Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Transkript

1 Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation Gunn Persson

2

3 Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för extremväder, ger problem Kommuner och andra lokala aktörer står för merparten av åtgärdsarbetet Krävs nationellt stöd

4 Klimatet ändras innebär att Vårt samhälle påverkas Förebygga skador, leva med skadorna eller flytta utsatta verksamheter. Minska framtida kostnader genom anpassningsåtgärder. Att ta tillvara möjligheter kräver anpassning. Exempel: skyfall i Köpenhamn gav skadekostnader på 8 miljarder kronor för försäkringsbranschen.

5 Vad måste vi förbereda oss för? Naturolyckornas snabba förlopp. Skada på längre sikt Indirekta och kumulativa effekter. Effekter utanför territoriella gränser.

6 Exempel jordbruk Förändrad fördelning av grödor, sjukdomar och skadegörare för växtodling och animalieproduktion, mer ogrästryck. Jordbrukets vattenanläggningar är gamla och ofta underdimensionerade Svensk livsmedelsstrategi behöver väga in direkta och indirekta effekter av klimatförändring.

7 Exempel hälsa Extrema väderhändelser Smittspridning via t.ex. myggor, fästingar Smittspridning och förorening av kommunalt dricksvatten och enskilda brunnar vid översvämningar Mer pollen, marknära ozon m.m. Fukt, mögel, kvalster inomhus

8 Styrning av Sveriges nationella klimatanpassningsarbete

9 Går arbetet som det ska? Vad krävs för att lägga en färdplan för att fortsätta klimatanpassa Sverige? 1. Ny kunskap eller identifierad brist på kunskap som påverkar/bör påverka klimatanpassning? 3. Förslag på prioriterade åtgärder 2. Vad är genomfört/planeras och vad har det lett till? Identifierade hinder?

10 Två workshops med deltagare från myndigheter, universitet och näringsliv

11 Fyra näringslivsdialoger i september 1. Företag där produktionen i Sverige påverkas (tillsammans med LRF) 2. Företag där produktionskedjan i andra delar av världen påverkas (tillsammans med Svenskt Näringsliv) 3. Företag med risk som affärsidé (tillsammans med Svensk Försäkring). 4. Företag med klimatanpassning som affärsidé (tillsammans md Tillväxtverket och ASSET)

12 Hur väl har Sverige uppnått mål i EU:s resultattavla för klimatanpassning? Ett ramverk för samordning (4,5/10) Övervakning, utvärdering, revidering (0,8/10) Tillgång till riskoch sårbarhetsbedömningar (6,1/10) Genomförande av åtgärder (2,4/10) Identifiera anpassningsalternativ och finansiering (1,9/10) Genomsnittlig värdering från deltagarna workshop sept Grönt=godkänt, gult=delvis godkänt, rött=underkänt. Rött noll poäng, rödgult 2,5 poäng, gult 5 poäng, gulgrönt 7,5 poäng, samt grönt 10 poäng.

13 Klarlägga olika aktörers ansvar och resurser och hur de bör samspela EU:s klimatanpassningsstrategi. Resultattavla. EU, Östersjöstrategin Indirekt påverkan av klimatförändringar i andra delar av världen Forskarsamhället Näringsliv branschorganisationer Nationell nivå regeringen, expertkommitté, myndighetskoordinering, kunskapscentrum för klimatanpassning, expert och sektorsmyndigheter Regional nivå länsstyrelser, regionförbund, landsting Medborgare (tex. fastighetsägare)

14 Regering och departement med rådgivande funktioner En kontaktpunkt för klimatanpassning utses inom de departement som berörs av klimatanpassning och ett departementsöverskridande forum etableras. Det departementsöverskridande forumet säkerställer att klimatanpassningsaspekter inkluderas i fler regeringsuppdrag än de som berör medel som är direkt avsatta till för klimatanpassning. Regeringen utser ett ansvarigt departement för klimatanpassning, som även leder det departementsöverskridande forumets arbete Regeringen deltar aktivt i EU samarbetet, inklusive i EU:s regionala Östersjösamarbete. Regeringen tar fram en nationell strategi, tillsammans med en handlingsplan som kan stämmas av mot EU:s resultattavlas processmål. Regeringen utreder hur kostnader för klimatanpassning bör finansieras, samt hur ansvaret ska fördelas. Regeringen ser över lagstiftning och regelverk så att de är ändamålsenliga för klimatanpassning av Sverige. En rådgivande nationell expertkommitté för klimatanpassning tillsätts. En initial uppgift är att ta fram underlag till en nationell strategi och handlingsplan. Kommitténs arbete leds av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. SMHI rapporterar prioriterade forsknings- och utvecklingsbehov, samt behov av tillgängliggörande av kunskap, databaser och beslutstöd till den nationella expertkommittén och regeringen, som underlag till utformning av regeringsuppdrag och till forskningspropositionen för Miljömålsrådet beaktar specifikt hur klimatförändringar påverkar arbetet med miljömålen. Naturvårdsverket får, som tilläggsuppdrag till den fördjupade utvärderingen av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, i uppdrag att sammanställa en översyn av miljömålsarbete med hänsyn till klimatförändringar i tidsperspektivet Nationell myndighetssamordning SMHI får övergripande ansvar för samordning av nationella myndigheters arbete, samt för samordning mellan regionala och nationella myndigheter. Dessutom ansvarar SMHI för nationell samordning relaterat till tillgängliggörande av kunskap och kunskapsstöd. MSB bidrar med samordning av att förebygga och hantera olyckor och kriser i dagens och framtida klimat. Naturvårdsveket bidrar med samordning av klimatförändringsaspekter i miljömålsarbetet. SMHI etablerar ett gemensamt forum som säkerställer att de tre myndigheternas nationella samordningsansvar koordineras.

15 Underlag till uppföljning och utvärdering av nationella strategier och handlingsplaner SMHI har huvudansvar för nationella och internationella uppföljningar och utvärderingar. MSB bidrar till de delar som rör förebyggande arbete och hantering av olyckor och kriser. Naturvårdsverket bidrar till de delar som rör klimatförändringar och miljömål. Underlag till prioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser, samt tillgängliggörande av kunskap och beslutstödsverktyg SMHI tar fram underlag för prioriteringar av behov av forsknings- och utveckling, databaser, verktyg och stöd, samt dialog med forskningsfinansiärer. MSB bidrar genom prioriteringar som görs inom Nationell plattform för arbete med naturolyckor, samt beställer forskning inom området samhällsskydd och beredskap. Naturvårdsverket bidrar genom samordning av prioriteringar kopplade till miljömålsarbetet. SMHI tillgängliggör befintlig kunskap, verktyg och stöd för klimatanpassningsarbete. SMHI ansvar för driften av den nationella klimatanpassningsportalen som är den naturliga ingången för aktörer som söker information om och stöd för klimatanpassning. Nationell sektoriell samordning Nationella sektors- och expertmyndigheter tar fram och följer upp nationella mål och handlingsplaner för sina respektive ansvarsområden. Myndigheterna får inskrivet i sina instruktioner hur de ska initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbete. Regional samordning Länsstyrelserna får regionalt samordningsansvar för klimatanpassningsarbetet i länen. I arbetet ingår stöd till och samordning mellan kommuner och andra aktörer i länet, samt samordning med nationella myndigheter. Länsstyrelserna ska följa upp sina handlingsplaner, samt bidra till nationell rapportering och uppföljning. Lokal samordning Kommunerna får nationell finansiering för en tidsbegränsad samordnad funktion med syfte att säkerställa att klimatanpassning integreras i kommunens arbete med utgångspunkt från lokala förutsättningar. I avvaktan på att nya finansieringsformer trätt i kraft, utökas anslaget för skydd mot naturolyckor, så att MSB:s beviljandegrad bättre motsvarar faktiska behov.

16 Läget VA-sektorn Såväl kunskapen som medvetenheten om klimatförändringarnas påverkan på riskerna rörande vattenförsörjning och avloppssystem har vuxit sedan Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, men den allmänna riskbilden överensstämmer förhållandevis väl med de bedömningar som utredningen gjorde. Dricksvattenutredning tillsatt

17 Förslag gällande VA-sektorn Förslag 9:2 Regeringen bör utreda ansvarsfrågan för tillsynsvägledning av enskilda dricksvattenanläggningar, bland annat med hänsyn till möjlig påverkan på anläggningarna av klimatförändringar. Förslag 9:3 Boverket får i uppdrag att, tillsammans med Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, öka tillgången till vägledning och data som möjliggör planering av grön och blå infrastruktur i urban miljö, integrerat med andra aspekter. Förslag 9:4 Boverket får i uppdrag att uppdatera sina allmänna råd från 1995 i skriften Vatten i detaljplan och även inkludera anpassning till ett framtida klimat.

18 5 nationella tematiska kompetenscentra för klimatanpassning föreslås Färdiga förslag: Livsmedelsverket: stöd, utbildning och utvecklingsarbete för dricksvattenförsörjning (inkl. VAKA) Jordbruksverket: jordbrukets vattenhushållning Ta fram förslag: Riksantikvarieämbetet: kulturmiljöfrågor Folkhälsomyndigheten och SVA: hälsofrågor Statens geotekniska institut: hållbart markbyggande (Alla i samråd med berörda myndigheter och aktörer.)

19 Slutsatser Sverige har behov av en tydlig färdplan som säkerställer: Anpassning av regelverk, samt tydliggörande av roller och ansvar, strategier och mål. Genomförande av prioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser som fyller identifierade kunskapsbehov inklusive långtidsövervakning. Tillgängliggörande av kunskap, beslutsstöd och prognos- och varningssystem. Klarläggande av hur kostnader fördelas mellan olika aktörer, samt säkerställande av resurser till prioriterade åtgärder.

20