Suggorna har potential utnyttja den!

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Suggorna har potential utnyttja den!"

Transkript

1 Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin Sugg finns information om fördelningen mellan olika orsaker till de improduktiva dagarna. Galldagarna är dagarna mellan avvänjning och insemination, normalt 5-7 dagar. Spilldagar är de dagar då suggan går tom i en dräktighetsavdelning på grund av ett eller flera omlöp eller är kvar i besättningen fram till slakt, antingen efter betäckning eller avvänjning. Spilldagar som beror på omlöp minskar suggans årsproduktion och därmed även intäkten av kr/smågris och kr/kg kött. En årsproduktion av 23 smågrisar/sugga leder till en produktion av 0,06 producerade smågrisar/sugga och dag (23/365=0,06). För varje spilldag suggorna har förloras alltså 0,06 smågrisar. Spilldagar kostar pengar För varje minskad spilldag finns det pengar att tjäna! I nedanstående räkneexempel antas att besättningen har 280 suggor som producerar 2,19 kullar/årssugga. Smågrispriset antas vara 600 kronor/gris och slaktgrispriset 14,50 kr/kg slaktad vikt. Foderkostnaden antas vara 149 kronor/producerad 30 kg smågris. Foderkostnaden antas vara 408 kr per slaktad gris*. 1 spilldag/kull * 2,19 kullar/årssugga = 2,19 spilldagar per årssugga 2,19 spilldagar * 0,06 producerade grisar/dag = 0,13 grisar förloras för varje spilldag och sugga 280 suggor * 0,13 grisar = 36,5 färre producerade grisar i besättningen per spilldag Förlorad marginalintäkt per år för smågrisar för varje spilldag: 36,5 grisar * (600 kr 149) = kronor Förlorad marginalintäkt per år av kg slaktvikt för varje spilldag (- 2 % dödl.): 35,7 grisar*((85,8 kg * 14,5 kr) 408 kr)) = kronor Om antalet platser i dräktighetsavdelningen räcker till kan man betäcka upp några extra suggor för att vara helt säker på att få full beläggning i grisnings- och slaktgrisstallet. Överbeläggning kräver ofta några extra grisningsboxar. Merkostnaden för extra foder och semindoser är inte lika stor som förlorade intäkter om boxar blir tomma. I en effektiv produktion med friska suggor gäller det att skapa bra förutsättningar för en tydlig brunst och att få suggan dräktig på första brunsten efter avvänjningen. Börja redan i grisningsstallet och vid avvänjningen att förbereda för suggans nästkommande kull. Digivningens roll Enligt svensk djurskyddsföreskrift ska digivningstiden vara i minst 28 dagar. Detta gäller smågrisarna och inte suggan, hon kan avvänjas tidigare. Men det tar tre veckor för suggans livmoder att återhämta sig efter förlossningen. Digivningen och smågrisarnas massage av juvret leder till att aktiviteten i äggstockarna hämmas. För att den hämmande effekten ska uppstå måste suggan ger di till minst fem smågrisar. Ger suggan di till färre än fem grisar finns risk att hon kommer i brunst under pågående laktation och blir inte brunstig efter avvänjning tillsammans med de övriga suggorna i gruppen. Suggan hamnar alltså utanför

2 gruppen. Suggor som avvänjs tidigare än tre veckor efter grisning, riskerar att utveckla äggstockscystor som kan hämma aktiviteten i äggstockarna. Foto: Lena Eliasson-Selling Avvänj inte suggor med en liten kull men som ändå ska vara kvar i produktion tidigare än tre veckor efter grisning. Använd hennes spenar och kullutjämna Kullutjämna till suggor med lediga och fungerande spenar, minst fem grisar i kullen Var noga och fortsätt kullutjämna till fungerande spenar som eventuellt blir lediga Utfodringen under digivningen är A & O Lång digivningstid kan leda till att suggan förlorar mycket i hull. Magra suggor hamnar i negativ energibalans. När suggan är i negativ energibalans kan det utsöndras ämnesomsättningshormoner som har negativ inverkan på aktiviteten i äggstockarna. Suggorna har vuxit klart först vid femte kullen. Ju yngre suggan är desto viktigare är det att jobba med utfodringen under digivningsperioden. Unga suggor har ofta svårt att äta den mängd foder de behöver för att både ge di och att växa. Var noga med utfodringen under digivningsperioden, var extra vaksam att unga suggor och suggor som grisar in först i gruppen får rätt mängd foder Undvik att gyltorna grisar först i sugg-gruppen Undvik att unga djur ger di till fler grisar än de kan äta för

3 Planera för grupperingen redan i grisningsstallet I jakten på den tydliga brunsten är det viktigt att tänka på hur gruppen av suggor som ska avvänjas ser ut. När suggorna släpps ihop påbörjas rangordningen. Här är det tuffa tag som gäller. De äldsta och största suggorna hävdar sin plats, ofta genom slagsmål. De unga och tunna är oftare låga i rang och behöver kunna komma undan. Högrankade suggor rider på lågrankade suggor under brunsten. Unga och tunna suggor löper därför större skaderisk än äldre suggor som är i god kondition. Tänk redan i grisningsstallet på hur åldersfördelningen är, vilket storlek suggorna har samt deras kondition. Gruppering av suggor efter ålder, storlek och kondition i betäckningsavdelningen gör det möjligt att styra utfodringen fram till betäckning. Under digivningen har suggorna fått hög giva vid 3-4 tillfällen per dag. Fram till betäckning rekommenderas att suggorna får äta så mycket de orkar (2/3 av digivningsgivan) fördelat på 2 gånger per dag. Tänk på hygienen Några dagar efter avvänjning börjar suggorna komma i förbrunst och aktiviteten i gruppen ökar. De försöker rida på varandra, dricker mycket vatten och särskilt under sommarmånaderna vill de gärna svalka sig och söker upp fuktiga ställen i boxarna. Vid avvänjning är spenkanalerna helt öppna och det är fri infart för bakterier från omgivningen. Håll noggrann uppsikt över suggornas juver dagligen efter avvänjningen och behandla suggor med juverproblem och skador enligt besättningsveterinärens rekommendationer. Gruppera suggorna i betäckningsavdelningen efter ålder, storlek och kondition Låt suggorna äta så mycket de orkar fram till betäckning Håll boxarna rena och torra Kontrollera suggornas juver dagligen. För anteckningar, kan vara bra att veta till nästa grisning Det lönar sig att hålla koll Noggrann skötsel av suggan i grisningsstallet och i samband med avvänjningen är en av de viktigaste faktorerna för tydliga brunster och att få suggan dräktig på första brunst efter avvänjning. För varje minskad spilldag finns det pengar att tjäna. Enligt exemplet ovan kan lägga nästan 1,5 timmar i veckan extra arbetstid på skötsel av suggor om man minskar antalet spilldagar med endast en dag. Men åter till digivningsperioden! Suggans livmoder behöver minst tre veckor för att hinna återhämta sig. Längre tid än fem veckors digivningstid innebär onödiga påfrestningar på suggorna. Smågrisarna i sin tur ska dia i absolut minst 28 dagar. Fem veckor leder till att avvänjningsvikten blir högre jämfört med avvänjning vid fyra veckor och grisen är bättre förberedd för att börja växa på foder istället för på mjölk. Mer om avvänjningsgrisen och förutsättningar för en god tillväxt i nästa nummer.

4 Källor: Eliasson Selling, L. m.fl. Grundkurs i svinsemin, Svenska Djurhälsovårdens kursmaterial 2009 Lindberg, Maria Varför skadas förstagrisare i betäckningsavdelningen. Svensk Gris med knorr, nr Göransson, L Utfodring av suggor. Kihlstedt, Maria, 2007 Nyckeltal inom grisproduktionen, Konsult Grisproduktions kursmaterial, 2007 Av: Petra Mattsson * Foderförbrukningen för en 30 kg smågris antas vara 175 MJ suggfoder (15,8 öre/mj, 12,6 MJ/kg foder) och 510 MJ smågrisfoder (23,8 öre/mj, 12,6 MJ/kg foder). Foderförbrukningen för en slaktgris antas vara 36 MJ/kg tillväxt (13,7 öre/mj, 12,4 MJ/kg foder). Slaktvikten är beräknad på levande vikt 115 kg och slaktutbytesfaktor 1,34.

Liten handbok för kaninägare

Liten handbok för kaninägare Liten handbok för kaninägare 1 Tänk efter innan du köper kanin! Läs på ordentligt innan köpet. Ta reda på om det verkligen är kanin du vill ha som husdjur. Om du kommer fram till att det är det, lär dig

Läs mer

Far pa bete.qxd 06-09-11 09.50 Sida 1 Får på bete Jordbruksinformation 12 2006

Far pa bete.qxd 06-09-11 09.50 Sida 1 Får på bete Jordbruksinformation 12 2006 Får på bete Jordbruksinformation 12 2006 Får på bete Den här skriften ger dig grundläggande information om betesmarker, olika fårraser, skötselrutiner från vår till höst liksom kunskap om risker för störningar

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Not pa bete_1.qxd 06-08-28 15.12 Sida 1 Nötkreatur på bete Jordbruksinformation 11 2006

Not pa bete_1.qxd 06-08-28 15.12 Sida 1 Nötkreatur på bete Jordbruksinformation 11 2006 Nötkreatur på bete Jordbruksinformation 11 2006 Nötkreatur på bete Den här broschyren ger översiktlig och grundläggande information om nötkreatur, betesdrift och faror som kan hota djuren på betet. Det

Läs mer

HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING. Grisproduktion

HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING. Grisproduktion HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING Del 9 Grisproduktion 2013 Nils Helmersson, HIR Malmöhus Lars Neuman, LRF Konsult Författare Huvudförfattare till denna del är Nils Helmersson, ekoingenjör och energirådgivare

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Naturligt beteende. Verkligheten kolliderar med djurens behov

Naturligt beteende. Verkligheten kolliderar med djurens behov Naturligt beteende Verkligheten kolliderar med djurens behov Naturligt beteende Verkligheten kolliderar med djurens behov av Linda Björklund, Lollo Hernander, Lena Lindström, Cecilia Mille, Staffan Persson

Läs mer

DET SMARTA HÄSTFODRET

DET SMARTA HÄSTFODRET DET SMARTA HÄSTFODRET WWW.NSHORSE.SE HÄSTNÄRINGENS NATIONELLA STIFTELSE 2013 SPARA TUSENLAPPAR KALKYLERNA TALAR FÖR VALLFODER Lägre kostnader mindre klimatpåverkan och friskare hästar med bra vallfoder

Läs mer

Ha astma och vänta barn

Ha astma och vänta barn Om astma för gravida Ha astma och vänta barn Hej, har du fått smått i tankarna? Hej, har du fått smått i tankarna? Ingenting är omöjligt Så här får du koll på din astma Den bästa behandlingen för dig och

Läs mer

Fosterdiagnostik - information till gravida

Fosterdiagnostik - information till gravida Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning?

Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar det arbete och försörjning? Marta Szebehely, Petra Ulmanen & Ann-Britt Sand Arbetsrapport/Institutionen för socialt arbete, 2014:1 Working Paper/Department of Social

Läs mer

Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen

Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen 1 2 Hur fördelar Borås Stad pengar till sina kommundelar? Varför kan en kommundel få mer pengar per invånare än

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Bye Bye manuell attestering

Bye Bye manuell attestering Whitepaper Bye Bye manuell attestering Ett whitepaper om automatisk fakturamatchning och inköp-till-betalning-system. 15 gånger billigare att hantera leverantörsfakturor digitalt jämfört med manuellt.

Läs mer

Att leva med smärta. The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering. Tips och råd om egenvård

Att leva med smärta. The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering. Tips och råd om egenvård Att leva med smärta The Pain Toolkit En verktygslåda för smärthantering Tips och råd om egenvård Att leva med smärta...är en resurs för alla som lever med kronisk smärta. Kronisk smärta-kallas ofta för

Läs mer

Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg

Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg ISSN 1650-8475 FÖRORD Denna rapport är resultatet av en teoretisk genomgång

Läs mer

Över Gränserna. Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet

Över Gränserna. Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet Steget ut i Europa är vägen in i arbetslivet Över Gränserna Projekterfarenheter från KRUT Över Gränserna Utlandspraktik som ett medel för ökad delaktighet i samhället 1 Innehåll VARJE MÄNNISKA EN RESURS...

Läs mer

Hållbart är det normala

Hållbart är det normala Hållbart är det normala Lika bra vi säger det nu: Hållbart är det normala. Vår planet har byggt upp sig i årtusenden genom att skapa hållbara processer, ekotjänster, som skapar välfärd. Det är helt normalt

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Vanliga frågor och svar om gastric by pass

Vanliga frågor och svar om gastric by pass Vanliga frågor och svar om gastric by pass Generella frågor Hur kan jag förbereda mig? Vad är målet med operationen? Hur får jag stöd i min omgivning för viktminskningsarbetet? Hur högt BMI måste man ha

Läs mer

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur

Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Skapa en effektivare organisation genom att avskaffa de årliga medarbetarsamtalen - Adobes Norden-vd Stefan Dahlgren berättar hur Stefan Dahlgren, VD Adobe Nordic Operations, berättar om hur check-ins

Läs mer

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT En guide för den medvetne konsumenten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att handla djurvänligt 3 Stora skillnader mellan djurskyddslagar 4 Mat som märks och inte märks 6 Nötkött

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer