FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK"

Transkript

1 UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014

2 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin Lantras och hybridkorsningen LYDIA är ett magert djur med hög köttprocent. Ett viktigt fokusområde i produktionen är därför att försäkra sig om att gyltorna är i rätt hull vid första betäckning och vid grisning. Huvudsyftet under uppfödningen är att få gyltorna att växa och utvecklas i kontrollerad takt. Uppfödningen bör ske under så stabila och förutsägbara förhållanden som möjligt för att undvika att gyltorna kommer i brunst för tidigt. I tabell 2 anges uppfödningsmålen. Målvikten vid 150 dagar är kg och vid första betäckning cirka 150 kg. Därför måste tillväxten begränsas. Fodret under uppfödningstiden bör vara berikat med vitaminer och utvalda mineralämnen. Tabell 1 visar en rekommenderad utfodringskurva. Utfodring kan ske två eller tre gånger per dag. Från och med dag 155 anpassas fodertilldelningen individuellt beroende på gyltans hull, vikt och ryggspäck. Övergång till dräktighetsfoder bör ske tidigast vid en ålder av dagar eller vid flytt till betäckningsavdelningen. TABELL 2. MÅLVIKTER FÖR GYLTOR Ålder, dag Vikt, kg Ryggspäck, mm Start x Selektion Första betäckning Grisning* Avvänjning * tomvikt Utfodring av dräktiga gyltor TABELL 1. FODERKURVA FÖR GYLTOR Ålder, dagar Ålder, veckor MJ NE /dag Foder ,3 Tillväxtfoder* ,2 Tillväxtfoder* ,1 Tillväxtfoder* ,0 Tillväxtfoder* ,8 Tillväxtfoder* ,7 Tillväxtfoder* ,6 Tillväxtfoder* ,5 Tillväxtfoder* ,4 Tillväxtfoder* ,2 Gyltfoder** ,1 Gyltfoder** ,0 Gyltfoder** ,9 Gyltfoder** Selektion ,6 Gyltfoder** ,6 Gyltfoder** ,6 Gyltfoder** ,6 Gyltfoder** ,6 Gyltfoder** ,6 Gyltfoder** ,6 Dräktighetsfoder*** Flytt av gyltor Första brunststimuleringen ,6 Dräktighetsfoder*** ,6 Dräktighetsfoder*** ,6 Dräktighetsfoder*** Galtkontakt Andra brunststimuleringen ,6 Dräktighetsfoder*** ,8 Dräktighetsfoder*** Galtkontakt Flushing tills betäckningen är * sis Lysin 0,82 g/mj NE ** sis Lysin 0,74 g/mj NE *** sis Lysin klar, 0,57 max g/mj 7 NE dagar ,8 Dräktighetsfoder*** Betäckning * sis Lysin 0,82 g/mj NE ** sis Lysin 0,74 g/mj NE *** sis Lysin 0,57 g/mj NE Vid korrekt utfodring växer LYDIA i jämn takt under dräktigheten. För en bra livstidsproduktion rekommenderas att gyltor har hullpoäng 3 3,5 vid grisning och ett ryggspäck på mm. Eftersom Norsvin Lantras är en mager ras är fettansättningen begränsad. Målvärdet bör därför inte sättas högre än 16 mm hos gyltor. En betäckningsvikt på 150 kg bör ge en tomvikt på cirka 210 kg vid första grisning. Fördelen med en så stor och välutvecklad gylta är att hon ges förutsättningar för en hög ätkapacitet under digivningen. Utfodringen under mitten av dräktigheten (dag 42 70) bör anpassas till besättningens lägsta nivå för att ge utrymme att öka fodergivan i slutet av dräktigheten (från dag 70). Under slutet av dräktigheten ökar foster- och juvertillväxten och därmed gyltans behov av protein och energi (tabell 3). TABELL 3. UTFODRING AV DRÄKTIGA GYLTOR Dagar Gyltor Sis Lysin, g/dag Flushing till 30,8 17,5 max 7 dagar betäckning Dag ,6 14,0 Dag ,3 13,3 +/- för värmereglering Dag ,3 13,3 +/- för värmereglering Dag ,3 17,5 Dag ,0 12,5

3 UTFODRING AV DRÄKTIGA SUGGOR En hullpoäng på 2,0 2,5 vid avvänjning är inte ovanligt. Arbetet för att få tillbaka suggorna i önskat hull startar direkt efter avvänjning. Även med en hullpoäng på 2,0 hämtar sig suggorna väl vid rätt utfodring, kommer i brunst och blir dräktiga. Principen för utfodring under dräktigheten är att i början se till att konditionen återvinns, att under mellanperioden hålla en stadig lite lägre fodergiva och att i slutet se till att suggan får tillräckligt med näringsämnen för att klara fostrens tillväxt (tabell 4). Målsättningen vid grisning är en hullpoäng på strax över 3,0 och ett ryggspäckmått på mm. Liksom för gyltor bör fodergivan till suggor under dräktighetens mellanperiod (dag 42 70) anpassas till besättningens lägsta nivå för att ge utrymme att kunna öka fodergivan i slutet av dräktigheten (från dag 70) för att uppnå rätt vikt och ryggspäck vid grisning. OBS! Det är mycket viktigt att suggan inte överskridit önskad hullpoäng till dag 70, eftersom hon i så fall riskerar att bli alltför fet under slutet av dräktigheten. I besättningar med alternerande återkorsning, där hälften av gyltorna/ suggorna har en York Z-far, behöver särskild uppmärksamhet ägnas åt ZxLZ-gyltor/-suggor så att de inte blir för feta. Under vinterperioden faller ofta temperaturen i grishuset och suggorna behöver mer underhållsenergi, något som bör kompenseras för med ökad fodertilldelning. Dräktiga suggor på fast golv är termoneutrala vid 20 C. En tumregel är +3 MJ NE per 5 C lägre temperatur under 15 C. LYDIA fortsätter att växa om hon får en alltför generös fodergiva. Det är viktigt att hålla tillväxten nere på individer med kull nr 3 och högre. Tabell 5 visar rekommendationer beträffande suggans vikt vid betäckning och grisning. TABELL 5. OPTIMAL VIKT FÖR SUGGOR Kullnr. Vid betäckningen, kg Vid grisningen, kg* Kull Kull Kull Kull Kull Kull * tomvikt TABELL 4. UTFODRING AV DRÄKTIGA SUGGOR Dag Hullpoäng 3,0 Avvänjning till betäckning * sis Lysin 0,57 g/mj NE Hullpoäng 2,5 Hullpoäng 2,0 Hullpoäng 2,5 sis Lysin, g/dag* 52,8 52,8 52,8 30,0 Fri tillgång Dag ,4 35,2 35,2 20,0 Ind fodergiva Dag ,9 26,4 26,4 15,0 Kontroll av hullpoäng ± värmereglering Dag ,9 22,9 26,4 13,0 Kontroll av hullpoäng ± värmereglering Dag ,3 30,8 30,8 17,5 Dag ,0 22,0 22,0 12,5 OBS! Tre dagar före grisning!

4 UTFODRING UNDER DIGIVNINGSPERIODEN GYLTOR OCH SUGGOR Utfodringen under digivningen har tre huvudsyften: 1) mjölkproduktion för god kulltillväxt. 2) minimering av vikt- och hullförlust. 3) ge förutsättningar för en stor kull kommande grisning. För att undvika suggor med dålig aptit rekommenderas en restriktiv utfodringskurva under de 10 första dagarna efter grisningen. Målet är att öka foderintaget totalt under digivningsperioden, särskilt under de sista 2 3 veckorna. Fodergivorna från dag 16 är därför ganska höga och det är under denna period som storleken på nästa kull avgörs. Proteininnehållet i digivningsfodret ska beräknas baserat på genomsnittlig daglig kulltillväxt. I besättningar med blötfoder är det särskilt viktigt att kontrollera torrsubstansinnehåll och hygienkvalitet på fodret, speciellt om det är problem med lågt foderupptag och dålig aptit hos suggan. TABELL 6. FODERKURVA FÖR DIGIVANDE GYLTOR OCH SUGGOR Dag Gyltor * sis Lysin 0,95 g/mj NE vid kulltillväxt på 2,8 kg/dag, sis Lysin 1,05 g/mj/ne vid kulltillväxt på 3,3 kg/dag Suggor Suggor sis Lysin g/dag* -3 22,0 22,0 21,0-2 22,0 22,0 21,0-1 22,0 22,0 21,0 0 17,6 17,6 16,8 Grisningsdag 1 17,6 17,6 16,8 2 24,6 26,4 25,2 4 31,7 35,2 33,6 6 38,7 44,0 42,0 8 45,8 52,8 50, ,8 61,6 58, ,8 70,4 67, ,9 79,2 75, ,2 88,0 84,0 Fri tillgång från dag 16! Suggor med dålig aptit, vänta till dag ,2 96,8 84,0 Fri tillgång! 20 79,2 96,8 84,0 Fri tillgång! 34 79,2 96,8 84,0 Fri tillgång!

5 HULLVÄRDERING Hullbedömning är en enkel metod för att kontrollera att utfodringen har gett önskat resultat. Gyltor ska minst hullbedömas innan första betäckningen, under dräktighetsperioden och innan flytt till grisningsboxen. Suggor som har haft en eller flera kullar ska minst hullbedömas vid avvänjning under dräktighetsperioden och före flytt till grisningsboxen. Använd hela skalan och använd halva poäng! Hullbedömningen görs med hjälp av både ögon och händer. Det är den gyllene medelvägen som gäller, inte för tunn och inte för fet Utseende Tunn. Medel. Fet. Revben Täckta men känns tydligt. Inte synliga och kan nästan inte kännas. Kan inte kännas. Ryggrad Ryggkotorna är synliga över hela ryggen. Ryggkontorna är inte synliga men kan kännas. Kan bara kännas genom att trycka hårt. Höftben Synliga. Inte synliga men kan kännas. Kan nästan inte kännas. Sittben Täckta men känns tydligt. Täckta men kan kännas. Kan bara kännas genom att trycka hårt. Svansroten djupt omgiven av fett. Mätning av ryggspäck Sista revbenet Hullet vid avvänjning hos en förstagrisare har stor betydelse för hennes livstidsproduktion. Hullet registreras mer noggrant genom att mäta ryggspäcket med en ultraljudsscanner bakom sista revbenet vid position P2. Mätning rekommenderas vid betäckning och före grisning. Gör så här för att hitta position P2 för att mäta ryggspäck: Sök den bakre kanten av sista revbenet på suggans vänstra sida Vinkelrät linje till sista revbenet Sätt ett märke rakt ovanför på mittlinjen (ryggraden) Utgå från märket och mät upp 50 mm nedåt åt vänster från mittlinjen Ill. TOPIGS Mittlinje rygg Sätt sonden på P2 enligt tillverkarens anvisningar Obs! Läs av två skikt med ryggfett (kontrollera skannerns inställningar) Lägg in värdena i en Excel-fil för en enkel analys.

6 DAGS ATT BYTA TILL LYDIA FRAMTIDENS HYBRID Vår nya hybrid LYDIA är en korsning mellan Norsvin Lantras och TOPIGS Z-linje. Resultatet blir ett nytt, bättre moderdjur. LYDIA ger överlägsen produktivitet i totalt födda grisar och totalt avvanda LYDIA ger jämna kullar med höga avvänjningsvikter LYDIA har en god ätförmåga och en hög mjölkproduktion hon ger allt till sina smågrisar! LYDIA ger vitala grisar med hög liv skraft och låg dödlighet LYDIA ger även ett unikt genetiskt bidrag till slaktgrisen i form av goda produktionsegenskaper LYDIA är ett utmärkt hondjur med god fertilitet och tydliga brunster LYDIA har en robust exteriör med bra juver och fina spenar TOPIGS är Europas största och världens näst största avelsbolag och ägs av holländska grisproducenter. Norsvin har ett nära samarbete med TOPIGS sedan flera år, bl a inom olika forskningsprojekt. TOPIGS avelsprogram är liksom Norsvins balanserat och ser till hela värdekedjan. Avel för ett hållbart djurmaterial med låg dödlighet är ett av deras viktigaste fokusområden. NORSVIN är ett föreningsföretag som ägs av norska grisproducenter ett internationellt avelsföretag med utveckling, produktion och försäljning av grisgenetik som viktigaste uppgifter. AVELSPOOLEN. Via Avelspoolen i Sverige säljer vi semin och livdjur. VÅR FILOSOFI Varje gris som föds ska gå till slakt Suggan ska ha kapacitet att ta hand om sina egna smågrisar Säkerställa en hög hälsostatus Bästa lönsamhet genom hela kedjan Foto: Jens Haugen

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt. Näringsrekommendationer ver 2010.2 2010-06-21 Aminosyror Leif Göransson, Jan Erik Lindberg och Jenny Borling Aminosyror är byggstenar i proteiner. Grisen kan själv bilda flera av dem (de s.k. ickelivsnödvändiga),

Läs mer

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN 2011 2012 UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN GRISARNAS UTFODRING OCH SKÖTSEL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO E X P E R T I S FRISKA DJUR OCH GODA RESULTAT MED RÄTT UTFODRING Lönsamheten

Läs mer

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter nr 2 Gris producenter nr 2 För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder,

Läs mer

Gris. producenter 2 0 1 2

Gris. producenter 2 0 1 2 G u i d e Gris producenter 2 0 1 2 Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092)

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H1150092) Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforskning juni 2015 Av Maria Neil, Inst för husdjurens utfodring

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsuppföljning och nyckeltal Produktionsuppföljning och nyckeltal Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 PRODUKTIONSUPPFÖLJNING... 2 FOKUS PÅ ENERGIUTBYTE... 2 ENERGIUTBYTE OCH TILLVÄXT. 3 KORTISAR

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström

Handbok rekryteringsdjur. Gris. 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se. Av Maria Malmström Handbok rekryteringsdjur Gris 0771-27 27 27 www.konsult.lrf.se Av Maria Malmström Denna skrifts har utarbetats... av LRF Konsult. Skriften har finansierats via medel från Länsstyrelsen Skåne, Informations-

Läs mer

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Nr 28. Augusti 2002 Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar Christina Erdtman, Lantmästarprogrammet 2000 2002, Alnarp Ann-Charlotte Olsson, Institutionen för jordbrukets

Läs mer

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

TIO i TOPP - 2007. Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-) Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) TIO i TOPP - 2007 1 (1) 2 3 4 6 Erland och Ann Jakobsson, Ljungbyholm Integrerad smågrisproduktion med 0 suggor i 3-veckorssystem. 27,4 producerade

Läs mer

Dagordning vid möte om smågrisdödlighet

Dagordning vid möte om smågrisdödlighet 1 Dagordning vid möte om smågrisdödlighet Inbjudna som anmält att de kommer: Benedicta Molander, Svenska Djurhälsovården Leif Göransson, HUV/SLU Maria Neil, HUV/SLU Linda Engblom, HGEN/SLU Rebecka Westin,

Läs mer

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire Nordic Genetics Nordic Genetics ingår i HKScan-koncernen och driver utveckling av faderrasen Hampshire. Det huvudsakliga målet

Läs mer

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Pigrapport nr 54 Juni 2013 Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar Sophia Isberg, agronomstudent SLU, sois0001@stud.slu.se Barbro Mattsson, Svenska

Läs mer

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor En hjälp för dig som söker ersättningen En hjälp gällande dokumentationskrav För att underlätta för dig att uppfylla åtagandets villkor

Läs mer

i ekologisk grisproduktion - en handledning

i ekologisk grisproduktion - en handledning Rekrytering i ekologisk grisproduktion - en handledning Innehåll Inledning 3 Vad är avel? 3 Raser 4 Handelsvärde 5 Avelsframsteg 5 Rekryteringsmodeller 6 Inköpt rekrytering 6 Renrasig inköpt kärna 7 Alternerande

Läs mer

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning Gyltor Planering av rekrytering och uppfödning INLEDNING Att byta ut suggor mot gyltor är en naturlig del av grisproduktionen och kallas rekrytering. Årligen ersätts ungefär hälften av de svenska suggorna

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion September 2011 Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion Grisforsk 2020, historik Grisforsk 2020 är ett nätverk som skapades 2010 på initiativ av Sveriges

Läs mer

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens Utbildning till fagdyrlaege i svin 2003-2006, kursus 8, Danmark, slutopgave. Av Lotta Olsson, Sverige 2006-07-24 Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

Läs mer

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots

Läs mer

Hullbedömning av får

Hullbedömning av får Hullbedömning av får Att regelbundet hullbedöma sina tackor och baggar för att kunna reglera hullet vid behov är ett viktigt redskap för att skapa grunden för en god hälsa och bra produktionsresultat i

Läs mer

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp Sammanfattning Materialet är en beskrivning av de smågrisproducerande besättningar inom Farmek som använder Rasp

Läs mer

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du Din gris och Du Några råd om skötsel av Linderödssvin Värmländskt skogssvin fotograferat på Skansen i Stockholm 1905 samma svin som tidigare en tid levt hos en bonde i Gausdal i Norge. Foto: Nordiska muséets

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

sto, föl och den växande unghästen

sto, föl och den växande unghästen Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig Svensk grisproduktion fortsätter att inta mittfältet internationellt beträffande produktionseffektivitet vid de jämförelser som årligen utförs

Läs mer

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL 2013 SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL UTFODRINGS- FRÅN RAISIO EXPERTIS 2 Utfodring av svin 2013 RÄTT UTFODRING GER EFFEKTIVITET INNEHÅLL Utfodring

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar

Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Nybörjarfrågor om linderödsgrisar Det är mycket man bör tänka igenom innan man bestämmer sig för att behålla grisarna över vintern och satsa på ett par som livdjur för att producera smågrisar. Här ges

Läs mer

2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR

2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR 2.1 Kunnande som visats i yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur 2.2 Examensdelarna består av en obligatorisk

Läs mer

Foder - utfodring och hälsa

Foder - utfodring och hälsa Foder - utfodring och hälsa Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 BAKGRUND... 3 DIFEBER... 3 FODERGIVA... 3 FODERBYTE... 4 FLYTTNING TILL GRISNINGSBOX... 4 FODRETS SAMMANSÄTTNING...

Läs mer

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3 Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och -anvisningar Bilaga 4 till JSM:s förordning om byggnadsbestämmelser och - rekommendationer för byggande som stöds (100/01) JSM-BBA Husdjursbyggnader,

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Instruktion för suggringsnav

Instruktion för suggringsnav Instruktion för suggringsnav Innehåll 1. Registrering av vilka suggor som skall sändas till en viss satellit 2. Skapa en lista på suggorna att sända med till satelliten 3. Skapa suggkort att sända med

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

S K I O L D d a t a m i x. S K I O L D G ö R H E L A S K I L L N A D E N!

S K I O L D d a t a m i x. S K I O L D G ö R H E L A S K I L L N A D E N! S K I O L D d a t a m i x allt f ör grisstallet S K I O L D G ö R H E L A S K I L L N A D E N! innehållsforteckning Smågrisstall................................ 3 FRATS och slaktsvin.........................

Läs mer

Leif Göransson. Energibegrepp. Bruttoenergi. Smältbar energi. Energikomponenterna i foder

Leif Göransson. Energibegrepp. Bruttoenergi. Smältbar energi. Energikomponenterna i foder Leif Göransson Institutionen för husdjurens utfodring vård SLU leif.goransson@slu.se Energibegrepp Bruttoenergi Smältbar energi Energi i träck Energi i urin Omsättbar energi Energi i värme Nettoenergi

Läs mer

Kom igång med WinPig Sugg

Kom igång med WinPig Sugg Kom igång med WinPig Sugg Denna skrift är en enkel guide för hur du kommer igång med ditt WinPig Sugg-program. Den egentliga manualen finns inbyggd i programmet. Innehåll Kom igång med WinPig Sugg... 1

Läs mer

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Ge smågrisarna möjlighet att växa Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram Om tillväxtmålet i tillväxtavdelningen är Över 550 g/dag: Pikku-Pekoni, Juniori-Pekoni, Multi-Pekoni Mini, Teräs-Pekoni Pikkurae,

Läs mer

Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95

Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95 Betydelsefulla ändringar i PigWin Sugg mellan version 3.84 och version 3.95 Suggdata, arbetslista Det har tillkommit en möjlighet att välja om bilden Analysbegränsningar skall visas då man tar fram en

Läs mer

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig erfarenhet från svensk grisuppfödning. Målet är en ännu

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION. www.svenskapig.se EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION www.svenskapig.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 Foderförbrukning 4 Daglig tillväxt 6 Klassning 8 Dödlighet 10 Resultat 11 Checklista 11 2 FÖRORD Produktionsresultatet för slaktgrisproduktionen

Läs mer

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

07-06-2015. Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar Vad krävs för att producera grisar med den danska genetiken Svenska Djurhälsovårdens Vårkonferens. Västerås, 12-13 mars 13. Veterinär Flemming Thorup Hög prestanda kräver omsorg Hög acceleration Snabb

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Blötutfodrade smågrisar jämförda under slaktsvinsperioden med torrutfodrade smågrisar. Jämförelsen är gjord i en slaktsvinsbesättning med blötutfodring Sammanfattning - Det fanns inga skillnader beträffande

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008

Internationella rapporten 2009 Resultat från 2003-2008 Internationella rapporten 29 Resultat från 23-28 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna,

Läs mer

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur

Läs mer

Manual. Transponder Modell 2006. 981001800 ver. 03 01-06-2009. SKIOLD A/S Kjeldgaardsvej 3 DK 9300 Sæby

Manual. Transponder Modell 2006. 981001800 ver. 03 01-06-2009. SKIOLD A/S Kjeldgaardsvej 3 DK 9300 Sæby Manual Transponder Modell 2006 981001800 ver. 03 01-06-2009 SKIOLD A/S DK 9300 Sæby 2 981002800 Innehållsförteckning 1. Introduktion...10 2. Användning av dator...13 2.1 Standard dator...13 3. Omfattning...14

Läs mer

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2005-02-11 Introduktion Vad ska hunden äta? Detta är ett omdiskuterat ämne och marknaden erbjuder oss ett stort antal olika foder. Vilket är det

Läs mer

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS

SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Lotta Rydhmer & Sara Leufvén SLU E-post: Lotta.Rydhmer@hgen.slu.se SMÅGRISPRODUKTION UTOMHUS Idag finns 150 KRAV-godkända suggbesättningar med sammanlagt 1158 suggor i ekologisk produktionen. De flesta

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Hälsa och tillväxt för högpresterare

Hälsa och tillväxt för högpresterare Hälsa och tillväxt för högpresterare Foder och tillskott till grisar För överlevare på en tuff marknad Ingen känner din verksamhet och dina mål lika bra som du, och vi vill bidra till att du får ut bästa

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Råd och rekommendationer vid utfodring av renar Renskötseln bygger på användningen av naturliga betesmarker och det är detta som renen är anpassad till. Ibland räcker dock inte betet till och man tvingas

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk Fruktsamheten är den viktigaste faktorn i dikoproduktionen Övergripande mål i dikobesättningar >90% av moderdjuren får en avvand kalv Kvigans

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion?

Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Inköp av hybrider eller egen rekrytering i svensk smågrisproduktion? Foto: Kjell Andersson Av Petra Mattsson Handledare: Nils Lundeheim Inst. för Husdjursgenetik Examinator: Kjell Andersson Husdjursvetenskap

Läs mer

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot. Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion

Jordbruksinformation 2-2013. Vägen till ekologisk grisproduktion Jordbruksinformation 2-2013 Vägen till ekologisk grisproduktion Text: Camilla Svensson Länsstyrelsen Västra Götalands län, Stina Stabo HS konsult, Ingela Löfquist HS Kristianstad, i samarbete med Niels

Läs mer

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler år 2010 Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne. Innehållsförteckning Sida Inledning 2 Ekogrisar, sugga

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans NYTT&NYTTIGT Grisproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder AB Om Gris Foder förframtiden Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård AMINOBalans FÖR EN EFFEKTIVARE GRISPRODUKTION

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Planera för egen rekrytering

Planera för egen rekrytering Planera för egen rekrytering Innehållsförteckning Inledning (sid 3) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor integrerad produktion (sid. 4-5) Illustration över byggnadsbehov för 462 suggor smågrisproduktion

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Tvärvillkor Djurens välbefinnande Tvärvillkor Djurens välbefinnande Landsbygdsverkets utbildning i ansökan om jordbrukarstöd Seinäjoki 12.3.2015 Taina Mikkonen Enheten för djurens hälsa och välfärd Tvärvillkor Tvärvillkoren är en samling

Läs mer

Svensk Gris. med knorr 11-2009. Detta är ett särtryck ur branschtidningen Svensk Gris med knorr, nr 11-2009.

Svensk Gris. med knorr 11-2009. Detta är ett särtryck ur branschtidningen Svensk Gris med knorr, nr 11-2009. En tidskrift från Sveriges Grisföretagare 11-2009 Svensk Gris med knorr Svenskt gourmetko tt sa ljs i Danmark Detta är ett särtryck ur branschtidningen Svensk Gris med knorr, nr 11-2009. För prenumerationer:

Läs mer

8 Goda skäl att välja svenskt griskött

8 Goda skäl att välja svenskt griskött 8 Goda skäl att välja svenskt griskött Du väljer Visst känner du igen uttrycket Man blir vad man äter. Men har du också tänkt på, att du vid ditt val av mat inte bara påverkar dig själv och din kropp?

Läs mer

Rejäl Familjegård. » utfodringstema för svin» nya korvar utan tillsatsämnen» vad händer i forsby?

Rejäl Familjegård. » utfodringstema för svin» nya korvar utan tillsatsämnen» vad händer i forsby? Rejäl Familjegård samarbetstidning för snellmans primärproduktion 2014 2» utfodringstema för svin» nya korvar utan tillsatsämnen» vad händer i forsby? - 2 - - 3 - Ansvarig redaktör och utgivare Tomas Gäddnäs,

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.

Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning för extra djuromsorg

Läs mer

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.

Läs mer

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på... Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

APTOBALANCE NUTRISAL. Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN. Bromsar lös mage. Vätskeersättning

APTOBALANCE NUTRISAL. Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN. Bromsar lös mage. Vätskeersättning APTOBALANCE Stabiliserar tarmfloran ATTAPECTIN Bromsar lös mage NUTRISAL Vätskeersättning MAge & tarm Vid förebyggande av mag- och tarmstörningar är det viktigt att komma ihåg att djuren inte har samma

Läs mer

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan.

Läs mer

Foderjäst som profylax mot spädgrisdiarré

Foderjäst som profylax mot spädgrisdiarré Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Foderjäst som profylax mot spädgrisdiarré För minskad antibiotikaanvändning Malin Malmberg Självständigt arbete 10hp Grundnivå,

Läs mer