Lev mer miljövänligt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lev mer miljövänligt!"

Transkript

1 Europeiska kommissionen Lev mer miljövänligt! Tips för en grönare värld

2 Lev mer miljövänligt! 1 Inledning 3 Energi 8 Luft 12 Vatten 16 Mark Inledning Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen Ett nytt gemensamt avgiftsfritt telefonnummer: En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2005 ISBN X Europeiska gemenskaperna, 2005 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium Impresso em papel reciclado Vad är det som håller på att hända? Människornas verksamheter i den moderna världen påverkar vår miljö. Under de senaste 50 åren har situationen försämrats på många sätt: klimatet börjar förändras, den biologiska mångfalden utarmas, naturens resurser utnyttjas alldeles för intensivt, mängden avfall blir ständigt större, vi använder allt mer kemikalier allt detta är problem som, sorgligt nog, kan hota vår miljö. Men har vi någon gång funderat över varför sådana saker händer? Vem har ansvaret? Vi européer bryr oss mycket om vår miljö, men vi kritiserar gärna andra, exempelvis industrier och myndigheter. Vi får inte glömma bort att vi själva i hög grad påverkar vår miljö, genom vår livsstil och genom vad vi gör. Genom att välja rätt kan vi påverka miljön på ett bättre sätt. Små förändringar i vardagen kan tillsammans ge stora positiva miljöeffekter. Är det någon som gör något åt det? Genom EU:s politik har man i flera fall lyckats minska den negativa påverkan på miljön, och medlemsstaternas regeringar har gjort stora insatser för att genomföra EU:s lagstiftning. Miljöskyddet har fått hög prioritet på nästan alla politiska områden. Även inom industrin håller miljön på att bli ett högt prioriterat område. Man arbetar för att få en hög produktion och samtidigt vara energieffektiv och ta miljöhänsyn. Men det är inte bara EU, ländernas regeringar och industrin som kan spela en roll i det här sammanhanget. Som medborgare kan vi alla göra en stor insats för att minska vår påverkan på miljön. Hej! Jag heter Jiffy. Läs den här broschyren om du vill veta vad du kan göra för miljön!

3 Energi 2 3 Vad kan man göra som privatperson? De små saker vi gör till vardags kan sammantaget betyda mycket för miljön. Genom att göra rätt val, hemma, på jobbet eller i affären, kan vi göra viktiga insatser för att minska belastningarna på miljön. Därför har vi tagit fram ett miljöverktyg som man kan använda om man vill ändra sitt beteende och leva mer miljövänligt! Vad är miljöverktyget? Varför ska man använda miljöverktyget? Se det så här: Om vi till exempel väljer att ta bilen i stället för tåget, så ger det i genomsnitt 30 gånger större utsläpp av koldioxid. Om vi väljer att lämna vår elektroniska apparater i viloläge i stället för att stänga av dem helt, så fortsätter vi att använda energi och vår elräkning blir 10 % större på ett år. Men vi kan göra något åt det genom att helt enkelt ändra små detaljer i vårt dagliga liv. Det kräver en liten ansträngning men ger mycket goda resultat. När kan jag börja? Jordens temperatur har ökat snabbt sedan 1900-talets början den genomsnittliga ökningen för hela jorden är 0,6 C och för Europa 0,95 C. Nu ökar jordens temperatur med 0,2 C per decennium en historiskt sett mycket snabb ökning. Uppvärm-ningens effekter börjar redan att märkas och de förväntas bli allt tydligare i takt med att temperaturen fortsätter att stiga. Vi hör och läser mer och mer om klimatförändringar. Men vad innebär de egentligen? Varför ändrar sig klimatet? Och kan vi göra någonting åt det? Koldioxid (CO 2 ) och andra växthusgaser förekommer naturligt och bidrar till att hålla jorden varm. Utan dessa gaser skulle jordens medeltemperatur vara ungefär 30 grader lägre. Men människans aktiviteter som att värma upp bostäder, se på TV eller köra bil kräver energi som alstras genom förbränning av fossila bränslen, och det ger i sin tur upphov till koldioxid. Det extra utsläppet av växthusgaser gör att jorden värms upp onaturligt mycket. Den globala uppvärmningen leder till att klimatet förändras. Detta har nu bekräftats av en stor majoritet av världens ledande klimatexperter. Inom EU svarar industrin (inklusive energiproduktion) för 48 % av alla utsläpp av växthusgaser. Transportsektorn står för 21 % och jordbruket för 10 %. De återstående 17 procenten av växthusgaserna släpps ut av hushåll och småföretag. Men vi har också ett ansvar för utsläpp från andra sektorer exempelvis använder hushållen 30 % av den elektricitet som förbrukas inom EU, och hälften av transportsektorns utsläpp kommer från privatbilismen! Miljöverktyget hjälper oss att få nya vanor och göra något bra för miljön. I miljöverktyget ingår Jiffys Miljöfrågespel med tips på man kan göra och vad man bör undvika för att vara miljövänlig. Där finns också en miljödatabas där man kan hitta mer information om hur man kan vara miljövänlig varje dag. Det har du redan gjort! Den här broschyren hjälper dig att ändra ditt beteende, bli mer miljövänlig och dessutom spara mycket pengar! Inledning

4 4 5 Några fakta Europa har antalet årliga väder- och klimatrelaterade katastrofer, till exempel stormar och översvämningar, i genomsnitt fördubblats under 1990-talet jämfört med föregående decennium. Runt Europas kuster har havsytan stigit med mellan 0,8 och 3 mm per år under det senaste seklet, och ökningstakten förväntas bli 2 4 gånger högre under de närmaste 100 åren. Snötäckets utbredning på norra halvklotet har minskat med 10 % sedan mitten av 1960-talet. Tre fjärdedelar av glaciärerna i de schweiziska Alperna kommer troligen att ha smält bort till år Kyotoprotokollet Enligt Kyotoprotokollet, som har ratificerats av 148 regeringar och trädde i kraft i februari 2005, ska 36 industriländer fram till 2012 minska eller begränsa sina utsläpp av växthusgaser till mellan 5 och 8 % under 1990 års utsläppsnivåer. Europeiska klimatförändringsprogrammet År 2000 startade EU det europeiska klimatförändringsprogrammet. Det innehåller åtgärder som ska hjälpa medlemsstaterna att minska sina utsläpp av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt så att de kan uppfylla sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Inom programmet har EU utarbetat och infört ett system för handel med utsläppsrätter för koldioxid. Varje medlemsstat har tilldelat sina industrier en begränsad mängd koldioxidutsläpp som industrierna kan köpa och sälja inbördes. Tanken är att hålla nere kostnaderna för att nå målen. Systemet omfattar nästan hälften av EU:s koldioxidutsläpp. I programmet ingår mer än 40 andra åtgärder. Exempelvis mål för att öka användningen av förnybara energikällor, energieffektivitetsnormer för nya byggnader, frivilliga åtaganden från biltillverkare som säljer personbilar i EU att minska bilarnas koldioxidutsläpp osv. Hur kan man spara energi? Man kan spara energi på många olika sätt utan att behöva göra stora ändringar i sina vanor. Jiffy har samlat några tips, men det finns många fler i verktygslådan: Släck ljuset! Hemma är det många som låter ljuset lysa när de lämnar rummet. Ju mer elektricitet vi förbrukar, desto mer fossila bränslen konsumeras för att producera den elektriciteten och desto mer koldioxid släpps ut i atmosfären. Genom den enkla åtgärden att släcka fem lampor i huset varje kväll i ett år skulle den genomsnittlige europén spara mer än 500 kronor på elräkningen. Man kan också spara energi genom att köpa energisparlampor de är fem gånger mer energieffektiva. Energisparlampor är lite dyrare än vanliga glödlampor men detta uppvägs till stor del av deras lägre elförbrukning och längre livstid i genomsnitt tio gånger längre. Energisnåla hushållsapparater! Kylskåpen drar i genomsnitt 25 % av hushållens elförbrukning. Energi går förlorad varje gång vi lämnar dörren öppen, om kylen inte frostas av regelbundet och när vi ställer in varm mat i kylen. 3 mm is i kylskåpet kan faktiskt ge en 30% högre energiför brukning. Om du behöver köpa en ny kyl, välj en självavfrostande. Se till att hushållsapparaterna har energiklass A i den obligatoriska europeiska märkningen för energieffektivitet. Exempelvis förbrukar en tvättmaskin i klass A bara hälften så mycket energi som en standardmaskin. Energi Energi

5 6 Torka naturligt! Det bästa är att låta kläderna torka på naturligt sätt det förbrukar ingen energi och skadar inte kläderna! Om du inte kan undvika att använda torktumlare, se till att kläderna är ordentligt centrifugerade och kör tumlaren på medelvärme i stället för på hög värme. För mycket eller för lite kläder i tumlaren ger en högre energiförbrukning. Kontrollera filtret regelbundet för bästa energieffektivitet. Sätt ner termostaten! Ungefär 60 % av de europeiska hushållens genomsnittliga energiförbrukning används för uppvärmning. Om vi satte ner termostaten med bara 1 ºC, så skulle vi knappast märka skillnaden, men vi skulle spara 7 % av vår årliga elräkning. Isolera din bostad! Se till att bostaden är väl isolerad. Tvåglasfönster i stället för enkelglas (som är vanligt i många länder i Europa) kan förhindra upp till 20 % av värmeförlusterna i genomsnitt betalar de sig på sex år. Det finns andra enkla åtgärder för att motverka värmeförluster i hemmen, t.ex. att dra för gardinerna på kvällen. När man vädrar räcker några minuter för att byta ut en stor del av inomhusluften. Man kan också isolera varmvattenberedaren genom att klä in den med isoleringsmaterial. Lägg locket på! Genom att lägga ett lock på kastrullen när man lagar mat kan man spara upp till % av energiförbrukningen. Tryckkokare minskar också energiförbrukningen. Och koka inte mer vatten än du behöver när du lagar te. Undvik viloläge stäng av helt! Låt inte TV:n, videon, DVD-spelaren, datorn och stereon stå i viloläge, och dra ur uppladdaren till mobilen när du inte behöver den. Genom att stänga av apparaterna helt kan du spara upp till 10 % av elräkningen. Den sammanlagda elförbrukningen för apparater i viloläge enbart i hushållen är nästan lika stor som hela Belgiens årliga energiförbrukning! Energi

6 Luft 9 I dag bor nästan 80 % av européerna i stadsområden. Storstädernas hetsiga liv och den tunga trafiken på vägar och motorvägar påverkar starkt luftens kvalitet och därmed vår hälsa många drabbas av andningsproblem och allergier. Både EU:s och medlemsstaternas lagstiftning har gjort stora framsteg när det gäller att begränsa luftföroreningar som svaveldioxid, bly, kväveoxider, kolmonoxid och bensen. Exempelvis har utsläppen av svaveldioxid i EU:s 15 gamla medlemsstater minskat med över 60 % sedan 1990 och kväveoxidutsläppen med 21 %. Men luftkvaliteten är fortfarande ett stort problem. De föroreningar som ger störst anledning till oro är partiklar och marknära ozon. Partikelföroreningar ledde år 2000 till att uppskattningsvis européer dog en för tidig död. Marknära ozon stod för ytterligare för tidiga dödsfall. Européernas förväntade livslängd har i genomsnitt minskat med nio månader. Luftföroreningarnas negativa effekter kommer att minska något i Europa till följd av de politiska åtgärder som nu vidtas. Men om inga ytterligare åtgärder vidtas kommer effekterna att vara betydande även i framtiden. Vägtransporterna ger stora koldioxidutsläpp, men de bidrar också starkt till många andra luftföroreningar. Biltillverkarna har lyckats minska utsläppen kraftigt genom att tillverka mer energieffektiva bilar, men eftersom antalet bilar samtidigt har ökat är vägtransporterna fortfarande är en stor föroreningskälla. Partiklar och ozon Partiklar uppstår huvudsakligen i samband med förbränning, men de bildas också av gasformiga föroreningar som kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska föreningar (VOC). VOC innefattar källor från den petrokemiska industrin, bensin, motortrafik, lösningsmedel i färger och många hushållsprodukter. Det finns också naturliga källor till VOC, exempelvis barrträd. Kväveoxider bildas huvudsakligen genom förbränning av fossila bränslen, t.ex. i motorer och kraftverk. Ozon är en gas som bildas genom en fotokemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska föreningar under inverkan av solljus och värme. Detta är anledningen till att halterna av marknära ozon brukar öka på sommaren och ge negativa effekter på människors hälsa (irritation i ögon och hals eller andningssvårigheter, särskilt i känsliga grupper som astmatiker, barn och gamla). Det ozon som finns uppe i stratosfären skyddar däremot livet på jorden mot solens farliga ultravioletta strålning. Hur kan jag bidra till en renare luft? Det kanske är svårt att tro det, men vi kan bidra till att minska mängden partiklar och andra föroreningar när vi tar oss till jobbet eller skolan, sätter på värmen eller luftkonditioneringen och till och med när vi tvättar fönster. Här är några tips som hjälper dig att göra rätt. Luft Köp gärna lokala produkter! Om varor transporteras med flyg från ena sidan av jordklotet till den andra ger det upphov till gånger mer växthusgaser än om de fraktas fem mil med lastbil. Försök att äta närproducerade varor när det är säsong för dem: de är bra för hälsan, de smakar bättre och transporten ger inte lika stora utsläpp av växthusgaser.

7 10 Samåk eller åk kollektivt! 10 Samåkning och kollektivtrafik är en bra lösning för längre resor eftersom fler personer kan åka i samma fordon. En bilresa på 120 mil alstrar samma mängd koldioxidutsläpp som ett tåg som åker runt hela jorden! Om du måste använda bilen! Om du låter motorn bli varm medan bilen står stilla kan den förbruka upp till 50 % mer bränsle. Om du börjar köra genast når motorn arbetstemperaturen snabbare. Se till att ha rätt däcktryck: om trycket är 0,5 bar för lågt drar bilen 5 % mer bensin och släpper ut mer föroreningar. Om du kör med luftkonditioneringen på ökar bränsleförbrukningen med 30 %, men om du kör med öppna fönster så ökar förbrukningen bara med 5 %. Om du kör med takräcket på bilen kan bränsleförbrukningen öka med %. Cyklar sitter bättre på en cykelhållare bak på bilen. Fyran och femman är de växlar som ger lägst bränsleförbrukning. Håll hastighetsgränserna: det sparar bensin, ger mindre avgaser och givetvis ökad trafiksäkerhet! Håll utkik efter EU-blomman! EU:s miljömärkning är ett frivilligt system som är avsett att sporra företagen att lansera miljövänliga produkter och tjänster. Produkter som är märkta med EU-blomman är fria från flyktiga organiska föreningar och bidrar därför till att förbättra inomhusluftens kvalitet. Håll utkik efter blomman när du köper tvättmedel, toalettpapper, färg och lack för inomhusbruk, dammsugare, TV, skor och madrasser. Ta cykeln i stället för bilen! 27 % av partikelutsläppen i Europa 2001 kom från transporter. I genomsnitt en av tre bilresor är högst 2 km lång. Om vi tar cykeln minskar både trafiken och utsläppen. Att cykla till kiosken eller snabbköpet är både hälsosamt och gratis. Luft

8 Vatten 13 I världen som helhet håller vatten på att bli en av de naturresurser som det råder störst brist på: mindre än 1 % av planetens vatten är tillgängligt för människors konsumtion och mer än 1,2 miljarder människor har inte tillgång till ett säkert dricksvatten. Som tur är har Europa vanligtvis gott om vatten, även om det i vissa områden i södra Europa blir allt vanligare med vattenbrist och torka. Tillgången på vatten är alltså inget stort problem i Europa, men vattenkvaliteten och vår förvaltning av vattnet är långt ifrån tillfredsställande och utsätts för stora belastningar. Ungefär 35 % av vattnet i vattenkranarna kommer från ytvatten (sjöar och floder) av vilka 20 % är allvarligt hotade av föroreningar. Återstående 65 % kommer från grundvatten, även kallat akviferer, som innehåller det regnvatten som sipprar ner genom jorden. I EU är drickvattnets kvalitet för det mesta mycket god, och kranvattnet är säkert att dricka nästan överallt. Allt vatten måste dock behandlas innan det går att dricka, eftersom det kan vara förorenat av ämnen som har kommit ut i grundvatten och ytvatten (gödselmedel, bekämpningsmedel, giftigt industriavfall eller bakterier från människors och djurs avfallsprodukter). Behandling av vatten är en dyrbar och energikrävande process. Att minska vattenföroreningarna är viktigt, inte bara för att vi vill använda vattnet, utan också för att skydda växterna och djuren i våra floder, sjöar och hav. Fastän EU har gjort en hel del för att minska föroreningarna under de senaste 30 åren, återstår det fortfarande mycket och vi kan alla hjälpa till. Det kan tyckas förvånande att industrin, som är ansvarig för vissa föroreningar, inte betraktas som den största miljöboven. Det är ganska lätt att lagstifta så att industrin måste minska vattenåtgången, öka effektiviteten och minska sina utsläpp. Det största problemen orsakar användningen av gödsel och bekämpningsmedel. När vattnet kommer i kontakt med dessa transporteras de till floderna och sedan ut i havet. Näringsämnen, främst från handelsgödsel och utsläpp från Hur kan man använda vattnet på ett mer ansvarsfullt sätt? jordbruket (stallgödsel), är en av de viktigaste orsakerna till förorening av ytvatten. De ger en ökad tillväxt av alger och högre växter som innebär att andra växter och djur får mindre syre, ljus och utrymme. Detta fenomen kallas eutrofiering och skadar den biologiska mångfalden och förorenar våra sjöar och vattendrag. En synligt tecken på eutrofiering är kraftiga algblomningar. I genomsnitt 7 % av allt dricksvatten vi använder går till dryck och matlagning. 22 % används till disk och tvätt, 20 % till toaletter, 39 % till bad och dusch och 6 % till biltvätt och bevattning. Jiffy har samlat några bra tips på hur man kan använda vattnet på ett mer ansvarsfullt sätt. Ta vara på regnvattnet! Regnvatten är ett bra alternativ till vanligt vatten för vissa ändamål. Det är lätt att samla regnvatten genom att ställa ut tomma hinkar eller tunnor utomhus. Använd regnvattnet när du vattnar dina krukväxter eller vattnar i trädgården. Kom ihåg att kvällen är bästa tiden för vattning. Vatten

9 14 Kontrollera kranarna! En droppande kran förbrukar ca 25 liter vatten per dag. Om vi stänger av kranen när vi borstar tänderna kan vi spara liter. Om alla européer skulle stänga av kranen när de borstar tänderna, så skulle det vatten som sparas på ett år räcka till olympiska simbassänger. En dusch drar en fjärdedel så mycket vatten som ett bad. Ta en dusch, var miljövänlig och spara pengar på vattenräkningen! Kör fulla maskiner Försök att köra fulla tvättmaskiner och diskmaskiner. Använd inställningen för halv maskin om du inte har så mycket att tvätta. Det sparar både vatten och el. Färger, lacker, läkemedel, olja Släng inga kemikalier i avloppet inga färger, lacker, bekämpningsmedel eller läkemedel. Häll inte ut någon typ av olja i avloppet ingen matlagningsolja eller grillolja och absolut ingen motorolja! De här produkterna kan skapa problem i avloppsreningsverken genom att döda nedbrytande bakterier och orsaka stopp i ledningarna. Ta reda på närmaste miljöstation där du kan lämna kemikalier och oljor. Överblivna eller gamla läkemedel ska lämnas in till apotek för förstöring. Kontrollera kranarna! En dusch drar en fjärdedel så mycket vatten som ett bad. Ta en dusch, var miljövänlig och spara pengar på vattenräkningen! Vatten

10 Mark 17 Den biologiska mångfalden är variationsrikedomen av liv i alla former mångfalden av arter, den genetiska variationen inom varje art och alla de olika ekosystemen. Den biologiska mångfalden tillhandahåller en mängd viktiga tjänster, t.ex. mat, rent vatten och pollinering av växter. Den motverkar också klimatförändringar och mildrar effekterna av naturkatastrofer. Det ekonomiska värdet av de varor och tjänster som kommer från ekosystem och arter från livet på jorden har uppskattats till miljarder euro per år nästan dubbelt så mycket som människorna producerar varje år. Man har uppskattat att jordens biologiska mångfald nu dör ut i en takt som är mellan och gånger högre än den naturliga utdöendetakten. De viktigaste orsakerna till utdöendet är de intensiva produktionssystemen, omvandlingen av livsmiljöer för byggnadsändamål, råvaruförbrukande industrier, överexploatering av naturresurser genom fiske och jakt samt föroreningar och klimatförändringar. Européns ekologiska fotavtryck är 4,97 hektar stort*. Om alla jordens sex miljarder invånare skulle leva och konsumera på samma sätt som européer, skulle vi behöva nästan tre jordklot. Men vi har bara ett enda! Tvärtemot vad man ofta tror är miljökonsekvenserna det största problemet med dagens resursanvändning, inte bristen på vissa icke förnybara resurser. Den till synes obegränsade tillgången på fossila bränslen och deras användning för energiproduktion, har exempelvis gett upphov till några av de mest allvarliga miljöproblemen: luftförorening och global uppvärmning. När det gäller förnybara resurser (växter, fiskar, andra djur) är själva bristen ett miljöproblem. Exempelvis innebär arters utdöende en förlust av biologisk mångfald, och markexploatering innebär förlust av livsmiljöer. Enbart i EU producerar vi varje år 1,3 miljarder ton avfall, varav ca 40 miljoner ton farligt avfall. Det motsvarar ungefär 3,5 ton fast avfall per person (både vuxna och barn). Om man till detta lägger ytterligare 700 miljoner ton avfall från jordbruket, så inser man lätt att avfallshanteringen som helst inte ska skada miljön är ett stort problem. Enligt en uppskattning gjord av OECD kommer vi kanske år 2020 att producera 45 % mer avfall än vi gjorde Det mesta av det vi slänger eldas upp i förbränningsanläggningar eller hamnar på avfallsdeponier. Båda dessa metoder påverkar miljön negativt. Koldioxid och metan från avfallet kommer ut i atmosfären och kemikalier och bekämpningsmedel läcker ut i marken och grundvattnet. Avfallet kan inte undvikas helt, men vi kan alla göra något för att minska avfallsmängderna. Några fakta I Europa är ca 42 % av alla däggdjur och 45 % av fjärilarna hotade. Till följd av överfiske är 80 % av fiskbestånden nära kollaps eller har okänd status. I Europa har populationerna av vanliga jordbruks- och skogsfåglar minskat med 71 % mellan 1980 och % av arealen i EU:s 15 gamla medlemsstater är nu skyddad i nätverket Natura Visste du detta? Så här mycket dolt avfall blir resultatet när man tillverkar 1 kg aluminium 5 kg En tandborste 1.5 kg En kaffemaskin 298 kg En mobiltelefon 75 kg En dator 1,500 kg En guldring 2,000 kg Källa: Wuppertal Institut (www.wupperinst.org) Anm.: Denna webbplats företräder inte Europeiska kommissionens uppfattning, och den varken sköts och uppdateras av Europeiska kommissionen. Det är möjligt att webbplatsen är inte tillgänglig på alla europeiska språk. *Se Anm.: Denna webbplats företräder inte Europeiska kommissionens uppfattning, och den varken sköts och uppdateras av Europeiska kommissionen. Det är möjligt att webbplatsen är inte tillgänglig på alla europeiska språk. Mark

11 18 19 Hur kan jag minska avfallet? Europén producerar i genomsnitt 1 kg avfall per dag. För att minska den stora mängden kan man hålla sig till regeln Minska Återanvänd Återvinn : MINSKA Minska mängden förpackningar genom att köpa i lösvikt eller genom att köpa produkter som kan återanvändas: Köp frukt och grönsaker i lösvikt i stället för paketerade. Köp koncentrerade produkter som kräver mindre för packningsmaterial. ÅTERANVÄND Använd gamla saker på nya sätt i stället för att slänga dem: Renovera: klä om soffan i ett modernt tyg i stället att köpa en ny. Laga: klacka och sula om skorna så håller de längre. Använd på nytt: gamla papper som kladdpapper, plastburkar för lagring. Ge bort eller sälj saker du inte vill ha kvar. ÅTERVINN Sortera papper, kartong, trävirke, aluminiumburkar, plastflaskor, glasflaskor och -burkar, elektrisk utrustning, datorer, batterier En del förpackningar som man köper kan man inte återanvända själv. Försök då att välja förpackningar som kan återvinnas och sortera dem. Förpackningar av papp och kartong kan användas till tidningspapper, glasflaskor blir nya flaskor, och plastflaskorna kan användas till nya förpackningar, byggnadsmaterial eller till och med kläder. Undvik engångsdukar för rengöring! Engångsdukar som används för rengöring ger 50 kg avfall per år i ett genomsnittligt europeiskt hushåll. Om alla hushåll skulle använda sådana för både hygien och städning skulle det sammanlagt bli ytterligare 9 miljoner ton per år! Om man använder dammtrasor eller tygtrasor för rengöring så slipper man avfallet och dessutom återanvänder man något man annars skulle slängt bort! Ta med en egen kasse när du handlar! Till och med jämfört med en papperskasse med samma volym krävs bara en tredjedel så mycket vatten för att tillverka en återanvändbar plastkasse. Dessutom ger den % mindre utsläpp av växthusgaser och försurande gaser till luften! Om du använder en tygkasse eller shoppingväska minskar miljöpåverkan ännu mer. Elektroniskt avfall Eftersom den tekniska utvecklingen går så snabbt är många av oss frestade att skaffa en ny mobiltelefon, en splitterny TV eller diskmaskin. Det elektroniska avfallet ökar med 3 5 % per år, varje EU-medborgare producerar ca kg elektroniskt av fall per år, och hittills har 90 % av avfallet deponerats, bränts eller återvunnits utan någon förbehandling. Elektroniskt avfall innehåller ämnen som tungmetaller och kemikalier som kan vara mycket skadliga för människors hälsa om de inte tas om hand på rätt sätt. Från den 13 augusti 2005 kan konsumenterna utan avgift lämna in gammal utrustning när de köper nya motsvarande apparater. Köp uppladdningsbara batterier! Batterier innehåller miljöfarliga kemikalier och metaller och därför är det bäst att lämna in dem på de särskilda insamlingsställen som finns i det område där man bor. Alternativt kan man använda uppladdningsbara batterier. Natur och biologisk mångfald Om vi vet var de produkter vi köper kommer från, eller kräver att få besked om det, kan det bidra till att företagen låter bli att marknadsföra miljöskadliga produkter. Ansvarsfull turism kan hjälpa till att bevara skönheten i områden som vi tycker om att besöka. Mark Mark

12 JIFFYS TIPS Jiffy har många tips att komma med. Spela Jiffys miljöfrågelek och upptäck fler sätt att leva miljövänligt: MILJÖVERKTYGETS DATABAS I databasen har vi samlat mer än 140 olika webbplatser från hela Europa. Du kan söka på land, ämne, språk, typ av verktyg och målgrupp. Ta reda på hur man behandlar miljöfrågorna i ditt land och hur du kan bli mer miljövänlig där du bor. ÅTERVINN... Sortera papper, kartong, trävirke, aluminiumburkar, plastflaskor, glasflaskor och -burkar, elektrisk utrustning, datorer, batterier FÖRSÄLJNING OCH PRENUMERATIONER Publikationer för försäljning från Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer kan köpas från våra försäljningskontor över hela världen. Hur gör jag för att få tag på en skrift? När du har hittat listan över försäljningskontor så kan du skicka in din beställning till det kontor du tycker verkar lämpligast. Europeiska kommissionen Lev mer miljövänligt! Tips för en grönare värld Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella skrifter ss. 21 x 21cm ISBN X Mark Hur hittar jag listan över försäljningskontor? Gå till publikationsbyråns webbplats Eller skicka efter listan på papper via fax (352) OBSERVERA: De webbplatser som ingår i databasen och som ligger på Europa-webbplatsen företräder inte Europeiska kommissionens uppfattning, och de varken sköts och uppdateras av Europeiska kommissionen. Det är möjligt att webbplatserna är inte tillgängliga på alla europeiska språk. It is possible that not all sites are available in all European languages.

13 KH SV-C

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Bästa/Värsta. Visste du att

Bästa/Värsta. Visste du att Låt maten tina i kylen. Mikrovågsugnen är 3-4 gånger så effektiv som spisen när det gäller uppvärmning av mindre portioner mat. Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren

Läs mer

Ge ett löfte! Europeiska kommissionen

Ge ett löfte! Europeiska kommissionen Ge ett löfte! Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): 00 800 6 7 8 9 10 11 (*) Vissa mobiltelefonoperatörer

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

ZA5779. Flash Eurobarometer 344 (Attitudes of Europeans towards Water related Issues) Country Questionnaire Sweden

ZA5779. Flash Eurobarometer 344 (Attitudes of Europeans towards Water related Issues) Country Questionnaire Sweden ZA779 Flash Eurobarometer (Attitudes of Europeans towards Water related Issues) Country Questionnaire Sweden EB FLASH - Water - SE D Hur gammal är du? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Tänkvärt! Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön.

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. 25 kommuner i Stockholmsregionen deltar i samarbetet, som samordnas av Kommunförbundet Stockholms län. Botkyrka Danderyd

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön. Vet du att du gör en insats för miljön, bara genom att leva ditt vanliga vardagsliv?

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Spar energi och värna om vår miljö

Spar energi och värna om vår miljö Spar energi och värna om vår miljö Innehåll Inledning 2 Bli ett ljushuvud 3 Medicinsk utrustning 4 Tänk på temperaturen 6 Använd apparater smart 8 Köket en energifälla 10 Inledning Över 40 000 personer

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Till Växjö, Europas grönaste stad

Till Växjö, Europas grönaste stad Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Grön skola kriterier 2010-09-23

Grön skola kriterier 2010-09-23 2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 4.12.2008 SEK(2008) 2938 C6-0470/08 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Följedokument till FÖRSLAG FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH

Läs mer

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer