|
|
- Jan-Olof Sandström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3
4
5
6
7 PROJEKTPLAN (7) Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Inledning Flera rapporter visar på att skillnaderna i hälsa är stora och i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället (kön, socioekonomi, etnicitet etc.). Förekomsten av olika sjukdomar skiljer sig åt och är även stora när det gäller de faktorer som påverkar hälsan. Det kan handla om levnadsvanor som exempelvis tobak, kost och fysisk aktivitet eller faktorer som att känna delaktighet, ha ett arbete, fullborda sin skolgång eller att ha tillgång till en bostad. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uppmärksammat dessa skillnader och har beslutat att ha Jämlik hälsa och välfärd som prioriterad fråga under SKL vill därför bjuda in kommuner, landsting och regioner till Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. Syftet är att tillsammans komma fram till de viktigaste insatsområdena, åtgärderna samt aktörerna som kan påverka att skillnaderna i hälsa minskar. Utgångspunkter för arbetet är de rekommendationer som förts fram i Världshälsoorganisationens (WHO) rapport, Closing the gap, 2008 (populärt kallad Marmotrapporten). Resultatet av arbetet redovisas i en rapport och konferens i mars Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa ska bidra till att höja kvaliteten i det lokala och regionala arbetet och uppmärksamma den nationella nivån på deras och EU:s roll i arbetet. Att minska skillnader i hälsa skapar i sig goda förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle och att mänskliga rättigheter tillgodoses. Frågor som är prioriterade i flertalet kommuner, landsting och regioner. Vad ska vara uppnått 2013? När Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa avslutar sitt uppdrag i början av 2013 har SKL satt upp följande mål: Övergripande mål: Att kunskaps- och erfarenhetsutbytet bidragit till att höja kvalitén i det lokala och regionala arbetet för att minska skillnader i hälsa, stärka den sociala hållbarheten och tillgodose de mänskliga rättigheterna. Delmål: Att inom några strategiska insatsområden som är i linje med de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa ha identifierat åtgärder och aktörer som kan göra skillnad på lokal, regional och nationell nivå. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:
8 (7) Att ha uppmärksammat staten och EU på de insatsområden, åtgärder och aktörer som finns på nationell eller europeisk nivå och som påverkar att skillnaderna i hälsa minskar på lokal och regional nivå. Att minst tio kommuner, landsting och regioner har deltagit i arbetet. Exempel på insatsområden Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa kommer i samband med sin första workshop att slå fast vilka insatsområden som ska kartläggas med avseende på åtgärder samt aktörer som kan påverka att skillnaderna i hälsa minskar. Exempel på områden som kan ingå: Allas möjligheter till delaktighet och inflytandet i samhället Barns trygga och säkra uppväxtvillkor Barn och ungas fullbordade skolgång Unga vuxnas förutsättningar till arbete och sysselsättning Socialt hållbar samhällsplanering Styrning och ledning Ovanstående områden utgör exempel och kan komma att förändras, kompletteras eller strykas i samband med den inledande workshopen. Vilka kan medverka? Målgruppen för Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa är SKL:s medlemmar. Medverkan ska vara väl förankrat i den politiska ledningen och deltagande kommuner, landsting och regioner ska ha fattat (eller planerar att fatta) beslut att arbeta i linje med rekommendationerna i Marmotrapporten eller ha fattat ett särskilt beslut att delta i Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. Deltagarna bör i samtliga workshops företrädas av: En politiker med ett övergripande ansvar. En tjänsteman som företräder ett övergripande perspektiv. En tjänsteman/praktiker som företräder det insatsområde som ska avhandlas. Medverkan förutsätter att varje deltagare tillsammans med SKL tar ansvar för planeringen, genomförandet och uppföljningen av minst ett insatsområde. Det kan handla om att tillföra lokal och regional kunskap och statistik, lämpligt expertstöd eller att formulera lämpliga frågeställningar som bör tas upp under respektive workshop. För att delta i Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa utgår en kostnad:
9 (7) 2011: 5000 kronor per deltagande organisation 2012: kronor per deltagande organisation Denna avgift täcker in kostnader för möteslokaler, mat, administration, kommunikation och det expertstöd som kommer att ingå. Kostnader för resor, logi, ersättningar och arvoden tillkommer därutöver för varje deltagare. Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa inkluderar inte fler än 15 deltagare. Om det blir aktuellt och intresset är stort beslutar SKL vilka som ingår. Urvalskriterier är ett representantskap från kommuner, landsting och regioner samt en jämnt fördelad geografisk, storleksmässig och politisk spridning. Det är också en fördel om kommuner och landsting (eller regioner) från samma region deltar. Genomförande Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa pågår under en tvåårsperiod och sker i tre faser; förebredande, genomförande och spridandefasen. Förberedande fas (vinter/vår 2011) Förslag till övergripande innehåll samt namn på Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa formas i samråd med några intresserade kommuner, landsting och regioner (januari april 2011) Förslaget går ut för samråd med berörda nätverk för kommuner, landsting och regioner. (april maj 2011) Inbjudan från SKL utgår till kommuner, landsting och regioner (maj 2011) Beslut om deltagande kommuner, landsting och regioner (augusti 2011) Genomförande fas (2011/2012) Inledande workshop. Föreläsningar och grupparbeten. Beslut om insatsområden. Beslut om insatsområden som deltagarna ansvarar för. Den första workshopen äger rum den september En workshop genomförs per insatsområde. Workshopen varvar föreläsningar med grupparbeten. Målet med varje workshop är att kartlägga insatsområdet med avseende på åtgärder och berörda aktörer. Den andra workshopen äger rum den november Resterande workshops under 2012.( En avslutande workshop knyter ihop arbetet och ligger till grund för slutrapport och konferens. (2012) Totalt antal workshops inklusive den inledande och avslutande beräknas till sex stycken. Spridande fas (Vinter/vår 2013) SKL sprider resultatet från arbetet i Samling för social hållbarhet till övriga kommuner, landsting och regioner, samt uppmärksammar staten på de insatser
10 (7) som krävs på nationell och europeisk nivå för att kommuner, landsting och regioner ska ha möjlighet att uppnå goda resultat när det gäller att minska skillnaderna i hälsa. SKL arrangerar en konferens och tar fram en rapport från arbetet (januari mars 2013). Bakgrund Flera kommuner och landsting/regioner har under 2010 i vissa fall beslutat och i andra fall startat upp en diskussion om att genomföra lokala (ex Malmö stad) och regionala (Västra Götalandsregionen) satsningar för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. Dessa beslut har tagits utifrån rekommendationerna i Marmotrapporten. Frågor kring social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa är och har en tid varit på dagordningen hos de kommuner och landsting/regioner som ingår i SKL:s egna folkhälsonätverk och i WHO:s nationella nätverk Healthy cities. Enligt en enkätundersökning från FHI 2009 uppgav drygt 80 procent av de tillfrågade kommunerna att de arbetade med den nationella folkhälsopolitikens övergripande mål (eller hade fattat beslut om att göra det) som handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett mål som i sig handlar om att minska skillnader i hälsa. Social hållbarhet och folkhälsa är begrepp som är mycket nära förknippade med varandra. Namnet Social hållbarhet minska skillnader i hälsa knyter an till det övergripande målet i folkhälsopolitiken och till begreppet social hållbarhet som används av allt fler kommuner, landsting och regioner. Social hållbarhet används många gånger för att till exempel beskriva arbetet med folkhälsa, urban utveckling, jämställdhet och mångfald, mänskliga rättigheter, kultur, delaktighet och inflytande samt brottsförebyggande arbete. Fördelen med begreppet social hållbarhet är att det har tagit allt större plats i debatten, inte minst inom ramen för lokala och regional utvecklingsprogram kring tillväxt och hållbar utveckling. En utmaning är däremot att förtydliga begreppets innebörd och relation till andra perspektiv på hållbarhet (ekologisk och ekonomisk). En otydlighet som är särskilt relevant när det gäller den fysiska planeringen på lokal och regional nivå. Utgångspunkter Hållbar utveckling, social hållbarhet och de mänskliga rättigheterna Hållbar utveckling är ett begrepp som fick spridning i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), kallad Brundtlandrapporten. Den definierar hållbar utveckling som en utveckling som "... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Hållbar utveckling består av tre delar:
11 (7) Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Dessa delar är samtliga ömsesidigt beroende av varandra. För att uppnå social hållbarhet krävs en god miljö och ekonomiska förutsättningar. Samhällsekonomin, klimatet och miljön påverkas i sin tur av att människor mår bra, är delaktiga och har kunskap och resurser att göra hållbara livsval. De globala, nationella, regionala och lokala skillnader som finns när det gäller hälsans sociala bestämningsfaktorer och som uttrycks i Marmotrapporten är därför ett hot mot den hållbara utvecklingen. I Sverige har arbetet med den ekologiska delen varit mest utvecklad (nationella miljömålen, Agenda 21) medan den sociala hållbarheten kan sägas ha vilat på något oklar struktur. De mänskliga behoven som uttrycks i den sociala hållbarheten kan likställas med säkerhetsställandet av de mänskliga behov som anges i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från Dessa behov och rättigheter tillgodoses i Sverige bland annat genom de välfärdstjänster där kommuner och landsting/regioner många gånger är huvudmän. Mot bakgrund av detta är det därför viktigt att förtydliga den roll kommuner och landsting/regioner spelar för att komma till rätta med skillnaderna i hälsa, på vilket sätt den sociala hållbarhet kan stärkas och hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Marmotrapporten Closing the gap in a generation Marmotrapporten är ett populärt namn på WHO:s oberoende kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer som år 2008 publicerade en rapport Closing the gap in a generation. Kommissionen hade tillsatts mot bakgrund av att WHO upplevde de stora globala hälsoklyftorna som oacceptabla och ville ta en bred ansats för att komma tillrätta med dem. Arbetet leddes av 19 kommissionärer och ordförande var Sir Michael Marmot (från Sverige ingick professor Denny Vågerö). I rapportens förord uppmanar kommissionen WHO och alla regeringar att ta initiativ till globala åtgärder för att påverka de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, i syfte att uppnå jämlikhet i hälsa. Enligt kommissionen är det möjligt att uppnå en jämlik hälsa inom en generation och det är rätt tid att göra det nu. Ojämlikhet i hälsa går att undvika, eftersom den har sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras och de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. De villkor under vilka människor lever och dör påverkas i sin tur av politiska, sociala och ekonomiska krafter. Den sociala och ekonomiska politiken har därför avgörande betydelse för om ett barn ska kunna växa upp och utvecklas till sin fulla potential och uppnå en hög livskvalitet, eller om dess utveckling kommer att hämmas. I rapporten beskrivs ojämlikhet i hälsa som när systematiska skillnader i hälsa bedöms vara
12 (7) åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället är de helt enkelt orättvisa. Det är det vi kallar ojämlikhet i hälsa. Kommissionen gav tre övergripande rekommendationer: Förbättra vardagslivets villkor (barns uppväxtvillkor, miljö- och samhällsplanering, sysselsättning och arbetsvillkor, sociala skyddsnät och en hälso- och sjukvård för alla). Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser (integrerat i styrsystem, rättvis finansiering, marknadens ansvar, jämställdhet, politiskt inflytande, jämlik hälsa globalt utvecklingsmål) Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder (löpande uppföljning, forskning och utbildning av beslutsfattare) Svenska lärdomar av Marmotrapporten och proportionell universalism Flertalet länder har formulerat nationella rapporter för att utjämna skillnaderna i hälsa utifrån de rekommendationer som finns i kommissionens rapport (bland annat Storbritannien och Kanada). En Marmotrapport för Europa är under framtagande. I Sverige fick Statens folkhälsoinstitut (FHI) år 2009 i uppdrag av regeringen att med utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitiken analysera vilka lärdomar som kan dras för svensk del och vid behov föreslå omprioriteringar av de insatser som genomförs. I sin rapport beskrev FHI situationen att skillnader i hälsa finns även i Sverige (vissa skillnader ökar) som hade samband med socioekonomiska förhållanden, bostadsort samt de av lagen skyddade diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder. Skillnaderna i hälsa uttrycktes i form av förutsättningar, livsvillkor och olika sjukdomstillstånd. I en färsk analys av befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor (FHI) är skillnaderna särskilt stora bland vissa grupper som kan kopplas till inkomstnivå, utbildningslängd, funktionsnedsättning och födelseland. I rapporten presenterade FHI begreppet proportionell universalism som en utgångspunkt för att åtgärder bidrar till minskade skillnader i hälsa. Med detta begrepp avses att åtgärderna är universella, men bör anpassas i omfattning och utformning till de med störst behov. Begreppet lanserade i samband med den brittiska Marmotrapporten; Fair Society, Healthy Lives (The Marmot Review, 2010). På ett övergripande plan föreslog FHI att en sektorsövergripande samordning mellan aktörer inom olika samhällssektorer inrättas i syfte att göra avvägningar och ta fram underlag för politiska prioriteringar som har målet att minska de sociala skillnaderna i hälsa i befolkningen. Vidare föreslogs att uppföljningen nationellt, regionalt och lokalt bör utvecklas när det gäller jämlikhetsperspektivet och att folkhälsopolitiken bör ha en tydlig struktur i den regionala förändringsprocessen. Inom den nationella folkhälsopolitikens målområden föreslog FHI dessutom flertalet åtgärder med lokal och regional nivå som huvudman. Socialdepartementet har ännu inte tagit ställning till förslagen i rapporten.
13 (7) Vill du veta mera? Skicka din intresseanmälan till e-post: jonas.frykman@skl.se senast den 15 augusti Här finns mer information om Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa och Marmotkommissionens arbete. Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting, Avdelningen för vård och omsorg, tfn:
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merNätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Läs merSKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Läs merWHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008
WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merMötesplats social hållbarhet
Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merFolkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Läs merKunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet
Kunskap till handling Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet 17 globala mål för hållbar utveckling En del i hållbar utveckling Ekologisk Ekonomisk Social Social Ekonomisk Ekologisk Hållbar utveckling
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merKUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar
KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare
Läs merEtt helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merSveriges första Marmotkommission i Malmö
Sveriges första Marmotkommission i Malmö tema Anna Balkfors 1 Sven-Olof Isacsson 2 1 MPH, utvecklings strateg Malmö stad, huvudsekreterare i Kommission för ett socialt hållbart Malmö. E-post: anna.balkfors@malmo.se.
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket - SOU 2017:4
YTTRANDE Vårt ärendenr: 17/01252 2017-05-12 Ert dnr: S2017/00671/FS Sektionen för hälsa och jämställdhet Filippa Myrbäck Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM För en god och jämlik hälsa En utveckling av
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merSOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merSocial hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015
Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Tjänsteskrivelse 1 (11) Kommunledningsförvaltningen Susanne Stålhammar och Anders Netin 2017-03-24 Dnr KS 2017-126 Kommunstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands
Läs merVision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Läs merSamverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merPlats och tid Vilundarummet, plan 8, kommunhuset, Dragonvägen 86 Onsdag den 18 april 2012, klockan
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2012-04-18 1 Plats och tid Vilundarummet, plan 8, kommunhuset, Dragonvägen 86 Onsdag den 18 april 2012, klockan 8.30-10.50 Beslutande Ledamöter: Kristina Klempt (FP),
Läs merKommissionen för jämlik hälsa
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket
Läs merVägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige
Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Mötesplats social hållbarhet 5 december 2016 Johan Carlson, gd Folkhälsomyndigheten Agenda 2030 för en hållbar utveckling People Planet Prosperity Peace
Läs merProgram för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Program för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun ÅKF: 2018:18 Dnr: ATVKS 2018-00724 003 Antagen: Kommunfullmäktige 2018-11-28, 131 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning:, kansliavdelningen Dokumentet
Läs merSocial hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna
Social hållbarhet och Dalarnas miljömål johan.hallberg@ltdalarna.se Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem Hälsosam livsmiljö Hållbar utveckling Hållbar
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs mer5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017
5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017. Hälsa 2020 och Agenda 2030 med fokus på hälsa i alla politikområden Folkhälsomyndighetens strävan att - identifiera
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merKommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Läs merDs 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
Läs merSTYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för
Läs merÖstgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland
Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland Jolanda van Vliet, kommissionär Folkhälsochef Landstinget i Östergötland
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Läs merMål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merTRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är
Läs merVälkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting
Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting Några praktikaliteter www.mötesplatssocialhållbarhet.se WiFi: choiceguest
Läs merMalmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
Läs merSocial hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)
Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merFör en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt
För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Presentation för Funktionshindersdelegationen 20 februari 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att
Läs merFörhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013
Tjänsteskrivelse 2012-10-23 Handläggare: Cecilia Ljung Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning I folkhälsoplan för Örebro län står att länets fortsatta folkhälsoarbete ska
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merVård- och omsorgscollege 10 april 2015
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet
Läs merDirektiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa
NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera
Läs merInsatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merDatum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel
Folkhälsoberedningen Mats Brandström Strateg folkhälsa 040-675 32 87 Mats.Brandstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-25 Dnr 1400873 1 (5) Folkhälsoberedningen Slutlig fördelning av samverkansmedel
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merTill varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.
2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merDNR: HSNV DNR:
DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens
Läs merFör en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt
För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Finsam-konferens Malmö 21 mars 2017 Laura Hartman, ledamot Uppdraget två delar Analysera och lämna förslag Öka medvetenhet och engagemang
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna
Läs merHälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z
Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på
Läs merKulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa
Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet
Läs merPÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merVerksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg
Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal
Läs merHandlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Handlingsplan Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 Handlingsplanen i ett sammanhang Gävleborgs prioriterade målområden Jämställd och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Ekonomisk
Läs merRemissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)
Sundbyberg 2017-05-23 Dnr.nr: S2017/00671/FS Vår referens: Sofia Karlsson Socialdepartementet Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Funktionsrätt
Läs mer