Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen

Transkript

1 Hur fördelas pengarna till kommundelarna? en kort beskrivning av resursfördelningsmodellen 1

2 2

3 Hur fördelar Borås Stad pengar till sina kommundelar? Varför kan en kommundel få mer pengar per invånare än en annan? Svaret är att behoven får styra. Det är invånarnas olika behov av stöd och service som gör att fördelningen av pengar kan variera mellan kommundelarna. 3

4 Invånarnas behov styr. 4

5 Grundskola, barnomsorg och äldreomsorg är stora och kostnadskrävande verksamheter för en kommun. I Borås har tio kommundelar hand om dessa. Det är därför viktigt att fördela pengarna för dessa verksamheter rättvist. Invånarnas behov av stöd och service ska avgöra hur mycket pengar varje kommundel får, inte vad verksamheten har kostat tidigare år. Antalet barn i skolålder i en kommundel är den viktigaste grunden för hur stor del av skolpengarna en kommundel får. Ju fler barn, desto mer pengar. Men det finns också saker som gör att olika kommundelar kan behöva olika mycket pengar per barn. Det kan ha med invånarna att göra, t ex andelen invandrarbarn. Det kan också bero på geografin, som t ex behovet av skolskjutsar. På samma sätt kan det för barnomsorg och äldreomsorg finnas annat än antalet invånare som styr hur mycket pengar en kommundel förhållandevis behöver. Hur stor del av pengarna som ska fördelas efter sådana faktorer, och hur mycket som ska fördelas efter antalet 5

6 invånare varierar mellan olika verksamheter. I en del verksamheter är behovet av stöd och service detsamma, oavsett vem man är. I andra verksamheter kan vissa grupper behöva mycket mer stöd och service än andra. All denna hänsyn har vägts samman i en resursfördelningsmodell. Den är en mall för att fördela pengar till kommundelarna. Längre fram beskrivs närmare hur pengarna fördelas till olika verksamheter hos kommundelarna i Borås Stad. Resursfördelningsmodellen används inte för att dela ut pengar till individ- och familjeomsorgen eller till verksamheter inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). 6

7 7

8 Basresurs och tilläggsresurs. 8

9 Kommunfullmäktige bestämmer i budgeten för varje år hur mycket pengar som kan avsättas för t ex grundskolan i kommunen det året. På samma sätt finns ett belopp för äldreomsorg, ett för barnomsorg etc. Det handlar sedan om att fördela innehållet i dessa pengapåsar till kommundelarna. Hela beloppet till respektive verksamhet delas i två delar, en basresurs och en tilläggsresurs. Basresursen delas ut till kommundelarna efter en enkel schablon, t ex antal invånare. Här får varje kommundel lika mycket pengar per person. Tilläggsresursen fördelas efter faktorer som beskriver den sociala situationen i kommundelen. Tilläggsresursen kan vara en större eller mindre andel av hela beloppet det beror på hur mycket de sociala faktorerna påverkar verksamhetens kostnader. Basresursen säkrar alltså en basverksamhet för alla. Tilläggsresursen tar hänsyn till att kommundelar har olika behov av stöd och service. 9

10 Barnomsorg. 10

11 Till barnomsorgen delas 90 procent av pengarna ut som basresurs. Där får kommundelarna pengar efter hur många barn det finns i respektive kommundel. Det mesta av pengarna tre fjärdedelar delas ut per barn i förskole-ålder (1-5 år). Återstående fjärdedel grundar sig på antalet 6-9-åringar, som är den största gruppen i skolbarnsomsorgen. Resten av pengarna fördelas som tilläggsresurs. Då tar man hänsyn till andelen barn med förvärvsarbetande föräldrar, och andelen barn med föräldrar som är invandrare. Kommundelar med högre andel barn i dessa grupper får större del av tilläggsresursen. Fördelning av total resurs Fördelning av tilläggsresurs 10 % 10 % Tilläggsresurs 30 % Barn till föräldrar med utländsk bakgrund 90 % Basresurs 70 % Barn till förvärvsarbetande föräldrar 11

12 Grundskola. 12

13 Till skolan delas 85 procent av pengarna ut som basresurs. Det betyder att kommundelarna får pengar efter hur många barn i åldern 6-15 år det finns i kommundelen (gymnasieskolan drivs inte av kommundelarna). Ungdomar i åldern år ger mer pengar per person, eftersom deras skolgång kostar mer än de yngre barnens. 15 procent av pengarna delas ut som tilläggsresurs. Då tar man hänsyn till andelen barn med föräldrar som är invandrare, och andelen barn med lågutbildade föräldrar. Fördelning av total resurs Fördelning av tilläggsresurs 15 % 10 % Tilläggsresurs 30 % Barn till föräldrar med låg utbildningsnivå 85 % Basresurs 70 % Barn till föräldrar med utländsk bakgrund 13

14 Skolorna i de mindre tätorterna har i vissa fall högre kostnader per elev än övriga, t ex beroende på att barnen måste åka till en annan skola för att ha ämnen som slöjd eller hemkunskap. Dessa skolor får därför en extrasumma. Dessutom får ytterkommundelarna, som består av både landsbygd och fler tätorter, ett tillägg per barn för att de har högre kostnader för skolskjutsar. 14

15 15

16 Äldre- och handikappomsorg. 16

17 Fördelningen av pengar till äldre- och handikappomsorg sker i flera steg, bland annat genom att pengarna fördelas till olika åldersgrupper. 7 procent av hela beloppet avsätts för de personer som är yngre än 65 år. De pengarna fördelas efter hur många personer med förtids- eller sjukpension det finns i respektive kommundel. Den stora potten pengar, 93 procent, delas upp i tre åldersklasser: år, år samt 85 år och äldre. Delningen görs så att för varje person i den äldsta gruppen läggs 20 gånger mer pengar än för en person i den yngsta gruppen. Det ska avspegla att en 85-åring i snitt kräver så mycket mer omsorg än en 65-åring. För personer i mellangruppen läggs 5 gånger så mycket pengar som i den yngsta gruppen. I varje åldersgrupp delas sedan dessa pengarna upp på en basresurs och en tilläggsresurs. Basresursen delas ut till kommundelarna efter antalet invånare i åldersgruppen. 17

18 Kronor per individ och år år år 85- år 2004 fick kommundelarna i snitt ca kronor per år för en person i gruppen år. Fem gånger så mycket pengar delades ut till personer mellan 75 och 84 år och 20 gånger så mycket till de som är 85 år och och äldre. Man räknar med att behovet av omvårdnad ökar med åren. 98 procent av tilläggsresursen delas ut efter andelen ensamboende i åldersgruppen. De återstående 2 procenten fördelas utifrån andra sociala faktorer som påverkar behovet av omvårdnad. För den yngsta åldersgruppen får kommundelarna inga pengar som basresurs det är alltså endast andelen ensamboende och andra sociala faktorer som avgör hur mycket pengar som går till denna grupp. För de båda övriga grupperna får kommundelarna pengar dels som basresurs efter antalet invånare i respektive ålder, 18

19 dels som tilläggsresurs. Ju äldre man blir, desto vanligare är det att man behöver omsorg. Därför delas i den äldre gruppen en större del av pengarna ut som basresurs, efter antal invånare. I mellangruppen har ensamboende ofta större behov av omsorg än sammanboende. Därför är tilläggsresursen större än basresursen för den gruppen. De yttre kommundelarna får dessutom ett tillägg per person över 65 år som bor utanför tätorterna. Det ska täcka extra kostnader för fordon och resor i hemtjänsten. Fördelning av tilläggs- och basresurs år år 85- år 100 % Tilläggsresurs 60 % Tilläggsresurs Tilläggsresurs 40 % Basresurs 40 % 60 % Basresurs 19

20 Fritid, kultur och administration. 20

21 Fritid Alla kommundelar får en basresurs för att kunna driva en fritidsgård, lika mycket pengar till varje kommundel. Ungefär lika mycket pengar till fördelas som tilläggsresurs. Den fördelas med hänsyn till hur många barn med invandrarföräldrar och hur många barn och ungdomar med lågutbildade föräldrar det finns i respektive kommundel. Kultur Basresursen ska göra det möjligt att ha ett bibliotek i kommundelen, lika mycket pengar till varje kommundel. Tilläggsresursen, som är ungefär en tiondel av hela kulturpengen, fördelas efter antalet invånare i varje kommundel. Administration Alla kommundelar får en basresurs som ska täcka en minsta nödvändig administration, lika mycket pengar till varje kommundel. Därutöver delas en tredjedel av pengarna till administration ut som tilläggsresurs efter antalet invånare i kommundelen. 21

22 Mer information om resursfördelningsmodellen lämnas av Kommunledningskansliet, eller

23 23

24 Borås kommuntryckeri april