UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
|
|
- Torbjörn Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
2 , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig till gymnasie- och folkhögskolor är ett sätt att skapa engagemang hos människor som är på väg från grundskolan och ut i arbetslivet, på resande fot eller fortsatta studier. De tankar som vi vill väcka och skicka med dem kommer ifrån ett globalt perspektiv och de folkrörelser som vi samarbetar med i Latinamerika. I Latinamerika och i Sverige arbetar vi för folkligt inflytande, en rättvis och hållbar fördelning av jordens resurser och mänskliga rättigheter. Klimatförändringarna angår oss alla och genom ett ökat folkligt inflytande på lokal, nationell och internationell nivå så kan vi gemensamt arbeta för minskad påverkan. Att ta tillbaka makten över maten är ett steg i rätt riktning.
3 20-25 procent av världens utsläpp av växthusgaser beror på mat. Industrijordbruket kräver enorma mängder fossila bränslen. Och sojan, som främst används till djurfoder, och boskapsuppfödning är de viktigaste orsakerna till avskogningen av Amazonas. Det mesta av världens föda odlas, samlas eller skördas av mer än en miljard småbönder, herdefolk och fiskare. Det är på landsbygden som maten produceras, samtidigt är det här som hungern och fattigdomen är störst. Och antalet människor som lider av kronisk hunger i världen ökar (enligt siffror FN:s livsmedelsorgan FAO). Den globala uppvärmningen går snabbare än vad forskarna trodde för några år sedan. Flera studier om den arktiska isen, uppvärmningen av den sibiriska tundran, försurningen av våra hav tyder på att vi närmar oss farliga tröskeleffekter som kan få den globala uppvärmningen att skena. Det kan leda till havsnivåhöjningar som dränker miljonstäder, om väderförändringar som ställer hundramiljontals människor utan mat, och skapar sammanbrott i stora ekosystem som regnskogarna och korallreven. Redan idag finns det 25 miljoner klimatflyktingar och extrema väderfenomen gör att framförallt utsatta och fattiga människor dör eller blir hemlösa. Idag släpper människor i rika länder i genomsnitt ut fem gånger mer växthusgaser än människor i utvecklingsländer. På lång sikt är det enda rimliga att alla människor på jorden har ett lika stort atmosfärsutrymme. De rika länderna bör därför drastiskt börja minska sina egna utsläpp. Vi har byggt vårt välstånd med en enorm förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas och överutnyttjande av världens skogar. Sverige och EU måste nu ta ansvar för denna historiska skuld och skapa förutsättningar för människor i utvecklingsländer att få sina mänskliga rättigheter garanterade. Varje år serveras cirka 260 miljoner måltider i de svenska skolmatsalarna. Det innebär att klassrummen har en stor makt att ställa om till en mer klimatsmart och rättvis skola.
4 Makten över maten är ett folkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna för att ge stöd och inspiration till en lokal och global omställning med början i steg mot en klimatsmart skola. Som skolinformatör har du tillgång till allt material och kan själv välja det upplägg som passar dig. Materialet innehåller: Allt material finns samlat i paketet för skolinformatörer. Vi riktar oss främst till gymnasie- och folkhögsklor med vårt upplägg. Har du idéer på andra målgrupper så är du välkommen att presentera dem för mig. Kanske vet du en arbetsplats, dagis, förening osv som är intresserade av att arbeta med frågorna. Tidningen Makten över maten Insändarverktyg 3 Rapporter; Soja, Frukt, Kaffe Litteraturlista, om mat, makt och klimat Projektarbete 100p Workshops och övningar Filmer + Diskussionsfrågor Lektions- och studiecirkelupplägg Handboken Makten över maten en guide för påverkan är även en teoretisk och praktisk lektion i demokrati. Hur kan man som elev eller medborgare vara med och påverka skolans, kommunens eller landstingets klimatpåverkan genom att ta del i beslut gällande vad vi äter. Det pedagogiska materialet ligger också helt i linje med läroplanen: Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Hemsidan, utöver detta så finns det information på hemsidan där vi uppdaterar och lägger upp exempel på skolor som satt igång med projekt. och på Facebook, vi som påverkar för klimatsmart mat här finns aktuell information och artiklar om frågor som är länkade till mat och klimat.
5 Det är inte helt självklart hur mat, makt och klimat hänger ihop. Det finns olika sätt att sätta sig in i frågorna inför skolbesöken. Att bjuda in andra intresserade på din ort är ett bra sätt att börja. Du kan t ex: 1. Anordna en utbildningsdag Om mat, makt och klimat. Checklista Ring till er kontakt på skolan och bestäm när ni ska komma och hur lång tid ni har för er workshop. Skriv i ett mail till er lokala samordnare om vad ni kommit överens om med skolan. 2. Starta en studiecirkel 4 träffar om mat, makt och klimat. Sätt er i lugn och ro in frågorna innan ni ger er ut på skolorna. 3. Kasta dig ut i klassrummen används dig av materialet för att hitta ett eget upplägg som du använder i klassrummen. Kolla att ni har allt material ni behöver (powerpoint, papper att dela ut etc) Annars, hör av er till oss! Förbered en intresseväckande inledning. Gå igenom och bestäm tillsammans hur hela er workshop kommer att se ut. Dags att ge er ut i klassrummen Det vi vill är att inspirera elever och lärare att försöka ställa om sin skola, kommun eller landstings offentliga matinköp. Det finns olika sätt att arbeta med detta. Att integrera frågorna i utbildningen och att utgå från de idéer och tankar som eleverna själva har är alltid ett bra sätt att ta till vara på och skapa större engagemang. Här är några exempel på hur det kan gå till: 1. Mer vegetarisk mat på skolan 2. Köp in mer närodlat 3. Släng mindre mat 4. Skicka in medborgarförslag 5. Skriv insändare 6. Sjyst och klimatsmart Dagsverke Mer Information om hur dessa delar kan gå till finner ni i skolinformatörspaketet och i Guideboken Makten över maten. Som skolinformatör kan du själv lägga upp ditt arbete efter ditt eget schema. Du kan välja att arbeta i par eller enskilt. Ersättning ges á 220kr per dag som skolbesök görs av Latinamerikagrupperna efter redovisning och rapportering. Vill du bli lokal samordnare för Makten över maten och dra igång ett projekt på din ort? Hör av dig till oss så kan vi tillsammans lägga upp en plan för hur ni kan arbeta projektet på just din ort. aktiv@latinamerikagrupperna.se Josefine Höijer, Folkbildningssamordnare Latinamerikagrupperna
STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT
STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,
Läs merMILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt
Läs merLEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN
Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merJordens Vänners paket
Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till
Läs merHungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål
Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merLokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva
Läs merEn enda jord människor och miljö. Vecka 10-15
En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merEN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!
EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs mer~ Omställning Tranås ~
~ Omställning Tranås ~ Arbete med hållbar utveckling i Tranås och Sommenbygd Förstudie hösten 2011 Hypotes Vi tror att det finns många som arbetar med omställningsarbete men inte ser det i ett större sammanhang
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merInbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola
Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.
Läs merMiljövänliga Veckan 2015 Byt till eko
Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som du kan göra under Miljövänliga Veckan 26 september 4 oktober. Temat är ekologisk mat med fokus på
Läs merVAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN
Läs merLektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merInnehåll. Referensexemplar. Introduktion. Företagskontroller. Kom i mål. Orientera mera. Uppvärmning KAPITEL ETT KAPITEL TVÅ KAPITEL TRE KAPITEL FYRA
Innehåll KAPITEL ETT Introduktion Sid 5-14 Uppvärmning KAPITEL TVÅ Sid 15-30 KAPITEL TRE Företagskontroller Sid 31-50 KAPITEL FEM Orientera mera Sid 63-77 Kom i mål KAPITEL FYRA Sid 51-62 Lärarblad / Introduktion
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merAUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA
AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen
Läs merÄrende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan
Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag
Läs merServiceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merGUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING
GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL Så skapar vi hållbar konsumtion och produktion LÄRARHANDLEDNING Hej Lärare! Detta är ett utbildningsmaterial som syftar till att förklara hur man på olika nivåer jobbar för att
Läs merPå upptäcksfärd i Frusna världar
På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här
Läs merAtt bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna
Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merSKOLMJÖLKENS DAG 27 SEPTEMBER 2017
Skolmaterial SKOLMJÖLKENS DAG 27 SEPTEMBER 2017 1 Hela världens skolmat Skolmjölkens dag Den sista onsdagen i september varje år firas Skolmjölkens dag. Det är FNs livsmedels- och jordbruksorganisation,
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merMER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs
MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett
Läs merKunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin
Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4
Läs merFörslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET
Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.
Läs merTillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete.
Medlemsveckan arrangeras två gånger per år och innebär att vi lyfter fram allt det fantastiska en får ut av att vara engagerad i Latinamerikagrupperna med syftet att värva fler medlemmar till föreningen
Läs merFöreläsningspaket 2013-2014
Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger
Läs merTematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län
Tematräff 2 Om minskat matsvinn Tullängsgymnasiet, Örebro 30 mars 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Återblick kickoffen Syfte med dagen Lära känna kollegor Fördjupa kontakter Inspiration
Läs merVad har du på tallriken?
EN GUIDEBOK OM MAT, MAKT OCH KLIMAT FÖR ELEVER OCH LÄRARE 1 Vad har du på tallriken? Innehåll Tillsammans kan vi få en godare måltid...3 Från jord till bord...4 Hållbar utveckling...6 Aktiviteter och metoder
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merFör en bättre värld! Lärarmaterial
För en bättre värld! Lärarmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN... 3 LEKTION: Globala mål för en bättre värld... 5 ÖVNING: Spaning 2030?... 6 MATERIAL... 7 KOPPLING TILL KURSPLANER... 8 2 Var med i Aktion
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merLiv och miljö Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som
Läs merPS. Tips var med i tävlingen om hållbarhet hos White Guide Junior
Årets klimatkök 2018 Bli Sveriges mest hållbara skolkök! Det är både roligt och engagerande att arbeta tillsammans med hållbarhet. Låt dig inspireras av våra smarta verktyg som passar både små och stora
Läs merProjekt vi arbetar med
Projekt vi arbetar med Följande projekt arbetar vi med inom ramen för kursen Agera för hållbar omställning. Som projekt är de dock långsiktigare än den 1-åriga kursen. Det varierar hur långt vi kommit
Läs merKLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!
vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande
Läs merVälfärd, utveckling och globalisering
Välfärd, utveckling och globalisering Introduktion www.cemusstudent.se/hua Hållbar Utveckling A 2014 Delkurser Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling, 7 hp Klimat, energi, ekosystem och
Läs merInformationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Läs merEkologi börjar hemma Hållbar utveckling
Förmåga att utveckla Ur syfte i kursplanen för ämnet Värdera val och handlingar i hemmet utifrån perspektivet hållbar utveckling. Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa,
Läs merMax18skolan årskurs 4-6. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merUtbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Läs merRATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity
RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla
Läs merwww.tagegranit.se 08-783 77 28
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Läroplanen för grundskolan, Lgr 11 Vi erbjuder din skola ett brett spektra av olika pedagogiska och konstnärliga Skapande skola paket
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merDiskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merLO UNG UTBILDNINGAR LAR DIG MER OM FACKET!
2016 LO UNG UTBILDNINGAR LAR DIG MER OM FACKET! Lär dig mer om facket och var med och påverka. På första kursen Om facket får du lära dig mer om vad facket står för och vad du har för rättigheter på jobbet.
Läs merFrossa en brännhet klimatfars
Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen
Läs merNyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*
Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merLÄRAR- HANDLEDNING PAPPER
LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merSammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Läs merGlobalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling
Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81
Läs merFysik: Energikällor och kraftverk
Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika
Läs merMax18skolan Gymnasiet. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad
Läs merBarn och unga för en hållbar utveckling
Barn och unga för en hållbar utveckling BARN OCH UNGA FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Välkommen till Grön Flagg! Håll Sverige Rent har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att göra ert arbete enklare och
Läs merVälkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion
Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste
Läs merFÖR DINA RÄTTIG HETER
! S A N VÄS FÖR DINA RÄTTIG HETER Barnkonventionens grundprinciper Ett material för att introducera Barnkonventionen i klassrummet GRATTIS! Att du läser det här betyder att du vill jobba med Barnkonventionen
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merTill varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.
2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom
Läs merVilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merI arbetet med kommunala översiktsplanen ska hänsyn tas till klimatpåverkande. Kommunförvaltningen ska vara ett föredöme i den egna verksamheten
Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp från förbränning av fossila
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs merTränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12
Tränarens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-12 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merHållbar utveckling i ditt dagliga arbete
Hållbar utveckling i ditt dagliga arbete Institutionen för Hälsa, vård och samhälle 2007-08-22 Elisabeth Gierow, miljöchef Lunds universitet Maria Larsson, miljösamordnare Lunds universitet Vad är en hållbar
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs mer