Klimat, vad är det egentligen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimat, vad är det egentligen?"

Transkript

1 Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer då klimatet från vädret. Klimat och väder Klimatet är samma sak som väder men sett över en större tidsperiod och i ettstörre område. Medan vädret skiljer sig från dag till annan, och från Stockholm till Malmö, så är klimatet normalt alltid detsamma i Sverige varje år. Men på lång sikt kan klimatet förändras. För år sen var det istid här, och stora delar av Sverige låg under en tjock glaciär. Stora delar av gagens Sverige låg då nedtryckt av ismassor under havsvattennivån och när isen till slut smälte började Sverige resa sig ur havet. Djur och de första stenåldersmänniskorna kunde flytta hit. Klimatzoner Vi har inte samma klimat här i Sverige som i Spanien, och i Afrika skiljer sig klimatet från Asien eller Brasilien. I stora delar av världen har vi årstider likadan som här i Sverige vår, sommar, höst och vinter och varje år upprepar sig dessa årstider. Men det finns också världsdelar som inte har årstider på samma sätt som Sverige. I till exempel i Indonesien är det alltid varmt (även när vi har vinter här hemma), och på Grönland är det alltid kallt (även om vi har sommar i Sverige). På jorden finns fem olika klimatzoner som skiljer sig i hur mycket och hur ofta det regnar, hur kall och varm det är, när det är kallt och hur långt och så vidare. Förenklat sagt är klimatet förutsättningen för att vi människor kan lever här på jorden, och att det finns djur och växter. Vem gör klimatet? Du vet säkert att jorden cirkulerar runt solen och att jorden svänger också om sig själv. Det är därför det finns dag och natt, och att det finns årstider. Och runt omkring jorden finns ett tunnt täcke med luft som kallas atmosfär. Här på jordytan andas vi atmosfärens luft, och lite högre upp i atmosfären flyger flygplan. Men atmosfären sträcker sig ännu högre upp, tills den långsamt tunnnas ut och övergår i rymden. Högst upp är atmosfären så tunn att där inte finns tillräckligt med luft att andas för oss människor. Men även på dessa höga höjder fyller atmosfären en viktig roll för oss och påverkar vår jord. Det är högt

2 upp i atmosfären som vindar blåser, påhejade av solen vars ljus hettar upp luften. Många orsaker Vad som händer på jorden med klimatet och vädret beror på många saker. En del länder är platta medan andra har mycket höga berg. Sånt påverkar också klimatet. När fuktig luft sveper in över ett område med höga berg blir nämligen luften kall. Och när luften blir kall faller regn eller snö, så hur mycket berg det finns där man bor påverkar också hur klimatet är. I en del länder bor det inte speciellt många människor, medan andra länder är tätt befolkade. Och i en del områden ligger fler fabriker och människorna kör mer bil än på andra ställen. Så antalet människor på en plats och hur vi lever påverkar också klimatet. Om Golfströmmen En annan sak som påverkar klimatet är hur stor del landmassa det finns i ett område och hur stor del som består av hav. I havet rör sig vattnet ständigt i så kallade strömmar, som för över näringsämnen från vissa områden till andra, och flyttar kallt vatten från vissa kalla områden till varmare områden. En sån vattenström som har stor betydelse för oss här uppe i Norden och som du kanske hört talas om är är Golfströmmen. Golfströmmen för med sig varmt vatten från Karibien till våra kuster, och gör så att vi idag har ett varmare klimat här än vi skulle ha om inte Golfströmmen fungerade. Om det blev lite varmare och glaciärerna på Grönland skulle smälta och det kalla vattnet rann ut i Atlanten så finns det risk att Golfströmmen slutar fungera. Det har hänt en gång tidigare i jordens historia; det var i samband med att Sverige drabades av vår förra istid för drygt år sen. Så bara för att det blir lite varmare i luften så behöver inte resultatet bli att det blir varmare i Sverige. Hot och hopp Vi människor gör många saker som förbrukar energi och förändrar jorden så att klimatet börjar förändras. Du har kanske hört att glaciärer på jorden och isen på Nordpolen och Sydpolen smälter, så att havsvattnet stiger? Du har kanske hört om El Niño, stormen Gudrun eller andra stormar som påverkade många människors liv. Du vet kanske djur som nästan inte längre existerar och att regnskogen huggs ner för att bli till virke eller lämna plats för åkrar så att vi i Sverige skall få fina möbler eller palmolja. Stormar, översvämningar, nedhuggning av regnskog och utrotandet av djur hänger samman med hur vi

3 lever här. Men eftersom denna miljöföstöring hänger ihop med vår livsstil kan vi också göra något åt dessa katastrofer. Genom att förändra hur vi lever, bor, arbetar och vad vi äter så kan vi vända utvecklingen, ge naturen utrymme att återhämta sig och säkerställa en långsiktig, hållbar utveckling för både våra barn och miljön. Växthuseffekten är nödvändig för liv på jorden Nästan allt som vi människor gör som slukar energi producerar dessutom olika växthusgaser. Den vanligaste växthusgasen är koldioxid (CO2). Koldioxid finns till exempel i luften vi utandas, och vissa mängder koldioxid behövs i atmosfären för att nya träd skall kunna växa upp och för att klimatet inte skall bli för kallt. Men för stora mängder koldioxid skadar såväl oss människor, djur, och växter som klimatet. Växthuseffekten finns naturligtvis på jorden. Utan den skulle medeltemperaturen på jorden vara -18 grader, istället för +15 grader som det är idag. Och +15 grader är en mycket trevligare temperatur; det är också den temperatur som inte bara vi själva utan även djurliv och växtlighet anpassat oss till under under tiotusentals år. Men det som händer idag är att vi människor släpper ut mer växthusgaser än någonsin tidigare i vår historia, vilket innebär att mer värme än normalt fångas upp i atmosfären och att temperaturen stiger på jordytan. Människans koldioxidutsläpp Vi använder i allt högre grad så kallade, fossila bränslen, som kol och olja för uppvärmning, transporter och tillverkningsprocesser. Förbränningen av kol och olja innebär att koldioxid frigörs och förstärker den naturliga växthuseffekten. Under 1900-talet ökade halten av koldioxid i atmosfären med 30 procent. Medeltemperaturen på jorden har under samma tid ökat med en halv grad. (www.naturvårdsverket.se) Detta är naturligtvis inte bra. I juni 2006 så bestämde Sverige sig därför för ett miljömål, alltså ett mål för vad vi i Sverige skall göra åt utsläppen. Vi bestämde att jämfört med hur mycket energi vi förbukade tio år tidigare (1995) så skulle Sverige minska sin energianvändning med hälften fram till Hur skall det gå till? Tja, vi slösar ju rätt mycket med energi idag, och 40 % av landets energianvändning går ju åt till våra bostäder. Du har säkert några bra förslag!

4 Det är ju skönt om det blir varmt - eller? Vad händer om vi på 2000-talet fortsätter att leva på det sätt som vi gör nu? Jorden blir varmare, och det skulle väl vara skönt? Då skulle vi i Sverige slippa frysa och kanske kunna bada året runt i sjöar eller i havet? Nej, det skulle inte alls bli roligt. Det är inte ens säkert att det skulle kännas som att det blev varmare, eftersom det skulle regna och blåsa mycket mer. Och det vet du ju att man fryser mycket mer när man är våt och det blåser ute. Troligtvis kommer Sverige att få ett regnigare, blåsigare och kallare klimat om uppvärmningen fortsätter. Vill det sig riktigt illa, och t ex Golfströmmen slutar transportera varmt havsvatten till våra kuster, så drabbas de norra delarna av Europa av en ny istid medan de södra delarna blir en öken. Möjliga konsekvenser av vårt sätt att leva som idag Om vi fortsätter att släppa ut så mycket koldioxid som idag, förbruka så mycket energi som idag (eller ännu mer trots allt blir det allt fler människor på jorden!), lämna efter oss lika mycket mycket avfall som idag sortera vårt avfall på fel sätt förstöra skogar och framför allt regnskogen så blir det allt värmare det på jorden (FN:s klimatpanel har sagt att det om hundra år kan vara 6 grader varmare än idag!) stiger havet allt högre (många öar och låglänta kustområden kanske dränks under vattenmassorna), blir det torrare i de områden där det redan idag knappt finns nåt vatten, öknarna i Afrika kan sprida sig och göra det omöjligt för folk att bo kvar (miljoner människor kan tvingas fly pga svält och törst),

5 drabbar starkare stormar och orkaner oss allt oftare, med många döda och stor skadegörelse som följd, regnar det allt mer och översvämningar blir vanligare i Sverige och andra länder som redan har mycket regn och många vattendrag, kan många djur och växtarter bli utrotade, kan vi inte längre njuta av några livsmedel eller produkter vi känner idag eftersom dessa försvinner får vi allt mindre pengar kvar, pga högre priser och skatter som går till att betala för de skador och kostnader som miljöförstöringen innebär

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimatförändringar vad innebär det egentligen?

Klimatförändringar vad innebär det egentligen? Klimatförändringar vad innebär det egentligen? En introduktion för ungdomar Europeiska kommissionen Klimatförändringar vad innebär det egentligen? En introduktion för ungdomar Europeiska kommissionen

Läs mer

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen? Urgammal regnskog I de tropiska regnskogarna finns många växter och djur. Men under årens lopp har en tredjedel av regnskogen gått förlorad och avskogningen fortsätter på många håll i tropikerna. Mer än

Läs mer

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att man kan

Läs mer

Guidehandledning Guida i ett förändrat klimat

Guidehandledning Guida i ett förändrat klimat Guidehandledning Guida i ett förändrat klimat Innehåll 1. Inledning... 1 2. Växthuseffekten och klimatförändringarna... 3 3. Effekter i naturen... 9 4. Klimatförändringar och jordbruket... 21 5. Klimatförändringar

Läs mer

Var i världen finns våra skogar?

Var i världen finns våra skogar? Var i världen finns våra skogar? På många håll i världen finns det skogar. Skogarna blir höga och täta på platser med bra jord. Skogen vill ha lagom mycket regn och varmt klimat. Vid ekvatorn regnar det

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs Ämnesprov, läsår 2012/2013 Bedömningsanvisningar Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. Innehåll

Läs mer

Framtidens Energi. Var kommer den komma ifrån?

Framtidens Energi. Var kommer den komma ifrån? Framtidens Energi Var kommer den komma ifrån? Innehåll Inledning:... 2 Energi... 3 Elektricitet... 4 Vindkraft... 5 Historik... 5 Funktion och delar:... 6 Byggnad, plats och kostnad:... 7 Hur bygger man

Läs mer

Hållbart är det normala

Hållbart är det normala Hållbart är det normala Lika bra vi säger det nu: Hållbart är det normala. Vår planet har byggt upp sig i årtusenden genom att skapa hållbara processer, ekotjänster, som skapar välfärd. Det är helt normalt

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

Energi. på hållbar väg. bashäfte

Energi. på hållbar väg. bashäfte bashäfte Energi på hållbar väg Varje soluppgång borde ses som en ny möjlighet, varje dag som en ny utmaning att rädda vår planet och dess liv i alla former för kommande generationer. Jens Wahlstedt, Så

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

KliMATfrågan på bordet. KliMATfrågan på bordet

KliMATfrågan på bordet. KliMATfrågan på bordet KliMATfrågan på bordet KliMATfrågan på bordet Mat åt nio miljarder hur ska vi fixa det i ett nytt klimat? Och hur påverkar maten i sin tur klimatet? Hur ska vi äta klimatvänligt? Är det moraliskt fel att

Läs mer

Lev mer miljövänligt!

Lev mer miljövänligt! Europeiska kommissionen Lev mer miljövänligt! Tips för en grönare värld Lev mer miljövänligt! 1 Inledning 3 Energi 8 Luft 12 Vatten 16 Mark Inledning Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH

Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH Tid vad är det? Clas Blomberg Teoretisk fysik KTH Det finns här i världen en stor och ändå mycket vardaglig hemlighet. Alla människor har del i den, alla känner till den, men mycket få tänker någonsin

Läs mer

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion A innehåll 1 Mål för Sveriges miljöarbete 2 Miljömålen ett system med flera mål 4 Hur vi arbetar med miljömålen i praktiken 6 Samarbete för att nå miljömålen 8 Sveriges

Läs mer

Vad har vi för nytta av skogen?

Vad har vi för nytta av skogen? Vad har vi för nytta av skogen? Skogen är bra på många sätt. Det gäller både vår svenska skog och tropikskogen. Våra förfäder levde nära naturen. De fick ved, virke, lövfoder och en massa annat från skogen.

Läs mer

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 /Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 - Eleven har kunskaper om MR & BR och visar de genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. - Eleven kan samtala

Läs mer

Kemin och hållbar utveckling

Kemin och hållbar utveckling 15 Kemin och hållbar utveckling I det här kapitlet presenteras några av våra mest angelägna miljöfrågor. Alla har direkt anknytning till Kemi A. Vi har tänkt oss att du, efter eget val, kan fördjupa dig

Läs mer

Kan man leva på ett ton koldioxid?

Kan man leva på ett ton koldioxid? Kan man leva på ett ton koldioxid? Vägen till en klimatsmart livsstil. Vattenfall Försäljning Två graders temperaturökning. Det är vad vår jord mäktar med på lång sikt. Men jordens temperatur stiger snabbare

Läs mer

TIMSS population 2 Matematik (Algebra)

TIMSS population 2 Matematik (Algebra) TIMSS population 2 Matematik (Algebra) I1. Benny ville lösa ett problem med tre på varandra följande heltal, som tillsammans ger summan 81. Han skrev ner ekvationen (n - 1) + n + (n + 1) = 81. Vad står

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING

Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Förskolan FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Handledning 1 Redaktör: Germund Sellgren, WWF Text: Margareta Lakén, Inspira förskolor & skolor i Sollentuna tillsammans med WWF. Foto: Germund Sellgren Produktionsår

Läs mer