador hos svin och fjäderfä samt minskad tillväxt och försämrat foderutnyttjande. Hos nötkreatur inaktiveras ochratoxinet av våmmens mikroorganismer. Störningar i våmfunktionen (acidos) kan göra att protozoerna, (mikroorganismer som ansvarar för nedbrytningen) dör eller minskar i antal, vilket ökar djurets exponering för toxinet. Långvarig utfodring med ochratoxinhaltigt foder till grisar och andra enkelmagade djur får till följd att kött, blod, lever och njure från de slaktade djuren också kommer att innehålla toxinet. Låga halter av ochratoxin A har påvisats i konsumtionsmjölk och kan bero på att en viss del av ochratoxinet hunnit tas upp av kon eller att nedbrytningen i våmmen försämrats. Penicillium roqueforti toxiner Mögelsvampar tillhörande släktet Penicillium är vanligt förekommande i ensilage. P. roqueforti har satts i samband med hälsostörningar hos nötkreatur. Förutom mastit har även blödningar, dödsfall, reproduktionsstörningar, förlamning, nedsatt mjölkproduktion och dålig kondition beskrivits. P. roqueforti kan producera mögelgifter och studier har visat att vid en hög sporhalt (> log 6 cfu * /g) kan en betydande produktion av roquefortin C ske. Andra mögelgifter som förknippas med P. roqueforti är PR toxin och mycophenolic acid. Mycophenolic acid försämrar immunförsvaret, medan PR toxin är dödligt för smådjur och mutagent (förändrar arvsanlagen). Det är för närvarande okänt om de mögelgifter som bildas av P. roqueforti har någon relevans för animaliska livsmedel. *cfu = kolonibildande enheter 10
11 Tabell 1. Gränsvärden för Aflatoxin och Riktvärden för högsta halter av övriga mögelgifter i foder fastställda av EU och Jordbruksverket (SJVFS 2006:81). Mögelgift Foder Gränsvärde beräknat på 12 % vattenhalt (mg/kg) Aflatoxin B 1 Spannmål och grovfoder till mjölkkor <0,001 Övriga foderråvaror till mjölkkor 0,010 Övriga foderråvaror 0,02 Helfoder (inkl grovfoder) till nötkreatur, får och getter med undantag av 0,05 - Helfoder (inkl grovfoder) till mjölkkor 0, Helfoder till andra mjölkdjur 0,005 - Helfoder till kalvar och lamm 0,01 Foderblandningar (exkl grovfoder) till mjölkkor 0,003 Helfoder till svin och fjäderfä (med undantag av unga djur) 0,02 Annat helfoder 0,01 Kompletteringsfoder till nötkreatur, får och getter (med undantag av mjölkdjur, kalvar och lamm) 0,02 Kompletteringsfoder till svin, och fjäderfä (med undantag av unga djur) 0,02 Andra kompletteringsfoder 0,005 Deoxynivalenol Spannmål och spannmålsprodukter, med undantag av 8 - biprodukter av majs 12 Tillskottsfoder och helfoder med undantag av 5 - för svin 0,9 - för kalvar (<4 månader), lamm och killingar 2 Zearalenon Spannmål och spannmålsprodukter, med undantag av 2 - biprodukter av majs 3 Tillskottsfoder och helfoder för smågrisar och gyltor 0,1 - för suggor och slaktsvin 0,25 - för kalvar, mjölkboskap, får (inkl lamm) och getter (inkl killingar) 0,5 Ochratoxin A Spannmål och spannmålsprodukter 0,25 Tillskottsfoder och helfoder för svin 0,05 - för fjäderfä 0,1 Fumonisin B 1 + B 2 Majs och majsprodukter 60 Tillskottsfoder och helfoder för svin, hästar, kaniner och sällskapsdjur 5 - för fisk 10 -för fjäderfä, kalvar (< 4 månader), lamm och killingar 20 -för vuxna däggdjur (>4 månader) och mink 50 11
12 Mögelsporer Vissa mögelsvampar kan vara sjukdomsframkallande hos människor och djur. Mögelsporerna kan ge problem i luftvägar och lungor genom att irritera, infektera eller orsaka allergier. Dammpartiklar fastnar på olika ställen i luftvägarna beroende på partikelstorlek. Mögelsporernas storlek varierar, vissa kan vara mycket små, ca 0,5 3,0 µm (1 µm = 0,001 mm). Så kallad tröskdammslunga eller allergisk alveolit, är en form av inflammation i lungornas finaste luftkanaler, alveolerna. Symptomen vid denna sjukdom kan vara frysningar, feber, huvudvärk, muskel- och ledvärk samt hosta. Besvären uppträder oftast fyra till sex timmar efter att man andats in damm med mögelsporer. Efter ett par dygn försvinner besvären, men de blossar upp igen vid förnyad kontakt med mögeldamm. Hante- Foto: SVA Mögelsvampar tillhörande släktet Aspergillus kan bland annat orsaka luftvägslidanden och allergiska reaktioner hos människor och djur. 12
13 ring av mögelskadad spannmål är den vanligaste orsaken till alveolitsymptom. Åtgärder såsom luftväxling på arbetsplatsen, förhindrande av dammspridning i luften och lämpliga andningsskydd minskar risken för allergisk alveolit. Långvarig inandning av små doser mögeldamm kan leda till en sensibilisering (överkänslighet) och i enstaka fall åstadkomma kroniska skador. Kronisk bronkit och astma har kanske mera sällan mögelsvampar eller mögelsporer som orsak, men inandning av mögeldamm förvärrar ofta sjukdomsbilden. Hö- och djurhantering orsakar ofta dessa sjukdomar. Vissa mögelsvampar som Alternaria, Cladosporium och Aspergillus har allergena effekter och kan orsaka luftvägslidanden och allergiska reaktioner hos människor och djur. Den mest infektionsbenägna mögelsvampen är Aspergillus fumigatus, känd för att orsaka svampinfektion (aspergillos) hos både djur och människor. Hos nötkreatur kan svampinfektioner i bland annat lungorna och livmodern leda till lunginflammation respektive abort. Aspergillos i mag-tarmkanalen kan bland annat göra kalvar mer mottagliga för bovint virusdiarrévirus (BVDV). I den svenska foderförfattningen finns riktvärden för innehåll av mögelsvampar i foder (se tabell 2). Dessa är satta från erfarenhet av halter i normalt foder i jämförelse med mögelskadat foder och avser främst att skydda djuren som konsumenter. Ett överskridande av dessa riktvärden behöver inte betyda att fodret är skadligt, men innebär en misstanke om skadlighet. Bedömning angående skadlighet och användning av det aktuella fodret får ske i varje enskilt fall, se Tabell 2. Hygieniska riktvärden för mögel i foder enligt Jordbruksverkets allmänna råd (SJVFS 2006:81) Foder Mögelsvamp Övre gräns (cfu/g foder) Spannmål (torkad) Kolonibildande enheter (cfu) <1x10 5 5,0 Andel spannmålskärnor endogent infekterade med lagringssvampar (Aspergillus, Eurotium och Penicillium) < 35 % Mjölfoderblandningar Kolonibildande enheter (cfu) <1x10 5 5,0 Pelleterat foder (diameter > 5 mm) Pelleterat foder (diameter < 5 mm) log Kolonibildande enheter (cfu) <1x10 4 4,0 Kolonibildande enheter (cfu) <1x10 3 3,0 13
14 Risker med olika foder och strömedel Mögelgifter bildas när mögelsvampar ges möjlighet att tillväxa, det vill säga när någonting i foderhanteringen har gått snett. Mögelsvampar kräver vatten och syre för sin tillväxt. I foder är det därför begränsning av tillgången på vatten (torra foder) eller syre (våta foder) som utgör den konserverande effekten mot mögelsvampar och mögelgifter. Många tror att man kan se om ett foder är angripet av mögelsvampar eller innehåller mögelgifter. Faktum är att ett foder kan se helt normalt ut och ändå vara angripet av mögelsvampar eller innehålla mögelgifter, det bör man alltid ha i åtanke. Pelleterat foder I värmebehandlat, pelleterat, foder avdödas normalt mögelsvamparna vid tillverkningen. Högre mögelsvampsförekomst i pelleterat foder indikerar därför en lagerskada efter pelleteringen. Mögelgifter som mögelsvamparna kan ha bildat i de ingående råvarorna inaktiveras eller förstörs däremot inte av värmebehandlingen. Spannmål och halm Växande spannmål kan angripas av mögelgiftbildande svampar. Det är relativt vanligt att deoxynivalenol och zearalenon påvisas i spannmål och halm odlad i Sverige. Majs är den förfrukt som innebär allra störst risk för Fusarium-smitta, men även växtrester från andra spannmålsslag ökar risken för efterföljande gröda. För mer information om förebyggande åtgärder se Branchriktinjer för att undvika Fusariumtoxiner i spannmål Det har under senare år ( ) varit vanligt att havre innehållit mycket höga halter av T-2 och HT-2 toxin. Orsaken till detta är inte känd men förhållandena för svampinfektion och bildningen av toxiner skiljer sig från övriga Fusarium-toxiner. Spannmål och halm kan även angripas av mögelgiftsbildande svampar under lagringsperioden om man inte lyckats med torkningen eller om lagringen sker under fuktiga förhållanden. Ensilage I ensilage är det den syrefria atmosfären och ett lågt ph-värde som förhindrar mögelsvampar att växa till. För att producera fullgott ensilage bör man noggrant följa de rekommendationer för kvalitetssäkring vid ensilering av vallfoder som utarbetats av Svensk Mjölk; Kvalitetssärkard Mjölkproduktion, Ensilering av vallfoder. 14
15 Foto: Rolf Spörndly, SLU I ensilage är det den syrefria atmosfären och ett lågt ph-värde som förhindrar mögelsvampar att växa till. Dåligt packade rundbalar kan innehålla en kärna med mögelsvampen P. roqueforti. 15
16 Om man påvisar mätbara halter av mögelsvampar (> 100 cfu/g) i ensilage, indikerar det att lufttillträde kan ha förelegat i silon/balen. Mögelsvampar som klarar låga ph-värden och låga temperaturer, till exempel P. roqueforti, utgör den största risken i ensilerade foder. Dåligt packade rundbalar kan innehålla mögelsvampar. Hö Hö har mycket lätt att dra åt sig fukt. Det är därför främst lagersvampar som orsakar problem i hö. Biprodukter mm Användningen av nya typer av foder, till exempel biprodukter från livsmedels- och bränsleindustrin, bör alltid ske med eftertanke. Erfarenheterna från användning av nya foderprodukter är naturligt begränsad och kan medföra ökade risker för fodersäkerheten. Ett sådant exempel är ett parti med aflatoxinkontaminerat rismjöl som användes vid framställning av nötfoder. Följden blev att förhöjda halter av aflatoxin påvisades i mjölk på mejeriet. Fullfoder Vid tillredning av fullfoder blandas både torra och våta foderråvaror i en vagn som är mer eller mindre lätt att rengöra. Även om mängden varierar, blir det alltid foderrester kvar i vagnen efter utfodring. Detta ger sammantaget mycket goda förutsättningar för mikrobiell tillväxt. Särskilt stor risk för innehåll av mögel och mögelgifter utgör de fuktiga klumpar av foder som kan bildas och ligga kvar i vagnen under flera dagar innan de slutligen hamnar på foderbordet. Analyser De diagnostiska verktyg som finns för mögelsvampar och mögelgifter i foder är grova och upplevs i många fall som dyra. De ger sällan på egen hand svar på frågan om fodret är orsak till ett aktuellt problem, däremot är foderanalyser viktiga hjälpmedel i kombination med övrig diagnostik (sjukdomsberättelse, klinisk undersökning, provtagning på djuren och genomgång av miljön i besättningen). Oftast har man ingen klar uppfattning om vilken mögelsvamp eller vilket mögelgift man letar efter. I de allra flesta fall är det därför lämpligt att börja med ett mikrobiologiskt hygienpaket. Resultatet kan i kombination 16
17 med djurens symptom ge en vägledning om hur man går vidare. Foderundersökningar bör också ingå som en naturlig del i besättningens egenkontrollprogram. Åtgärder för att skydda människor och djur mot mögelangrepp För att mjölk och nötkött från Sverige även i framtiden ska vara fritt från mögelgifter krävs att svenska primärproducenter uppmärksammar de risker som kan förekomma vid bristande foderkonservering. Svenska producenter av livsmedel känner ansvar för att deras produkter ska vara ofarliga att konsumera och hålla högsta kvalitet. Genom klok spannmålshantering och god foderhygien kan man hålla mögelförekomsten och därmed risken för höga halter mögelgifter nere. Foto: Helén Pe, Svenska producenter av livsmedel känner ansvar för att deras produkter ska vara ofarliga att konsumera och hålla högsta kvalitet. 17
18 Åtgärd Se upp med foderspannmål från t ex syrabehandling och kassera eventuellt mögelangripna partier! Låt analys avgöra vid tveksamma fall! Om spannmål, kli eller spannmålsrens används som foder, var även då uppmärksam på svampangrepp och toxinbildning! Var uppmärksam på och kassera synbart dåliga partier av hö och halm! Rensa spannmål noga före krossning, malning och blandning! Vid tveksamhet om ett foderpartis kvalitet analysera fodret före utfodring. Håll djuren under uppsikt och se till att de har balanserad foderstat även vad beträffar mineraler och vitaminer! B- och E-vitaminer är särskilt viktiga! Se till att foderutrymmen för krossning, malning och blandning av foder är rena och torra, så att fodret inte kan ta åt sig smuts och fukt! Se också till att fodret inte packas för hårt! Se till att inte fuktig luft från djurstallarna riktas, ventileras, in i stråfoderlagret och gör detta mottagligt för mögelangrepp! Varför Därför att vid synligt mögel är risken stor, att mögelsvamparna har bildat gifter, t ex aflatoxin eller ochratoxin. Därför att fältsvampar kan producera mögelgifter. Generellt är halterna av dessa mögelgifter betydligt högre i skaldelarna än i själva spannmålskärnan. Därför att mögelgifter från fältsvampar lätt bildas i halm. Och därför att mögligt hö och halm avger mögelsporer som kan irritera och infektera så att djur och människor blir sjuka. För att eliminera riskerna för förgiftning genom förekomst av ergotalkaloider i vissa kärnor. Men också för att förhindra att avrens, som klumpat ihop sig, för med sig mögel och mögelgift. För att bedöma den hygieniska kvaliteten och avgöra om det finns risk att fodret innehåller mögel och/eller mögelgifter som kan påverka djurens hälsa eller överföras till animaliska livsmedel såsom mjölk och kött. Därför att välnärda djur har större motståndskraft än under- och felnärda. Därför att krossning och malning eliminerar spannmålskärnans naturliga barriärer mot angrepp och risken för mögelbildning ökar. Därför att stråfoder som får ökad vattenhalt efter torkningen, lätt blir föremål för mögelangrepp. 18
19 Åtgärd Använd inte möglig halm, flis eller sågspån som strömedel! Håll rent för foderrester överallt där foder hanteras och lagras, t ex i upptiningsutrymme för ensilage, i utrymme för malning, på foderbord, på båspall! Se till att alla utrymmen, där foderhantering och skötsel av djur förekommer, är så väl ventilerade, att mögeldamm med sporer inte tillåts skada luftvägar och andningsorgan hos djur och människor! Vid långvarigt arbete där risk för mögeldamm och sporer förorenar inandningsluften, använd andningsskydd! Se över de tekniska hjälpmedlen och hanteringsrutinerna och förbättra vid behov de detaljer, som kan förorsaka mögelbildning och/eller mögeldamm på de olika arbetsplatserna. Se till att kontinuerligt underhålla och rengöra lagringsbehållare för foder. Foderleverantörer bör avkrävas information om foderprodukternas avsedda användningsområde, näringsinnehåll, hygieniska kvalitet, hållbarhet samt lämplig förvaring och hantering på gårdsnivå. Varför Därför att djuren äter av ströet och därför att mögeldamm och sporer förorenar luften både för djur och skötare. Därför att foderreseter med inblandning av smuts och fukt är gynnsamma växtplatser för farliga mikroorganismer, t ex mögelsvampar. Därför att sporbildnande svampar och annat hälsofarligt damm bär stor skuld till luftvägssjukdomar, t ex alveolit ( lantbrukarlunga ) och allergier av olika slag. Därför att sjukdomar på grund av förorenad luft är mycket vanliga, allvarliga och onödiga bland människor inom jordbruket. Därför att tekniska förbättringar, även små, och ändrade arbetsrutiner ofta ger en påtagligt hälsosammare miljö för djur och människor. Därför att ett foder som har bra kvalitet vid inläggning snabbt kan bli dåligt om lagringsbehållaren är smutsig och fodret utsätts för fukt genom t ex läckor eller kondens. För att minska risken för oförutsedda händelser i samband med foderbyte. 19
20 20
Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder ,
Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp 2006-03-29 Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder 018-674225, ursula.bjerselius@sva.se Foderrelaterade djurhälsostörningar Mykotoxikos Mykotoxiner
Läs merSkrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merUppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006
Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande
Läs mer2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering
Läs merLägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre Brunnby 17 januari 07 Cecilia Lerenius SJV Fusarium-projekt i höstvete och havre Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete (05
Läs merMykotoxinbildande mögelsvampar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Mykotoxinbildande mögelsvampar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Här beskrivs de viktigaste typerna av mykotoxinbildande mögelsvampar och dess egenskaper. Här beskrivs också mögelsvamparnas
Läs merMykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk
Mykotoxiner en utmaning för sydsvenskt jordbruk Seminarium 29 mars kl 09.30 16.00 Anteckningar 1. Välkomna! Hans Thuresson, SBI Flera händelser har drabbat jordbruket, och kan riskera att rubba förtroendet
Läs merVarför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess
Varför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess en guide om mögelsvampar och mögelgifter E Bååth 20130223 Mykologi organismer med cellvägg, utan klorofyll, som har cellkärna och
Läs merODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG
ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG Josefine Elving & Erik Nordkvist Avdelningen fö kemi, miljö och foderäkerhet SVA ATT FÖREBYGGA BILDNING AV MYKOTOXINER
Läs mertrygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga
trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga I ladugårdar, svinhus, hönshus och andra produktionsbyggnader finns det alltid litet damm i luften. Allt damm kan innebära hälsorisker och vissa typer av damm
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merHygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder
Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder Docent Cecilia Müller, samverkanslektor Inst. för Husdjurens Utfodring och Vård Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Hygienisk kvalitet
Läs merUndvik det farliga dammet i lantbruket
Undvik det farliga dammet i lantbruket Att andas in organiskt damm (farligt damm) är en av de stora hälsoriskerna för dig som arbetar i lantbruket. Organiskt damm Att dammet kallas organiskt beror på att
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merMögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi jessica.schenck@slu.se Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merHur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Läs merOperativa mål för livsmedelskontrollen
Operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Effektmål inom fokusområdet Fokusområde Kemiska risker Effektmål inom kemiska risker: Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merFusarium erfarenheter från Västsverige
Fusarium erfarenheter från Västsverige Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara ÖSF-konferens Linköping 28 november 2012 Källa: Land 18 november 2011 Vanliga frågor i väst Vad är DON?
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merÅkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor
Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor Eva Mellqvist Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Mögliga åkerbönor vid skörd i slutet av september efter mycket regnande Foto: Lennart
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merFodertillsatser. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010
Fodertillsatser Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 VÄRT ATT LÄGGA PÅ MINNET 2 BAKGRUND.2 SYROR.. 2 OORGANISKA SYROR... 3 ORGANISKA SYROR.. 3 SYRASALTER.. 3 AROMÄMNEN
Läs merFörändringar av halmens hygieniska kvalitet under skördeperioden. Orienterande försök under 2013
Slutrapport till SLO-fonden, KSLA projekt H112-0016-SLO 2014-04-26 Förändringar av halmens hygieniska kvalitet under skördeperioden. Orienterande försök under 2013 Gunnar Lundin och Martin Sundberg Innehåll
Läs merHur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete.
Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete. Utfodringens inverkan på prestation och hälsa hos hästar JAN ERIK LINDBERG De flesta hästar som svettas mycket har saltbrist.
Läs merMögel och mykotoxiner i livsmedel
Rapport 4-2009 Riskprofil Mögel och mykotoxiner i livsmedel av Elisabeth Fredlund, Lilianne Abramsson Zetterberg, Anna-Maria Thim och Monica Olsen Foto: Flemming Lund, Mögelinfekterade bönor LIVSMEDELS
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merHur ska livsmedel hanteras?
Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,
Läs merStefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Läs merHur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?
Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merENDOFYTER & REPRODUKTIONSPROBLEM. Kerstin Darenius
ENDOFYTER & REPRODUKTIONSPROBLEM Kerstin Darenius Endofyter, vad är det? Endofytiska svampar infekterar vallgräs Endofyter, vad är det? Endofytiska svampar infekterar vallgräs Neothypodium-släktet Endofyter,
Läs merViktiga faktorer i innemiljön
Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,
Läs merHarpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos
Läs merUTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall
UTFODRINGSTIPS För dig som jobbar i travstall HästKraft har sedan i början på 2 (hösilage) av högsta kvalitet till Vi såg tidigt ett behov av ett kvalitetssäkrat hösilage till våra travstall, samtidigt
Läs merKontrollhandbok Provtagning
Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell
Läs merSpecificerade kunskapskrav
i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien
Läs merABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank
ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt
Läs merFrämmande ämnen Ämne, produkter Foder Gränsvärde i mg/kg (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt. A. Oorganiska ämnen
1 Gränsvärde i mg/kg (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt A. Oorganiska ämnen 1. Arsenik Mjöl av torkat gräs, lusern och klöver samt betfor, torkad melasserad betsnitsel och kompletteringsfoder med undantag
Läs merBilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet
Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet A. KONTROLLOBJEKT Här fyller du i foderföretagarens personuppgifter. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer kan behövas om samma foderföretagare
Läs merPOPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo
Läs merFaroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden
Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska
Läs merAnvisning till blankett Anmälan foder (D119)
1(5) 2013-06-27 Enheten CITES, foder och djurprodukter Anvisning till blankett Anmälan foder (D119) A. Kryssa i om det är en ny anmälan, en ändring eller en avanmälan av foder. B. Namn, adress, e-post
Läs merKontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung - 2015 Svensk produktion Bakgrund Alla medlemsstater i EU måste genomföra ett årligt riskbaserat kontrollprogram för restsubstanser
Läs merHur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014. Eva Wiklund & Gunnar Malmfors
Hur säkerställer vi kvaliteten på viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014 Eva Wiklund & Gunnar Malmfors Köttkvalitet Bakterier? Radioaktivitet? Hållbarhet? ph-värde? Fetthalt?
Läs mer11.1 Allmänna regler för alla sorters foder
Fodertillverkning Du som är certifierad för fodertillverkning ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Även du som endast hanterar eller lagrar KRAV-certifierade
Läs merEn sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
Läs merAnna Werner. Institutionen för husdjurens Examensarbete 175 utfodring och vård
Hygienisk kvalitet i fullfoder till mjölkkor Hygienic quality in Total Mixed Ration to Dairy Cows av Anna Werner Institutionen för husdjurens Examensarbete 175 utfodring och vård Swedish University of
Läs merFärskfoder av animaliskt ursprung till hundar och katter
Föredragande Hanna Laatio Sida/sidor 1 / 5 1 Inledning Utfodring av sällskapsdjur med animaliskt material och därigenom antalet företag som tillverkar färskfoder till sällskapsdjur samt de producerade
Läs merJordbruksverkets foderkontroll 2006
Jordbruksverkets foderkontroll 2006 Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2006 Rapport 2007:3 Foto: Mats Pettersson Jordbruksverkets foderkontroll 2006 Feed control by the Swedish Board of
Läs merObjudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merProjekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs merKvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?
Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merGod tillverknings praxis: Koagulanter
God tillverknings praxis: Koagulanter Utbildning för producenter den XXXXX, XX This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License. To view
Läs merTypisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Läs merTvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen
Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen Kersti Andersson Deharde Kersti.Andersson-Deharde@jordbruksverket.se 036-15 50 47 Anna-Karin Båvius Anna-Karin.Bavius@jordbruksverket.se 036-15 52 55
Läs merTräckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen
Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt
Läs merOdla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland
Odla ditt eget strö Rörflen Karin Granström Värmland Rörflen i djurproduktionen Erfarenheter av rörflen som strö? De flesta som provat är mycket nöjda! Bl.a. i länder som: Finland Canada Skottland Wales
Läs merInnehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
Läs merKontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012
Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren
Läs merTvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen
Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen Rebecca Wärnbring Rebecca.warnbring@jordbruksverket.se 036-156248 Innehåll Hur går kontrollen av foder går till i Sverige Varför foderlagstiftning? Lagstiftning
Läs merKonservering ur ett historiskt perspektiv
Konservering ur ett historiskt perspektiv Pär Svahnberg, 2014-09-24 2014-09-24 Konservering 1 Introduktion Conservo = bevara eller vidmakthålla Metod att förbättra ett livsmedels hållbarhet utan att nämnvärt
Läs merGrundläggande foderhygien
Grundläggande foderhygien - med fokus på mikrobiologiska faror i lokalproducerat foder till mjölkkor Författare: Josefine Elving Arbetsgrupp: Josefine Elving, SVA, Torsten Eriksson, SLU, Anders H Gustafsson,
Läs merMögel på byggnadsmaterial
Mögel på byggnadsmaterial Annika Ekstrand-Tobin Byggnadsfysik och innemiljö Energieffektiva byggnader, klimatskal, innemiljö, fuktsäkerhet, mikrobiologi Fasadgruppen Lufttäthet, regntäthet mm hos fönster,
Läs merIsprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun
Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning
Läs merBilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet
Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet A. KONTROLLOBJEKT Här fyller du i foderföretagarens personuppgifter. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer kan behövas om samma foderföretagare
Läs merFyll i namnet på de personer som var med vid kontrollen till exempel foderföretagaren och/eller någon anställd vid foderföretaget.
Bilaga 1 Så här fyller du i kontrollprotokollet A. KONTROLLOBJEKT Här fyller du i foderföretagarens personuppgifter. Fastighetsbeteckning och produktionsplatsnummer kan behövas om samma foderföretagare
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merSårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar
Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme
Läs merTorka och lagra bra kvalitet. Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI
Torka och lagra bra kvalitet Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI Kursen Ekologisk växtodling produktion av kvalitetsspannmål Parc Inn Hotell, Uppsala 26 april 2016 Faktorer som påverkar spannmålens kvalitet
Läs merBilaga 8 BIOPROTEINER 1. PROTEINER SOM FRAMSTÄLLTS AV FÖLJANDE GRUPPER AV MIKROORGANISMER. Den aktiva substansens beteckning eller mikroorganismens
78 BIOPROTEINER Odlingssubstr at (ev. specifikationer) Bilaga 8 1. PROTEINER SOM FRAMSTÄLLTS AV FÖLJANDE GRUPPER AV MIKROORGANISMER Bakterier Bakterier som odlas på metanol Proteinprodukt som erhålls genom
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:236 Utkom från trycket den 29 april 2014 utfärdad den 16 april 2014. Regeringen föreskriver 1 att 54 58 och bilaga
Läs merKvalitetssäkring av foder på gården Fabrikstillverkat foder
Kvalitetssäkring av foder på gården Fabrikstillverkat foder BIS-nöt Juni 2007 Innehåll Fabrikstillverkat foder 1 Kvalitetssäkring av fabrikstillverkat 3 Inledning 3 Egen kvalitetssäkring 3 Från mjölkproducent
Läs merProjekt Bacillus cereus
Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Bacillus cereus är
Läs merBakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Läs merRAPPORT Datum för utfärdandet
Utredande veterinär RAPPORT Datum för utfärdandet Utdelningsadress Ortsadress (postnummer och postort) Telefonnummer (även riktnummer) Skickas till länsveterinären. Länsstyrelsen vidarebefordrar en kopia
Läs merPROJEKT. Bostadstillsyn i flerbostadshus i Falköping och i Skövde
PROJEKT Bostadstillsyn i flerbostadshus i Falköping och i Skövde 2018-04-18 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST info@miljoskaraborg.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa Mål Stärka kunskap
Läs mer- Blir vår mat farligare och farligare? Björn Bergenståhl Livsmedelsteknik Lunds Universitet
- Blir vår mat farligare och farligare? Björn Bergenståhl Livsmedelsteknik Lunds Universitet Sverige Livsfarligt gift i svensk mat Svensk mat innehåller mögelgifter som är så starka att de klassats som
Läs merSamverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd. 2014-03-18 Signar Mäkitalo
Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd 2014-03-18 Signar Mäkitalo Välkomna AGENDA Papegojsjuka Ornithos Armine Avetian, Ronnie Sjölander och Signar Mäkitalo Listeria Agneta Midendal
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merBra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...
Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion
Läs merAktiv dammreducering av hö och halm kompletterande studier
Slutrapport till SLO-fonden, KSLA Projekt SLv215-16 Juni 216 Aktiv dammreducering av hö och halm kompletterande studier Martin Sundberg, Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Sammanfattning av det
Läs merTill dig som har fått vaccin mot lunginflammation
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller
Läs merLANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte
LANTBRUKSDJUR Ämnet lantbruksdjur behandlar olika lantbruksdjur och skötsel av dessa. I ämnet ingår produktion inom djurhållning samt lantbruksdjurens betydelse för landskapsvård och biologisk mångfald.
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Läs merRätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merGotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen
Allmänna leveransvillkor Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen Nedan följer det program i nio punkter som ligger till grund för det långsiktiga arbetet för en god djuromsorg.
Läs merNär man pratar bakterier förknippar man det oftast med något negativt. Det finns många för oss positiva och livsnödiga bakterier.
Positiva bakterier, 26 oktober 2017 Seminarium på Særimner Text: Annigun Wedin Deltagare: Ingela Marklinder, Jenny Neikell, Phillippe Trillaud, Jürgen Körber Ingela Marklinder är docent och lärare Uppsala
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merDirekt torkning och dioxiner/pcb
Direkt torkning och dioxiner/pcb Alexey Solyakov, Tekn Dr Avdelningen för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Alexey.Solyakov@sva.se den 8-9 april 2015 Dioxiner/PCB
Läs merPutt GK G 07: 24-26 1
1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merDEVELOPMENT OF A WEB BASED EDUCATION MATERIAL TO HORSE OWNERS CONCERNING FEED SAFETY AND HYGIENIC QUALITY IN HORSE FEEDS
Examensarbete 15 poäng VT 08 Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet DEVELOPMENT OF A WEB BASED EDUCATION MATERIAL TO HORSE OWNERS CONCERNING FEED SAFETY
Läs mer