Välkomna! MAT 2017 i Växjö. Upphandling ett verktyg för offentliga måltider med kvalitet

Transkript

1 MAT 2017 i Växjö Upphandling ett verktyg för offentliga måltider med kvalitet Välkomna! Eva Edin, Upphandlingsmyndigheten Eva Sundberg, Livsmedelsverket

2 Sunda offentliga affärer för en hållbar framtid

3 Vårt uppdrag: Utveckla, förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling Nyckelord: - hållbara, innovativa och effektiva upphandlingar Verka för en rättssäker, effektiv och socialt och miljömässigt hållbar upphandling till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling 3

4 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Pågående regeringsuppdrag sedan 2011

5 För vem upphandlar vi?

6 Måltidsmodellen

7 Målet är nöjda matgäster Har ni koll på det? Egna mätningar? SkolmatSverige? Socialstyrelsen? er2016/

8 Hur mycket som äts är ett mått på kundnöjdhet

9 Källa: ProMeal, 2014

10 Involvera matlagarna!

11 Skapa rätt förutsättningar för kockarna att laga god mat Yrkesstolthet Arbetsglädje

12 12 Nationella upphandlingsstrategin

13 Offentlig inköpsprocess (2016:1145) Analys av behov och marknadens förutsättningar (efterfrågan och utbud) Krav i upphandlings -dokumenten reglerar affären (ofta 4 år) Pröva och utvärdera krav på produkter mot verifikat (t.ex via Dabas) Implementera avtalet (ofta grossist inkl. underleverantörer) Uppföljning av beställningsarbetet (inkl. effekter) 13

14 Politisk målsättning Nationellt Inriktningsmål utifrån den nationella livsmedelsstrategin Lokalt tydliga eller otydliga direkta målsättningar som kopplar till upphandling Finns även ofta lokala politiska mål där upphandling av livsmedel eller måltidstjänster är ett verktyg som kan bidra till och skapa förutsättningar för måluppfyllelse, utan att målet i sig är direkt kopplat. 14

15 Det viktiga förarbetet Vilka livsmedel behövs för att kunna laga god mat som hamnar i magen? Vilka näringsmässiga aspekter är viktiga? Vilka hållbarhetsaspekter är viktiga/viktigast? Estetiska krav

16 Agenda 2030

17 Olika koster olika klimatpåverkan Källa: Hur liten kan konsumtionen vara år 2050? SJV 2013

18 Nationella livsmedelsstrategin Mål om 60 % ekologiskt inom offentlig konsumtion Tydlig ambition om att ställa krav i offentlig upphandling i nivå med svensk lagstiftning (djurskydd, miljö) Samverkan mellan myndigheter och andra aktörer på marknaden inom området

19 Näringsmässigt bra livsmedel

20 Mat lagad från grunden?

21 Leveransfrekvens och hållbarhet/säker mat Flera faktorer spelar roll inte minst kylskåpstemperaturen

22

23

24 Vilken förpackning är bäst ur miljösynpunkt?

25 Källa : H Williams, Karlstad Universitet

26 Källa : H Williams, Karlstad Universitet

27 Källa : H Williams, Karlstad Universitet

28 Offentlig kunds förutsättningar Strategi Avtalsförvaltning Upphandling Definiera målen Vilka förutsättningar har organisationen? Analysera inköpen Gör en inköpsstrategi Prioritera Implementera 28

29 Upphandlingens roll Upphandling kan användas som ett strategiskt verktyg för att nå mål och använda ekonomiska resurser effektivt. Upphandlingsfunktionen har då en viktig strategisk roll redan när det gäller att identifiera organisationsmål, samhälleliga mål och ta fram relevanta styrdokument Inom området livsmedel och måltidstjänster är upphandling som strategiskt verktyg mycket användbart i syfte att utveckla måltidsupplevelsen oavsett var i livet måltidgästen befinner sig. 29

30 Varför kan inte alla använda sig av samma förfrågningsunderlag? tänk vad tid och skattepengar som kunde sparas!

31 Politik och organisation spelar roll Olika grundförutsättningar De offentliga måltiderna som går i takt med eller till och med tar täten i den lokala samhälls/organisationsutvecklingen Kommunala självstyret

32 Politiska riktlinjer Har man i din kommun fattat något övergripande politiskt beslut med riktlinjer för måltidsverksamheten på grundskolan, t ex ett kostpolitiskt program eller liknande? Ja 74% Nej 16% Det är på gång (under framtagning alt. redan framtaget men ej politiskt klubbat) Annan lösning 2% 6% T ex följer Livsmedelsverkets riktlinjer "Bra mat i skolan" Osäker/vet inte 2%

33 Samlad eller uppdelad organisation för måltidsverksamheten? Organisationen Har din kommun en samlad/gemensam organisation för all kommunal måltidsverksamhet (skolan, förskolan, äldreomsorgen etc)? Eller är den uppdelad på olika enheter, förvaltningar el likn? 74% Denna stapel består primärt av kommuner där t ex förskolan hanteras separat (ibland delegerat till respektive föreståndare/rektor), medan övrig måltidsverksamhet är samlad. Även vissa kommuner som har kostfunktionen utlagd på entreprenad (helt eller delvis) hamnar i denna stapel. En kommun skriver också att de har en uppdelad organisation, men att vissa funktioner, t ex uppföljning, hanteras samlat/centralt. 19% 6% 0% Samlad/ gemensam organisation Uppdelad organisation Annan lösning Osäker/vet inte

34 Menyplanering Hur planeras menyn i din kommuns grundskolor? En gemensam meny och färdiga recept för alla/de flesta skolorna 72% En gemensam basmeny men inga färdiga recept 15% Ingen gemensam meny 5% Annan lösning 8% Osäker/vet inte 0%

35 Andelen tillagningskök Hur stor andel av de kommunala grundskolorna har tillagningskök som ligger i direkt anslutning till skolrestaurangerna? Medelvärde 2011: 52% (något annorlunda frågeformulering: "... har egna tillagningskök?") Medelvärde 2016: 61% 22% 27% 18% 13% 14% 5% 0% 1-24% 25-49% 50-74% 75-99% 100% Osäker/vet inte 0%

36 Utbildningsnivån Hur stor andel (i procent) av personalen i skolmåltidsverksamheten i din kommuns grundskolor har en storköksutbildning, kockutbildning el likn? Medelvärde 2011: 66% Medelvärde 2013: 68% Medelvärde 2014: 71% Medelvärde 2016: 71% 31% 41% 14% 9% 0% 1% 4% 0% 1-24% 25-49% 50-74% 75-99% 100% Osäker/vet inte

37 Trender Fler alternativa rätter Food courts Foto: Marks kommun

38 Trender Involvera matgästerna Jord till bord Mat lagad från grunden nära matgästen

39

40 Myter och missförstånd Myter generellt: Får inte prata med levantörer innan upphandling Måste bjuda in alla i EU Får inte prata i enrum Får inte säga när annonsering sker Får inte svara muntligt på frågor under annonseringstiden Inte belasta SME med dialog innan upphandling eftersom de har fullt upp. Lägst pris gör att vi inte får hög kvalitet Kommuner är inte intresserade av att köpa lokalt Små producenter/leverantörer kan omöjligt konkurrera med en stor grossist Alla små producenter/leverantörer vill leverera till kommun och landsting 43

41 Förenkla den offentliga affären Dialog i alla steg (internt såväl som externt) Större förståelse för andra aktörers utgångsläge, möjligheter och utmaningar hela kedjan måste fungera. Köparen lägger resurser på marknadsanalys Säljaren lägger resurser på artikelinformation Verktyg och stöd från UHM: Branschdialoger UHM-kriterier Goda exempel Checklistor Lagstiftning Frågeservice Samverkan 44

42 Checklista utifrån Måltidsmodellen Användbar vid upphandling av måltidstjänster I samband med upphandling kan Måltidsmodellen användas som stöd för de som planerar och tar fram upphandlingsunderlag. Vilka delar av modellen som är mest relevanta beror på om det är enbart livsmedel eller hela måltidstjänster som ska upphandlas. Livsmedelsverket och Upphandlingsmyndigheten har tillsammans utvecklat en checklista som möter intentionen i Måltidsmodellen, samtidigt som upphandlingen främjar sunda offentliga affärer.

43 Länk till Checklistan e/omraden/livsmedel/upphandlalivsmedel/maltidstjanster/

44 Måltidsdagar november Anmäl nu!