Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn
|
|
- Gun Abrahamsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn Stockholm 5 oktober 2017 Eva Sundberg Ingela Dahlin
2 Vi ska prata om: Livsmedelsverkets arbete med offentliga måltider - Budskap - Hållbar mat Matsvinn - Livsmedelsverkets arbete - Nordiskt projekt datummärkning - Förpackningar och svinn
3 FN:s Globala Hållbarhetsmål till år 2030
4 Hållbarhet ett begrepp med flera dimensioner Hållbar utveckling är en utveckling som "... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" (Brundtlandskommissionen, 1987). Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de "klarar av". Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt (Jacobsson). Sammanställning hämtad från SKL
5 Offentliga måltider och hållbarhet i livsmedelsstrategin Fortsatt satsning på Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Främja insatser för minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan från producent till konsument Mål om 60 % ekologiskt inom offentlig konsumtion Tydlig ambition om att ställa krav i offentlig upphandling i nivå med svensk lagstiftning (djurskydd, miljö)
6 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Funnits på Livsmedelsverket sedan 2011 Regeringsuppdrag inom ramen för Livsmedelsstrategin
7 Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
8 Måltidsmodellen
9 Den gröna tråden! Nordiska näringsrekommendation er Råd om bra matvanor Bra måltider i förskolan
10 Vilka är kostråden? Hållbart för hälsan och miljön Äta grönare Äta lagom mycket Rörelse i vardagen Även små förändringar är bra för hälsan
11 Olika koster olika klimatpåverkan Källa: Hur liten kan konsumtionen vara år 2050? SJV 2013
12 Råden på en minut
13 Råd till vård, skola och omsorg
14
15 Skapa rätt förutsättningar för de som lagar och serverar en grund för hållbar verksamhet
16 Hållbart?! Källa: ProMeal, 2014
17
18 Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
19 Matsvinn för miljarder! Irländsk film:
20 Maten vi kastar kan mätta 3 miljarder människor Globalt förloras mellan jord och bord ca 1/3 av all mat som produceras Källa: FAO, 2011
21 Miljöpåverkan
22 Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan
23 SÅ MYCKET MATSVINN SLÄNGER VI I SOPORNA 45 kg* Kilo per person i befolkningen, år *inkluderar även matsvinn som hälls ut i vasken Illustration: SCB:s kommunikationsavdelning
24 26 liter (kg)ner i slasken
25 Info Webb Faktablad: Storkök, Inspektörer, Yrkesgrupper kommun Ppt för aktörer: Åtgärdsförslag Faktaskrift kommun
26
27 Länk till Naturvårdsverkets vägledningssida med powerpointpresentation och handledning
28
29
30 Välkommen till SaMMa! Samverkansgruppen för minskat matavfall Nätverk för myndigheter, forskare, intresse-organisationer och livsmedelsbranschen, med aktörer i olika delar av livsmedelskedjan
31 Kickoff 4/10 för nationellt matsvinnssamarbete Vad kan Sverige lära av Storbritannien och Norge? Svenska branschaktörer om sitt svinnarbete Diskussion om upplägg av det svenska långsiktiga matsvinnssamarbetet - inspel till handlingsplanen
32 Nordiskt matsvinnsprojekt Nordiska Ministerrådet (NMR) Delprojekt Datummärkning Kortrapport
33 Rekommendationer Märk med Sista förbrukningsdag bara när det verkligen behövs! Harmonisera lägre förvaringstemperaturer för känsliga varor Syrefria förpackningar för färskt kött Bättre vägledning för producenter, handel och konsumenter Datummärkning av ägg ska inte ha särlagstiftning
34 Krav på förvaringstemperatur; grossister/dagligvaruhandel Danmark Finland Norge* Sverige Mjölk Max. 5 C Max. 6 C Max. 4 C Inga särskilda temperaturkrav Kokt skinka, MAP** Max. 5 C Max. 6 C Max. 4 C Inga särskilda temperaturkrav Köttfärs Max. 5 C Max. 4 C Max. 4 C Inga särskilda temperaturkrav Kallrökt lax Max. 5 C Max. 3 C Max. 4 C Inga särskilda temperaturkrav Färdig sallad med kyckling Max. 5 C Max. 6 C Max. 4 C Inga särskilda temperaturkrav
35
36
37
38 Vilken förpackning är bäst ur miljösynpunkt? 750 g ost, 6 g plast 150 g ost, 11 g plast Källa : H Williams, Karlstad Universitet
39 4 g ost Källa : H Williams, Karlstad Universitet
40 Förpackning som förlänger hållbarheten Källa : H Williams, Karlstad Universitet
41 Branschmässa och måltidsdag 2017 på Berns i Stockholm november Sista anmälan 23 oktober
42 Läs mer
43 Tack för oss! Eva Sundberg Ingela Dahlin
Högre kvalitetskrav, rimliga(re) krav på hållbarhetstider rätt recept för minskat matsvinn?
Högre kvalitetskrav, rimliga(re) krav på hållbarhetstider rätt recept för minskat matsvinn? Eva Edin, Helena Robling, Monica Sihlén UHM Eva Sundberg, Ingela Dahlin SLV 19 sep Malmö 20 sep Stockholm 21
Läs merNOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN
NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN Stockholm 6 december Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-12-05 1 Bakgrund
Läs merVart är vi på väg? Offentliga måltider i en föränderlig värld. Eva Sundberg Sundsvall 7 mars 2017
Vart är vi på väg? Offentliga måltider i en föränderlig värld. Eva Sundberg Sundsvall 7 mars 2017 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Livsmedelsstrategin Regeringens proposition
Läs merNORDISKA ARBETSPAPPER
NORDISKA ARBETSPAPPER Matsvinn och datummärkning Faktorer som påverkar kylvarors hållbarhet http://dx.doi.org/10.6027/na2017-909 NA2017:909 ISSN 2311-0562 Detta arbetspapper är utgivet med finansiellt
Läs merMinska matsvinnet. Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin
Minska matsvinnet Livsmedelsverkets Mat och måltidskonferens 11 nov 2015 Ingela Dahlin Regeringsuppdrag 3 myndigheter. 3 år, 2013-2015. Slutrapport 31/3 2016. analysera möjligheter och eventuella hinder
Läs merMINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan
MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan = matavfall MATSVINN ÄR EN DEL AV MATAVFALLET matsvinn Matsvinn är mat som skulle kunna ha ätits om maten behandlats annorlunda och
Läs merVälkomna! MAT 2017 i Växjö. Upphandling ett verktyg för offentliga måltider med kvalitet
MAT 2017 i Växjö Upphandling ett verktyg för offentliga måltider med kvalitet Välkomna! Eva Edin, Upphandlingsmyndigheten Eva Sundberg, Livsmedelsverket Sunda offentliga affärer för en hållbar framtid
Läs merKLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET
KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET Örebro 24 november 2016 Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-12-05 1 Vad händer på nationell
Läs merTILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET
TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET En enkel guide för dig som vill göra och äta gott Var klimatsmart! Släng inte mer än du behöver. Laga god mat på rester! 1 Vad är matsvinn? Matsvinn är livsmedel som framställs
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merPå grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att
Läs merMAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Läs merSå arbetar vi för bättre måltider till äldre
Så arbetar vi för bättre måltider till äldre Karin Lilja & Åsa Carlstein Geriatriska nutritionsdagarna 9 november 2016 Livsmedelsverkets huvuduppdrag I konsumenternas intresse arbetar vi för Säker mat
Läs merMINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
MINSKA MATSVINNET! Tips och åtgärder för alla led i livsmedelskedjan Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-03-03 1 = matavfall MATSVINN ÄR EN DEL AV MATAVFALLET matsvinn Matsvinn
Läs merFrån mat till måltider
Från mat till måltider tjuvkika på Livsmedelsverkets kommande råd för äldreomsorgen Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Mat 2017 Växjö september 2017 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och
Läs merHållbar mat i offentliga kök
Hållbar mat i offentliga kök För hälsan och miljön Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Hållbar livsmedelskonsumtion Skapa ett samhälle som främjar bra matvanor
Läs merUppdrag och senaste nytt om Livsmedelsstrategin
Uppdrag och senaste nytt om Livsmedelsstrategin Andreas Davelid, Åsa Lannhard Öberg och Karin Lindow Vad ska vi berätta? Uppdrag om att följa upp och utvärdera livsmedelsstrategin Tillväxtverkets och Jordbruksverkets
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merUndersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017
Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel Januari 2017 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel har funnits sedan 2011, under 2015 gjordes en uppdatering för att rekrytera in nya kunder och innehöll vid undersökningstillfället
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merJordbruksverkets arbete med -Minskat matsvinn -Motverka orättvisa affärsmetoder
Jordbruksverkets arbete med -Minskat matsvinn -Motverka orättvisa affärsmetoder Karin Lindow Jordbruksverkets roll Övergripande mål och verksamhet Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merInspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Läs merKostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider
Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med
Läs merKvalité på livsmedel i de offentliga köken. Eva Sundberg
Kvalité på livsmedel i de offentliga köken Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Funnits på Livsmedelsverket sedan 2011 Regeringsuppdrag inom ramen för Livsmedelsstrategin
Läs merVad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Läs merVi tjänar på att minska matsvinnet
Vi tjänar på att minska matsvinnet Sanna Due Sjöström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-11-04 1 Jag kommer ta upp Hur mycket mat slänger vi och varför? Vilka
Läs merMINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket
MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket Presentationen fokuserar på följande: Vad är matsvinn? Varför är det ett problem?
Läs merInformation om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS
Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS 2018.029 4 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-11-29 204 Information om regeringens handlings-plan
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merVi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.
www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merFAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR
Dnr F 8 3503/08 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs
Läs merHållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1
Hållbar konsumtion Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Växthusgaser utsläpp av svensk konsumtion 1993-2010 Naturvårdsverket
Läs merMinskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries
Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!
Läs merFAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt
Läs merMER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER
2017-04-03 MER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER Underlag till förslag till samarbete mellan Vadstena, Ödeshögs och Boxholms kommuner gällande närproducerade livsmedel. Bakgrund Vadstena
Läs merHållbara livsmedelsinköp
Policy Hållbara livsmedelsinköp Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Hållbara livsmedelsinköp 2016-10-24 2016-2019 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för
Läs merKajsa Berggren
Kajsa Berggren 2017-12-08 En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Näringsdepartementet 2 Strategi med sikte mot år 2030 Näringsdepartementet 3 Därför behövs en
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merKostpolicy för Ånge kommun
Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2018-11-26, 129 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro
Läs merMargarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merKompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg
Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum Projektgruppen Lena Forsman Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Inger Stevén Regeringens
Läs merMatens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna
Läs merFAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR
2007-09-04 Dnr F8 /07:407 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR MÅLTIDER ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2017-11-30, 277 GÄLLER FRÅN OCH MED:2017-11-30 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Servicechef
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merFramtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget
Framtidens mat en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion Camilla Välimaa, 30 januari 2014 Grundad 1989 Sverige Internationellt nätverk icke vinstdrivande Accelererar en hållbar utveckling Kraftfull
Läs merSvar på remiss - Motion om hållbar kost
Torshälla stads nämnd 2017-04-06 Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2017:26 Annette Johansson 016-710 70 28 1 (1) Torshälla stads nämnd Svar på remiss - Motion om hållbar kost Förslag
Läs merMåltidspolicy för kommunens verksamheter
Måltidspolicy för kommunens verksamheter Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar
Läs merKostpolitiskt program
Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning
Läs merMAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ
MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Katarina Nilsson, Elinor Hallström Februari 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL GLOBALA UTMANINGAR MED VÅRT MATSYSYTEM 30% av klimatpåverkan
Läs merKostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN
DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden
Läs merFrågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Läs merMED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA. Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich
MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich Sveriges miljömål bidrar till de globala målen Sveriges Miljömål konkretiserar Sveriges genomförande av den
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merLivsmedelsverkets miljösmarta matval
Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med
Läs merMiljö. Ekonomi. Avfall. morötter mot matsvinn
Miljö Ekonomi Avfall morötter mot matsvinn REAGERA mot mindre matsvinn Med engagemang, kunskap och vördnad för vår mat kan vi tillsammans minimera den mängd livsmedel som går till spillo. Storhushållens
Läs merBesvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:
Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken
Läs merLEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika
Läs merMat- och måltidspolicy
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKlimatsmart i köket - Minska svinnet
Klimatsmart mat i Malmö Välkommen hit Klimatsmart i köket - Minska svinnet Vem är du? Vad heter du, vad jobbar du med och vad har du för favoriträtt? Vad ska vi göra idag? SPANING. Vad händer i världen
Läs merKostprogram för utbildningsförvaltningens gymnasieskolor Kostprogrammet för utbildningsförvaltningens gymnasieskolor utgår i huvudsak från
Kostprogram. för Angeredsgymnasiet, Bräckegymnasiet, Burgårdens utbildningscentrum, Frölundagymnasiet, Hvitfeldtska gymnasiet, Katrinelundsgymnasiet, Munkebäcksgymnasiet och Vingagymnasiet Kostprogram
Läs merKommun och företag utvecklar matinnovationer tillsammans - Inspiration från verkligheten - Hållbarhet för framtida generationer -Södertälje
Kommun och företag utvecklar matinnovationer tillsammans - Inspiration från verkligheten - Hållbarhet för framtida generationer -Södertälje Eva Helén, MatLust/Södertälje kommun MatLust 2015-2020 En storsatsning
Läs merMat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen
Mat & klimat Louise Dahl Miljöförvaltningen Klimatsmart mat en trestegsraket Steg 1: Klimat och mat (idag) för kökspersonal, chefer, pedagoger Steg 2: Näringslära och klimatsmart menyplanering (kökspersonal)
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merFoto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev
Foto: Malmö stad / Annika Trenneman Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman www.malmo.se/pedagogiskakartor Sorteringsmall
Läs merÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merKostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014
Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun Antagen KF Augusti- 2014 Syfte & mål KP vara ett kommungemensamt styrdokument samt stöd och verktyg för förtroendevalda
Läs merKonsumentföreningen Stockholm. Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel. Vad är skillnaden? Februari 2011
RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Bäst före- och Sista förbrukningsdag på livsmedel Vad är skillnaden? Februari 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71,
Läs merPressmeddelande 13-09- 16
Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför
Läs merKLIMATSMARTA MATTIPS
KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra
Läs merKostpolicy. För skola, förskola och äldreomsorg i Gnesta kommun. Antagen av Kommunfullmäktige i Gnesta kommun
Kostpolicy För skola, förskola och äldreomsorg i Gnesta kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Gnesta kommun 2017-10-02 Inledning Det växande Gnesta med omväxlande tätorter och odlingslandskap värnar om
Läs merRäcker maten till alla världsmedborgare i framtiden? Lars Wedén Risker
Minnesanteckningar från seminariet "Räcker maten" som Omställning Sigtuna (OS)tillsammans med Naturskyddsföreningen i Sigtunabygden (NFS) genomförde den 21 febr 2016. Medverkande föreläsare: Mats Olsson,
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs merMat och livsmedelsstrategi Jämtlands län
Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län inledning Mat- och livsmedelsproduktion är viktigt för Jämtlands län. Inte bara för att mätta länets befolkning och bidra till den globala livsmedelsförsörjningen
Läs merHållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun
Så arbetar Måltidsservice för att servera hållbara måltider och främja goda matvanor Hållbar, nyttig och inspirerande mat i Umeå kommun Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider,
Läs merInnovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt
OFFENTLIGA MÅLTIDER SOM VÄGVISARE FÖR HÅLLBAR MATKONSUMTION Maria Helmersson RISE, Måltid Sverige Research InstitutesofSweden Jordbruk och Livsmedel 1 RISE - Research Institutes of Sweden Innovation, forskning
Läs merKostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur
FÖRFATTNING 7.10 Antagen av kommunfullmäktige 7, 2017 Reviderad av kommunfullmäktige 99, 2019 Kostpolicy En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur 2019-02-15 KOSTPOLICY Om detta
Läs merBilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger
Bilaga 2 Rapport från en slaskhink Attitydundersökning - Maten vi slänger Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm Kontaktpersoner: Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, KfS, 08-714 39 71, 070-341 55
Läs merKoll på kemikalierna en förutsättning för hållbarhet. Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen Den 9 maj 2019
Koll på kemikalierna en förutsättning för hållbarhet Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen Den 9 maj 2019 Vårt uppdrag: förebygga skador på hälsa och miljö Vi utvecklar lagstiftning och
Läs merUtbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Läs merpåverkas om vi blev vegetarianer?
På vilket sätt skulle miljön kunna påverkas om vi blev vegetarianer? Den globala uppvärminingen börjar bli et stort problem i världen. Vi människor äter väldigt mycket kött nu och de leder till stora utsläpp.
Läs merEn kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merVägen till en giftfri miljö. Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen 16 mars 2017
Vägen till en giftfri miljö Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen 16 mars 2017 Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället
Läs merDen goda måltiden. En måltidsstrategi för Östra Göinge kommun
Den goda måltiden En måltidsstrategi för Östra Göinge kommun Innehåll Den goda måltiden INLEDNING 4 ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER OCH FRAMGÅNGSFAKTORER 6 Goda måltider Integrerade måltider 7 Trivsamma måltider
Läs merGod mat + Bra miljö = Sant
God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten
Läs merKSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad
216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Läs merPROJEKTPLAN 2011-05-30 1 (7) Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Inledning Flera rapporter visar på att skillnaderna i hälsa är stora och i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället
Läs merTipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Läs merGotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Läs mer