Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Transkript

1 Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/ Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat klimat?... 2 Vilka positiva effekter har klimatförändringarna på människors hälsa?... 3 Vilken ytterligare kunskap behövs?... 3 Vilka åtgärder kan genomföras för att minska de negativa konsekvenserna och ta vara på de positiva?... 4 Vilka hinder finns för att genomföra åtgärder?

2 Under workshopen diskuterade tre grupper (med 6-7 personer i varje grupp) klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa. Antalet deltagare på workshopen var 18 stycken. Nedan följer en sammanfattning av gruppernas svar. För en mer detaljerad bild av alla svar samt deltagare, se bifogat Excel-dokument. Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat klimat? Utmaningarna som diskuterades kan delas in under följande fyra rubriker: 1. Temperaturhöjning 2. Nya sjukdomsbilder 3. Vattenhantering 4. Kunskap och information 1. Temperaturhöjning En ökad temperatur var en av de utmaningar som diskuterades genomgående hos alla grupper. Exempel på frågor som lyftes var: hur ska man hantera förhöjda temperaturer inom vården, och hur bör man anpassa sig till risken för mer frekventa värmeböljor? Prognosen är att antalet varma dygn per år (dygnsmedeltemperatur som överstiger 20 grader) kommer att öka från 0-10 dygn/år idag till dygn/år fram till år Med mer frekventa värmeböljor menade man att sjukvård, hemtjänst och äldrevården kommer belastas mer under dessa perioder. Hur bör man bygga upp en beredskap inför detta? Här ansågs det viktigt att få grepp om vilka grupper i samhället som är extra sårbara. Vilka personer handlar det om? Hur många är det? Var bor de och hur nås de? En annan utmaning som väcktes var hur man bör anpassa bostäder och utemiljön för att minska temperaturökningens påverkan på människors hälsa. Allergiker och lungsjuka kommer få ökade problem pga. ett varmare klimat, och speciellt i kombination med luftföroreningar. Extrema vädersituationer var en annan utmaning som lyftes. 2. Nya sjukdomsbilder Andra utmaningar som diskuterades behandlade frågan om risken för ökad spridning av idag kända infektionssjukdomar samt nya infektionssjukdomar. Med ett varmare klimat ökar risken för spridning av klimatkänsliga infektioner som borrelios, badsårsfeber och visceral leishmaniasis och TBE. Hur bör man hantera och minska en ökad spridning av dessa sjukdomar som sprids via bl.a. vatten och vektorer som myggor och fästingar? Ökat resande och migration bidrar också till en ökad sjukdomsspridning av sjukdomar. Ett varmare klimat innebär att förhållandena för bakterier och vektorer blir gynnsammare. Hur påverkas drickvattenförsörjningen av detta, behöver de utveckla sina reningsmetoder? Detta var andra frågor som väcktes. 2

3 3. Vattenhantering Med en ökad medelårsnederbörd (15-20%) och fler skyfall ökar risken för översvämning, och ras och skred. Detta riskerar leda till att smittämnen och förorenat vatten läcker in i ytvattentäkter med försämrad vattenkvalité och risk för människors hälsa som följd. Den försämrade vattenkvalitéen var en utmaning som diskuterades, man ansåg det viktigt att värna om vårt drickvatten. Andra utmaningar som togs upp var den stigande havsnivån och risken för översvämningars påverkan på människors hälsa, livsmiljö och boende, samt hur man ska hantera en ökad fuktbildning i byggnader som kommer att öka i och med ett fuktigare klimat. 4. Kunskap och information Andra utmaningar som diskuterades berörde frågan om ökad förståelse hos allmänheten för klimatförändringarna. Hur åstadkommer man detta på bästa sätt? Hur når man ut med information och kunskap till allmänheten om klimatförändringar och om hur det påverkar människors hälsa och hur når man ut till riskgrupper? Vilka positiva effekter har klimatförändringarna på människors hälsa? En positiv effekt som lyftes under workshopen var bland annat att risken för köldrelaterade skador minskar, med mindre risk för halkolyckor och frysskador. En annan positiv effekt som diskuterades var att ett mildare klimat även gynnar personer som har ledproblem och reumatism. Det resonerades också kring att ett varmare klimat ökar möjligheterna för fysisk aktivitet utomhus samt möjligheterna att cykla längre tid på året, vilket är positivt för människors hälsa. Vilken ytterligare kunskap behövs? Det önskades mer kunskap kring hur ett förändrat klimat påverkar olika sjukdomar och vilka nya sjukdomar som riskerar att spridas hit. Det önskades mer kunskap om riskgrupper vid värmebölja och hur de nås på bästa sätt. Man ville även veta mer om hur man kan tillvarata kyla utan att behöva producera nytt. Slutligen diskuterades det kring hur man sprider och når ut med information kring hälsa och klimat på bästa sätt. 3

4 Vilka åtgärder kan genomföras för att minska de negativa konsekvenserna och ta vara på de positiva? Åtgärderna som fördes fram kan delas in i tio övergripande grupper 1. Politiska 2. Resurser 3. Strategier 4. Checklistor 5. Spridning av information och kunskap 6. Kartlägga riskgrupper 7. Grönstrukturer i samhällsplanering 8. Tekniska åtgärder 9. Tänka och agera klimatsmart 10. Dricksvatten 1. Politiska Krävs politiska beslut i landsting och kommuner Subventioner från staten på klimatsmarta lösningar 2. Resurser Avsätta tid och resurser till personal inom sjukhus och primärvård 3. Strategier Utveckla strategier och en gemensam samarbetspunkt mellan kommuner, landsting och privata aktörer. Ha en klar arbetsfördelning, vem gör vad vid t.ex. värmebölja och översvämningar? Prioritera åtgärder Återkommande uppföljning vad som gjorts vartannat år. 4. Checklistor Använda checklistor vid värmebölja, som beskriver enkla åtgärder man kan vidta vid en värmebölja. Aktivera beredskapsplanen för värmebölja på SMHIs varningar för värmebölja. Etablera en larmkedja och rutin kring beredskap för värmebölja, från SMHI ner till vårdpersonal. 5. Spridning av information och kunskap Sprida kunskap om negativa hälsoeffekter, speciellt få med sig politiker och chefer så att frågan prioriteras. Förändra mönster, tankesätt, vanor och ovanor. 4

5 Utbildning på både skola och arbetsplatser, kommuner och landsting. Genomföra övningar för olika scenarios, var behövs resurser, personal, apparater, kunskap? 6. Kartlägga riskgrupper Kartlägga riskgrupper och riskbild vid olika scenarior, pollen, värmebölja 7. Grönstruktur i samhällsplanering Underlätta för naturkreation Skapa gröna ytor i bostadsområden I samhällsplaneringen planera för minskad temperatur Plantera träd och anlägga parker Förutom temperatursänkning ökas även det psykiska välmåendet och luftkvalitén och det är bra för avrinning vid kraft regn. Finns flera vinster av att bygga grönt. Skapa en debatt om inriktning mot byggmaterial som är långsiktigt hållbart, och som skyddar mot värme 8. Tekniska åtgärder Alla våra nya fjärrvärmerör bör ligga i våra gångbanor Ha back-up för eldriven kylning i äldreboenden. Bygga in kylningssystem i nybyggnationer av hus till äldrevård. Göra regelbundna mätningar av luft och vatten Effektiva och hållbara metoder för kylning Vaccinera sig mot smittsamma sjukdomar 9. Tänka och agera klimatsmart Bygga ut cykelleder Minska godstransporter och transporter Ökad samåkning Satsa på en väl fungerande kollektivtrafik, tillgänglig och attraktiv Öka antalet solceller för uppvärmning och kylning Fortsätta arbetet med att ha miljökrav i all upphandling inom landstinget Ökad kunskap om hållbar upphandling klimatkrav, energikrav mm. Nyttja landstinget. 10. Dricksvatten Inventera vattenreningsverk så att det inte finns risk för inläckage eller breddning av avloppsvatten. 5

6 Vilka hinder finns för att genomföra åtgärder? Inställning Liten förståelse för klimatförändringarnas effekter Okunskap Motsättningar mellan olika intressegrupper, politik och näringsliv, allmänhet Ekonomiska, för lite resurser Kortsiktighet, resultaten syns på lång sikt Kommunikation, svårt att nå alla För mer information Samuel Karlström Handläggare för planering inför klimatförändringar