Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?"

Transkript

1 Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

2 Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar

3 Värmestress hos fjäderfä Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Så upptäcker du värmestress Flämtning Foderintag Tillväxt Kläckningsprocent Dödlighet Foderomvandlingsförmåga Andning: 25 ggr/min 260 ggr/min Värmestress vid: 22 C Det kan lantbrukaren göra Minskad beläggningsgrad Ökad koncentrationsgrad Proteinhalten Vattenbalans C, E-vitamin Zink Tillvänjning

4 Värmestress hos nötkreatur Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Så upptäcker du värmestress Söker sig till skugga Står upp istället för att ligga ner och idissla Minskad betestid Ökad andningsfrekvens Ökad kroppstemperatur Minskat foderintag Sämre produktion Lägre fetthalt Andning: ggr/min ggr/min Värmestress vid: 25 C (mjölkko) Det kan lantbrukaren göra Teknik för brunstpassning Fullfoder Fett? Protein Nerkylt dricksvatten Foderstat med rätt strukturvärde

5 Värmestress hos grisar Risk för värmestress? Så upptäcker du värmestress Smutsiga djur Minskat foderintag Sämre tillväxt och mjölkproduktion Försämrad reproduktion Låg Måttlig Hög Värmestress vid: 22 C (slaktsvin) 24 C (lakt sugga) 30 C (smågris) Det kan lantbrukaren göra Ökad koncentrationsgrad i fodret Tillsats av natriumbikarbonat Pelleterat foder Lägre råproteininnehåll Nerkylt dricksvatten

6 Värmestress hos får/lamm Så upptäcker du värmestress Ställer sig sida vid sida i en flock Fuktar pälsen med saliv Lammens tillväxt Minskat foderintag Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Andning: andetag/min Det kan lantbrukaren göra Minska grovfoderandelen Utfodring vid dygnets svala del Våmskyddat fett och protein Tillgång på vatten

7 Hur påverkas foderproduktionen? Ökad avkastning från gräsmarker Längre betessäsong Intensivt regnade Utegångsdjur Torrperioder Högre andel klöver i vallen

8 Risk för sämre foderkvalitet! Milda och fuktiga vintrar Fusarium graminearum Nya fodergrödor Vallfoder med mer fiber och mindre protein

9 . Stallbyggnader STALLBYGGNADER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT

10 Förebyggande arbete Hälsodeklaration vid in- och utförsel av djur. Karantän? Minimiavstånd mellan besättningar i framtiden? Bygglösningar som minskar risk för smittspridning. Utbildning av personal. Återinför nödslakt. Ändrade byggnormer. Nya vaccinationsprogram?

11 Gavel mot söder Rätt förhållande till vindriktningen Inga vattenledningar nära väggen Stallets placering

12 Ventilation Gaser Fukt Överskottsvärme Frisk uteluft

13 Flera fläktar ger jämn genomströmning

14 Fläkt med dusch

15 Dusch

16 Skugga påbete -om korna själva får välja Kan ge något högre mjölkmängd Träd Skuggnät Korrugerad plåt (ev isolerad) Förstärk betesmark som riskerar att trampas sönder

17 HUR PÅVERKAS DJURHÄLSAN AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?

18 Djurhälsa hos betesdjur Längre betesperiod: Ökad möjlighet till naturligt beteende Minskat smittotryck med färre djur per ytenhet Förbättrad klövhälsa (om inte betesmarken trampas sönder)? Fler betesburna parasiter Ökad risk för smitta från vilda djur

19 Vektorburna sjukdomar Sprids av insekter, spindeldjur (fästingar), fåglar & däggdjur. Nya utbredningsområden för vektorerna. För effektiv spridning krävs: En En r aktiv vektor Smittämne En känslig värd Livslängd kan förlängas Uppförökningstiden kan kortas Samlade i stora grupper?

20 Svidknott sprider blåtunga. Myggor & knott, fästingar Gillar milda vintrar, torra vårar & somrar med värmeböljor samt regniga höstar. West Nile feber Borrelia & ev gräsbetessjuka

21 Sjukdomar som sprids via vatten & markerosion Bakterier gynnas av värme & fukt. Sporbildande bakterier = stor risk! Mycket nederbörd för fram sporer från jorden. EHEC. Salmonella. Frasbrand/mjältbrand Campylobacter & cryptosporidium.

22 Konkreta tips på klimatåtgärder i djurhållningen Minska svinnet av foder i produktionen Var noga med kvaliteten på vallfodret Raps är bättre för klimatet än soja Var noggrann i foderstyrningen Gör foderanalyser regelbundet Utfodra med ärter och bönor Håll betesmarkerna betade Minska inkalvningsåldern Säkra vattentillgången

23 Konkreta tips på klimatåtgärder i djurhållningen Håll djuren friska Mylla flytgödseln Sprid inte flytgödsel på hösten Utnyttja alltid stallgödseln effektivt Satsa på spänntak till gödselbrunnen Leverera gödsel till en biogasanläggning Analysera gödseln och anpassa givan Utnyttja spillvärmen från mjölken

24 Sammanfattning Ökad potential för växtodlingen om vi har strategier för vatten, ogräs och skadedjur/svamp. Risk för ökad stress för djuren. Viktigt med en beredskapsplan såatt man är förberedd för ev extremer.

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Växtodling i ett förändrat klimat

Växtodling i ett förändrat klimat Växtodling i ett förändrat klimat Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat Line Strand,

Läs mer

Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker

Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker Hur påverkas ditt företag av ett Greppa Näringen grundkurs Jordbruket och klimatet, förändrat klimat? Skövde 19 jan 2017 Syfte:Rusta

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT? HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT? Ann Albihn Statens Veterinärmedicinska Anstalt Klimatförändringen påverkar djuren. Direkt påverkan Extremväder Värmeböljor, torka,

Läs mer

Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker

Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker Hur påverkas ditt företag av ett Greppa Näringen grundkurs Jordbruket och klimatet, förändrat klimat? Linköping 31 jan 2019 Syfte:Rusta

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?

Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor? Ann Albihn, Klimatförändring Jönköpings län 120417 Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor? Ann Albihn, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala, www.sva.se Klimatets påverkan

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?

Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor? Ann Albihn, Klimatanpassning Sverige 2011, Stockholm 110921 Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor? Ann Albihn, Kompetenscentrum för Klimatförändring och Djurhälsa Statens

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

Limousin á la carte Produktionssätt

Limousin á la carte Produktionssätt 1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Renskötseln bygger på användningen av naturliga betesmarker och det är detta som renen är anpassad till. Ibland räcker dock inte betet till och man tvingas

Läs mer

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Text: Foto: Ingela Löfqist & Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet i Kristianstad

Läs mer

Husdjur i Sverige 2040

Husdjur i Sverige 2040 Husdjur i Sverige 2040 Martin Melin Emelie Oskarsson Ylva Ståhl Sara Lundberg Klimatoptimerar svenskt lantbruk Husdjur i Sverige 2040 Martin Melin Emelie Oskarsson Ylva Ståhl Sara Lundberg Delrapport

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Husdjur i Sverige 2040

Husdjur i Sverige 2040 Husdjur i Sverige 2040 Martin Melin Ylva Ståhl Sara Lundberg Klimatoptimerar svenskt lantbruk Husdjur i Sverige 2040 Martin Melin Ylva Ståhl Sara Lundberg Delrapport 3 i Projektet Gradvis Klimatoptimerar

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Smittrisker Människa -Djur

Smittrisker Människa -Djur Smittrisker Människa -Djur Influensa MRSA EHEC Cryptosporiderier Viktoriadagen2015-05 -21 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Klappa gärna djur -men tvätta händerna efteråt Handtvätt skyddar inte bara mot

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010. Råvaruvärdering

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010. Råvaruvärdering Råvaruvärdering Innehåll Bakgrund 1 Råvaruvärdering i praktiken 2 Energi 2 Aminosyror 3 Makromineralämnen 3 Fosfor Övriga Spårelement 4 Vitaminer 4 Antinutritionella faktorer (ANF) 5 Bakgrund En noggrann

Läs mer

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16 Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften

Läs mer

FODER i ekologisk produktion

FODER i ekologisk produktion FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder med fokus på protein Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad ingela.lofquist@hush.se Framtidens foder - svenskt förstås! Vad är ett proteinfoder? Definition av proteinfoder

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Fakta om gäss och svanar

Fakta om gäss och svanar Fakta om gäss och svanar Gäss och svanar är fler än någonsin i det svenska jordbrukslandskapet och behovet av kunskap är stort. För att synliggöra befintlig kunskap har Naturvårdsverket finansierat en

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför

Läs mer

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER AVSEDDA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR DIETFODER (FODER FÖR SÄRSKILDA NÄRINGSBEHOV)

FÖRTECKNING ÖVER AVSEDDA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR DIETFODER (FODER FÖR SÄRSKILDA NÄRINGSBEHOV) FÖRTECKNING ÖVER AVSEDDA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR DIETFODER (FODER FÖR SÄRSKILDA NÄRINGSBEHOV) Bilaga Understödjande av njurfunktionen vid kronisk njurinsufficiens Låg fosforhalt och begränsad halt av protein

Läs mer

BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG

BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG Bild: Katri Kaaro BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG Djursjukdomar som med lätthet sprider sig Djursjukdom som medför stor samhällsekonomisk skada eller som förhindrar eller i avsevärd

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori: TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Det går lika bra med rapsfett

Det går lika bra med rapsfett Sida 1 av 5 Bakgrund Mjölkfe ets sammansä ning kan i hög grad påverkas av u odringen, särskilt om fe llsä s i fodret. En typisk fe syrasammansä ning i komjölk är cirka 70% mä at fe, 25% enkelomä at fe

Läs mer

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen Foto: Emma Svensson Jordbruksinformation 7-2016 Dikor med kalv kan beta alla typer av naturbetesmark. Naturbetesmarker är en resurs för dikalvproduktionen

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

Djurhållning inom lantbruket

Djurhållning inom lantbruket Djurhållning inom lantbruket Enkla råd och tips inom arbetsmiljö & livsmedelsäkerhet Framtagen av JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA)

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

Bete i ekologisk mjölkproduktion

Bete i ekologisk mjölkproduktion Rapport nr 7042-P 2004-11-15 Bete i ekologisk mjölkproduktion en intervjuundersökning sommaren 2004 Katarina Häll-Larsson och Christian Swensson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Resultat av enkät Lantbrukare

Resultat av enkät Lantbrukare Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

www.vomoghundemat.se

www.vomoghundemat.se www.vomoghundemat.se Vom og Hundemat är ett norskproducerat färskfoder för hund. Fodret är sammansatt av enbart norska råvaror och består i huvudsak av animaliska produkter. Råvaror som används i tillverkningen

Läs mer

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar

Läs mer

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Riktlinje vid värmebölja

Riktlinje vid värmebölja Riktlinje 1 (13) Riktlinje vid värmebölja Riktlinje 2 (13) Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1. Syfte med riktlinjen...4 2. Ordinär eller extraordinär händelse?...4 3. SMHI:s varningssystem...4 4. Värmeböljor

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har

Läs mer

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23

Läs mer

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Stadsutveckling med ekosystemtjänster Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Mervärden i svensk kycklingproduktion På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer