Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson"

Transkript

1 Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson

2 Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel utslagna pga. nedsatt fruktsamhet Dålig fruktsamhet är en subklinisk sjukdom - man ser inte förlusterna

3 Kostnader och intäkter under djurets livstid Mjölk Foder Uppfödning av kvigan Laktation 1 Laktation 2 Laktation 3 Kalv Kalv Kalv Utslagning

4 Generella fruktsamhetsmål Inkalvning av kvigan vid månaders ålder Genomsnittligt kalvningsintervall på 12-12,5 månader (spridning mellan djur d) Mindre än 7% utslagning pga. nedsatt fruktsamhet

5 Händelser från kalvning till dräktighet Kalvning Återhämtning Observation Behandling Insemination Dräktighet

6 Några faktorer som påverkar fruktsamheten Brunstkontrollen Stallmiljön Kalvningshygienen Djurhälsan Utfodringen

7 Ljus > 12 timmar ljus (dagtid) gav en veckas lägre ålder vid inkalvning samt 0,5 kg högre mjölkproduktion Nattljus (ledljus) gav en 4 dagar kortare kalvningsintervall och en 3% högre 60 D NR% (Reksen et al 1998)

8 Värme Värmeböljor kommer oftare och är intensivare Högproducerande mjölkkors reproduktion är speciellt känslig för höjd temperatur Risk för värmestress vid temperaturer på över 25 C Högproducerande kor på bete bör ha tillgång till skugga

9 Hög sjuklighet i besättningen ökar risken för dålig fruktsamhet Acetonemi Försenar återupptagande av äggstocksaktivitet, äggstockscysta Klövproblem Kortare brunster, svagare brunstsymtom Infektioner Fosterdöd, kastningar Kalvningsproblem Kvarbliven efterbörd, livmoderinflammationer

10 Samband mellan klinisk mastit och fruktsamhet Dräktighetsprocenten per insemination halverades vid akut mastit efter första AI. Klinisk mastit resulterar i frisättning av endotoxiner (bakteriegifter) vilka i sin tur kan ge prostaglandinfrisättning och fosterdöd.

11 Samband mellan klövhälsa och fruktsamhet (Manske m fl. 2002) 2963 mjölkkor i 102 besättningar i sydvästra Sverige. Klövsulesår registrerades vid klövverkning. Fynden relaterades till semin-data. Kor med kövsulesår hade: Lägre dr % vid första AI 2% längre kalvningsintervall Högre behandlingsincidens för utebliven brunst.

12 Samband mellan utfodring och fruktsamhet Djup och långvarig negativ energibalans fördröjer den första brunsten och ökar risken för äggstockcystor För mycket protein och obalans mellan protein och energi (höga urea värden) ökar risken för omlöpningar Överfeta kor vid inkalvning ökar risken för kvarbliven efterbörd och andra sjukdomar

13 Utfodringens samband Foder konsumtion Mjölkprod. 0 Energibalans Kroppsvikt Negativ energibalans

14 Hullbedömning är ett bra FÖRLUST instrument I PARAMETER för att få kontroll över utfodringen HULLPOÄNG 0,5 0,5-1 1 Kalvning-1a ägglossning (dagar) KFI (dagar) Dr% 1a AI Tumregler: Vid kalvning: ej högre hullpoäng än 3,5-4 Laktation: ej lägre hullpoäng än 2,5 Max en hullpoängs förlust de första 6 veckorna efter kalvning

15 BRUNSTKONTROLLEN - DEN VIKTIGASTE SKÖTSELFAKTORN! En missad brunst = minst 21 dagars försenad kalvning Medelbesättningen missar 4 av 10 brunster Anledning: Många djur har korta brunster

16 ANDEL KOR Variation i brunstens längd mellan raser och individer (Data från Virginia Tech Dairy Cattle Center) <4 tim 4-8 tim 8-10 tim >10 tim HOLSTEIN JERSEY

17 Andel upptäckta brunster i relation till antal brunstkontrolltillfällen Antal brunstkontrolltillfällen per dygn Andel upptäckta brunster i förhållande till totalt antal brunster* 1 26% 2 48% 3 57% 4 70% * Baserat på progsteronmätningar

18 Systematik i brunstkontrollen! 2. Överblick Vilka djur avviker? 1. Kontroll på brunstkalende r och i anteckningsbo k vilka djur som kan vara aktuella 3. Studera symtomen hos varje djur 4. Gå i närkamp, provocera ståreflex 5. Notera!

19 När? I samband med morgonmjölkning På förmiddagen då korna lagt sig På eftermiddagen innan utfodring Sent på kvällen

20 Hjälpmedel Brunstkalender är ett måste. Flera färger underlättar Andra hjälpmedel är tryck- (Estrus Alert) och rörelsemätare (Heatime)

21 Praktiska råd för brunstkontroll Kontroll 4 ggr per dag Max. 8 timmar mellan tillfällena Avsätt tid för brunstkontroll Använd brunstkalender och anteckningsbok och ev. andra hjälpmedel. Lär brunsttecken och seminera mera (upptäck fler brunster) Dräktighetsundersök regelbundet Fastställ rutiner för arbetet (SOP:ar)

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa

Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings

Läs mer

Herd Navigator och fruktsamhet

Herd Navigator och fruktsamhet Herd Navigator och fruktsamhet 1. Fruktsamhet För en effektiv och lönsam fruktsamhet i en mjölkkobesättning krävs rutin, tidskrävande manuell brunstpassning och noggrann timing vid artificiell inseminering.

Läs mer

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur

Läs mer

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen

Läs mer

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC SAKEN I KORTHET! Även om mycket få besättningar ännu kan hävda att de aldrig haft en ko med kalvningsförlamning, så är det en sjukdom som minskat i förekomst de

Läs mer

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Anders Herlin Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Agenda Introduktion Precisionsdjurhållning De nya verktygen sensorerna som fångar upp Exempel

Läs mer

ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST. Proaktiv driftsledning

ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST. Proaktiv driftsledning ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST Proaktiv driftsledning Herd Navigator ger dig information om hur du kan förbättra besättningens resultat och produktivitet, så att du kan bibehålla din konkurrenskraft

Läs mer

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod

Läs mer

Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd

Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd PARLOUR MILKING HERD NAVIGATOR FEEDING WAGON VMS, VOLUNTARY MILKING SYSTEM AUTOMATIC MILKING ROTARY OPTIMAT Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd MANAGED BY Herd Navigator

Läs mer

Room Service för en ko

Room Service för en ko Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Innehåll Sammanfattning...4 Resultaten i korthet...5 Juver...5

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor

Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor Katarina Sandelin Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet,

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

KONS FERTILITET KOSTNADER OCH ÅTGÄRDER

KONS FERTILITET KOSTNADER OCH ÅTGÄRDER Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2003/05:3 KONS FERTILITET KOSTNADER OCH ÅTGÄRDER THE FERTILITY OF THE COW- THE EXPENSES AND MEASURES Annette Andersson Handledare: Chefsveterinär Marianne Jönsson,

Läs mer

1 Bevisets utskriftsdatum.

1 Bevisets utskriftsdatum. Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.

Läs mer

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna

Läs mer

Produktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar

Produktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen en studie av 18 norrländska mjölkgårdar Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Produktionsnyckeltal och

Läs mer

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World

Läs mer

Se pengarna i din friska besättning

Se pengarna i din friska besättning Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet

Läs mer

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 Handledning Indata via Webb - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 www.vxa.se I Innehållsförteckning 1 Kapitel 1 Provmjölkning 1 Steg 1 Ny provning...

Läs mer

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från

Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från Nyckeltal Enhet Formel och Koder Indata från Kalvdödlighet (kvigor) 1-60 dagar kvigkalvarna antal kvigkalvar i åldern 1-59 dagar som dött under perioden -----------------------------------------------------------------------

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien

Läs mer

Lönsam mjölkproduktion

Lönsam mjölkproduktion Lönsam mjölkproduktion ALPRO driftsledningssystem Din lösning varje dag ALPRO är driftsledningssystemet som förser dig med daglig information om din mjölkproduktion. ALPRO-anslutna system ger automatiserad

Läs mer

Arbetsrutiner och brunstkontroll på stora mjölkgårdar

Arbetsrutiner och brunstkontroll på stora mjölkgårdar Arbetsrutiner och brunstkontroll på stora mjölkgårdar Tea Hagman Examensarbete för agrolog (YH)-examen Utbildningsprogrammet för lantbruksnäringarna och landskapsplanering Raseborg 2014 EXAMENSARBETE Författare:

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Brunstvisningsförmåga hos mjölkkor - en beteendenstudie

Brunstvisningsförmåga hos mjölkkor - en beteendenstudie Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Brunstvisningsförmåga hos mjölkkor - en beteendenstudie Klara Smedberg Uppsala 2011

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING.  Det intelligenta öronmärket SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING Det intelligenta öronmärket Realtids övervakning av var dina kor är Pålitlig brunstbevakning Idisslingsövervakning www.smartbow.at SÅ LÄTT ATT HITTA SINA DJUR Realtids

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas

Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige DISPOSITION 1988 års

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Ger dig bättre kontroll

Ger dig bättre kontroll www.delaval.se DelPro för båsladugårdar Det integrerade driftsledningssystemet för mjölkproduktion DeLaval är ett varumärke i DeLaval-gruppen. Rätt till konstruktionsändringar förbehålles. Art.nr 6228186560(S1)0712

Läs mer

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox och går med kon i tre dygn. Lantbrukaren ingriper endast

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Optimera djurhälsa och mjölkmängd Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern.

Anlagspar I våra gener sitter anlagen parvis, ett från fadern och ett från modern. Ordlista Additiv genetisk variation Variation, dvs. skillnader mellan djur, som beror på enskilda geners uttryck. Effekten av de två genvarianterna läggs ihop, avkomman blir i medeltal som genomsnittet

Läs mer

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced

Läs mer

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3 I den här broschyren har vi samlat information du behöver för din djurhållning som mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat och trygghet i din produktion

Läs mer

Praktiska tips. vid rutinbesöken. För dig som arbetar med Besättningsservice

Praktiska tips. vid rutinbesöken. För dig som arbetar med Besättningsservice Praktiska tips vid rutinbesöken För dig som arbetar med Besättningsservice Praktiska tips vid rutinbesöken Våra besök i Besättningsservice kan se olika ut. För att kunden ska känna sig riktigt nöjd är

Läs mer

Instruktionsbok. Överföring av data mellan ALPRO version 6.6x och Postmästaren

Instruktionsbok. Överföring av data mellan ALPRO version 6.6x och Postmästaren Instruktionsbok Överföring av data mellan ALPRO version 6.6x och Postmästaren 070101 Innehållsförteckning Sidan 1. Vad behövs för att det skall fungera? 3 2. Vilka uppgifter kan kommuniceras? 3 3. Födelseidentitet

Läs mer

Samma celltal, nya bakterier?

Samma celltal, nya bakterier? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Samma celltal, nya bakterier? Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB hakan.landin@svenskmjolk.se Celltalen är högre än

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING

KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING CALVING INTERVAL BETWEEN 1: ST AND 2: ND LACTATION MEANING FOR YIELD Kristian Gustafsson

Läs mer

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor

Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk och Signaler Djurvälfärd - djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Uppdaterat av Erik Engelbrekts,

Läs mer

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Dikor Götala.  Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet

Läs mer

Registrering och avel för brunstvisningsförmåga hos mjölkkor

Registrering och avel för brunstvisningsförmåga hos mjölkkor Registrering och avel för brunstvisningsförmåga hos mjölkkor Av Therese Fernqvist Engelsk titel: Recording and breeding for ability to express oestrus in dairy cattle Handledare: Britt Berglund Inst. för

Läs mer

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se

Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste

Läs mer

Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat

Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna annica.hansson@vxa.se margareta.batelsson@vxa.se Med fullfoder avses foder där samtliga fodermedel

Läs mer

We make sustainable food production possible

We make sustainable food production possible We make sustainable food production possible Effektiv mjölkproduktion I ett förändrat klimat Hur når vi dit? Mjölkkor i ett förändrat klimat Charlotte, DeLaval International 2 Agenda Hur reagerar mjölkkor

Läs mer

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt 1 Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja Om Det Utföres På fel sätt 2 1 Lite statistik - Ca 300 arbetsolyckor med djur rapporterade/år Nötkreatur 70 st/år, 60 % män häst 100 st/år, 75% kvinnor

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23

Läs mer

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,

Läs mer

Jakten på den hemliga doften

Jakten på den hemliga doften DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Jakten på den hemliga doften Kristina Nordéus, VMD kristina.nordeus@slu.se Brunstpassning är en avgörande faktor för hög reproduktionseffektivitet

Läs mer

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen

Dödlighet för mjölkkor och faktorer som. påverkar dödsfallsfrekvensen Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Dödlighet för mjölkkor

Läs mer

Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor?

Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Bakgrund till projektansökan Uthållig mjölkproduktion kräver uthålliga mjölkkor, och det finns många skäl till att

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi börjar med en tillbakablick på kors naturliga livsstil. Då födde korna sina

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet

Genomiska avelsvärden revolutionerar avelsarbetet Hans Stålhammar, VikingGene cs hasta@vikinggene cs.com Tre stora tekniska genombrott Teknikutvecklingen tar ibland stora steg framåt och påverkar därmed olika verksamheter. För nötkreatursavels del var

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Speglar djursjukdata verkligheten?

Speglar djursjukdata verkligheten? Speglar djursjukdata verkligheten? Marie Jansson Mörk Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, SLU Bakgrund Mål Studier Resultat Diskussion Bakgrund Nationell

Läs mer

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics

Husdjursstatistik2014. Cattle statistics 2 014 Husdjursstatistik2014 Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960

Läs mer

Husdjursstatistik Cattle statistics

Husdjursstatistik Cattle statistics 2 Husdjursstatistik2014015 Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Produktionskostnadskalkyl. December 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

2013 Husdjursstatistik. Cattle statistics

2013 Husdjursstatistik. Cattle statistics 2013 Husdjursstatistik Cattle statistics Innehåll Kokontroll... 6 KAP, Kött Avel Produktion... 6 Seminverksamhet med nötkreatur... 6 Djurhälsovård... 6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen 1960 2012...

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALV OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild

Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild Försäkringsvillkor Agria Nöt Enskild 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den försäkringstagare som anges på försäkringsbrevet i sin egenskap av ägare till djuret. Försäkringen gäller

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

BRUNSTKONTROLL + MANAGEMENT för SUNDA DJUR + HUR BEDÖMA HULLET

BRUNSTKONTROLL + MANAGEMENT för SUNDA DJUR + HUR BEDÖMA HULLET BRUNSTKONTROLL + MANAGEMENT för SUNDA DJUR + HUR BEDÖMA HULLET Brunstkontroll hos mjölkkor Jodie A. Pennington Professor - Dairy Mjölkkor ska kalva om regelbundet för att maximera vinst. Kort kalvnings

Läs mer

REDOGÖRELSE FÖR HUSDJURSORGANISATIONENS DJURHÄLSOVÅRD

REDOGÖRELSE FÖR HUSDJURSORGANISATIONENS DJURHÄLSOVÅRD REDOGÖRELSE FÖR HUSDJURSORGANISATIONENS DJURHÄLSOVÅRD 2008/2009 Förord Svensk Mjölks och husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete kokontrollåret 2008/2009 (2008-09-01 2009-08-31) har fortsatt kännetecknats

Läs mer

Studier av faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal

Studier av faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal Slutrapport SLF projekt nr V0730182. Studier av faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal Bakgrund Fruktsamheten eller reproduktionsförmågan hos mjölkkorna är en av de viktigaste faktorerna

Läs mer

Husdjursstatistik. Cattle statistics

Husdjursstatistik. Cattle statistics 2010 Husdjursstatistik Cattle statistics Innehåll Kokontroll...6 Foderplanering...6 KAP, Kött Avel Produktion...6 Seminverksamhet med nötkreatur...6 Djurhälsovård...6 Diagram 1. Anslutning till Kokontrollen

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen

Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen Av Magdalena Andersson Engelsk titel: The use of crossbred dairy cows in milk production Handledare: Karl-Johan Petersson Inst. för husdjursgenetik Examinator:

Läs mer

Sida 2 av

Sida 2 av Sida 2 av 12... 6... 7... 9... 10 Sida 3 av 12 Kokviga är en produktionsmodell som gör det möjligt att ta tillvara överskottskvigor som inte behövs till den egna rekryteringen i dikalvsbesättningen. Det

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten

Läs mer