Synpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU

Transkript

1 Synpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU Kortsiktiga OCH långsiktiga satsningar och strategier för jordbruket som livsmedelsproducent i ett klimat under förändring. Hållbar intensifiering med friska djur i ett nationellt och globalt perspektiv. Jordbruk ger antropogen påverkan - men vi måste ha mat kcal 365 dagar om året för 10 miljoner/10 miljarder människor. Öppna seminarier, dokumentation Studieresor för kommitteen och workshops för inbjudna Slutrapport Ingrid Rydberg, KSLA, Ann Albihn SVA/SLU; Helena Aronsson SLU;, Gunilla Berg, SLU/KSLA, Christian Hidén jordbrukare/ksla; Tomas Johansson JV; Lotta Rydmer SLU; Magnus Stark KSLA; Hulda Wirsen Hush sällskpt Norrbotten Lantbruket och klimatet 7 maj, 2019, SLU Future Food, LRF och Länsstyrelsen i Uppsala

2 Djurhållning i ett förändrat klimat Direkt påverkan vid extremväder, indirekt vid ekosystemförändringar, Djurstall för framtiden ventilation, kylning, risker för takras, skogsbrand, vattenåtgång, översvämning eller jordskred, snabb evakuering. Försäkringsfrågor Längre betesgång - fler fägator och grusade ytor runt foderplatser, parasitsmitta Vattentillgång och bevattning Foder - nya grödor, brist, ökad risk för mykotoxiner Beredskapsplaner behövs för förflyttningar, foder o extremväder vattenbrist,

3 Ökad risk för smittsamma sjukdomar Nya smittor och ändrad spridning av etablerade smittor Klimatkänsliga smittor är oftast zoonoser (som smittar mellan djur och människa). Förändrade ekosystemen påverkar förekomst och utbredning av vektorer (insekter, fästingar, ) och reservoardjur för smitta (smågnagare, fåglar, vildsvin, ). Vattenburna smittor påverkas i samband med både översvämning och torka. Vattenbrist kan ge dricksvatten av sämre hygienisk kvalitet samt att stallarna inte kan tvättas. Vissa infektioner kan öka när djur blir stressade av värme, trängsel, foder- eller vattenbrist. Extremväder och skogsbrand kan kräva snabba omflyttningar, hänsyn till smittspridning kan sällan tas. Foto: Artportalen Ökad och anpassad övervakning av sjukdomar och vektorer. Justerade skötselrutiner, nya vaccinationsprogram, ändrade avmaskningsrutiner, vektorbekämpning Forskningsbehov -tvärvetenskaplig om ekosystempåverkan m.m.

4 Värmestress hos djur Luftens temperatur och fuktighet, solstrålning och vindhastighet påverkar kroppstemperaturen. Vissa raser och djur med hög produktion drabbas lättare. Värmestress följer om djuret inte kan göra sig av med värmen. Värmestress ger sämre djurvälfärd och lägre tillväxt och produktion, högre celltal i mjölken, svagare brunst och högre dödlighet av tidiga embryon Svin o fjäderfä kan ej svettas. Lämpliga stallar, avkylning, skugga på betet, bete nattetid, avelsarbete för mer värmetåliga djur,

5 Renskötseln är klimatkänslig Kumulativa negativa effekter ihop med andra miljöförändringar, ökad konkurrens om marken i renbetesområdena och ökat rovdjurstryck. Mindre flexibilitet avseende betesmark och förändrade skötselrutiner Variation mellan plus- och minusgrader ger ett isskikt som hindrar renarna att nå sitt vinterbete på marken och stöd/nödutfodring måste till. Renarna blir stressade av trängsel och ändrad diet vilket orsakar sänkt immunförsvar, ökad smittspridning, sjuklighet, dödsfall Stöd-/nödutfodring av renar vintertid behöver utvecklas för att hantera dessa problem. Flexibilitet avseende betesmark viktig. Photos Ulrika Rockström, Svdhv