VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG"

Transkript

1 +4 GRADER

2

3 Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under de senaste åren fått omfattande konsekvenser för olika funktioner i samhället, och klimatförändringarna förväntas leda till än mer extrema väder framöver. Det är därför nödvändigt att samhället arbetar med anpassning till dagens och framtidens klimat. VAD ÄR KLIMATANPASSNING? Klimatanpassning handlar om att förebygga och anpassa samhället till klimatförändringarna som redan är här och som inte kan förhindras i framtiden. Hur stora konsekvenserna blir, beror på arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och hur anpassat samhället är för att klara av högre temperaturer, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Tyvärr kan klimatförändringarna inte förhindras helt, även om vi radikalt minskar utsläppen av växthusgaser. LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. I uppdraget ingår att samla och sprida information om klimatförändringarnas påverkan i länen. Därför har Länsstyrelsen i Jönköpings län låtit göra en klimatanalys som beskriver en möjlig utveckling av klimatet i länet baserat på utsläppsscenarier från FN:s klimatpanel. Analysen och rapporten har tagits fram av SMHI och utgör ett underlag för Länsstyrelsens fortsatta arbete med klimatanpassning.

4

5 Jönköpings län går mot längre, varmare och torrare somrar samt kortare och mildare vintrar med mer nederbörd än idag. KLIMATFÖRÄNDRINGAR I JÖNKÖPINGS LÄN Den största delen av klimatets variation inom länet beror på variationer i topografin och närheten till havet. De flesta vädersystem som berör länet har sitt ursprung över Atlanten. När dessa passerar österut över länet hävs luften av det sydsvenska höglandet, vilket skapar förutsättningar för stora regnmängder i länets västra del. När vädersystemen når den östra delen av länet, läsidan av höglandet, minskar regnmängderna och ett torrare klimat återfinns. Detta regionala mönster syns även i de justerade klimatscenarierna. När klimatsignalen studeras, i termer av exempelvis procentuell förändring, är de regionala skillnaderna vanligen små. TEMPERATUR Klimatberäkningarna visar att medeltemperaturen kommer att öka. Ökningen är störst under vinterperioden men framträder under alla årstider. Under de senaste 20 åren har årsmedeltemperaturen ökat med 1,8 grader och årsnederbörden har ökat med 20 procent I slutet av seklet förväntas länets årsmedeltemperatur ha stigit med 4-5 grader. I Sverige förväntas temperaturen öka mellan 3-5 grader fram till Temperaturmönster som framträder i länet idag, med varmare förhållanden i lägre terräng och svalare på de mer höglänta områden, kvarstår i framtiden.

6 NEDERBÖRD Nederbörden i Sverige förväntas öka med % under detta sekel. Den största ökningen av nederbörden sker under vintern. De kraftiga regnen förväntas öka upp emot 30% i slutet av seklet. I Jönköpings län förväntas nederbörd under vintermånaderna öka med 60% i slutet av seklet. Under vår och höst förväntas en mindre ökning av nederbörden medan den under sommarmånaderna förblir densamma eller minskar. Stor regional skillnad på mängd nederbörd i Jönköpings län. Det regionala nederbördsmönstret över länet kommer inte förändras och nederbördsökningen i mm är störst i sydväst och minskar österut. Snötillgången minskar avsevärt efterhand som klimatet blir varmare. Perioden med snötäckt mark minskar redan i mitten av seklet med nästan 1 månad. Snöns maximala vatteninnehåll beräknas minska från dagens mm till mm vid seklets slut. Isläggningen i länets sjöar kommer generellt att ske senare och islossning tidigare, som en effekt av stigande lufttemperaturer. Mot slutet av seklet kommer flertalet år helt sakna islagda perioder. Avrinning och höga flöden kommer att öka främst i de västra delarna av länet. Vattentillgången kan minska sommartid. Kortare och mildare vintrar kommer att innebära kortare och tunnare beläggning av snö, is och tjäle. EXTREMA VÄDERHÄNDELSER OCH NATUROLYCKOR Extrema väderhändelser och naturolyckor såsom värmebölja, torka, skyfall, översvämningar, ras och skred förväntas bli allt vanligare och skogens känslighet för storm tros öka. Det finns ännu inget entydigt vetenskapligt underlag som visar på ändrade risker för kraftiga stormar i framtiden i Jönköpings län. Nya forskningsresultat kan dock komma att ändra denna slutsats i framtiden. ÖVRIGT Ett stort antal övriga klimatberoende förhållanden kommer också att förändras efterhand som klimatet ändras. Värmeböljor beräknas bli allt vanligare vilket ökar behovet av kyla i byggnader. Samtidigt pekar analyserna mot en successiv minskning av dagar med nollgenomgång av dygnstemperaturen samtidigt som uppvärmningsbehovet minskar då vintrarna blir mildare. Tjälen förväntas också tränga mindre djupt ner i marken i ett varmare klimat. Det mildare klimatet medför även en kraftig förlängning av vegetationsperioden i länet.

7

8 KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA INFRASTRUKTUR Vägar och järnvägar kan komma att påverkas av en ökad risk för översvämningar, erosion, ras och skred. Distribution av el, tele och it kan påverkas av en ökad risk för stormfällning av skog. TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Dricksvattenframställningen kommer att försvåras genom tidvis minskad vattentillgång, ökade vattentemperaturer i ytvattentäkterna och högre tillförsel av humus. Dammsäkerheten kan påverkas med förändrade flöden och kraftigare extremflöden. Uppvärmningsbehovet i byggnader förväntas minska, men kylbehovet väntas samtidigt öka. Då vissa utsatta grupper som gamla och sjuka är extra känsliga för höga temperaturer är det extra viktigt att tillse effektiv kylning i byggnader som sjukhus och äldreboenden. BEBYGGELSE Byggnader, dagvatten- och avloppssystem samt miljöfarliga verksamheter kan komma att påverkas av en ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion. Även ett fuktigare klimat och fuktigare marker kan påverka byggnadskonstruktioner och levnadslängd. AREELLA NÄRINGAR Jord- och skogsbruk kommer att få bättre förutsättningar genom förbättrade tillväxtförhållanden. Däremot kan problem med skadegörare, stormfällning, torka, brand och skyfall öka. Läckage av näringsämnen, bekämpningsmedel och humus kan öka med fuktigare marker och minskad tjäle vilket ställer nya krav på bruksmetoder. Ett varmare klimat kan även medföra ett behov av förändrat val av grödor och träslag. Fiskerinäringen förväntas få nya förutsättningar i och med en förändrad artsammansättning. Turistnäringen väntas få en uppsving under sommarhalvåret.

9 NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Klimatzonerna kommer förflyttas norrut till följd av det förändrade klimatet, vilket kommer påverka våra ekosystem och den biologiska mångfalden i stor omfattning. En försämrad vattenkvalitet (orsakad av direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna) kommer att påverka våra vattenmiljöer. Många av dagens arter och livsmiljöer kan komma att försvinna och nya få fäste. MÄNNISKORS HÄLSA Människors hälsa kan komma att påverkas främst genom en förändrad smittspridning och ökad temperatur (vilket framförallt drabbar vissa utsatta grupper som gamla och sjuka). Förändrad smittspridning orsakas främst av nya utbredningsområden för smittobärare (som fästingar och andra djur), ökade risker för översvämningar, varmare badvattentemperaturer och förändrade förutsättningar för livsmedelshållning och hantering. Exempel på åtgärder som kan bli nödvändiga En förbättrad rening av dricksvatten Striktare livsmedelshållning Inrättande av kylanläggningar i byggnader (extra viktigt i sjukhus och äldreboenden) Förändringar i byggnadskonstruktion, lokalisering och dimensioneringsgrunder för bebyggelse Förändrade brukarmetoder i jord- och skogsbruk Ett förändrat vattenuttag Förändrade insatser för skydd av natur- och kulturvärden och människors hälsa Arbetet med klimatanpassning är ett långsiktigt arbete som bör resultera i att klimatförändringarnas påverkan inkorporeras i berörda samhällssektorers verksamheter och beslutsprocesser.

10 Arbetet med klimatanpassning berör många intressen och involverar flertal aktörer på olika nivåer. Ansvaret är fördelat mellan staten, Kommunen, Landstinget, företag och enskilda. SAMHÄLLSAKTÖRERS ROLLER OCH ANSVAR LOKALT Kommunernas ansvar omfattar flera viktiga verksamheter där klimatanpassning kan och bör ske. Exempel på sådana verksamheter är vatten- och avloppsanläggningar, energi- och avfallsanläggningar, sjukhus och vårdanläggningar samt skolor och omsorg. Kommunerna besitter planmonopol och har därmed en mycket viktig roll i arbetet med att anpassa samhället för ett förändrat klimat. Eftersom kommunerna ansvarar för många samhällsviktiga funktioner är det också kommunerna som många gånger blir den aktör som genomför de konkreta anpassningsåtgärderna. REGIONALT Förutom ansvaret att samordna och driva det regionala klimatanpassningsarbetet ansvarar Länsstyrelsen för samordning, analys, stödjande arbete, granskning, prövning och tillsyn inom många andra områden som berörs av klimatanpassning såsom naturvård, samhällsplanering, krisberedskap, social hållbarhet och lantbruk. Det är relevant att beakta klimatanpassningsbehovet inom samtliga dessa områden vilket gör myndigheten till en viktig aktör i arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Andra viktiga regionala aktörer i Jönköpings län är Regionförbundet i Jönköping som bland annat har ansvar för den regionala utvecklingsplanen.

11 NATIONELLT Ingen nationell myndighet har idag det övergripande ansvaret för klimatanpassningsfrågan men många av de centrala myndigheterna är inblandade i arbetet genom deras respektive sektorsansvar och arbetar med förebyggande åtgärder, ökad kompetens och kunskap samt verkar för bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. Arbetet med att ta fram bättre kunskapsunderlag och verktyg för kommunernas klimatanpassningsarbete pågår hos berörda myndigheter och inom olika forskningsprogram.

12 Foto: Smålandsbilder och Stock xchng

+5 GRADER. Klimatet förändras

+5 GRADER. Klimatet förändras +5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande planer, strategier etc Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande

Läs mer

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster Micael Bredefeldt Länsstyrelsen Norrbotten Enheten för samhällsskydd Anpassning till ett förändrat

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Sverige inför inför klimatförändringarna

Sverige inför inför klimatförändringarna Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet

Läs mer

Klimatanpassning i Örebro län

Klimatanpassning i Örebro län Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna! Klimatrisker och krisberedskap Välkomna! Praktikaliteter Wifi: använd guest inget lösenord Prata i mikrofon så att deltagarna via webben kan höra Presentationer och filmer kommer att läggas ut på webben

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Dricksvattenutredningen

Dricksvattenutredningen Dricksvattenutredningen Folke K Larsson Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Seminarium 31 maj 2016 - Direktiv 2013:75, 2014:73, 2015:54 - Delbetänkande SOU 2014:53 (materialfrågor) - Delbetänkande

Läs mer

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Klimatanpassning Energiomställning. Klimatanpassning. Vårt klimat. -det gäller oss i Västmanland

Klimatanpassning Energiomställning. Klimatanpassning. Vårt klimat. -det gäller oss i Västmanland Klimatanpassning Klimatanpassning Energiomställning Vårt klimat -det gäller oss i Västmanland FAKTA Cannabis (marijuana och hasch) är den överlägset vanligaste illegala drogen bland ungdomar. Vanligvis

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län Klimatanpassningsguide en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län www.fotoakuten.se Foto: Daniel Andersson Klimatet förändras - anpassning måste påbörjas Jordens klimat håller på att

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat? Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat? Reglabs årskonferens, 9 februari 2016 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Foto Halmstads kommun Vad händer med

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Klimatförändringar och samhället 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Vad händer med klimatet? Vad har vi observerat? Sveriges temperatur och nederbörd från1860

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig

Läs mer

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som 1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del

Läs mer

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,

Läs mer

Klimatanpassningsplan

Klimatanpassningsplan Anpassning till ett förändrat klimat Klimatanpassningsplan Process och verktyg Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram tre skrifter för att stödja och underlätta anpassningsarbetet till ett förändrat

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-

Läs mer

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa

Läs mer

Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län

Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län Klimatförändringar och konsekvenser i kronobergs län Foto istockphoto.com/tt Klimatanpassning att planera för ett förändrat klimat Extrema väderhändelser har under de senaste åren fått omfattande konsekvenser

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kulturarv för framtida generationer Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige Kallbadhuset i Varberg är ett exempel på en byggnad som kan komma att påverkas av både höjda havsnivåer och ökad nederbörd.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren

Läs mer

Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet

Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet Miljöbalkens definition av en damm En vattenanläggning vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material. Miljöbalken

Läs mer

Yttrande över remiss av Åtgärdsprogram Anpassning till ett förändrat klimat 2015-2019 Jönköpings län

Yttrande över remiss av Åtgärdsprogram Anpassning till ett förändrat klimat 2015-2019 Jönköpings län MISSIV 1(1) 2014-05-15 LJ 2014/410 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Yttrande över remiss av Åtgärdsprogram Anpassning till ett förändrat klimat 2015-2019 Jönköpings län Bakgrund Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344

Läs mer

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag

Läs mer

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika

Läs mer

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING Långsiktig planering för klimatanpassning Anna Vindelman Frida Lindberg INNEHÅLL Ansvar och skadeståndsrisken Viktiga länkar och mer information Klimatanpassning i fysisk

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Eriksson, miljöskyddshandläggare Elvira Laneborg, samordnare klimatanpassning 2011-09-29 Klimatanpassning Arbetet med att anpassa

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Klimatanpassning är angeläget

Klimatanpassning är angeläget Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsanalys

Klimat- och sårbarhetsanalys 1(6) Klimat- och sårbarhetsanalys Ärendet Efter remissbehandling av ärendet om klimat- och sårbarhetsanalys har synpunkter från nämnderna arbetats in i analysen. Det har totalt inkommit åtta yttranden,

Läs mer

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Foto: Göran Fält/Trafikverket Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna

Läs mer

Klimatanpassning in i minsta detalj

Klimatanpassning in i minsta detalj Klimatanpassning in i minsta detalj Trender i kommunala detaljplaner Pär Persson, Länsstyrelsen i Skåne. Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden Christina Wikberger och Ingmarie Ahlberg, Stockholms stad.

Läs mer

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203 Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203 Programpunkter Bakgrund Syfte & mål Hur gick vi tillväga? Resultaten Hur gick vi vidare

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Skåne till COP 21 Paris Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Therese Jephson, PhD Samordnare FoU Kommunförbundet Skåne Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Klimatanpassning i kustområdena

Läs mer

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/1-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för kulturmiljön i Blekinge med anledning av ett

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer