Suggorna har potential utnyttja den!

Transkript

1 Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin Sugg finns information om fördelningen mellan olika orsaker till de improduktiva dagarna. Galldagarna är dagarna mellan avvänjning och insemination, normalt 5-7 dagar. Spilldagar är de dagar då suggan går tom i en dräktighetsavdelning på grund av ett eller flera omlöp eller är kvar i besättningen fram till slakt, antingen efter betäckning eller avvänjning. Spilldagar som beror på omlöp minskar suggans årsproduktion och därmed även intäkten av kr/smågris och kr/kg kött. En årsproduktion av 23 smågrisar/sugga leder till en produktion av 0,06 producerade smågrisar/sugga och dag (23/365=0,06). För varje spilldag suggorna har förloras alltså 0,06 smågrisar. Spilldagar kostar pengar För varje minskad spilldag finns det pengar att tjäna! I nedanstående räkneexempel antas att besättningen har 280 suggor som producerar 2,19 kullar/årssugga. Smågrispriset antas vara 600 kronor/gris och slaktgrispriset 14,50 kr/kg slaktad vikt. Foderkostnaden antas vara 149 kronor/producerad 30 kg smågris. Foderkostnaden antas vara 408 kr per slaktad gris*. 1 spilldag/kull * 2,19 kullar/årssugga = 2,19 spilldagar per årssugga 2,19 spilldagar * 0,06 producerade grisar/dag = 0,13 grisar förloras för varje spilldag och sugga 280 suggor * 0,13 grisar = 36,5 färre producerade grisar i besättningen per spilldag Förlorad marginalintäkt per år för smågrisar för varje spilldag: 36,5 grisar * (600 kr 149) = kronor Förlorad marginalintäkt per år av kg slaktvikt för varje spilldag (- 2 % dödl.): 35,7 grisar*((85,8 kg * 14,5 kr) 408 kr)) = kronor Om antalet platser i dräktighetsavdelningen räcker till kan man betäcka upp några extra suggor för att vara helt säker på att få full beläggning i grisnings- och slaktgrisstallet. Överbeläggning kräver ofta några extra grisningsboxar. Merkostnaden för extra foder och semindoser är inte lika stor som förlorade intäkter om boxar blir tomma. I en effektiv produktion med friska suggor gäller det att skapa bra förutsättningar för en tydlig brunst och att få suggan dräktig på första brunsten efter avvänjningen. Börja redan i grisningsstallet och vid avvänjningen att förbereda för suggans nästkommande kull. Digivningens roll Enligt svensk djurskyddsföreskrift ska digivningstiden vara i minst 28 dagar. Detta gäller smågrisarna och inte suggan, hon kan avvänjas tidigare. Men det tar tre veckor för suggans livmoder att återhämta sig efter förlossningen. Digivningen och smågrisarnas massage av juvret leder till att aktiviteten i äggstockarna hämmas. För att den hämmande effekten ska uppstå måste suggan ger di till minst fem smågrisar. Ger suggan di till färre än fem grisar finns risk att hon kommer i brunst under pågående laktation och blir inte brunstig efter avvänjning tillsammans med de övriga suggorna i gruppen. Suggan hamnar alltså utanför

2 gruppen. Suggor som avvänjs tidigare än tre veckor efter grisning, riskerar att utveckla äggstockscystor som kan hämma aktiviteten i äggstockarna. Foto: Lena Eliasson-Selling Avvänj inte suggor med en liten kull men som ändå ska vara kvar i produktion tidigare än tre veckor efter grisning. Använd hennes spenar och kullutjämna Kullutjämna till suggor med lediga och fungerande spenar, minst fem grisar i kullen Var noga och fortsätt kullutjämna till fungerande spenar som eventuellt blir lediga Utfodringen under digivningen är A & O Lång digivningstid kan leda till att suggan förlorar mycket i hull. Magra suggor hamnar i negativ energibalans. När suggan är i negativ energibalans kan det utsöndras ämnesomsättningshormoner som har negativ inverkan på aktiviteten i äggstockarna. Suggorna har vuxit klart först vid femte kullen. Ju yngre suggan är desto viktigare är det att jobba med utfodringen under digivningsperioden. Unga suggor har ofta svårt att äta den mängd foder de behöver för att både ge di och att växa. Var noga med utfodringen under digivningsperioden, var extra vaksam att unga suggor och suggor som grisar in först i gruppen får rätt mängd foder Undvik att gyltorna grisar först i sugg-gruppen Undvik att unga djur ger di till fler grisar än de kan äta för

3 Planera för grupperingen redan i grisningsstallet I jakten på den tydliga brunsten är det viktigt att tänka på hur gruppen av suggor som ska avvänjas ser ut. När suggorna släpps ihop påbörjas rangordningen. Här är det tuffa tag som gäller. De äldsta och största suggorna hävdar sin plats, ofta genom slagsmål. De unga och tunna är oftare låga i rang och behöver kunna komma undan. Högrankade suggor rider på lågrankade suggor under brunsten. Unga och tunna suggor löper därför större skaderisk än äldre suggor som är i god kondition. Tänk redan i grisningsstallet på hur åldersfördelningen är, vilket storlek suggorna har samt deras kondition. Gruppering av suggor efter ålder, storlek och kondition i betäckningsavdelningen gör det möjligt att styra utfodringen fram till betäckning. Under digivningen har suggorna fått hög giva vid 3-4 tillfällen per dag. Fram till betäckning rekommenderas att suggorna får äta så mycket de orkar (2/3 av digivningsgivan) fördelat på 2 gånger per dag. Tänk på hygienen Några dagar efter avvänjning börjar suggorna komma i förbrunst och aktiviteten i gruppen ökar. De försöker rida på varandra, dricker mycket vatten och särskilt under sommarmånaderna vill de gärna svalka sig och söker upp fuktiga ställen i boxarna. Vid avvänjning är spenkanalerna helt öppna och det är fri infart för bakterier från omgivningen. Håll noggrann uppsikt över suggornas juver dagligen efter avvänjningen och behandla suggor med juverproblem och skador enligt besättningsveterinärens rekommendationer. Gruppera suggorna i betäckningsavdelningen efter ålder, storlek och kondition Låt suggorna äta så mycket de orkar fram till betäckning Håll boxarna rena och torra Kontrollera suggornas juver dagligen. För anteckningar, kan vara bra att veta till nästa grisning Det lönar sig att hålla koll Noggrann skötsel av suggan i grisningsstallet och i samband med avvänjningen är en av de viktigaste faktorerna för tydliga brunster och att få suggan dräktig på första brunst efter avvänjning. För varje minskad spilldag finns det pengar att tjäna. Enligt exemplet ovan kan lägga nästan 1,5 timmar i veckan extra arbetstid på skötsel av suggor om man minskar antalet spilldagar med endast en dag. Men åter till digivningsperioden! Suggans livmoder behöver minst tre veckor för att hinna återhämta sig. Längre tid än fem veckors digivningstid innebär onödiga påfrestningar på suggorna. Smågrisarna i sin tur ska dia i absolut minst 28 dagar. Fem veckor leder till att avvänjningsvikten blir högre jämfört med avvänjning vid fyra veckor och grisen är bättre förberedd för att börja växa på foder istället för på mjölk. Mer om avvänjningsgrisen och förutsättningar för en god tillväxt i nästa nummer.

4 Källor: Eliasson Selling, L. m.fl. Grundkurs i svinsemin, Svenska Djurhälsovårdens kursmaterial 2009 Lindberg, Maria Varför skadas förstagrisare i betäckningsavdelningen. Svensk Gris med knorr, nr Göransson, L Utfodring av suggor. Kihlstedt, Maria, 2007 Nyckeltal inom grisproduktionen, Konsult Grisproduktions kursmaterial, 2007 Av: Petra Mattsson * Foderförbrukningen för en 30 kg smågris antas vara 175 MJ suggfoder (15,8 öre/mj, 12,6 MJ/kg foder) och 510 MJ smågrisfoder (23,8 öre/mj, 12,6 MJ/kg foder). Foderförbrukningen för en slaktgris antas vara 36 MJ/kg tillväxt (13,7 öre/mj, 12,4 MJ/kg foder). Slaktvikten är beräknad på levande vikt 115 kg och slaktutbytesfaktor 1,34.