Herd Navigator och fruktsamhet
|
|
- Lisbeth Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Herd Navigator och fruktsamhet 1. Fruktsamhet För en effektiv och lönsam fruktsamhet i en mjölkkobesättning krävs rutin, tidskrävande manuell brunstpassning och noggrann timing vid artificiell inseminering. Oupptäckt brunst är en stor bidragande faktor till låg fruktsamhet. Idag missas mer än hälften av alla brunster i besättningarna på grund av att för lite tid avsätts för manuell brunstpassning samtidigt som de högavkastande korna tenderar att visa svaga och kortvariga brunstsignaler (figur 1). Figur 1. brunstiga (O connor 1993). Oupptäckta brunster och inseminering av kor som inte är brunstiga resulterar i ekonomiska förluster för producenten till följd av förlängda kalvningsintervall och ökade kostnader i och med ytterligare inseminering. Forskning världen över visar att varje öppen dag, utöver den frivilliga väntetiden, kostar cirka 20 SEK, vilket i större besättningar kan innebära stora summor pengar. Vidare leder felbedömningar av kor med bristande fruktsamhet till att de slås ut av fel anledning. Det här innebär att otillräcklig brunstpassning är kostsamt för mjölkproducenten och kan anses vara den mest kritiska komponenten i det reproduktiva arbetet. Kor % Lågavkastande Högavkastande Ju mer tid som spenderas på manuell brunstkontroll, desto högre andel brunster upptäcks (Eerdebburg, 2008), men i dagens moderna mjölkproduktion räcker tiden sällan till. Därför har instrument för att övervaka brunstrelaterat beteende tagits fram (aktivitetsmätare och kombinerad aktivitets/bildigenkänningssystem). Det största problemet med instrumenten är dock brister i känsligheten, eftersom vissa kor inte blir mer aktiva i samband med brunsten. Dessutom kan kor visa aktivitet, trots att de inte är brunstiga, eller för att de redan är dräktiga Kort låg Kort hög Lång låg Lång låg Figur 1. Högavkastande mjölkkor visar korta brunster med låg aktivitet (Lopez et al., 2004) Dessutom visar forskning gjord på halter av hormonet progesteron i mjölk, att upp till 15 procent av de kor som insemineras inte är En annan lösning kan vara att göra ett snabbtest av mjölken för att analysera progesteronhalten på aktuella kor. Men snabbtesten innebär också en ökad arbetsbelastning under mjölkningen, när lantbrukaren vill koncentrera sig på mjölkning, tillsammans med brister i testresultaten. Dessutom ger inte brunstpassning och enskilda progesteronprover en fullständig detektion av brunst och tar inte hänsyn till reproduktiva tillstånd, såsom cystor i äggstockar, utebliven brunst, bekräftad dräktighet och upptäckt av kastningar.
2 2. Herd Navigator och fruktsamhet Konceptet Herd Navigator TM skiljer sig i hög grad från traditionellt arbete för fruktsamhet, där upptäckten av brunster är beroende av visuella observationer och/eller aktivitetsmätare, och där diagnostiseringen av andra reproduktiva tillstånd är beroende av rektala undersökningar. Kons ägglossningscykel kontrolleras av flera olika hormoner som styr utvecklingen och frigörandet av ett ägg med ungefär 21 dagars mellanrum. Herd Navigator TM tar mjölkprover för analys av därktighetshormonet progesteron som bildas i en struktur som kallas Corpus Luteum (gulkropp) i äggstockarna. Gulkroppen bildas strax efter brunst, då en oocyt (ägg) frigörs från äggstocken. Gulkroppen producerar ökande mängder progesteron efter brunsten. Hos kor som inte blivit dräktiga upphör produktionen cirka 19 dagar efter senaste brunst, och kon blir då brunstig på nytt. Hos dräktiga kor är produktionen av progesteron fortsatt hög vilket krävs för fortsatt dräktighet (figur 2). Modellen för fruktsamhet antar att kon är i ett av tre steg (se figur 3). Efter kalvning har kon låga halter av progesteron, till dess att hon återgår i ägglossningscykeln dagar efter kalvning. Detta är status 0, utan brunst. Så fort första ägglossningen har skett ökar halten av progesteron och modellen ändrar till status 1, i cykel, och börjar söka efter nästa brunst. När brunsten har upptäckts kommer kons status att ändras till status 2, potentiellt dräktig (även om ingen inseminering sker). Om modellen dag 5 efter brunst känner av att kon inte har blivit inseminerad/betäckts, kommer den att återgå till status 1. Har kon däremot inseminerats/betäckts kommer modellen att utvärdera sannolikheten för en kommande dräktighet. Figur 2. Figur 3. Första brunst Dagar sedan ägglossning Figur 2. Koncentrationer av progesteron i mjölken före och efter ägglossning (dag 0) hos kor som blivit (heldragen linje, fyllda rutor) eller inte blivit (streckad linje, tomma cirklar) dräktiga under ägglossning (Friggens et al., 2007). Dagar från kalvning Figur 3. Kons tre reproduktiva stadier. Status=0 är perioden utan brunst. När kon kommer i Status=1 har den påbörjat ägglossningscykeln och i Status=2 är kon potentiellt dräktig. Härifrån kan kon antingen stanna i Status=2 om hon är dräktig, eller gå tillbaka till Status=1. Herd Navigator TM tar mjölkprover för analyser av progesteron med varierande intervall under brunstcykeln, där intervallen blir kortare i anslutning till en ny brunstperiod. Modellen kan inte identifiera den första brunsten i den tidiga laktationen, då koncentrationerna av progesteron till en början är väldigt låga för att sedan öka. Den här brunsten används inte av lantbrukaren, men modellen kommer nu att veta att brunsten har ägt rum och vara observant på nästa brunst runt 21 dagar senare. Direkt efter en brunst tar modellen prover ungefär dag 5, 9 och 14 för att bedöma om kon har blivit dräktig eller utvecklat follikelcystor (se avsnitt 5). Modellen tar också frekventa prover efter dag 18 i brunstcykeln för att identifiera nästa brunst. Med Herd Navigator TM påbörjas insamlingen av prover 20 dagar före den frivilliga väntetiden för att modellen ska kunna uppskatta i vilket stadium kon befinner sig.
3 En grundläggande översikt visas i figur 4. Modellen drivs av progesteronkoncentrationerna som är utjämnade för att ta bort naturligt förekommande, biologiska störningar från mätningarna av progesteron. Flera manuella inmatningar till modellen hjälper till att hålla reda på kornas reproduktiva status. Datan för insemineringar är speciellt viktig och noggrann hantering av data är därför av stor betydelse, och alla händelser, speciellt med avseende på inseminering, ska rapporteras till driftledningssystemet direkt. Extern kontroll av ägglossning kan antingen vara manuell registrering av en brunst eller data från en aktivitetsmätare. I och med den nya informationen gör modellen en ny körning för att antingen bekräfta eller dementera informationen. Även manuella dräktighetsbedömningar kan göras. Utdata från modellen visas på den högra sidan av modellen och beskrivs i detalj nedan. Tester av modellen för fruktsamhet visar att mer än 95 % av alla brunster kan hittas. Figur 4. Progesteron poutlier pnormal pslope Change plevel Shift Utjämnad nivå Utjämnad kurva Nyligen kalvad Status = 0 (icke cyklisk) - Risk för utebliven brunst - Dagar till nästa prov Dagar till nästa prov Risk för utebliven brunst Dagar från kalvning Ras Fruksamhetsstörningar Status = 1 (cyklisk) - Risk för Lutein-(gulkropps-) cysta - Risk för Follikelcysta - Cyklisk - Sannolikhet för lyckad inseminering - Timing av inseminering Risk för cysta - Dagar till nästa prov Extern ägglossningsupptäckt Om cyklisk Cyklisk sannolikshetsfaktor A.I. Redords Dräktighetsförklarad Status = 2 (potentiellt dräktig) Sannolikhet för dräktighet Dagar till nästa prov Risk för ej dräktig Förväntad kalvning Figur 4. Översikt över modellen för att kunna förutsäga reproduktiv status. Den biologiska modellen med komponenter för var och en av de tre statusarna visas i den streckade rutan. Den statistiska modulen med utjämnade värden av progesteron visas i angränsning till progesterondata. In- och utdata är inringade. Pilen som pekar från dagar till nästa prov visar att värdet skickas tillbaka till mjukvaran för mjölkprovtagning.
4 Man bör vara medveten om att kor är individuella varelser. Vissa kor visar brunstsignaler även om nivåerna av progesteron inte är särskilt låga. Detta visas i figur 5. I de här fallen varnar inte Herd Navigator TM för brunst. Om brunsten har observerats, kommer progesteronkurvan att bekräfta observationen. Å andra sidan kan en observerad brunst utan en sänkning av mängden progesteron avslås. Det här ses främst hos kor som har blivit inseminerade under den föregående brunsten och som nu är dräktiga. De här korna ska inte insemineras. 4. Brunstpassning När koncentrationerna av progesteron sjunker under 5 ng/ml, utlöser modellen för fruktsamhet ett brunstlarm. Samtidigt informerar modellen om sannolikheten för en lyckad inseminering (0-100%). Den här siffran har beräknats i modellen utifrån den tidigare cykelns maximala progesteronnivå och längd, äggets kvalitet samt miljön i livmodern. En sannolikhet under 10 % är en icke-produktiv brunst och kon ska inte insemineras. Figur 5. Baserat på erfarenhet från testbesättningar är en lämplig inseminering timmar efter brunstlarmet, då korna är i balans. Vid brunstlarm efter morgonmjölkningen kan inseminering ske nästa dag, och vid brunstlarm efter kvällsmjölkningen kan inseminering ske två dagar senare. Figur 6 visar ideala tidpunkter för händelser i samband med brunstlarm. Figur 6. Figur 5. Ett exempel på en progesteronprofil med höga halter av progesteron under östrus. I det här fallet kommer modellen för fruktsamhet inte att larma för brunst (Friggens et al., 2008). 3. De första progesteronmätningarna I de flesta besättningarna insemineras inte korna direkt efter kalvning. Speciellt inte i besättningar med högavkastande kor, där en ny ägglossningscykel ibland påbörjas först långt efter kalvning. Därför, kan starten för mätningar av progesteron ställas in manuellt i användargränssnittet för att passa den specifika besättningen. Vi rekommenderar en starttid på 20 dagar innan slutet på den frivilliga väntetiden för att modellen för fruktsamhet ska kunna registrera kons status innan den första inseminationen. Vidare kan en Standard Operations Procedure (SOP) integreras i användargränssnittet, som möjliggör specifika insemineringsregler för olika besättningar, baserat på antal dagar från senaste kalvning och den faktiska, daglig mjölkavkastningen (se avsnitt 10). Figur 6. Tidpunkter för händelser i samband med brunst. Observera att Herd Navigator TM utlöser ett brunstlarm cirka 12 timmar innan kon visar ståreflex, vilket innebär att inseminering bör ske timmar senare (omritad från O Connor, 1993)
5 5. Larm för follikelcystor Hos vissa kor förblir halterna av progesteron låga efter en brunstperiod (vid cirka 15 % av brunsterna), vilket tyder på att ägglossningen inte har ägt rum (figur 7). Majoriteten av dessa kor visar inga symptom och blir därför klassificerade som kor med tysta brunster. Med Herd Navigator TM kan dessa kor upptäckas och ett riskvärde högre än 90 % (standard riskvärdet för ett larm) visas 10 dagar efter brunstlarmet, vilket ger möjlighet till en tidig diagnos och behandling (hormonbehandling som framkallar ägglossning). Tester har visat att kon inte bör insemineras vid nästkommande brunst efter en behandling, eftersom dräktighetsprocenten då är mycket låg. 6. Larm för luteincystor (gulkroppscystor) Hos vissa kor i tidig laktation, återbildas inte gulkroppen i slutet av brunstcykeln som förväntat (Figur 8). Det här sker hos cirka 5 % av korna och innebär att den kvarvarande gulkroppen producerar stora mängder progesteron och att progesteronkurvan förblir hög. Modellen för fruktsamhet räknar med en ny brunst 21 dagar efter den senaste brunsten, och om progesteronet fortfarande är högt dag 25, larmar modellen för en luteincysta. Figur 8. Hos extremt högavkastande kor i tidig laktation, kan progesteronvärdena vara naturligt låga tills dess att mjölkavkastningen sjunkit till under 40 kg. Chansen för att dessa kor ska bli dräktiga är väldigt låg och vi rekommenderar att Standard Operation Procedure (SOP) för inseminering för dessa kor ska vara att inte inseminera innan mjölkavkastningen har sjunkit. Figur 7. Figur 8. Progesteronkurvan indikerar en luteincysta (DelPro användargränssnitt). Ett brunstlarm den 20:e november, 2009, följs av en luteincysta. Kon behandlas, och ett nytt brunstlarm kommer den 28:e december, följt av en inseminering. En luteincysta medför ofta en inflammation i livmodern (endometrit). Därför ska dessa kor undersökas rektalt och behandlas med luteolytiska hormoner (prostaglandiner). Figur 7. Progesteronkurvan indikerar en follikelcysta (DelPro användargränssnitt). Ett brunstlarm den 5:e januari följs av låga värden av progesteron: Den röda triangeln indikerar ett brunstlarm och den blåa fyrkanten indikerar en insemination. Om Herd Navigator TM larmar för en luteincysta på en ko som är inseminerad, ska kon dräktighetsundersökas så snart som möjligt. Om kon är dräktig ska det rapporteras till systemet för att ta bort larmet för luteincystan. Det här händer då och då, antingen på grund av att inseminationen har skett vid fel tidpunkt eller sen rapportering av insemineringen, eller på grund av en långsam utveckling av progesteron, vilket gör att modellen för fruktsamhet räknar med att chansen för dräktighet är låg. Vi rekommenderar att kon dräktighetsundersöks manuellt om ett larm för en luteincysta har utlösts efter insemination. Systemet för Herd Management har filter som gör det möjligt att sortera ut potentiellt dräktiga kor från kor med luteincystor.
6 7. Larm för utebliven brunst Mjölkkor förväntas återgå i cykel dagar efter kalvning. Om mätningarna av progesteron börjar dag 40 efter kalvning, kommer det första larmet för utebliven brunst dag 50, så att modellen hinner känna av utvecklingen av progesteron (Figur 9). I vissa fall kan koncentrationen av progesteron vara låg under de första dagarna av mätning eftersom kon är i mitten av en brunstperiod och ett larm vore då olämpligt. Figur Övervakning av dräktighet Hos inseminerade kor, noterar modellen utvecklingen av progesteron. Om koncentrationen av progesteron är hög 30 dagar efter inseminering, antar modellen att kon är dräktig och larmar för dräktighet. Systemet följer nu kon i ytterligare 25 dagar för att undersöka dräktighet. Under den här perioden sker 95 % av alla fall av fosterdöd och kastningar och kon är med största sannolikhet dräktig (Forar et al., 1996). Om användaren misstänker eller upptäcker en kastning efter den här perioden, och kon fortfarande är i mätningsfönster (vanligen dagar efter kalvning), kommer systemet att starta nya mätningar av progesteron, för att förbereda inför en andra inseminering. Figur 9. Ett exempel på en ko med utebliven brunst. Det är meningen att den här kon ska påbörja sin cykel men fortfarande, fram till 70 dagar efter kalvning, har ingen ökning av progesteronkoncentrationerna skett. Dag 70 efter kalvning sker den första ägglossningen, och kon kommer in i cykeln. Vid ett larm för utebliven brunst ska kon undersökas så fort som möjligt för att ta reda på om hon inte har kommit in i cykeln än, eller om en follikelcysta utlöser larmet. Vid utebliven brunst kan inte mycket göras förutom att vänta på att kon kommer in i cykeln, och alla försök att inseminera djuret vid visad brunstaktivitet är icke-produktivt. 9. Larm för tidig fosterdöd/kastning I vissa fall (10-20 %) kan en dräktig ko förlora embryot och återgå i brunst. Majoriteten av de här fallen inträffar kring dag 30 i dräktigheten och kan orsakas av flera faktorer, inklusive inseminering vid fel tidpunkt och icke livsdugliga foster. I traditionellt arbete för fruktsamhet klassas de här fallen som förlängda brunstcykler, dvs. brunst i perioden dagar efter senaste brunst. Herd Navigator TM upptäcker de här fallen och larmar för tidig embryonal förlust eller kastning. På så vis vet användaren att kon var dräktig men förlorade fostret. Erfarenheter från besättningar med Herd Navigator TM visar att inseminering inte ska ske vid nästa brunst eftersom dräktighetsprocenten då är låg (runt 15 %).
7 10. Standard Operating Procedures (SOPs) för inseminering I dagens moderna mjölkkobesättningar kan den frivilliga väntetiden bero på laktationsnummer och kornas befintliga avkastning. Laktationskurvan är väldigt jämn, vilket gör att det inte är lika viktigt att kon insemineras i början av laktationen. Dessutom, innebär en väldigt hög mjölkavkastning att äggstockarnas normala funktion blir lidande. Därför väljer många användare av Herd Navigator TM att ta fram SOPar som tar hänsyn till de här faktorerna. I användargränssnittet kan man ta fram SOPar som är anpassade till besättningens avelsstrategier. Om ett brunstlarm inte uppfyller kraven för inseminering kommer det ändå att visas, men det kommer inte att finnas någon instruktion för inseminering i samband med larmet. Figur 10 visar ett typiskt exempel på en SOP för inseminering. Figur 10. Start Utslagsko Nej HN brunst-larm Ja DIM >50 Ja Sannolikhet att insemineringen lyckades > 40% Ja Inseminera timmar efter larm Figur 10. Exempel på en SOP för fruktsamhet. SOPen tar hänsyn till antal dagar i laktation och sannolikheten för en lyckad inseminering. SOPen kan tas fram i användargränssnittet.
8 11. Referenser Eerdenburg, F.J.C.M Oestrus detection i n dairy cattle - How to beat a bull. Veterinary Quarterly. Vol. 30, Supp. 1. Forar, A.L., J.M. Gay, D.D. Hancock & C.C. Gay Fetal loss frequency in ten Holstein dairy herds. Theriogenology, 45, Friggens, N.C. & M.G.G. Chagunda Prediction of the reproductive status of cattle on the basis of milk progesterone measures: model description. Theriogenology 64, Friggens, N.C.; M. Bjerring, C. Ridder, S. Højsgaard & T. Larsen Improved Detection of Reproductive Status in Dairy Cows Using Milk Progesterone Measurements. Reprod. Dom. Anim. 43 (Suppl. 2), Lopez, H., LD Satter and MC Wiltbank Relationship between level of milk production and estrous behaviour of lactating dairy cows. Animal Reproduction Sci. 81: O Connor, M.L Heat Detection and Timing of Insemination for Cattle. Penn State College of Agricultural Sciences. Extension Circular 402, 19 pp.
Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson
Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel
Läs merTre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms
Läs merTre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms
Läs merDikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk
Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans
Läs merRegistrering och avel för brunstvisningsförmåga hos mjölkkor
Registrering och avel för brunstvisningsförmåga hos mjölkkor Av Therese Fernqvist Engelsk titel: Recording and breeding for ability to express oestrus in dairy cattle Handledare: Britt Berglund Inst. för
Läs merACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST. Proaktiv driftsledning
ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST Proaktiv driftsledning Herd Navigator ger dig information om hur du kan förbättra besättningens resultat och produktivitet, så att du kan bibehålla din konkurrenskraft
Läs merHerd Navigator som sensorinstrument för fruktsamheten
för fruktsamheten annica.hansson@vxa.se Funktion med Herd Navigator Herd Navigator är e sensorinstrument som genom mätningar på mjölken kan bistå lantbrukaren med övervaknings- och managementarbetet av
Läs merHerd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd
PARLOUR MILKING HERD NAVIGATOR FEEDING WAGON VMS, VOLUNTARY MILKING SYSTEM AUTOMATIC MILKING ROTARY OPTIMAT Herd Navigator fokusera på rätt ko, vid rätt tidpunkt, med rätt åtgärd MANAGED BY Herd Navigator
Läs merKan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion
Läs merMöjligheterna att anpassa individuella kalvningsintervall baserade på skattad uthållighet av mjölkproduktionen
Slutredogörelse för Projekt nr 0030037 (Dnr SLF 156/00) Möjligheterna att anpassa individuella kalvningsintervall baserade på skattad uthållighet av mjölkproduktionen Huvudsökande: Britt Berglund, Inst.
Läs merAtt lyckas med parningen.
Att lyckas med parningen. Catharina Linde Forsberg Det finns många möjliga anledningar till att en tik inte blir dräktig efter parning. En av de vanligaste är att den helt enkelt parades på fel dag i löpningen.
Läs merLönsam mjölkproduktion
Lönsam mjölkproduktion ALPRO driftsledningssystem Din lösning varje dag ALPRO är driftsledningssystemet som förser dig med daglig information om din mjölkproduktion. ALPRO-anslutna system ger automatiserad
Läs mer1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN. Dinolytic vet. 5 mg/ml injektionsvätska, lösning
PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Dinolytic vet. 5 mg/ml injektionsvätska, lösning 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller: Aktiv substans: Dinoprosttrometamol
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag
Läs merGer dig bättre kontroll
www.delaval.se DelPro för båsladugårdar Det integrerade driftsledningssystemet för mjölkproduktion DeLaval är ett varumärke i DeLaval-gruppen. Rätt till konstruktionsändringar förbehålles. Art.nr 6228186560(S1)0712
Läs merBrunstvisningsförmåga hos mjölkkor - en beteendenstudie
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Brunstvisningsförmåga hos mjölkkor - en beteendenstudie Klara Smedberg Uppsala 2011
Läs merBrunstvisningsförmåga hos SRB- och Holsteinkvigor
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Brunstvisningsförmåga hos SRB- och Holsteinkvigor Camilla Mattsson Examensarbete / SLU, Institutionen för husdjursgenetik
Läs merNötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar
Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter
Läs merVad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se
Vad kostar dålig klövhälsa? Markus Oskarsson Svensk Mjölk, Box 210, 101 24 Stockholm Markus.Oskarsson@svenskmjolk.se Stor inverkan på mjölkföretagets ekonomi Klöv och bensjukdomar är bland de vanligaste
Läs mer1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN. Dinolytic vet. 12,5 mg/ml injektionsvätska, lösning för nötkreatur
PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Dinolytic vet. 12,5 mg/ml injektionsvätska, lösning för nötkreatur 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller: Aktiv substans:
Läs merOfrivillig barnlöshet utredning kvinnor
Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten
Läs merEffektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen
Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen Anders Herlin Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Agenda Introduktion Precisionsdjurhållning De nya verktygen sensorerna som fångar upp Exempel
Läs merSÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket
SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING Det intelligenta öronmärket Realtids övervakning av var dina kor är Pålitlig brunstbevakning Idisslingsövervakning www.smartbow.at SÅ LÄTT ATT HITTA SINA DJUR Realtids
Läs merKalvningsintervallets betydelse för laktationen hos mjölkkor
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Kalvningsintervallets betydelse för laktationen hos mjölkkor Johanna Olsson Uppsala 2018 Examensarbete 30 hp
Läs merANVÄNDARMANUAL BRUNSTKALENDERN
ANVÄNDARMANUAL BRUNSTKALENDERN VER 1.0 ANVÄNDARMANUAL BRUNSTKALENDERN 2015-04-20 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 2 1.1 App-version... 2 2 2.1 ANVÄNDARE OCH BESÄTTNING... 2 Inloggning... 2 2.2
Läs merKONS FERTILITET KOSTNADER OCH ÅTGÄRDER
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2003/05:3 KONS FERTILITET KOSTNADER OCH ÅTGÄRDER THE FERTILITY OF THE COW- THE EXPENSES AND MEASURES Annette Andersson Handledare: Chefsveterinär Marianne Jönsson,
Läs merArbetsrutiner och brunstkontroll på stora mjölkgårdar
Arbetsrutiner och brunstkontroll på stora mjölkgårdar Tea Hagman Examensarbete för agrolog (YH)-examen Utbildningsprogrammet för lantbruksnäringarna och landskapsplanering Raseborg 2014 EXAMENSARBETE Författare:
Läs merGenetisk variation i brunststyrka hos svenska mjölkkor
Institutionen för husdjursgenetik Genetisk variation i brunststyrka hos svenska mjölkkor av Ann-Sofie Hedberg Handledare: Anki Roth Examensarbete 272 Erling Strandberg 2005 Examensarbete ingår som en obligatorisk
Läs merSensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige
Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige 1 Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval, D&U konferensen 2015 Vad är Precision Livestock Farming (PLF)? Precision Livestock Farming: the use of advanced
Läs merIntensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?
Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav? Charlotte Hallén Sandgren, DeLaval International, KSLA 2015-11-10 Konsumenter från medelklassen vill ha mer 4,9 Rest of World
Läs merKan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet?
Slutrapport för projektnr V0530043 Kan analys av progesteron i kokontrollprover förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet? Huvudsökande: Karl-Johan Petersson, Institutionen för Husdjursgenetik, SLU Medsökande:
Läs merStudier av faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal
Slutrapport SLF projekt nr V0730182. Studier av faktorer som påverkar fruktsamheten och dess nyckeltal Bakgrund Fruktsamheten eller reproduktionsförmågan hos mjölkkorna är en av de viktigaste faktorerna
Läs merKorrekt inmatning för Uniform- Agri Mjölk > CDB
1 Korrekt inmatning för Uniform- Agri Mjölk > CDB För att ditt managementsystem ska kunna vara underlaget till rapportering till CDBjordbruksverket behöver inmatningen i Uniform- Agri vara så korrekt som
Läs merHandledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04
Handledning Indata via Webb - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 www.vxa.se I Innehållsförteckning 1 Kapitel 1 Provmjölkning 1 Steg 1 Ny provning...
Läs merPRODUKTRESUMÉ. Vaginalinlägg. Ett T-format inlägg bestående av ett progesteronimpregnerat silikonelastomermembran format över ett inert nylonrör.
PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Relmont vet 1,38 g vaginalinlägg för nötkreatur 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Aktiv substans: Varje inlägg innehåller progesteron
Läs merMetabolit- och hormonnivåer som tidiga markörer för fruktsamhet och produktionsstörningar
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Metabolit- och hormonnivåer som tidiga markörer för fruktsamhet och produktionsstörningar Karin Johansson Examensarbete
Läs merUltraljud vid tidig dräktighetsdiagnostik på nötkreatur en fältstudie för att bestämma lämplig undersökningsdag och frekvens på ultraljudsproben
Ultraljud vid tidig dräktighetsdiagnostik på nötkreatur en fältstudie för att bestämma lämplig undersökningsdag och frekvens på ultraljudsproben Carolina Carlsson Handledare: Birgitta Larsson Institutionen
Läs merSmarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM
Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM Kraftfodervagnar FW och FM DeLavals helautomatiska kraftfodervagnar FW och FM hjälper dig att maximera dina kors lönsamhet. Med en kraftfodervagn
Läs merProvmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter
Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen
Läs merKraftfodervagnar FW och FM smart utfodring för alla stallar
Kraftfodervagnar FW och FM smart utfodring för alla stallar Kraftfodervagnar FW och FM DeLavals helautomatiska kraftfodervagnar FW och FM hjälper dig att maximera dina kors lönsamhet. Med en kraftfodervagn
Läs merUppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar
Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet
Läs merAnvändarhandledning - Skogsappen
Användarhandledning - Skogsappen Detta dokument utgör användarhandledningen till mobilappen Skogsappen som tillhör tjänsten epiforest. E p i s c o p e M o n i t o r i n g S y s t e m s A B, D r o t t n
Läs merInstruktion för Beläggningsplan i IndividRAM
Instruktion för Beläggningsplan i IndividRAM En förutsättning för en ekonomisk mjölkproduktion är att det är rätt antal djur i ladugården. Tomma platser kostar pengar. Överbeläggning å andra sidan är ofta
Läs merKALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet KALVNINGSINTERVALL MELLAN 1: A OCH 2: A LAKTATIONEN BETYDELSE FÖR AVKASTNING CALVING INTERVAL BETWEEN 1: ST AND 2: ND LACTATION MEANING FOR YIELD Kristian Gustafsson
Läs merMenstruationscykeln kan delas in i fyra övergripande faser: 1. Menstruation 2. Follikelfasen 3. Ovulering 4. Lutealfasen
Menstruationscykeln I livmodern (uterus) finns livmoderslemhinnan (endometriet). Livmoderslemhinnan behövs för att ett befruktat ägg ska kunna fästa i livmoderväggen och ett embryo utvecklas. Livmoderslemhinnan
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs merSmittskydd - har vi råd att låta bli?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se
Läs merRäkna lönsamhet med bättre djurhälsa
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings
Läs merManual Skogsappen - Hemkomstkontroll
Manual Skogsappen - Hemkomstkontroll Detta dokument utgör användarhandledningen till funktionen hemkomstkontroll i mobilappen Skogsappen som tillhör tjänsten epiforest. E p i s c o p e M o n i t o r i
Läs merÅterrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012
Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish
Läs merKlövhälsoläget Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige
Klövhälsoläget 2018 Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige Ca 470 000 klövhälsoregistreringar 95 % av dessa rapporterades in digitalt Klövhälsoregistreringar
Läs merÄlgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Läs merArbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt
1 Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja Om Det Utföres På fel sätt 2 1 Lite statistik - Ca 300 arbetsolyckor med djur rapporterade/år Nötkreatur 70 st/år, 60 % män häst 100 st/år, 75% kvinnor
Läs merSe pengarna i din friska besättning
Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för
Läs merINVERKAN AV GOLV OCH HÄLTA PÅ BRUNSTBETEENDE OCH FRUKTSAMHET HOS KOR
1 INVERKAN AV GOLV OCH HÄLTA PÅ BRUNSTBETEENDE OCH FRUKTSAMHET HOS KOR THE INFLUENCE OF FLOORING AND LAMENESS ON ESTRUS BEHAVIOR AND FERTILITY IN DAIRY COWS Amer Albu-Mohammed. Självständigt arbete 15
Läs merDeLaval DelPro system 4.2 (VMS) Instruktionsbok
DeLaval DelPro system 4.2 (VM) Instruktionsbok A B B B C D E F G H J K L M N P Q R T T U V U O AC X Y Z AA AB 87493431 2014-02-03, Version 1 Bruksanvisning i original Innehållsförteckning äkerhetsföreskrifter...
Läs merStå- och liggtider för brunstdetektion i uppbundna system
JTI-rapport Lantbruk & Industri 356 Stå- och liggtider för brunstdetektion i uppbundna system en pilotstudie Mats Gustafsson Cecilia Lindahl Britt Berglund Hans Gustafsson JTI-rapport Lantbruk & Industri
Läs merNegativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Negativ energibalans sinkor/efter kalvning Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Disposition Varför är kor i negativ energibalans efter kalvning? -Vilka är konsekvenserna? -Bör målsättningen
Läs merOptimera djurhälsa och mjölkmängd
Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merKonivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1
Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merHandledning foderbudget
1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merHar storleken betydelse?
Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk
Läs merRoom Service för en ko
Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
Läs merIV Faroanalys vid råvaruproduktion
IV Faroanalys vid råvaruproduktion This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merDevelopment of an organic piglet production system where batch-wise breeding is made possible by exploring the natural physiology of the sow
Slutrapport 2018 till SLU EkoForsk för projektet Development of an organic piglet production system where batch-wise breeding is made possible by exploring the natural physiology of the sow Development
Läs merVarför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar
Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,
Läs merBesättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion
Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur
Läs mer1 Bevisets utskriftsdatum.
Ver.2 070215 TOLKNINGSGUIDE FÖR KAPs HÄRSTAMNINGSBEVIS 1 Bevisets utskriftsdatum. 2 BESTÄLLANDE BES., NAMN & ADRESS Beställande bes: om beställningen av beviset har gjorts med typ av beställning = Bruksid.
Läs merfertilitens naturalförlopp ovarialreserv
fertilitens naturalförlopp ovarialreserv Thomas Brodin Krusenberg april 2018 thomas.brodin@linne.se allmänt om (kvinnans) fertilitet och dess förlopp ovarialreserv, skattning av OR samband OR, fekunditet
Läs merLivslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Livslängd och utslagningsorsaker hos mjölkkor Katarina Sandelin Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet,
Läs merCowScout, Hals eller Fot. Förebud om fruktbara tider.
CowScout, Hals eller Fot Förebud om fruktbara tider. engineering for a better world GEA Farm Technologies Fruktbara tider med CowScout CowScout visar tillförlitligt när den bästa tiden för inseminering
Läs merWe make sustainable food production possible
We make sustainable food production possible Effektiv mjölkproduktion I ett förändrat klimat Hur når vi dit? Mjölkkor i ett förändrat klimat Charlotte, DeLaval International 2 Agenda Hur reagerar mjölkkor
Läs merTransitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige
Transitionskor Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige Transition vad är det Kons skifte mellan vila och laktation Högdräktig Kalvning Laktation Laktation Avsining
Läs merEtt barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet
Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men
Läs merAvel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning
Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merLars-Inge Gunnarsson. Ränneslöv/Skottorps Säteri. Nordisk Avlsværdivurdering
Lars-Inge Gunnarsson Ränneslöv/Skottorps Säteri Ränneslöv Ränneslöv/Skottorps Säteri *1085 hektar åker och bete *35 hektar skog *540 ägd, resten arrende Ränneslöv/Skottorps Säteri 1085 åker och bete *250
Läs merSlutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor?
Slutrapport projektnummer V1130034 Varför ökar inte livslängden hos svenska mjölkkor? Bakgrund till projektansökan Uthållig mjölkproduktion kräver uthålliga mjölkkor, och det finns många skäl till att
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Läs merLäkemedelsverkets farmakovigilansdag
Läkemedel för Veterinärt Bruk Velactis (Kabergolin) Farmakovigilansdagen 30 maj 2017 Peter Ekström Läkemedelssäkerhet Velactis (Kabergolin) authorisation suspended Nötkreatur (mjölkkor) Indikation; För
Läs merSjukdomsfrekvens och utslagningsorsaker hos kor med 12 respektive 15 månaders kalvningsintervall
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Sjukdomsfrekvens och utslagningsorsaker hos kor med 12 respektive 15 månaders kalvningsintervall
Läs merExpertgrupp fertilitet
Expertgrupp fertilitet 1 Expertgrupp fertilitet Flemming Thorup Chefsforskare, SEGES Danmark Johanna Fjelkner Grishälsoveterinär, Gård&Djurhälsan Lotta Henrysson tidigare Produktionsrådgivare, Gård&Djurhälsan
Läs merUtvärdering av Heatime i svenska mjölkkobesättningar En före- och efterstudie
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Utvärdering av Heatime i svenska mjölkkobesättningar En före- och efterstudie Viktor Almqvist Uppsala 2015 Examensarbete30
Läs merMjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson
Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning Koldioxid Ammoniak Ammoniak Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning
Läs merFågelkalendern - instruktion
Fågelkalendern - instruktion OBS! De rapporter som görs via denna app hamnar i Artportalen! För att kunna skicka in dina Fågelkalendern-rapporter måste du anmäla dig som fenologiväktare (intresseanmälan
Läs merÄgglossningstest för kvinnor
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper Ägglossningstest för kvinnor En möjlig metod att detektera LH-toppen vid ägglossning
Läs merProduktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015. ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund
Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 Oy Fram Ab, Vasa 2014 2 Produktionsuppföljning för
Läs merVi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.
Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat. Vi börjar med en tillbakablick på kors naturliga livsstil. Då födde korna sina
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs merUPPGIFT 1 V75 FIGUR 1.
UPPGIFT 1 V75 FIGUR 1. Varje lördag året om spelar tusentals svenskar på travspelet V75. Spelet går ut på att finna sju vinnande hästar i lika många lopp. Lopp 1: 5 7 Lopp 2: 1 3 5 7 8 11 Lopp 3: 2 9 Lopp
Läs merPilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion
DELRAPPORT Pilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion Projektledare: Professor Kristina Dahlborn, inst f anatomi, fysiologi och biokemi,
Läs merEn problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Från en dräktig kviga till 3 VMS på 12 månader Bakgrund Hedegård Gården brukar
Läs merIDROTTONLINE ANVÄNDARMANUAL ROTTNE IF
IDROTTONLINE ANVÄNDARMANUAL ROTTNE IF Version 1.2 2013-08-21 Innehåll Inloggning i Idrottonline... 3 Registrering av personer... 4 Registrering av ledare... 4 Nytt lösenord... 4 Registrering av spelare...
Läs mer