En rapport för barn om nedskräpning i Sverige

Transkript

1 En rapport för barn om nedskräpning i Sverige av Håll Sverige Rent

2 Innehåll Hej och välkommen till Lilla Skräprapporten! Cigarettfimpar, plastpåsar, godispapper och glasflaskor. Ja, det finns skräp nästan överallt. I Lilla Skräprapporten berättar vi lite mer om skräpet. Vi berättar att det finns jättemycket plast i havet. Och att den plasten gör att fiskar, fåglar och andra djur skadar sig och dör. Vi berättar att det ligger jättemycket cigarettfimpar på marken i städerna. Och att det kostar massor att plocka upp dem. Vi berättar också att folk slänger stora konstiga saker i naturen. Som bildäck och byggavfall. Vi hoppas att du lär dig lite mer om skräp när du läser det här. Och du får gärna dela med dig av det du lärt dig till andra. Ju mer folk vet, desto lättare är det att göra rätt. Varma hälsningar, blåvalar Det hamnar jättemycket skräp i havet varje år lika mycket som stora blåvalar väger tillsammans. Om så många blåvalar la sig på rad, skulle de räcka från Sverige till Turkiet. Läs mer på sidan 7. Fimpar överallt Om du går på en trottoar i stan hittar du i snitt 64 fimpar på 100 meter. Det visar Håll Sverige Rents senaste mätningar. Läs mer på sidan 12. Färre plastkassar Härom året kom en ny lag som ska göra att det slängs färre plastkassar. Det är en av många saker som politikerna gör för att minska nedskräpningen. Läs mer på sidan 22. Skräp i havet... sida 4 Skräp i stan... sida 10 Skräp i naturen... sida 15 Tankar om skräp... sida 18 Framtiden... sida 21 Håll Sverige Rent 2 3

3 1 Skräp i havet Plast i havet är ett stort problem Varje år hamnar jättemycket skräp i havet, och det mesta är plast. Det kan till exempel vara plastpåsar, sugrör eller glasspapper. Det mesta av plasten i havet kommer från land. Blåst, regn och floder tar med sig skräpet så att det till slut hamnar i havet. Och när den väl hamnar där är det ingen som städar upp den. Försvinner aldrig En läskig sak är att plasten inte försvinner från havet. Tänk dig att en plastpåse hamnar i vattnet. När tiden går kommer den att delas upp i mindre och mindre bitar. Till slut är bitarna pyttesmå och kallas då för mikroplast. Och mikroplasten finns kvar länge kanske i flera hundra år. Illustration: Håll Sverige Rent 5

4 visste du att... Skadar djuren Plasten är farlig för fiskar, fåglar, sköldpaddor och andra djur som lever i eller vid havet. De kan skada sig eller till och med dö av den. Många djur tror att de små plastbitarna är mat vilket gör att magsäcken fylls med plast. Då finns ingen plats kvar för riktig mat, och de kan dö av svält. Det är också lätt för djur att trassla in sig i en del skräp. Till exempel gamla fiskenät. Mer och mer plast Det tillverkas mer och mer plast. Och nästan hälften av all plast används till förpackningar. Förpackningar som bara används en gång, till exempel plasten runt en godis, är ett vanligt skräp i havet. 70% av skräpet i Östersjön är av plast. Källa: Håll Sverige Rents undersökning på 10 stränder vid havet, det hamnar upp till 13 miljoner ton plastskräp i havet varje år. Det är lika mycket som stora blåvalar väger tillsammans. Om så många blåvalar la sig på rad skulle de räcka hela vägen från Sverige till Turkiet. Skräpet i havet väger lika mycket som Källa: Amerikansk forskning från 2015 Illustration: Shutterstock blåvalar 6 7

5 skräp per 100 m strand visste du att m vanligaste skräpet på stränder Det är svårt att undersöka skräpet i havet. Men Håll Sverige Rent räknar skräp på stränder varje år för att få en bild av vilket skräp som finns i havet. Listan här bredvid visar vilka skräp som är vanligast. År 2050 kommer det att finnas mer plast än fiskar i havet om vi fortsätter att skräpa ner som vi gör nu. Källa: Rapport från välgörenhetsorganisationen Ellen Mac Arthur Foundation Plastbitar Cigarettfimpar Plastpåsar Godis- och glasspapper (i plast) och snabbmatsbehållare Plastbestick och sugrör Plastkapsyler och flasklock Presenningar i plast Övrigt papper Metallkapsyler, lock och burkringar 10 Kartong Källa: Håll Sverige Rents undersökning på 10 stränder vid havet, Undersökningen gjordes på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten....det finns en del riktigt konstigt skräp nere i havet. Dykare har berättat vad de hittat under ytan. Bland annat hittade de en säng, en trehjuling och ett gevär. Man kan ju undra hur det hamnat där. Trehjuling, gevär, longboard, säng och en brandsläckare. vi kan hjälpas åt för att minska plasten i havet Här är tre saker som alla borde tänka på: 1. Skräpa inte ner Det kan låta självklart. Ändå glömmer många bort att skräp hör hemma i papperskorgen. 2. Använd mindre plast Du kan till exempel skippa engångsförpackningar, och försöka använda färre plastpåsar. 3. Sopsortera Alla förpackningar ska sorteras när de är färdiganvända. Då blir de nya saker i stället för skräp. Illustration: Shutterstock Illustration: Håll Sverige Rent 8 9

6 2 Skräp i stan I sveriges städer finns mycket skräp 18 kommuner i Sverige mätte skräp tillsammans med Håll Sverige Rent under Tillsammans hittade de skräp. Och då letade de inte överallt, utan bara på några speciella ställen. Det ser inte så trevligt ut när det är skräpigt överallt, och djuren och naturen mår inte alls bra av skräpet. Dessutom kostar det mycket att städa. Det hade förstås varit roligare att använda de pengarna till något annat. 11

7 vanligaste skräpet i stan Utifrån mätresultaten kan man säga att det på en 100 meter lång trottoar finns det här skräpet: Fimp 64, Snus 16, Glas 1, Plast 8, Metall 2, Organiskt (t.ex. matrester) 1, Papper och kartong 8. Det finns också 72 tuggummin. Men det är svårt att veta om det är tuggummin som slängts nyligen eller bara fläckar från gamla tuggummin. 102 skräp på 1 minut Tänk dig att du går i 100 meter på en trottoar som är två meter bred. Det är ungefär så långt man hinner gå på en minut om man går ganska snabbt. Där skulle du hitta 102 stycken skräp och 64 av dem skulle vara fimpar. Men det finns en glad nyhet också. Undersökningar visar att skräpet minskade i flera städer under förra året. De städerna jobbar hårt för att minska skräpet, så det är troligt att det har gett effekt. Källa: Håll Sverige Rents och Statistiska centralbyråns skräpmätningar, 2017 Illustration: Shutterstock Färre fimpar Fimpar är alltså det absolut vanligaste skräpet i stan. Därför måste vi få folk att sluta kasta fimpar på marken. Ett lyckat projekt i Vellinge visar att det går. De som jobbade med projektet visade tydligt var man skulle kasta fimpar, genom att måla fotsteg fram till askkoppar och sätta fast stora låtsasfimpar på dem. De delade också ut små fimpburkar till dem som rökte. Efter ett år hade antalet fimpar minskat jättemycket. visste du att......det är olagligt att kasta skräp på marken. Det spelar ingen roll om det handlar om ett enda tuggummi eller en enda fimp det är olagligt ändå. Illustration: Håll Sverige Rent 12 13

8 Plastpåsar Glas 1 miljon år Tuggummi år Fimpar år 3 Aluminiumburkar år PET-flaskor år Skräpet stannar kvar Naturen är inte bra på att ta hand om plastpåsar, glasflaskor, tuggummin och annat skräp. Därför kan det ta flera hundra år för skräpet att brytas ner av naturen. Och under den tiden kan många djur hinna skada sig på skräpet. Olika material blir kvar olika länge i naturen. Till exempel kan ett äpple försvinna på en månad, medan det kan ta upp till 25 år att bryta ner ett tuggummi. Tidningar 6 veckor Organiskt material 1 månad Ballonger 5-100tals år Var tycker du det är skräpigast? En undersökning visar att flest tycker att det är skräpigt vid de gröna behållarna som man slänger återvinning i. Så här ser topplistan ut: Vid återvinningsstationer Längs bilvägar På gator, torg och trottoarer Övriga naturområden I parker Källa: Kundundersökning Svensk Avfallshantering, Skräp i naturen 14

9 Konstiga skräp i naturen Ute i skogen slänger folk inte bara fimpar och glasspapper, utan även stora föremål som bildäck, byggavfall eller till och med badkar. Det finns ingen information om exakt hur mycket skräp som finns i naturen. Men de som äger skog och annan mark säger ofta att det skräpas ner mycket på deras mark. 9 av 10 tycker att det är ett problem, visar en undersökning från Håll Sverige Rent. Litet skräp i naturen Mat- och dryckesförpackningar Plastpåsar och annan plast Läsk- och ölburkar Godis-, snacks- och glassförpackningar Cigarettfimpar vanligaste skräpet i naturen Bildelar Hushållssopor Byggavfall Sopsäckar Elektriska saker Stort skräp i naturen Källa: Håll Sverige Rents markägarundersökning, 2017 visste du att vuxna som slänger till exempel bildelar eller byggavfall i naturen, kan få böter eller fängelse. Under 2017 hände det 1968 gånger att någon anmäldes för att ha skräpat ner

10 4 Tänk om folk bara kunde sluta skräpa ner! tankar om skräp Tycker du att det är för skräpigt ute? Då är du inte ensam. De allra flesta tycker att det är ett problem att det är skräpigt. Och nästan alla tycker att plast i havet är ett problem. Allra skräpigast tycker vi att det är vid återvinningsstationer och längs bilvägar. Över hälften tycker också att det har blivit skräpigare de senaste tre åren. Det här visar undersökningar från undersökningsföretagen Novus och Kantar Sifo. Fanns ingen papperskorg I en annan undersökning fick människor svara på varför de skräpar ner. Ett vanligt svar var att de kastar skräp som kan komposteras. Alltså äppelskrutt och annat som till slut förmultnar. Många sa också att de slängde skräp för att det inte fanns någon papperskorg. 93% tycker att nedskräpning är ett problem. Källa: Novus undersökning om nedskräpning i vägnätet,

11 Vilka är orsakerna till att du skräpar ner? 5 Orka bry sig! framtiden Av slöhet. 15% Skräpet är komposterbart. 41% Av någon annan anledning. Papperskorgen är full. Det finns inte någon papperskorg. 6% 18% 39% Jag tycker att det jag slänger inte räknas som skräp. 22% Det är redan nedskräpat. 3% 20

12 Illustration: Håll Sverige Rent Nya regler och förslag Det kan kännas hopplöst när man tänker på hur dåligt naturen mår av allt skräp. Men politikerna hittar hela tiden på nya saker för att minska skräpet. Till exempel har det kommit nya regler om plastkassar. Nu måste de som säljer plastkassar berätta att de är dåliga för miljön. Många butiker tar också betalt för plastkassar nu. Tanken är att vi ska använda färre plastkassar, så att miljön blir lite gladare. Under våren 2018 föreslog politikerna i regeringen en annan sak om skräp. De vill att de som säljer till exempel godis och glass, ska se till att skräpet från dem enkelt går att samla in. De vill också att de som tillverkar förpackningar ska tvingas tillverka färre onödiga förpackningar. Många i världen hjälps åt Det är inte bara här i Sverige som politikerna försöker minska skräpet, utan det görs mycket runtom i världen. Många länder har till exempel börjat förbjuda plastkassar helt. Och världens länder har tillsammans bestämt sig för att jobba för en bättre miljö genom FN:s globala mål. Så kan du påverka Fast det är dåligt för naturen att skräpa ner är det många som gör det. Här får du fyra tips på hur du kan hjälpa till för att minska nedskräpningen: 1. Var ett föredöme Visa andra vad som är rätt genom att inte skräpa ner själv. Se också till att återvinna ditt skräp på rätt sätt. 2. Återanvänd dina saker Ibland slänger vi saker helt i onödan. Försök att återanvända dina saker så länge det bara går. 3. Påverka dem du känner Berätta för alla du känner varför det är dåligt att skräpa ner. Ju mer man vet, desto mindre är risken att man skräpar ner. 4. Påverka politikerna Har du förslag på hur man kan få folk att skräpa ner mindre? Hör av dig till de som bestämmer i din kommun eller stadsdel. Vem som helst kan lämna in ett medborgarförslag. Om politikerna tycker att ditt förslag är bra, så blir det kanske verklighet

13 I Lilla Skräprapporten 2018 har Håll Sverige Rent samlat statistik och fakta kring nedskräpning på land och till havs. Syftet är att berätta om nedskräpningens omfattning, effekter och var skräpet kommer ifrån. Rapporten handlar till stor del om det aktuella problemet med plastskräpet i våra hav. Rapporten är framtagen av Håll Sverige Rent Citera gärna, men ange källan. Håll Sverige Rent 2018 Håll Sverige Rent, Rosterigränd 4, Stockholm Tel: , E-post: info@hsr.se