Praktiska tips. vid rutinbesöken. För dig som arbetar med Besättningsservice

Transkript

1 Praktiska tips vid rutinbesöken För dig som arbetar med Besättningsservice

2 Praktiska tips vid rutinbesöken Våra besök i Besättningsservice kan se olika ut. För att kunden ska känna sig riktigt nöjd är det viktigt att vi ser till att alla besök blir så rationella som möjligt. Det beror lika mycket på hur veterinären arbetar och som hur personalen förbereder besöken och assisterar vid dem. Här är konkreta och beprövade förslag på hur det kan göras: Den dagliga rutinkontrollen i ladugården: I kalvningsboxen kollar personalen/bonden följande: Allmänt välbefinnande (ögon, öron, ställning på huvud och hals, normala rörelser?) Aptiten (våmfyllnad, observation beteende vid utfodring) Bakdelen (onormala flytningar som luktar illa, gödselkonsistens) Temp vid misstanke om störning, om feber (39,5 grader): kolla juver och livmoder särskilt! I lösdriften Halta kor Kor med tom våm (varningstriangel) Kor med skador och tecken på utsatthet Kor som tas ur kalvningsboxen får halsband påsatta enligt detta system: GRÖNT för OK. GULT eller RÖTT för kor med avvikelser av något slag enligt personalens bedömning. Förekomst av riskfaktorer enligt Djur att undersöka. Fler sätt att hitta riskdjur: I mer avancerade managementsystem i gårdsdatorn Kor som mjölkat mindre än förväntat (sjudygnsmedeltalet) Obs: brunstiga kor! Kor som inte ökat mjölkmängd tillräckligt under första månaden efter kalvning Kor som inte ätit sin fulla kraftfoderranson Även kor med avvikande fett/protein kan upptäckas i vissa system I Kokontrollen eller KlaraKo Kor med avvikande fett/proteinkvot > 1,4 vid första provningen misstanke om ketos och fettlever! < 1,0 - misstanke om SARA (sur våm) Gult band används på några gårdar till 1:a kalvare eller till halta kor.

3 Besöksförberedelser på gården Gårdens personal skriver upp de kor som ska undersökas på protokollet tar också vid behov med djur från förra besökets uppföljningsdokument (Djuruppföljning) fyller i de första färgade kolumnerna samt aktuell mjölkmängd och temp om dessa uppgifter finns. tar djuren till låsbara grindar om möjligt På mindre gårdar kan det dock vara mer rationellt att undersöka dem i lösdriften. Då bör de djur som inte har halsband (t.ex. kor som inte visat brunst) vara märkta med färg. av veterinären Dagen innan besöket eller samma morgon kan det vara bra att ha en telefonkontakt om vilken tid besöket börjar och vilka djur som ska undersökas. KlaraKo. Hämta uppgifter från Kokontrollen till programmet. Nya siffror kan som regel hämtas c:a tre arbetsdagar efter provmjölkningen. Skriv ut följande arbetslistor: a. Högt celltal b. Saknar ins/ej dr-undersökt eller Fertilitet c. Kor som haft avvikande fett/protein (Sortera då på fett/ protein i Listan och använd print screen och klistra in i t.ex. Word) Webbrapporter kan tas ut även vid rutinbesök om behov finns.

4 Olika undersökningsrutiner för veterinären Rutinkontroll på nykalvade riskdjur och utsatta kor Allmäntillstånd (framifrån om möjligt): Öronställning, kolla även öronens temperatur Ögon Hållning av huvud och hals samt om ryggen är krökt (kyfos) Hudskador på nacke och framknän Auskultation: Lungor (dyspné, tachypné, biljud) Våm (kontraktion och våmfyllnad) Löpmage (d.v.s. plingljud) Bakdelen (med handske): Flytning (bedöm utseende och lukt!) Vulvaskador (efter svår förlossning) Gödsel (konsistens och smältningsgrad) Temp, om ej gjort av personal Hullbedömning Snabbundersökning av nykalvade kor På vissa gårdar vill de ha samtliga nykalvade undersökta. Upplever du det som för tidskrävande med ordinarie undersökning går det att istället göra en snabbkoll på mindre än en minut: Allmäntillstånd, misstanke om hypokalcemi Tecken på utsatthet: Skador, dammighet, krokig rygg etc. Hull Våmfyllnad Flytning på de nykalvade ev. temp och CMT Gödsel (om möjligt) Fråga om mjölkmängd! Undersökningen utvidgas förstås om man har en speciell misstanke. Juver: CMT vid behov Ketostest t.ex Portacheck BHB vid misstanke om klinisk ketos Blod: BHB test vid särskild misstanke Annan blodtest Djur som är uttagna för höga celltal CMT testas och provtas vid behov

5 Behandlingsförslag vid olika tillstånd: Observera att alla djur inte behöver behandling! Ketos (helst efter ketonmätning eller annars vid misstanke): Propylenglykol (Ppg) eller annan glykogen substans som bryter av fettkatabolismen, i en stötdos en eller två gånger dagarna efter varandra. Kalciumpropionat kan användas om man konstaterat eller misstänker samtidig hypocalcemi. Tom våm (låg konsumtion): liter vatten i våmpump. Fodertillskott enligt ovan tillsatt efter behov Kvarbliven efterbörd (utan feber): Ppg och kalcium per os om misstanke finns på en bakomliggande immunsuppression beroende på subklinisk ketos eller hypokalcemi. Inte antibiotika! Se mild metrit nedan! Mild metrit (definierat som onormala och illaluktande lockieflöden utan feber): Propylenglykol, Kalcium och gärna även vatten. Inte antibiotika! Detta är ingen behandlingskrävande sjukdom i sig men kan, liksom kvarbliven efterbörd, ses som ett tecken på nedsatt immunförsvar och utdraget inflammatoriskt tillstånd. Orsaken kan ligga i nedsatt foderkonsumtion, annan sjukdom, smärta etc. Infektionsämnena är inte problemet så mycket som själva inflammationen. NSAID kan övervägas. Metrit med feber (> 39,5 vid normal omgivningstemp) och/eller stört allmäntillstånd: Som ovanstående samt antibiotika och NSAID. Allmäntillsståndet avgör. Indirekta tecken på hypocalcemi: Kalcium per os eller i.v. Förlossningsskada (utan feber) i vulva: NSAID och Ppg efter behov. för att lindra smärta och förhindra ytterligare fettnedbrytning. Personalen kan utföra en del behandlingar på egen hand: Om våmpump finns på gården så kan djurägarna ge alla kor med tom våm en dos med liter vatten eventuellt med Ppg tillsatt. Om gården upptäcker kor med risk för hypocalcemi så kan de själva ge kalcium per os. Tecken på tidig klinisk hypocalcemi: Kalcium intravenöst. Tecken på SARA: Öka andelen fiber i fodret, minska kraftigt lättnedbrytbara kolhydrater (typiskt sett stärkelsen i spannmålet) tillfälligt, öka sedan mängden kraftfoder långsamt! Vid kraftig våmacidos kan bikarbonat ges. Viktigt är ofta att ge riskdjur och utsatta kor möjlighet att hitta mat, vatten samt mjuk och torr liggplats utan att behöva konkurrera. Optimal kokomfort alltså!

6 Medicinering som är aktuell vid arbete med riskdjur Våmpumpning 20 till 30 liter vatten: Används till kor med tom våm som inte äter. Genom att fylla våmmen kan motoriken i våmmen och aptiten öka och risken för löpmagsförskjutning minska. Glykogena produkter som propylenglykol. Används till kor med konstaterad eller misstänkt ketos och /eller hypocalcemi. Blandas gärna i vattnet om man också använder våmpumpen. Propylenglykolen eller propionaten i stötdos ger en kraftigt ökad insulinfrisättningen och bryter av fettnedbrytningen. Det avlastar därmed levern som då kan hämta sig. Ketosbildningen minskar också i samband med detta. NSAID används då inflammationen bedöms hämma kon. Antibiotika Används till mastit och till metrit med feber och /eller nedsatt AT. Avstämning Undersök vid avstämningarna om antalet störningar av olika slag minskar eller ökar. Alla dessa tillstånd orsakas ofta av dålig foderkonsumtion före eller kring kalvning, kalciumbrist eller annan sjukdom vid kalvning. Se där för till att förebygga dessa tillstånd med att skapa bästa förutsättningar för korna under denna avgörande period. Tänk på: * Korna bör inte stå fast i grindar mer än 1,5 timme. Det tillåter inte deras dagliga tidsbudget. Om korna står fastlåsta för länge minskar både deras ättid och vilotid vilket påverkar deras mjölkavkastning negativt. * Glöm inte att ta en tur till kalvarna! * Fyll i blanketten Djuruppföljning och lämna helst också förrättningsunderlaget. Då är allt klart när ni lämnar gården. Efter besöket Spara listorna med Djuruppföljning i besättningspärmen efter varje besök. De kan användas vid avstämningarna för att se om vi får fler eller färre riskdjur över tiden och för att se hur de gått med de djur som vi undersökt och åtgärdat. Samverka gärna kontinuerligt med gårdens produktionsrådgivare. Tillsammans går det att finna de praktiska lösningarna.

7 Kontakt Johan Waldner Överveterinär nöt