Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen"

Transkript

1 Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen 1

2 2

3 Hur fördelar Borås Stad pengar till sina kommundelar? Varför kan en kommundel få mer pengar per invånare än en annan? Svaret är att behoven får styra. Det är invånarnas olika behov av stöd och service som gör att fördelningen av pengar kan variera mellan kommundelarna. 3

4 Invånarnas behov styr. 4

5 Grundskola, barnomsorg och äldreomsorg är stora och kostnadskrävande verksamheter för en kommun. I Borås har tio kommundelar hand om dessa. Det är därför viktigt att fördela pengarna för dessa verksamheter rättvist. Invånarnas behov av stöd och service ska avgöra hur mycket pengar varje kommundel får, inte vad verksamheten har kostat tidigare år. Antalet barn i skolålder i en kommundel är den viktigaste grunden för hur stor del av skolpengarna en kommundel får. Ju fler barn, desto mer pengar. Men det finns också saker som gör att olika kommundelar kan behöva olika mycket pengar per barn. Det kan ha med invånarna att göra, t ex andelen invandrarbarn. Det kan också bero på geografin, som t ex behovet av skolskjutsar. På samma sätt kan det för barnomsorg och äldreomsorg finnas annat än antalet invånare som styr hur mycket pengar en kommundel förhållandevis behöver. Hur stor del av pengarna som ska fördelas efter sådana faktorer, och hur mycket som ska fördelas efter antalet 5

6 invånare varierar mellan olika verksamheter. I en del verksamheter är behovet av stöd och service detsamma, oavsett vem man är. I andra verksamheter kan vissa grupper behöva mycket mer stöd och service än andra. All denna hänsyn har vägts samman i en resursfördelningsmodell. Den är en mall för att fördela pengar till kommundelarna. Längre fram beskrivs närmare hur pengarna fördelas till olika verksamheter hos kommundelarna i Borås Stad. Resursfördelningsmodellen används inte för att dela ut pengar till individ- och familjeomsorgen eller till verksamheter inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). 6

7 7

8 Basresurs och tilläggsresurs. 8

9 Kommunfullmäktige bestämmer i budgeten för varje år hur mycket pengar som kan avsättas för t ex grundskolan i kommunen det året. På samma sätt finns ett belopp för äldreomsorg, ett för barnomsorg etc. Det handlar sedan om att fördela innehållet i dessa pengapåsar till kommundelarna. Hela beloppet till respektive verksamhet delas i två delar, en basresurs och en tilläggsresurs. Basresursen delas ut till kommundelarna efter en enkel schablon, t ex antal invånare. Här får varje kommundel lika mycket pengar per person. Tilläggsresursen fördelas efter faktorer som beskriver den sociala situationen i kommundelen. Tilläggsresursen kan vara en större eller mindre andel av hela beloppet det beror på hur mycket de sociala faktorerna påverkar verksamhetens kostnader. Basresursen säkrar alltså en basverksamhet för alla. Tilläggsresursen tar hänsyn till att kommundelar har olika behov av stöd och service. 9

10 Barnomsorg. 10

11 Till barnomsorgen delas 90 procent av pengarna ut som basresurs. Där får kommundelarna pengar efter hur många barn det finns i respektive kommundel. Det mesta av pengarna tre fjärdedelar delas ut per barn i förskole-ålder (1-5 år). Återstående fjärdedel grundar sig på antalet 6-9-åringar, som är den största gruppen i skolbarnsomsorgen. Resten av pengarna fördelas som tilläggsresurs. Då tar man hänsyn till andelen barn med förvärvsarbetande föräldrar, och andelen barn med föräldrar som är invandrare. Kommundelar med högre andel barn i dessa grupper får större del av tilläggsresursen. Fördelning av total resurs Fördelning av tilläggsresurs 10 % 10 % Tilläggsresurs 30 % Barn till föräldrar med utländsk bakgrund 90 % Basresurs 70 % Barn till förvärvsarbetande föräldrar 11

12 Grundskola. 12

13 Till skolan delas 85 procent av pengarna ut som basresurs. Det betyder att kommundelarna får pengar efter hur många barn i åldern 6-15 år det finns i kommundelen (gymnasieskolan drivs inte av kommundelarna). Ungdomar i åldern år ger mer pengar per person, eftersom deras skolgång kostar mer än de yngre barnens. 15 procent av pengarna delas ut som tilläggsresurs. Då tar man hänsyn till andelen barn med föräldrar som är invandrare, och andelen barn med lågutbildade föräldrar. Fördelning av total resurs Fördelning av tilläggsresurs 15 % 10 % Tilläggsresurs 30 % Barn till föräldrar med låg utbildningsnivå 85 % Basresurs 70 % Barn till föräldrar med utländsk bakgrund 13

14 Skolorna i de mindre tätorterna har i vissa fall högre kostnader per elev än övriga, t ex beroende på att barnen måste åka till en annan skola för att ha ämnen som slöjd eller hemkunskap. Dessa skolor får därför en extrasumma. Dessutom får ytterkommundelarna, som består av både landsbygd och fler tätorter, ett tillägg per barn för att de har högre kostnader för skolskjutsar. 14

15 15

16 Äldre- och handikappomsorg. 16

17 Fördelningen av pengar till äldre- och handikappomsorg sker i flera steg, bland annat genom att pengarna fördelas till olika åldersgrupper. 7 procent av hela beloppet avsätts för de personer som är yngre än 65 år. De pengarna fördelas efter hur många personer med förtids- eller sjukpension det finns i respektive kommundel. Den stora potten pengar, 93 procent, delas upp i tre åldersklasser: år, år samt 85 år och äldre. Delningen görs så att för varje person i den äldsta gruppen läggs 20 gånger mer pengar än för en person i den yngsta gruppen. Det ska avspegla att en 85-åring i snitt kräver så mycket mer omsorg än en 65-åring. För personer i mellangruppen läggs 5 gånger så mycket pengar som i den yngsta gruppen. I varje åldersgrupp delas sedan dessa pengarna upp på en basresurs och en tilläggsresurs. Basresursen delas ut till kommundelarna efter antalet invånare i åldersgruppen. 17

18 Kronor per individ och år år år 85- år 2004 fick kommundelarna i snitt ca kronor per år för en person i gruppen år. Fem gånger så mycket pengar delades ut till personer mellan 75 och 84 år och 20 gånger så mycket till de som är 85 år och och äldre. Man räknar med att behovet av omvårdnad ökar med åren. 98 procent av tilläggsresursen delas ut efter andelen ensamboende i åldersgruppen. De återstående 2 procenten fördelas utifrån andra sociala faktorer som påverkar behovet av omvårdnad. För den yngsta åldersgruppen får kommundelarna inga pengar som basresurs det är alltså endast andelen ensamboende och andra sociala faktorer som avgör hur mycket pengar som går till denna grupp. För de båda övriga grupperna får kommundelarna pengar dels som basresurs efter antalet invånare i respektive ålder, 18

19 dels som tilläggsresurs. Ju äldre man blir, desto vanligare är det att man behöver omsorg. Därför delas i den äldre gruppen en större del av pengarna ut som basresurs, efter antal invånare. I mellangruppen har ensamboende ofta större behov av omsorg än sammanboende. Därför är tilläggsresursen större än basresursen för den gruppen. De yttre kommundelarna får dessutom ett tillägg per person över 65 år som bor utanför tätorterna. Det ska täcka extra kostnader för fordon och resor i hemtjänsten. Fördelning av tilläggs- och basresurs år år 85- år 100 % Tilläggsresurs 60 % Tilläggsresurs Tilläggsresurs 40 % Basresurs 40 % 60 % Basresurs 19

20 Fritid, kultur och administration. 20

21 Fritid Alla kommundelar får en basresurs för att kunna driva en fritidsgård, lika mycket pengar till varje kommundel. Ungefär lika mycket pengar till fördelas som tilläggsresurs. Den fördelas med hänsyn till hur många barn med invandrarföräldrar och hur många barn och ungdomar med lågutbildade föräldrar det finns i respektive kommundel. Kultur Basresursen ska göra det möjligt att ha ett bibliotek i kommundelen, lika mycket pengar till varje kommundel. Tilläggsresursen, som är ungefär en tiondel av hela kulturpengen, fördelas efter antalet invånare i varje kommundel. Administration Alla kommundelar får en basresurs som ska täcka en minsta nödvändig administration, lika mycket pengar till varje kommundel. Därutöver delas en tredjedel av pengarna till administration ut som tilläggsresurs efter antalet invånare i kommundelen. 21

22 Mer information om resursfördelningsmodellen lämnas av Kommunledningskansliet, eller

23 23

24 Borås kommuntryckeri april

Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring förändring nuvarande ny

Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring förändring nuvarande ny 1 Utfall Tabell 1 Ny resursfördelning jämfört med nuvarande resursfördelning Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring

Läs mer

Socioekonomisk resursfördelningsmodell grundskola 2017

Socioekonomisk resursfördelningsmodell grundskola 2017 2016-12-07 2016/2927 1(5) Vår adress Barn- och bildningsnämnd Borlänge kommun Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Catherine Säll Franzén 0243-74224 Nämnd Datum Socioekonomisk

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

Hur fungerar det egentligen?

Hur fungerar det egentligen? Budget 2008 Hur fungerar det egentligen? Kommunens budget delas i två delar; en driftsbudget och en investeringsbudget. Driftsbudget är de pengar som behövs för att den löpande verksamheten och servicen

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Starta eget inom bar nomsorgen

Starta eget inom bar nomsorgen Starta eget inom bar nomsorgen En faktabroschyr för dig som vill starta fristående pedagogisk verksamhet i Örebro kommun Ordförklaringar Barnomsorgspeng Ett kommunalt bidrag som följer med varje barn oavsett

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig

Läs mer

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng

Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng Möjligheter och konsekvenser av en individriktad strukturpeng 22 januari 2008 Kerstin Alfhagen 1 Innehållsförteckning 1. Uppdraget...3 2. Definitioner...3 2.1. Skolpeng...3 2.2. Elevpeng/a-pris...3 2.3.

Läs mer

Tilläggsbelopp Lerum 2011

Tilläggsbelopp Lerum 2011 Tilläggsbelopp Lerum 2011 Lika villkor SOU 2008:8 Bidragens beståndsdelar Det bidrag som kommunen ska bestämma ska bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för

Läs mer

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008 december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande

Läs mer

Internbudget bildningsförvaltningen 2014

Internbudget bildningsförvaltningen 2014 HANDLING 25-2013 1 (7) Vår handläggare Johanna Siverskog, ekonom Ert datum Er beteckning Internbudget bildningsförvaltningen 2014 Nämnd Budgeten för nämndverksamheten räknas upp med 14 tkr för arvodeshöjningar.

Läs mer

Pedagogisk. omsorg i hemmet. Snabbguide och information

Pedagogisk. omsorg i hemmet. Snabbguide och information Pedagogisk omsorg i hemmet Snabbguide och information Vad handlar det om? Vem riktar det sig till? Pedagogisk omsorg i hemmet är ett nytt alternativ till förskola och fritidshem som finns för barn mellan

Läs mer

Bilaga C. Radnummer 275 i RS

Bilaga C. Radnummer 275 i RS Bilaga C Verksamhetsindelning för kommuner Om en anställning utgör resurs för flera olika verksamheter och någon fördelning inte är möjlig förs den till den verksamhet där anställningen har sin huvudsakliga

Läs mer

Ekonomi - resultat 2008

Ekonomi - resultat 2008 Ekonomi - resultat 2008 Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 6,6 Mkr vid årets slut. Det är en positiv avvikelse från budgeten med 0,5 %. Under perioden 2006-2008 har nettokostnaden för förskolan

Läs mer

Information om Barnomsorg i Stenungsunds kommun. Reviderad 2013-11-21

Information om Barnomsorg i Stenungsunds kommun. Reviderad 2013-11-21 Information om Barnomsorg i Stenungsunds kommun Reviderad 2013-11-21 Barnomsorg i Stenungsunds kommun Vad är barnomsorg? Med barnomsorg avses förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och skolbarnsomsorg

Läs mer

Resursfördelning i åtta kommuner. En pilotstudie med fokus på barn och unga

Resursfördelning i åtta kommuner. En pilotstudie med fokus på barn och unga Resursfördelning i åtta kommuner En pilotstudie med fokus på barn och unga Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012

Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012 1 (6) Vår handläggare Eva Knutsson, avd.chef Jörgen Rüdeberg, verks.chef Ert datum Er beteckning Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor

Läs mer

maj 2012 www.huddinge.se

maj 2012 www.huddinge.se www.huddinge.se FAKTA maj 2012 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning

Läs mer

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

anser att förslaget inte stödjer ambitionen att minska skillnader i barns förutsättningar och skolresultat i staden

anser att förslaget inte stödjer ambitionen att minska skillnader i barns förutsättningar och skolresultat i staden 1 Till Kommunstyrelsen i Stockholms stad Stockholm 2004-04-14, FiSS och Barnverket Stockholm överlämnar härmed sina synpunkter på stadsledningskontorets förslag till nytt resursfördelningssystem för förskola,

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län

Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län Dnr: 12RV425-1 Överenskommelse på skolchefskonferensen den 22 november 2012 om reviderade riktlinjer att gälla fr.o.m 2013-01-01 Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Pedagogisk. Snabbguide och information. omsorg i hemmet. 2012, reviderad version

Pedagogisk. Snabbguide och information. omsorg i hemmet. 2012, reviderad version Pedagogisk omsorg i hemmet 2012, reviderad version Snabbguide och information Vad handlar det om? Vem riktar det sig till? Pedagogisk omsorg i hemmet är ett nytt alternativ till förskola och fritidshem

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg 1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad

Läs mer

Södermöres Medborgarpanel. 17-23 oktober 2012. Tema: Demokrati. Metod: E-enkät

Södermöres Medborgarpanel. 17-23 oktober 2012. Tema: Demokrati. Metod: E-enkät Södermöres Medborgarpanel 17-23 oktober 2012 Tema: Demokrati Metod: E-enkät 1 Svarsfrekvens 75 av 121 har svarat, 62 % svarsfrekvens 6 har påbörjat enkät, men ej skickat in 30 personer har ej sett enkäten

Läs mer

Internbudget för utbildningsnämnden år 2017

Internbudget för utbildningsnämnden år 2017 2016-11-24 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2016/244 1 (5) Utbildningsnämnden Internbudget för utbildningsnämnden år 2017 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar fastställa tilläggsbelopp och resurs för

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Antaget i Socialnämnden 2007-02-21. Antaget i Kommunfullmäktige 2007-04-24.

Tillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Antaget i Socialnämnden 2007-02-21. Antaget i Kommunfullmäktige 2007-04-24. 1 (5) 2007-03-12 Tillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Antaget i Socialnämnden 2007-02-21. Antaget i Kommunfullmäktige 2007-04-24. I juli 2002 kom nya regler i socialtjänstlagen

Läs mer

Rapport till Vara kommun om invånarenkät år 2009/2010

Rapport till Vara kommun om invånarenkät år 2009/2010 om invånarenkät SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en invånarenkät bland kommunens invånare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet

Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-03-08 Kommunstyrelsen Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-10 FSN-2014/431.601 1 (2) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny 08-535 360 12 Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och

Läs mer

Ambitioner för framtiden

Ambitioner för framtiden Söderköping Söderköping 2011-05-11 Ambitioner för framtiden Tillägg till beslut om driftsbudget 2012-2014 inklusive gemensamma mål och strategier 2 (8) 3 (8) Yrkanden från S Socialdemokraterna föreslår

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Utökad kunskap om arbetslivet inom kommun och näringsliv samt att konkret arbeta med att stärka sin självkänsla.

Utökad kunskap om arbetslivet inom kommun och näringsliv samt att konkret arbeta med att stärka sin självkänsla. Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Vi ansvarar för att verkställa kommunfullmäktiges mål och statens krav på styrning av verksamheten utifrån skollagen, läroplan för förskola och läroplan och kursplaner

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2013 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så kan vi lägga 2013 bakom oss och återigen glädjas åt ett positivt resultat. Positiva resultat stärker

Läs mer

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnader för sista levnadsåret Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnad per brukare Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg Underlag för jämförelser, verksamhetsplanering

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Omfördelning av resurser från barn och ungdom till andra verksamheter i Stadsdelsnämnderna 2005

Omfördelning av resurser från barn och ungdom till andra verksamheter i Stadsdelsnämnderna 2005 1 Omfördelning av resurser från barn och ungdom till andra verksamheter i Stadsdelsnämnderna 2005 För tredje året i rad undersöker, FiSS de omfördelningar som görs från förskola, skola, skolbarnsomsorg

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 9 Kollektivtrafik April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1. Svarsfrekvens Det är 85 personer 57 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av dem som

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014

Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 Aktuella kommunomfattande översiktsplaner LÄGET I LANDET MARS 2014 1 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur aktuella de kommunomfattande översiktsplanerna är i Sverige, mars 2014. Läget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

Vad tycker Gävleborna om Gävle?

Vad tycker Gävleborna om Gävle? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Vad tycker Gävleborna om Gävle? SCB:s medborgarundersökning - Gävle kommun 2014 Vad tycker Gävleborna om Gävle? SCB:s medborgarundersökning Gävle kommun 2014 Författare Per-Erik

Läs mer

Delegeringsordning för Kultur- och utbildningsnämnden. Antagen av Kultur- och utbildningsnämnden 2011-10-24 57

Delegeringsordning för Kultur- och utbildningsnämnden. Antagen av Kultur- och utbildningsnämnden 2011-10-24 57 Delegeringsordning för Kultur- och utbildningsnämnden Antagen av Kultur- och utbildningsnämnden 2011-10-24 57 Allmänt om delegering Delegeringsordningen är främst ett formellt instrument som reglerar beslutanderätten

Läs mer

Äldre- och Handikappomsorgen

Äldre- och Handikappomsorgen Äldre- och Handikappomsorgen i Haparanda Välkommen till Haparanda-Tornio Vi är den snabbast växande regionen i norra Sverige och Finland. Här finns 34 000 invånare och 1 900 företag. Tvillingstaden Tornio

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Utvecklingsenheten, Johanna Jonsson

Utvecklingsenheten, Johanna Jonsson Utvecklingsenheten, Johanna Jonsson 2012-07-20 2 På uppdrag av kommunstyrelsen genomförde Statistiska centralbyrån, SCB, under hösten 2011 en medborgarenkät i Strömstads kommun. Syftet med enkäten är att

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Placeringsregler för förskoleverksamhet Säters kommun. Beslutade 2012-06-07 SÄTERS KOMMUN

Placeringsregler för förskoleverksamhet Säters kommun. Beslutade 2012-06-07 SÄTERS KOMMUN Placeringsregler för förskoleverksamhet Säters kommun Beslutade 2012-06-07 SÄTERS KOMMUN Innehållsförteckning 1. REGLER FÖR KOMMUNAL FÖRSKOLEVERKSAMHET... 3 VEM REGLERNA GÄLLER... 3 ÖPPETTIDER... 3 VISTELSETID...

Läs mer

Riktlinjer för närståendestöd

Riktlinjer för närståendestöd Riktlinjer för närståendestöd 709:1 Riktlinjer för närståendestöd Antaget av Kommunfullmäktige 16 maj 2002 ändrat 21 augusti 2003 samt 26 27 november 2008 Gäller från 27 november 2008 1 Inledning Enligt

Läs mer

Avgifter och regler för barnomsorgen i Sävsjö kommun

Avgifter och regler för barnomsorgen i Sävsjö kommun 2015-05-01 Avgifter och regler för barnomsorgen i Sävsjö kommun Barnomsorgstaxa Kommunfullmäktige i Sävsjö kommun har beslutat att följande maxtaxa skall gälla för barnomsorgen fr.o.m. 2015-07-01. Inkomsttaket

Läs mer

2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013

2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013 215-1-26 Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 213 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 216,3; 24% Mnkr; 174,3; 2% Mnkr; 493,3;

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 1 2 Sunne kommun Det här är en kortfattad information om hur kommunens ekonomi fungerar. zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zhar Sunne en bra ekonomi? zuppfyllde

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK)

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) 3. Så bra är Grästorps resultat jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Hur god är kommunens webbinformation till medborgare? Hur väl möjliggör kommunen

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Välkommen till Kungsbacka

Välkommen till Kungsbacka Framgångsrikt kvalitetsarbete i offentlig verksamhet En långsiktig och gemensam satsning på förbättringsarbete inom Kungsbackas äldreomsorg Välkommen till Kungsbacka 1 Kungsbacka en del av Halland och

Läs mer

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem

Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem Styrdokument 1 (13) 2016-12-01 Fastställd: BON 16-12-13 130 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Bildning- och omsorgschef Dnr : BON2016/274-3 Resursfördelningsmodell avseende förskola,

Läs mer

Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017

Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (7) Datum 2016-12-12 Bilaga Kimmo Räihä Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017 Förslag till ersättningar

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X Reglemente för beredningen för skolfrågor; HebyFS 2011:16 Infördes i författnings -samlingen den 26 oktober 2011 Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017

Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017 Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017 För- och grundskolenämnden Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

att från och med 2003 införa avgift under årets samtliga tolv månader inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg -------------

att från och med 2003 införa avgift under årets samtliga tolv månader inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ------------- Barnomsorgstaxa - maxtaxa (Kf 2001-09-20, 171) (Kf 2001-11-22, 220) (KF 2002-12-11, 227) Kf 227/2002 Kommunfullmäktige har beslutat att från och med 2003 införa avgift under årets samtliga tolv månader

Läs mer

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät 2 Förord I denna rapport redovisas resultaten från den föräldraenkät som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av

Läs mer

Ortsanalys för delområden i Eskilstuna kommun

Ortsanalys för delområden i Eskilstuna kommun Ortsanalys för delområden i Innehållsförteckning Inledning...4... Område 1...6 Torshälla söder...7 Torshälla norr...8 Torshälla huvud, tätort...9 Område 2... Norr...11 by...12 Slagsta (inkl. Valhalla)...13

Läs mer

Politisk inriktning 2007-2010

Politisk inriktning 2007-2010 Politisk inriktning 2007-2010 Kommunstyrelsen/Politisk kommunledning FEBRUARI 2007 Inledning Allians för Huddinge bestående av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna har tillsammans med Drevvikenpartiet

Läs mer

Ersättning till Friskolor

Ersättning till Friskolor Ersättning till Friskolor Halmstads kommun Januari 2012 Bo Thörn Viktor Prytz Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag till PwC att granska ersättningen till fristående förskolor

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Fritidspedagoger Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Efterfrågan på lärare med inriktning mot fritidshem väntas

Fritidspedagoger Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Efterfrågan på lärare med inriktning mot fritidshem väntas UNDERVISNING Barn- och fritidsutbildade Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge 1996 25 1 6 Samtliga 4 2 97 99 1 3 5 I dag råder god på personer med barn- och fritidsutbildning. Tillgången bedöms minska något

Läs mer

Valplattform 2006 Ett Värnamo där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter

Valplattform 2006 Ett Värnamo där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter Valplattform 2006 Ett Värnamo där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter Kristdemokraterna Värnamo Fullmäktigegruppen Val till kommunfullmäktige i Värnamo 2006 JO! Varje familj ska själv få välja

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer