påverkas om vi blev vegetarianer?
|
|
- Birgit Gustafsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 På vilket sätt skulle miljön kunna påverkas om vi blev vegetarianer? Den globala uppvärminingen börjar bli et stort problem i världen. Vi människor äter väldigt mycket kött nu och de leder till stora utsläpp. Om alla skulle bli vegetarianer skulle världen då bli en bättre plats? I artikeln "livsmedel" bublicerad på djurens rätts hemsida skriver författaren att 15 fåglar och däggdjur dödas i genomsnitt årligen av allätare, det leder till att människor inte får lika mycket fisk, en människa får runt 2000 fiskar. Siffran inkluderar också djurfoder och har ätits av t ex höns, grisar, kycklingar. I artikeln "Frågor och svar om kött och miljö" publicerad på naturskyddsverkets hemsida Spelar det verkligen någon roll om vad folk äter? Ja, det gör det. Bland annat för att kött och mejeriprodukter påverkar klimatet lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans. På vision.se i artikeln "Fakta om kött, miljö ochklimat står det att enligt FN är djurhållning för köttproduktion den mänskliga aktivitet som har störst miljö- och klimatpåverkan. Köttet toppar listan för bland annat jordförstörelse, förstörelse av vattenresurser, överutnyttjande av vattenresurser, försurning och luftföroreningar. Det går att hitta på hemsidan vision.se i artikeln "fakta om kött, miljö och klimat". Ett kilo kött står för lika mycket utsläpp som 250 kilometers bilåkning. Uppfödningen av köttdjur står för nästan en femtedel av utsläppen av växthusgaser. Det är mer än trafikens utsläpp globalt. Så genom faktan jag hittat drar jag slutsatsen att kött påverkar klimatet mycket och vi borde dra ner på köttkonsumtionen Källförteckning at/
2 Varför är sopberg ett växande problem? I dagens samhälle vill alla köpa de nyaste sakerna, den nyaste mobilen, datorn och de där snygga tröjorna som alla har. Detta är ett problem eftersom att när vi köper nya saker slänger vi också de gamla. Helt fungerande saker hamnar på sopbergen, vad ska man istället göra med detta? Sopbergen växer och det är svårt att bli av med dem. Vi släpper ut alldeles för mycket koldioxid, ska vi verkligen elda upp sopbergen då? Varför är ett växande sopberg ett problem? Mängden sopor ökar, på 20 år har vi gått från att slänga 300kg per person och år till 450 kg per person och år. Det har alltså blivit en 50 procentig ökning på två decennier, skriver Mona Hambraeus på sverigesradio.se i artikeln "Mängden sopor ökar". Problemet med att vi slänger så mycket sopor är att det bildas sopberg som vi sen inte vet hur vi ska bli av med. Man kan inte elda upp de stora sopbergen som bildas eftersom man då släpper ut för mycket koldioxid. Att släppa ut för mycket koldioxid bidrar till växthuseffekten och jorden kommer då blir varmare. Ett annat problem som vi har idag är att vi slänger för mycket grejer som fortfarande går att använda. Detta är förstås en anledning till att sopbergen växer, gamla tv-apparater, kylskåp eller bara en mobil som vi tröttnat på slängs även fast de fortfarande fungerar. När vi gör detta använder vi för mycket av jordens resurser och måste sedan tillverka en massa nya saker. Istället för att slänga saker som fortfarande fungerar skulle vi kunna skänka, sälja eller ge bort det som vi inte längre vill ha. Antingen till organisationer som skickar de vidare eller ge bort det till en kompis eller familje medlem. Det slängs också stora mängder mat från resturanger och och butiker, ungefär ton per år. Skriver man på hemsidan ungdomsparlamentet.stockholm.se i artikeln "miljöutskottet". På sidan Havet.nu i artikeln "skräp och avfall" skriver dem att mycket av soporna dumpas i vattnet. Dessa sopor kommer från fartyg och det är oftast sopor gjorda av plast. Fartyg slänger mer än 6,5 miljoner ton plast i havet per år, det kan ta upp till 100 år för denna plast att brytas ner. Soporna kan även komma från stränder, där stormar för med sig skräp ut i havet. När alla dessa sopor hamnar i havet påverkas såklart djuren. Varje år skadas djur som t ex fiskar, sjöfåglar och däggdjur för att dem har fastnat i fiskenät eller annat skräp som slängts i vattnet. Vissa djur äter plast och upplever då att de är mätta, dessa djur svälter sedan ihjäl. Det blir också en risk för alla däggdjur som äter fisken som levt på plast. Sop sortering är ett bra sätt att göra sig av med sina sopor, i Sverige sopsorterar de flesta men i andra länder som inte har det lika bra ställt är det inte lika vanligt. Sop sortering innebär att delar av soporna kan återvinnas istället för att bygga på
3 sopbergen. På hemsidan Sopor.nu i artikeln "sopsortering spar energi och naturressurser" skriver man att bara genom att återvinna en konservburk spar man energi som räcker till 7h tv tittande, och en återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn. Om man återvinner en påse mat avfall kan det bli biogas som räcker till 2,5 km bilkörning. Återvinner du cykeln så sparas lika mycket koldioxid som du kört bil i 12mil och på en dagstidning kan man koka 38 koppar kaffe. På sidan hungrig.nu i artikeln "Mijoner ton mat kastas i soporna" skriver man att i Sverige kastar varje person i genomsnitt 107kg mat och dryck varje år. Hälften av detta slängs i onödan eftersom att den fortfarande går att äta. Total mängd mat som slängs i sverige är ton. Detta är slöseri med resurser, miljö och pengar. Att vi slänger så mycket mat kan bero på att det finns för lite tid och för dålig planering till att laga något som både smakar gott och är bra för hälsan och miljön. Vi glömmer att äta upp frukten vi köpt, mjölken går ut i datum och brödet blir gammalt och torrt. Den mat vi slänger mest är färsk frukt och färska grönsaker, även bröd slängs i onödan. Maten vi äter har en stor miljöpåverkan och produktionen av den står för 25% av klimatpåverkan. Den maten som vi producerar och sedan kastar bidrar med 1,9 miljoner ton koldioxid till atmosfären varje år. Denna mängd koldioxid är lika mycket utsläpp som från bilar. Så vad är då problemet med att sopbergen växer jo, vi vet inte hur vi ska bli av med dem. Eldar vi upp dem så bidrar vi till växthuseffekten och jorden kommer då att bli varmare. Hur ska vi kunna minska soporna vi slänger som för varje år blir mer? Vi måste bli bättre på att sopsortera så att vi kan återvinna istället för att slänga, fartyg och båtar ute på havet måste sluta slänga skräp i vattnet och istället kanske ha sopsortering på fartygen. Vi slänger också allt för mycket saker som fortfarande fungerar, detta måste vi sluta med för att vi förbrukar för mycket av jordens resurser. Det låter förstås lättare än vad det är men om vi inte börjar ta hand om våra sopor så kommer jorden fortsätta bli varmare, djur kommer dö och vi kommer tillslut producera så mycket nya grejer att vi inte längre har resurser kvar överhuvudtaget. Källförteckning: "Miljöutskottet", ungdomsparlamentet.stockholm.se Hambreus, Mona "mängden sopor ökar", sverigesradio.se 25/ "Sopsortering spar energi och naturresurser", sopor.nu "Skräp och avfall" havet.nu "Miljoner ton mat kastas i soporna" hungrig.nu
4 Varför är sopberg ett växande problem? Alla människor i världen förbrukar produkter på något sätt, även om vissa förbrukar betydligt fler än andra. Idag känner många människor att för att känna sig beundrade behöver de få tag på det nyaste. De gamla produkterna gör de sig snabbt av med och dessa hamnar lätt på hög där de bidrar till de växande sopbergen. Vad händer med dessa sopberg och vilka problem orsakar de? I artikeln "Over-consumption" publicerad på World Centric beskrivs problemet att en liten del av världens befolkning lever efter en standard som kräver att vi köper nya produkter oftare än vi nödvändigtvis behöver och gör oss av med dem kort därefter. Det är endast möjligt eftersom vi tar mer naturresurser än vad jorden klarar av. Dessa länder tar även resurser från andra länders människor, 17% av världens befolkning använder hela 80% av jordens resurser får vi veta i artikeln. Jörgen Larsson skriver i artikeln "Hållbara konsumtionsmönster" som 2015 publicerades på Naturvårdsverkets hemsida om hur överkonsumtion idag har blivit något socialt som nästan alla (i vissa delar av världen) utövar. Som Hirsch (1976), citerad av Larsson, formulerar sig "Välbärgad konsumtion drivs av det fenomen som vi kallar mode som innebär att vi värderar något för dess nyhetsvärde, det vill säga värdet på nya produkter ligger främst i att de är nya och att vi genom att köpa dessa produkter skiljer ut oss från de som ännu inte hunnit köpa dem". Detta menar Larsson innebär att vi använder oss av överkonsumtion för att uppnå en social acceptans. Johanna Ödman skriver i artikeln "Sopor riktigt värdefullt" ( Miljöportalen, ) om möjligheten till att förbränna sopor för att använda som energi eller för att återvinna till nytt material. Om vi istället för att sortera soporna lägger dem på hög går vi miste om dessa möjligheter. Ödman skriver till exempel att cirka 95% av den energi som går åt till att skapa ny aluminium kan sparas om man istället använder sig av återvunnen aluminium. Att förbränna sopor kan också skapa energi till fjärrvärme eller el. Dock kan det vara så att utsläppen från sopförbränningen är giftiga vilket påverkar omgivningen, skriver Ödman. Eftersom alla sopor som förbränns inte är förnyelsebara släpps föroreningar ut som inte hade förekommit vid förbränning av fullständigt förnyelsebara bränslen, menar Tomas Ekvall, intervjuad av Ödman. I artikeln "Skräp och avfall" från Havet.nu står det om hur allt det skräp som på ett eller annat sätt hamnar i havet kan skada djur. Soporna slängs från fartyg eller färdas med floder och vindar till havet där djur kan missta dessa för mat, vilket kan leda till att de svälter ihjäl eftersom det får dem att känna sig mätta. Det står också i artikeln hur djuren kan fastna i olika typer av förpackningar och på så sätt drunkna. "Om mikroplast och havet" ( Havet.nu ) berättar om de problem
5 mikroplaster kan orsaka för olika organismer. Djur kan tro att även det är mat, och det kan ställa till med skada eftersom det inte tas hand om av matsmältningsorganen. Det finns även teorier presenterade i artikeln att plastpartiklarna, som till exempel kommer från tvättade plagg, slitna bildäck, skönhetsprodukter och båtskrov, kan binda olika gifter som kan vara farliga för de djur som äter dem, men även för konsumenter högre upp i näringskedjan. Delar av världens befolkning har blivit vana vid en livsstil för att uppnå social acceptans, och denna livsstil kräver att vi använder oss av mer av naturens resurser än vad som finns för oss att ta. Vi gör oss även av med de produkter vi köper efter väldigt kort tid. Det har lett till växande sopberg som kan orsaka skada för de organismer som kommer i kontakt med dem. Vi förlorar möjligheten att använda soporna till förbränning för att skapa energi och värme om vi bara lägger dem på hög. För att förhindra allt detta behöver vi främst förändra hela vårt sätt att leva på. Källförteckning Larsson, Jörgen "Hållbara konsumtionsmönster", Naturvårdsverket, publicerad 2015, hämtad Ödman, Johanna "Sopor riktigt värdefullt", Miljöportalen, uppdaterad , hämtad "Om mikroplast och havet", Havet.nu, hämtad "Over-consumption", World Centric, hämtad "Skräp och avfall", Havet.nu, hämtad
Fråga 1. Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart. X. i plastförpackningar. 2. i farligt avfall
Fråga 1 Var slänger du tandborste, diskborste och toalettborste? 1. i brännbart X. i plastförpackningar 2. i farligt avfall Tips: Panta mera! Visste du att endast 85 procent av alla burkar pantas. Det
Läs merKompis med kroppen. 3. Matens resa
Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merWilliam, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.
Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Läs merVi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!
Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Läs merKorta fakta om vatten på flaska och miljön
Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merSORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merVem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Var slänger man sin radiostyrda bil?
Vad gör man pappersförpackningar av? 1. Olja X. Glas 2. Träd Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna Vilket är ett matavfall: 1. Löv X. Äppelskrutt 2. Slajm
Läs merMAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merEn rapport för barn om nedskräpning i Sverige
En rapport för barn om nedskräpning i Sverige av Håll Sverige Rent Innehåll Hej och välkommen till Lilla Skräprapporten! Cigarettfimpar, plastpåsar, godispapper och glasflaskor. Ja, det finns skräp nästan
Läs merSORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar
Läs merEn rapport för barn om nedskräpning i Sverige
En rapport för barn om nedskräpning i Sverige av Håll Sverige Rent Innehåll Hej och välkommen till Lilla Skräprapporten! Cigarettfimpar, plastpåsar, godispapper och glasflaskor. Ja, det finns skräp nästan
Läs merAv: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merMatens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Läs merEkologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Läs merLåt hushållssopor bli en resurs.
Låt hushållssopor bli en resurs. Biogas Jord Metaller Plast Glas Papper Matavfall till bruna påsen anläggning BIOGAS- ANLÄGGNING Biogas- JORD Jord 70 kilo matavfall per person och år ger biogas motsvarande
Läs merLåt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.
För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen
Läs merVem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Svar: 2, Såklart är det sopåkarna som hämtar avfallet!
Vad gör man pappersförpackningar av? 1. Olja X. Glas 2. Träd Svar: 2, papper är gjort av trä. Du, ensam, återvinner i snitt 55 kg papper per år. Bra jobbat! Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen
Läs merNOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN
NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN Stockholm 6 december Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-12-05 1 Bakgrund
Läs merBra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN
Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merUppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Läs merFler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?
Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1
Läs merAngela Wulff & Kerstin Johannesson Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
Angela Wulff & Kerstin Johannesson Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet Vi vill: Med hjälp av havet inspirera lärare på alla nivåer att våga ta steget och låta eleverna forska & arbeta
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som
Läs merVi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.
www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar
Läs merHållbar utveckling. s. 76-83
Hållbar utveckling s. 76-83 Prov Du får ta med dig anteckningar Anteckningarna skriver du hemma, som en övning till provet De ska vara skrivna med din handstil, inga kopior eller utskrifter Anteckningarna
Läs merLÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV
FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS, BRUNA PÅSEN LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR BIOGAS OCH NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushålls avfall
Läs merUPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor
UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.
Läs merVilket skräp är vanligast i havet? Vilket av dessa skräp ska barn inte hjälpa till att plocka upp?
Vilket skräp är vanligast i havet? Vilket av dessa skräp ska barn inte hjälpa till att plocka upp? Aluminiumburkar Plast Cigarettfimpar Mjölkkartonger Aluminiumburkar Tidningspapper Trasigt glas Papperskopp
Läs merLåt matresterna få nytt liv
FÖR BOENDE I LÄGENHET Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring 35 % av alla matrester kastas i onödan. Matavfall blir till biogas och ny näring Närmare 40 procent
Läs merLåt matresterna få nytt liv
FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS, GRÖNA PÅSEN Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring 35% AV ALLA MATRESTER KASTAS I ONÖDAN Det här kan du lägga i påsen för matavfall
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merTILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET
TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET En enkel guide för dig som vill göra och äta gott Var klimatsmart! Släng inte mer än du behöver. Laga god mat på rester! 1 Vad är matsvinn? Matsvinn är livsmedel som framställs
Läs merslopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan!
slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! Det som kommer före sopan är problemet. Så länge det kommer sopor från hushållen måste nån ta hand om dom. I Landskrona och Svalöv
Läs merKLIMATSMARTA MATTIPS
KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra
Läs merLiv och miljö Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merLivsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn
Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn Stockholm 5 oktober 2017 Eva Sundberg Ingela Dahlin Vi ska prata om: Livsmedelsverkets arbete med offentliga måltider - Budskap - Hållbar mat Matsvinn
Läs merÄgg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg
Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs merMin sopbok. Batterier
Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina
Läs merHär kan du lämna ditt avfall
Här kan du lämna ditt avfall Återvinningscentral På återvinningscentralen lämnar du grovavfall, farligt avfall, elavfall, batterier, sådant som är återanvändningsbart, samt förpackningar och tidningar.
Läs merKLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!
vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande
Läs merMänniskan, resurserna och miljön
Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related
Läs merLÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV
FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR TILL BIOGAS OCH NY NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushållsavfall består
Läs merNu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.
Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas
Läs merAvfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället
Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal
Läs merLektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs merMINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan
MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan = matavfall MATSVINN ÄR EN DEL AV MATAVFALLET matsvinn Matsvinn är mat som skulle kunna ha ätits om maten behandlats annorlunda och
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merKlimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013
Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merUPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL
UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merDiesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A
Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merstockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.
stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40
Läs merNu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel
Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt
Läs merFakta om marin nedskräpning
Fakta om marin nedskräpning Källa: Håll Sverige Rent Världshaven håller i snabb takt på att fyllas av skräp och våra svenska hav utgör tyvärr inga undantag. Enorma ansamlingar skräp återfinns i Skagerack,
Läs merDär klimatsmarta idéer blir verklighet
Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över
Läs merGod mat + Bra miljö = Sant
God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merLåt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.
För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är
Läs merOBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.
På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat
Läs merEkologiska fotavtryck vår påverkan på planeten
Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf
Läs merVad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Läs merREGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning
Regional avfallsplan 2019 2023 Bilaga 4: Miljöbedömning 1 Bilaga 4. Miljöbedömning Bakgrund Enligt 6 kap. miljöbalken ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer som krävs enligt lag och
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs merFAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merBakgrund GRÖN PÅSE BRÄNNBAR PÅSE FARLIGT AVFALL
Bakgrund Nuvarande system för utökad källsortering av hushållsavfall startade år 2000 och är gemensamt för kommunerna Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda och Mellerud. Sedan dess har vi vartannat
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs mer4. När du duschade i morse tog ditt favoritschampo slut. Måste köpa nytt! Men vad gör du med den tomma schampoflaskan? 1. Slänger den i soporna.
1. När du fyllde år fick du en ny cykel. Din gamla cykel ska du nu göra dig av med. Tyvärr är det ingen kompis som vill ha den för att den har blivit rostig. Vad gör du med den? 1. Lämnar den återvinningscentralens
Läs merBesvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:
Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken
Läs merKlimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Trollhättan Energi 2017-06-06 Trollhättan Energi Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merKlimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö
Klimatbokslut 2016 - Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö 2017-04-02 Halmstad Energi & Miljö Klimatbokslut 2016: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merVärlden har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Läs merKlimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa
KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från
Läs merMINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket
MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket Presentationen fokuserar på följande: Vad är matsvinn? Varför är det ett problem?
Läs merMat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.
Mat separat 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Nu halverar vi Karlskronas matavfall i det brännbara. Mer än 20 procent matavfall och ungefär lika mycket pappersförpackningar, well
Läs merDitt avfall är inget skräp
Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel
Läs merHållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson
Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör
Läs merFråga 1. Vad av nedanstående alternativ räknas inte som farligt avfall: 1. Kniv X. Limtub 2. Lågenergilampa
Fråga 1 Vad av nedanstående alternativ räknas inte som farligt avfall: 1. Kniv X. Limtub 2. Lågenergilampa Några av de egenskaper som utmärker farligt avfall är att det kan var giftigt, cancerframkallande,
Läs mer