Hållbart är det normala

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbart är det normala"

Transkript

1 Hållbart är det normala Lika bra vi säger det nu: Hållbart är det normala. Vår planet har byggt upp sig i årtusenden genom att skapa hållbara processer, ekotjänster, som skapar välfärd. Det är helt normalt att återanvända och återvinna. Det är helt normalt med rent vatten och giftfri jord.genom det har olika arter levt och utvecklats. Tillsammans har de byggt upp ett system som fungerar så förträffligt att man kan ha det bra. Fairtrade ökar i försäljning Fairtrade-försäljningen ökade 29 procent under 2013 jämfört med året före. Det visar en rapport från Fairtrade Sverige. Mest ökar vin och bananer, med omkring 60 procent. Nästan åtta av tio svenskar känner idag till Fairtrade, över 80 procent av dessa köper minst en Fairtrademärkt produkt per månad. Nästan hälften säger att de kommer att öka sin konsumtion. Tidigare var tillväxten utbudsdriven men nu ser vi att den snarare är efterfrågansdriven, säger Morgan Zerne, vd för Fairtrade Sverige. Återvinn dina textilier! Du kan nu lämna dina textilier vid återvinningsstationerna istället för att lämna dem i restavfallet. På så vis kan du se till att fibrerna används igen istället för att brinna upp. Lunds Renhållningsverk startade under hösten ett samarbete med Human Bridge för att återvinna textilier. Via detta samarbete är det även möjligt att kärl kan ställas ut i flerbostadsområden. Kanske det är något för din fastighetsägare/ bostadsrättsförening? Second hand trenden ökar Fler och fler köper second hand. Trenden är tydlig och rör allt från kläder, möbler, apparater, husgeråd till cd-skivor, böcker... Anledningarna till att trenden ökar är givetvis att det är billigare att handla second hand, men även att det går att skapa sin egen stil, hitta saker som är svåra att köpa nya, man stödjer en biståndsorganisation samtidigt som att köpet blir hållbart och miljövänligt.

2 Hållbart är det normala Genom årtusenden har hållbara processer skapats som gett arter möjlighet till att utvecklas och ha det bra. Att tänka hållbart är normalt. Självklart är det så. Det är det naturliga, för ekosystem och natur har utvecklats för att de är i balans, är hållbara. Det är också normalt att vara rädd om sin omgivning, resurser och miljö. Vi är ju en del av miljön och får vår välfärd; mat, material från naturen. Länge tyckte vi att det var ett udda tänkande som inte riktigt kunde jämföras med att tänka konsumtionsinriktat, skaffa sig saker och följa modetrender. Hållbarhet var något man trodde sig kunna säga nej till. Idag är det hållbara tänkandet normalt. Det har blivit utgångspunkten i planerandet framåt. Det betyder inte att allt är hållbart. Äldre lösningar, vad det ändå gäller, står för den tidens tänkande. Men så fort något nytt ska skapas är hållbarhet en faktor. När något ska repareras, renoveras, förändras är hållbarhet en faktor. Allt annat är idag otidsenligt. Att vi har en hållbar livsstil och hållbara samhällen är en nödvändighet. Klimatförändringar och minskad biologisk mångfald är några av de faktorer som påverkar vår välfärd negativt. Råvaror och resurser förbrukas i en snabbare takt än de genereras. En omställning är alltså nödvändig. En omställning som börjat med sol-/ vindenergi, ekologisk odling, återanvända, återvinna, energisnål elektronik, miljövänliga drivmedel, hållbar stadsplanering där grönytor kan ta tillvara regnvatten och skapa plats för en biologisk mångfald... I allt högre grad tittar vi oss runt i naturen efter de lösningar som naturen använder och som är hållbara. I detta spelar det enskilda hushållet en roll i hur den konsumerar. Som konsumenter står vi för efterfrågan på marknaden. Och när efterfrågan stiger så skapas tillgång. Det visar sig t.ex. vad gäller Fair Trade produkter eller att kunder vill ha ekologiska ägg. Fler och fler företag ser vad deras kunder vill och ser även nödvändigheten av ett hållbart samhälle. Hållbar konsumtion och resurshantering Val av ord visar alltid med vilket perspektiv vi ser på världen. Och i takt med att samhället förändras byter vi ord och ofta även innehåll på ordet. Vi har handlat, skaffat, köpt, shoppat, konsumerat... Vad vi egentligen gjort är att vi sett till att vi fått mat, gjort fynd, roat oss med något nytt som kläder, saker, till att nu bli medvetna om att välja hållbart. Orden har ju olika värden. Likadant med det som blir kvar. Vi har kastat sopor, rester, avfall, återvunnit... Och här har vi sett på det som något äckligt, ratat material till att ge det ett värde och nu, en ny användning. Nu byts orden ut igen. Nu skulle vi kunna kalla det för hållbar konsumtion, medvetet användande och resurshantering. Det är perspektiv som kan leda oss vidare i omställningen till ett hållbart samhälle. Ett samhälle där det inte finns några sopor. Där vi handlar med tanke på miljön, har saker med lång livslängd och som går att laga. Och när vi är klara med användandet - så är det en självklarhet att se till att återföra resurser så de fortsätter att komma till användning. Antingen kan det återanvändas eller återvinnas. Är du med oss på Framtidsstigen? - mot ett hållbart samhälle www. framtidsstigen.se Framtidsstigen är en hemsida utvecklad för att underlätta och ge svar på de frågor som uppstår för dig som konsument för att kunna agera hållbart. Vad ska jag tänka på vid köp? Och vad kan jag tänka på när jag vill bli av med det?

3 Vad finns i din soppåse? Har du 65% kvar att återvinna? I en genomsnittlig soppåse som kastas till förbränning finns Matavfall 35 % - 35% matavfall - 30% förpackningar - 35% restavfall Här finns alltså 65 % material som kan sorteras ut och återvinnas! Hållbar konsumtion handlar om att handla rätt, förvara/sköta om men också att slänga rätt. Matavfall och förpackningar är resurser som kan användas, men går det till förbränning försvinner det för alltid. Allt material som förpackningarna består av är borta. Alla näringsämnen från matavfallet likaså. Hur kan det bli att vi kastar sånt som kan återvinnas? Stress är säkert en orsak. Dagarna kan bli långa och man hinner inte planera. I affären blir det lätt att man handlar för mycket som står och blir gammalt. Matlagning och disk vill man få undanstökat så fort som möjligt. Och i allt det här blir det enklare att bara kasta det i soppåsen. Så slipper det börja lukta från matavfallspåsen också, kan man tycka Att rensa ur förpackningar kan också tyckas ta både tid. Speciellt de där med innehåll som är trögflytande. Ska man sen skölja ur förpackningen lite lätt för att lägga den till återvinningen Är det så här? Men visst går det att ändra på? Tips att minska matavfallet Gör en inköpslista. Köp bara det som du verkligen behöver. Tänk på Sista förbrukningsdag anger hur länge ett livsmedel är säkert för konsumtion. Bäst före talar om hur länge produkten har kvar de särskilda egenskaper som den normalt förknippas med. Livsmedel håller ofta längre än bäst före-dagen. Förvara livsmedlen enligt instruktionerna på förpackningen. Äldst längst fram. Ställ de nya inköpen längst bak. Lägg inte upp för stora portioner utan ta hellre om när tallriken är tom. Använd resterna: Släng inte resterna utan använd dem nästa dag, eller frys in dem. Förpackningar 30 % Restavfall 35% Är det viktigt att mer sorteras ut? Ju mer vi kan återvinna, desto mer resurser sparar vi. Det märks när vi börjar titta på vad som slängs. 35% matavfall Enligt Naturvårdsverkets beräkningar kastas matavfall med cirka 72 kg/person och år. Det blir 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag. Av detta skulle ca 50 kg per år vara onödigt matavfall som hade kunnat ätas. Den mat vi slänger representerar vad som gått åt under odlingen; vattnet som behövs, markanvändning, bekämpningsmedel, bränsle för transporter, arbetstid och energi. Produktionen ger upphov till andra miljöproblem som utsläpp av klimatgaser, övergödning, spridning av farliga ämnen t.ex. växtskyddsmedel och är en av de mest vattenkrävande sektorerna. Att kasta mat innebär att resurser kastas bort, som maten i sig, men också alla de resurser som har lagts på att få fram maten. Köp hem endast det du behöver och du sparar både pengar och miljö! Matavfall som måste uppstå kasta det i matavfallspåsen så blir det biogas och biogödsel. 30% förpackningar Förpackningar ska återvinnas, det vet du säkert. Material som glas, stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst om det inte går till förbränning. Samtidigt så finns det stora energivinster med att återvinna dem. Återvunnet aluminium sparar 95% av den energi som behövs för att tillverka ny. Alltfler förpackningar är av plast. Det är bra ur transportsynpunkt, då de väger lite, men gör att det är viktigt att återvinna dem. Vi sparar råolja och för varje kilo plast som återvinns minskar koldioxidutsläppen två kilo. Pappers/kartongförpackningarna är miljövänliga förpackningar eftersom råvaran är förnybar. Denna råvara kommer från träd och ett träd tar år på sig att växa innan det blir avverkningsbart. Så att återvinna träfibrer är viktigt oavsett om det är kartong eller papper.

4 Lund strävar efter hållbarhet Tuffa klimatmål och hög andel ekomat i de kommunala köken är några exempel på vad Lunds kommun satsar på i arbetet med hållbarhet. Miljö- och hållbarhetsfrågor har funnits på dagordningen i Lund sedan början av 1990-talet och hållbar utveckling är en del av Lunds kommuns vision. Kommunen arbetar med alla tre dimensionerna av hållbar utveckling; ekologisk- social- och ekonomisk hållbar utveckling. Utgångspunkten är Bruntlandskommissionens definition av begreppet; En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Lunds framgångar i arbetet för hållbar utveckling bygger på ett brett engagemang och en utvecklad kunskap hos aktörer i kommunen; medborgare, politiker och tjänstemän. Lunds första program med hållbarhet i fokus, Lunds första Agenda 21, antogs av kommunfullmäktig redan år 1997, berättar Kristina Fontell, en av kommunens miljöstrateger på kommunkontoret. Programmet följdes av LundaEko Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling som antogs Nu under våren 2014 kommer nästa version av LundaEko att antas av kommunfullmäktige med nya mål för en hållbar utveckling i Lund. Tufft koldioxidmål Lunds kommunfullmäktige antog redan 2010 nya klimatmål: Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ha halverats i jämförelse med 1990 och år 2050 ska utsläppen vara nära noll. För att nå dessa tuffa koldioxidmål arbetar Lund inom en rad områden, säger Kristina Fontell. Exempelvis är Lund är en av få kommuner i Sverige med biogas i naturgasnätet och inom kort kommer fjärrvärmeproduktionen att vara fossilbränslefri. Det är inte enkelt att nå koldioxidmålet, men det kan gå om alla som bor och verkar i Lund strävar för att målen ska uppfyllas. Bäst i Sverige på ekologisk mat Redan i LundaEko 2006, satte kommunen höga mål för hur stor andel av livsmedelsinköpen som skulle vara ekologiska, nämligen 40 procent till år 2012, fortsätter Kristina Fontell. Det målet uppnådde kommunen med råge. I nya LundaEko är målen ännu tuffare då kommunen siktar mot 100 procent ekomat år I dagsläget är nästan 50 procent av livsmedelsinköpen ekologiska. Sedan 2009 har Lunds kommun årligen utmärkt sig genom att köpa in störst andel ekologiska livsmedel i landet. Hållbar stadsutveckling Lund är en stad som växer så att det knakar och det är därför viktigt att också tänka hållbart när vi bygger, påpekar Kristina Fontell. Lunds kommun driver flera projekt inom hållbar stadsutveckling som exempelvis Den hållbara kunskapsstaden NE och CityFied. Inom projektet Den varma och rena staden tar vi fram olika modeller för hur man kan utnyttja energi och andra resurser i avloppsvatten. Kommunen är också framgångsrik inom miljöanpassade transportsystem (Lunda MaTs) bland annat genom att göra Lund till en av Europas bästa cykelstäder. Främjar hållbart konsumtionsperspektiv Ett av de prioriterade områdena i nya LundaEko är hållbar konsumtion som har som övergripande mål att: Alla som bor och verkar i Lunds kommun ska bidra till en mer hållbar konsumtion. En viktig pusselbit i det sammanhanget är kommunens arbete som FairtradeCity. Lund diplomerades till FairTradeCity 2007 och idag finns runt 300 arbetsplatser, företag och organisationer som serverar eller säljer rättvist handlade produkter. Framgångsrika på att söka externa medel Kommunen har sedan slutet av 1990-talet varit framgångsrik på att söka och få externa medel till olika hållbarhetssatsningar. Sedan 1998 har vi beviljats 305 miljoner kronor i externa bidrag till en rad miljöprojekt. Dessa projekt har genomförts av kommunen eller andra externa aktörer i kommunen. Det är viktigt att kommunen också fortsättningsvis håller sig uppdaterade på nya hållbarhetsutmaningar genom omvärldsbevakning, utveckling av arbetsmetoder och möjligheter till extern finansiering. På så sätt kan vi maximera nyttan av olika insatser och effektivt använda Lundabornas skattemedel. Visste du att - av det spannmål som odlas globalt används cirka 37 procent till djurfoder? - att 1 kg nötkött (utan ben) orsakar kg växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kg kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som påverkar klimatet. - I stora delar av europeiska fiskevatten är över 70 % av de kända bestånden överfiskade. - att hela 80 % av våra matgrödor är beroende av insekter för att pollineras. Framtidsstigen.se Traktorvägen Lund Tel växel:

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Det ansvarsfulla företaget 2014

Det ansvarsfulla företaget 2014 Det ansvarsfulla företaget 2014 Svensk Handels årliga undersökning om CSR- och hållbarhetsfrågor bland medlemsföretag och konsumenter. svenskhandel.se Rapporten är framtagen av Carin Blom HUI RESEARCH

Läs mer

Lev mer miljövänligt!

Lev mer miljövänligt! Europeiska kommissionen Lev mer miljövänligt! Tips för en grönare värld Lev mer miljövänligt! 1 Inledning 3 Energi 8 Luft 12 Vatten 16 Mark Inledning Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar

Läs mer

GUIDE Minska kommunens miljöpåverkan genom miljöanpassad offentlig anskaffning

GUIDE Minska kommunens miljöpåverkan genom miljöanpassad offentlig anskaffning skånskt kompetenscentrum för miljöanpassad offentlig upphandling GUIDE Minska kommunens miljöpåverkan genom miljöanpassad offentlig anskaffning GUIDEN ÄR FRAMTAGEN INOM PROJEKTET MILOU Tryck: Wallin och

Läs mer

RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT!

RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT! RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT! en rapport av Göran Eklöf Innehåll Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för miljö och solidaritet. Föreningen

Läs mer

En antologi om återbruk

En antologi om återbruk ReUse! En antologi om återbruk Av Jessica Algehed, Johanna Berlin, Anna Hultman, Sverker Jagers, Petter Rönnborg, Cecilia Solér Irene Stewart Claesson, Patrik Söderholm 1 Om antologin Antologin du precis

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

ROTEN. Hur man skapar hållbar tillväxt genom trädplantering

ROTEN. Hur man skapar hållbar tillväxt genom trädplantering ROTEN till det goda Hur man skapar hållbar tillväxt genom trädplantering Agroforestry, som en del av ett klimatsmart jordbruk, är ett utmärkt sätt att bidra till att lösa trippelutmaningen att trygga livsmedelsförsörjningen,

Läs mer

Kliv in i kretsloppet

Kliv in i kretsloppet Kliv in i kretsloppet I dag lever vi mitt i ett väloljat återvinningsmaskineri. Och vi är alla lika viktiga kuggar. Varje gång du eller jag lämnar en glasflaska till återvinning snurrar kretsloppet ett

Läs mer

Här rattas molnfabriken

Här rattas molnfabriken SYSAV 3.13 E.ON: Här rattas molnfabriken Väder och ekonomi styr Heleneholmsverket Säker kryssning med TT-Line tung batterivinst Boliden BERGSÖE återvinner BLY UR BATTERIER Tre gånger effektivare än att

Läs mer

Matavfallsmängder i Sverige

Matavfallsmängder i Sverige Matavfallsmängder i Sverige Rapporter Rapporter om matavfallstatistik finansierade av Naturvårdsverket: Stare Malin, Johansson Malin, Dunsö Olof, Stenmarck Åsa, Sörme Louise, Jensen Carl, (2013), Förbättrade

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

KliMATfrågan på bordet. KliMATfrågan på bordet

KliMATfrågan på bordet. KliMATfrågan på bordet KliMATfrågan på bordet KliMATfrågan på bordet Mat åt nio miljarder hur ska vi fixa det i ett nytt klimat? Och hur påverkar maten i sin tur klimatet? Hur ska vi äta klimatvänligt? Är det moraliskt fel att

Läs mer

Frågan som världen glömde

Frågan som världen glömde MEDDELANDE M140 Februari 2015 Frågan som världen glömde En rapport om fosfor P PHOSPHORUS 15 Frågan som världen glömde En rapport om fosfor Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter,

Läs mer

Så når vi en biobaserad ekonomi. Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund

Så når vi en biobaserad ekonomi. Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund Så når vi en biobaserad ekonomi Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund Version 1 juni 2015 Innehåll Bakgrund... 3 Vad är en biobaserad ekonomi?... 4 Strategier för biobaserad ekonomi... 5 Finlands nationella

Läs mer

Kan man leva på ett ton koldioxid?

Kan man leva på ett ton koldioxid? Kan man leva på ett ton koldioxid? Vägen till en klimatsmart livsstil. Vattenfall Försäljning Två graders temperaturökning. Det är vad vår jord mäktar med på lång sikt. Men jordens temperatur stiger snabbare

Läs mer

EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. Ekologiska. FotavtrycK. Vår påverkan på planeten

EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. Ekologiska. FotavtrycK. Vår påverkan på planeten EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Ekologiska FotavtrycK Vår påverkan på planeten tillsammans kan vi förändra! Vi gör det varje gång vi handlar mat och kläder. Vi gör det varje gång vi reser, värmer våra bostäder eller

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling

Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling 1 Denna bok är författad av Profu AB och kan beställas från: Profu i Göteborg AB Götaforsliden 13 nedre 431 34

Läs mer

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Framtiden vi vill ha Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Produktion: Utrikesdepartementet, Stockholm Redaktör: Daniel Emilson, Politiskt sakkunnig, Ministerkansliet Medredaktör: Jenny Häggmark,

Läs mer

Rapport Nr 4/07. Miljöledning och Giftfri miljö. kemikaliefrågorna i teori och praktik K E M I K A L I E I N S P E K T I O N E N

Rapport Nr 4/07. Miljöledning och Giftfri miljö. kemikaliefrågorna i teori och praktik K E M I K A L I E I N S P E K T I O N E N Rapport Nr 4/07 E n r a p p o r t f r å n K e m i k a l i e i n s p e k t i o n e n w w w. k e m i. s e Miljöledning och Giftfri miljö kemikaliefrågorna i teori och praktik Rapporten är framtagen i samarbete

Läs mer

påverkar vi miljön REG. NR. S-000268

påverkar vi miljön REG. NR. S-000268 så påverkar vi miljön NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2008 REG. NR. S-000268 naturvardsverket.se En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets

Läs mer

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Steg på vägen tre fokusområden för politiken 1 Naturvårdsverkets förslag till fokusområden för politiken Vi har i samverkan med myndigheter och organisationer utvärderat

Läs mer

tips 110 tips för en hållbar livstil

tips 110 tips för en hållbar livstil tips 110 tips för en hållbar livstil 1 Det är ingen stor sak, det är många små inledning innehåll Inledning...3 Bakgrund...4 Mat...9 Miljö...13 Ekonomi...21 Relationer...24 Må bra...26 Gör själv...30 Någonting

Läs mer

Äp9Bi 2013. Innehåll... Sid nr

Äp9Bi 2013. Innehåll... Sid nr Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 20 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 24 Innehållsmatris... 25 Bedömningsmatris... 26

Läs mer

Miljöspecial. Fototävling Sortera mera! Alla kan göra något Enkla energispartips. Dett a nummer. Hållbar utveckling och boende

Miljöspecial. Fototävling Sortera mera! Alla kan göra något Enkla energispartips. Dett a nummer. Hållbar utveckling och boende INFORMATION FRÅN TUNABYGGEN NR 1 2015 Dett a nummer Miljöspecial Fototävling Sortera mera! Alla kan göra något Enkla energispartips HållbSSorteraHållbartHållbart boende Hållbar utveckling och boende Enligt

Läs mer

Förebygga avfall med kretsloppsparker

Förebygga avfall med kretsloppsparker RAPPORT Förebygga avfall med kretsloppsparker Maria Ljunggren Söderman, David Palm och Tomas Rydberg B1958 Februari 2011 Rapporten godkänd: 2011-02-03 John Munthe Forskningschef Organisation IVL Svenska

Läs mer

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion A innehåll 1 Mål för Sveriges miljöarbete 2 Miljömålen ett system med flera mål 4 Hur vi arbetar med miljömålen i praktiken 6 Samarbete för att nå miljömålen 8 Sveriges

Läs mer

10 verktyg för praktiskt hållbarhetsarbete

10 verktyg för praktiskt hållbarhetsarbete 10 verktyg för praktiskt hållbarhetsarbete VARSÅGOD DE BÄSTA TIPSEN - GRATIS! Här kommer tips och råd kring ditt hållbarhetsarbete Under detta år, 2015, firar MiljöRapporten 25-års jubileum. Från början

Läs mer