Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9

Transkript

1 Lärarhandledning med studie- och inspirationsmaterial om nedskräpning Materialet är anpassat för förskolan till och med skolår 9 Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box Stockholm Tel , Fax ,

2 2 Varje år slängs ton skräp på marken i Sverige Det vill vi ändra på Varje år slängs ton skräp på marken i Sverige. Det skadar både växt- och djurliv. Hundratals fåglar och däggdjur dör varje år när de fastnar i skräp. Andra kvävs eller förgiftas när de misstar skräp för mat. Dessutom finns det ekonomiska och sociala problem med nedskräpningen, som ju är både kostsam och skapar otrivsel. Nedskräpning är ett växande problem. Med sitt arbete mot nedskräpning vill Stiftelsen Håll Sverige Rent vända den negativa trenden och få människor att uppmärksamma problemet. Eftersom barn och ungdomar är viktiga opinionsbildare har vi tagit fram det här undervisningsmaterialet. Vi hoppas att ni har användning för det i er undervisning. Syftet med undervisningsmaterialet är: att ge eleverna allmän kunskap om, insikt i och förståelse för nedskräpning i Sverige. att ge eleverna kunskaper om konsekvenserna av nedskräpningen: hur den påverkar natur, djur och människa. att eleverna får förståelse för att miljöns bevarande är individens ansvar. Studiematerialet innehåller både individuella uppgifter och grupparbeten samt mer lekfulla aktiviteter i form av två spel. Attityder skapas tidigt! Miljön är allas gemensamma tillgång och också allas ansvar. Länge har många levt i tron att det som inte syns inte skadar. Idag visar naturen oss att så inte är fallet. Det är viktigt att tidigt få kunskap och nå insikter som rör skräp och nedskräpning, för det blir kunskaper som följer med genom hela livet. De som har förståelse för de små sammanhangen agerar också lättare rätt i de stora. Vår förhoppning är att det här materialet kan inspirera både lärare och elever och kanske bidra till att ändra på beteenden och attityder till nedskräpning.

3 3 Materialets upplägg Materialet är anpassat för tre åldersgrupper Förskola samt skolår 1 3 Skolår 4 6 Skolår 7 9 Materialet är uppdelat i tre nivåer Nivå 1 Vad är skräp? Nivå 2 Konsekvenserna av nedskräpningen Nivå 3 Åtgärder För varje åldersgrupp finns en lärarhandledning med undervisningsunderlag och diskussionsfrågor. Välj de frågor som passar din klass bäst. Viktigt är dock att alla tre nivåer (1, 2 och 3 ovan) inkluderas. Uppgifterna är avsedda för individuella studier eller gruppstudier. Hör gärna av er till oss om ni har några frågor! Tel , fax och e-post skrap@hsr.se Lycka till med undervisningen! Med vänliga hälsningar, Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektledarna Karin Warvlin och Helena Jönsson tillsammans med Håll Sverige Rents ekorre Max, i Kungsör på Skräpplockardagen den 4 april 2003.

4 4 Lärarhandledning förskoleklasser samt skolår 1 3 Material för cirkulation i kommunen/skolan Ämnesövergripande miljöundervisning Tidsåtgång: 1 4 lektioner enligt egen planering Materialet är tänkt att vara ett underlag för diskussioner och innehåller diskussionsfrågor och tillhörande övningar Vi rekommenderar att alla tre nivåer tas upp (se nedan) Undervisningsinnehåll Nivå 1 Vad är skräp? Vad kan man hitta i naturen och i stadsmiljöerna? Nivå 2 Konsekvenserna av nedskräpningen för natur, djur och människor. Nivå 3 Åtgärder. Vad kan vi tillsammans göra för att motverka nedskräpningen? Övergripande mål Lära eleverna att vi ska vara rädda om vår miljö och att vi alla har ett ansvar för den varje dag vuxna som barn. Väcka en vilja att aktivera sig kring åtgärder mot problemet och dela med sig av sina nya kunskaper till t ex föräldrar, syskon och kompisar. Syfte Att ge eleverna allmän kunskap om, insikt i och förståelse för nedskräpningsproblematiken. Att ge eleverna kunskaper om konsekvenserna: hur det påverkar natur, djur och människa. Eleverna ska förstå varför och på vilket sätt skräp kan skada. Att eleverna får förståelse för att miljön är individens ansvar. Skolämnen Ämnesövergripande inom NO och SO. Materialet lämpar sig för temastudier. Håll Sverige Rents maskot, jätteekorren Skräpo, är populär! Koppling till Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94 Ur skolans uppdrag: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Hjälpmedel Lärarhandledning. Svarta tavlan/whiteboard. Världskarta, om tillgång finns.

5 5 Diskussionsfrågor och övningar skolår 1 3 Genomförs individuellt, gemensamt i klassen eller gruppvis. 1. Vad är skräp? Vilka sorters skräp finns? Gör en tankekarta kring skräp. Genomgång av övriga exempel på skräp. Diskutera: Varifrån kommer skräpet? Vilka länder? Vad menas med skräp? Diskutera: Varför slänger man skräp? 2. Vad händer med skräpet? Fundera på vilket material skräpet är gjort av. Vilket skräp är farligt? Sortera skräpen efter farlighetstyp, d v s om de kan skada människa, djur eller natur. På vilka sätt kan det vara farligt? Är det giftigt, vasst, eller kan det skada på annat sätt? Fundera på vad som kan hända med skräpet, till havs, på stranden och i stadsmiljön. Redovisa resultaten av diskussionerna gemensamt eller gruppvis. 3. Vad kan vi göra åt skräpet? Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning. Hur kan man själv hjälpa till? Unga skräpplockare på jakt efter skräp under Kungsholmens skräpplockardag Omsätt diskussionerna i klassrummet i praktik för att nå en bättre förståelse.

6 6 Lärarhandledning skolår 4 6 Material för cirkulation i kommunen/på skolan Ämnesövergripande miljöundervisning Tidsåtgång: 1 4 lektioner enligt egen planering Materialet är tänkt att vara ett underlag för diskussioner och innehåller diskussionsfrågor med tillhörande övningar Vi rekommenderar att alla tre nivåer tas upp (se nedan) Uppgifternas innehåll Nivå 1 Vad är skräp? Diskussion och definition kring skräp. Genomgång av det internationella streckkodssystemet (Barcodesystemet). Nivå 2 Konsekvenserna av nedskräpningen för natur, djur och människor. Är vårt beteende långsiktigt hållbart? Vilken typ av samhällsklimat får vi i en skräpig närmiljö? Nivå 3 Åtgärder. Vad kan vi tillsammans göra åt nedskräpningen? Vems ansvar är problemet? Övergripande mål Förändra attityden till skräp och nedskräpning och därmed det egna personliga beteendet och ansvaret. Väcka en vilja till att aktivera sig kring åtgärder mot problemet och förstå att vi alla har ett gemensamt ansvar för miljön. Syfte Att ge eleverna kunskap om, insikt i och förståelse för nedskräpningsproblematiken, alltifrån orsaker till konsekvenser. Eleverna ska förstå varför och på vilket sätt skräp gör skada genom att få insyn i kostnader för skadegörelse och städning, antal ton som slängs, hur det påverkar natur, djur och människa. Att diskutera om det finns ett samband mellan nedskräpning och otrygghet. Skolämnen Ämnesövergripande NO och SO. Materialet lämpar sig för temastudier. Koppling till Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94 Ur skolans uppdrag: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Hjälpmedel Lärarhandledning. Svarta tavlan/whiteboard. Världskarta, om tillgång finns.

7 7 Diskussionsfrågor och övningar skolår 4 6 Genomförs individuellt, gemensamt i klassen eller gruppvis. 1. Vad är skräp? Ange olika sorters skräp i en gemensam brainstorm. Gör en tankekarta kring skräp. Genomgång av övriga exempel på skräp. Diskutera: Varifrån kommer skräpet? Kommer det från fritidsaktiviteter eller industrin? Vilka länder? Hur kom det hit? Kontrollera olika skräp med hjälp av det internationella streckkodssystemet (Barcodesystemet). Vad menas med skräp? Vad gör något till skräp och vad är inte skräp? Sortera skräpet utifrån olika slag. 2. Konsekvenser: Vad händer med skräpet? Genomgång/instudering av fakta kring skräp: kostnader för nedskräpningen, hur många ton slängs, hur lång tid tar det innan det bryts ner? Vilka material är de vanliga skräpen tillverkade av? Vilka typer av skräp är farliga? För vem eller vad är olika skräp farliga? Ange om de kan skada människa, djur eller natur. På vilka sätt kan de vara farliga? Är de giftiga, vassa, eller kan de skada på annat sätt? Diskutera hur farligt det är för naturen på kortare och längre sikt. Hur påverkas människan av en skräpig miljö? Diskutera hälsa, trivsel och trygghet. Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis. 3. Åtgärder: Vad kan vi göra åt skräpet? Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning i närmiljön; i kommunen, skolan osv. Hur kan man själv hjälpa till? 4. En fältstudie Gör en egen skräpletning. Ta med några skräp tillbaka till skolan och sortera och diskutera materialet samt kontrollera varifrån de olika skräpen kommer. Vilka material består skräpen av? Hur lång tid tar det innan de bryts ner? Kommer skräpen från fritids- eller från yrkesverksamhet? Varför slängde man just de här skräpen? Finns det länder som är överrepresenterade med sitt skräp (jämför med hjälp av Barcodesystemet).

8 8 Lärarhandledning Skolår 7 9 Material för cirkulation i kommunen/på skolan Ämnesövergripande miljöundervisning Tidsåtgång: 1 4 lektioner, enligt egen planering Materialet är tänkt att vara ett underlag för diskussioner, innehållande diskussionsfrågor och tillhörande övningar Läraren avgör själv om materialet ska användas till självstudier eller till gemensam genomgång Vi rekommenderar att alla tre nivåer tas upp (se nedan) Uppgifternas innehåll Nivå 1 Vad är skräp? Diskussion och definition kring skräp. Genomgång av det internationella streckkodssystemet (Barcodesystemet). Nivå 2 Konsekvenserna av nedskräpningen för natur, djur och människor. Är vårt beteende långsiktigt hållbart? Vilken typ av samhällsklimat får vi i en nedskräpad närmiljö? Nivå 3 Åtgärder. Vad kan vi tillsammans göra åt nedskräpningen? Vems ansvar är problemet? Övergripande mål Förändra attityden till nedskräpning och därmed det egna personliga beteendet och känslan av ansvar. Väcka en vilja till att aktivera sig kring åtgärder mot problemet och förstå att vi alla har ett gemensamt ansvar för miljön. Syfte Att ge eleverna kunskap om, insikt i och förståelse för nedskräpningsproblematiken, alltifrån orsaker till konsekvenser. Eleverna ska förstå varför och på vilket sätt skräp kan göra skada genom att få insyn i kostnader för skadegörelse och städning, antal ton som slängs, hur det påverkar natur, djur och människa. Att diskutera om det finns ett samband mellan nedskräpning och otrygghet. Skolämnen Samhällskunskap, biologi, fysik, kemi, historia. Materialet lämpar sig för temastudier. Koppling till Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94 Ur skolans uppdrag: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Hjälpmedel Lärarhandledning. Svarta tavlan/whiteboard. Världskarta, om tillgång finns.

9 9 Diskussionsfrågor och övningar skolår 7 9 Genomförs individuellt, gemensamt i klassen eller gruppvis. 1. Vad är skräp? Brainstorming Ange olika sorters skräp i en gemensam brainstorm. Vilket skräp har man kommit i kontakt med på hemorten eller på semestern? Gör en tankekarta kring skräp. Diskutera skräpets bakgrund Vad menas med skräp? Vad gör något till skräp och vad är inte skräp? Varifrån kommer det? Varför har nedskräpningen ökat? 2. Konsekvenser: Vad händer med skräpet på stranden och i vattnet? Skräpfakta Genomgång/instudering av fakta kring skräp: kostnader, hur många ton slängs, hur lång tid tar det innan det bryts ner? Tillverkningsmaterial Fundera på vilka material skräpen är tillverkade av. Vilka ämnen och typer av skräp är farliga? Farlighetstyp För vem eller vad är olika skräp farliga? Ange om de kan skada människa, djur eller natur. På vilka sätt kan de vara farliga? Är de giftiga, vassa, eller kan de skada på annat sätt? Diskutera farlighet för naturen i kortare och längre perspektiv. Påverkan på människan Diskutera: Vad händer känslomässigt med oss människor i en skräpig miljö? Diskutera hälsa, trivsel och trygghet. Sök fakta: Vad säger lagen om nedskräpning? Redovisa resultaten Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis. 3. Åtgärder: Vad kan vi göra åt skräpet? Ansvar och förslag på åtgärder: Fundera på vad man kan göra åt problemet med nedskräpning. Hur kan man själv hjälpa till? Vems är ansvaret? Hur kan industrierna hjälpa till? Samhällsinsatser: Vilka insatser skulle behövas (politiska, ekonomiska) för att motverka nedskräpningen? Ge exempel för både fritids- och yrkesverksamhet. Redovisa resultaten: Summera och presentera diskussionerna gemensamt eller gruppvis. Skräp kan återvinnas på olika sätt. Här Snigelhajen som blev det vinnande bidraget när förskole- och skolklasser tävlade med konstverk gjorda av återvunnet skräp i Lidköping, hösten 2004.

10 10 Undervisningsunderlag Nivå 1 Allmänt om nedskräpning Hur ser nedskräpningssituationen ut i Sverige? En SIFO-undersökning, som Håll Sverige Rent lät göra 2004, visar att nästan en tredjedel av svenskarna, 28 procent, uppger att de skräpar ned. Av dessa är det en procent som gör det varje dag och fyra procent någon gång i veckan. För knappt 20 år sedan var den siffran 18 procent. Detta bekräftar den bild Håll Sverige Rent får genom t ex omvärldsbevakning och samtal med allmänheten. Samtidigt visade dock undersökningen att färre personer ansåg nedskräpningen vara ett stort problem, vilket tyder på att det vuxit fram en acceptans av skräpet i Sverige. Om skräpet etableras och accepteras kommer viljan att göra något åt problemet så småningom att minska. 1 procent slänger 27 miljoner skräp! 1 procent av svenskarna över 15 år slänger skräp på marken varje dag. Om man tänker sig att denna enda procent (drygt personer) nöjer sig med att slänga ett enda skräp på marken varje dag så blir det drygt 27 miljoner skräpföremål under ett år!detta är skräp som någon annan måste plocka upp, skräp som förfular miljön, skapar otrivsel och kan skada både människor och miljö. Varför har nedskräpningen ökat? Det finns flera anledningar till att nedskräpningen har ökat, bl a att andra miljöproblem fått större fokus i media de senaste åren. I jämförelse med andra miljöproblem känns inte nedskräpningen lika viktig. Vi har fått nya konsumtionsvanor; snabbmaten är ett nytt fenomen som fört med sig många förpackningar vilka, om de inte hanteras rätt, kan bli skräp. Kanske har den ökande individualismen i samhället en roll, den unga generationen känner inte samma kollektiva ansvar för hur det ser ut i vår närmiljö som den äldre. Vem är det som skräpar ner? Den typiska nedskräpraren återfinns i gruppen män år, där hela 64 procent uppger att de slänger skräp på marken. I åldergruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94 procent säger att de inte skräpar ned. Det är fler män än kvinnor som skräpar ned: 36 mot 21 procent. Ännu större blir skillnaderna om man ser på fördelningen mellan åldrar: 56 procent i åldrarna år skräpar ned, medan bara 10 procent av de äldre säger samma sak. Hur mycket skräp hamnar på marken? En undersökning från Stockholms Miljöcentrum (2001) visar att ton skräp årligen slängs på marken i Sverige. Detta skräp måste i många fall plockas upp manuellt, vilket kostade skattebetalarna minst 377 miljoner kronor Vem ansvarar för upplockning av skräpet? På kommunens mark ansvarar kommunen för upplockning, fastighetsägare ansvarar för områden runt sina fastigheter och andra markägare för sina områden. Men vi kan alla bidra till en renare miljö genom att inte slänga skräp på marken. Miljön är allas vårt ansvar!

11 11 Är det brottsligt att skräpa ned? Det är olagligt att skräpa ned. Straffet är böter och i grövre fall fängelse. Lagtexten säger att ingen får skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Men även om lagen förbjuder nedskräpning är det inte ofta som sådana brott anmäls. Däremot blir dumpning av sopor på allmän plats allt oftare anmält och straffat. De flesta länder har en hållning liknande Sveriges. I Frankrike finns nu ett lagförslag på att införa pant på fimpar, som är det vanligaste och mest utbredda skräpet. Det här är väl ändå inget stort problem i Sverige jämfört med andra länder? Det beror på vilka länder man jämför med. Vi vill att det goda rykte Sverige har haft om sig att vara ett rent land kvarstår. Nu är trenden på väg åt fel håll. Hur ser situationen ut utomlands? Ett exempel är Bangkok. Där försöker myndigheterna minska nedskräpningen med hjälp av böter. Sopor på trottoar resulterar i motsvarande 530 kronor i böter. För föremål slängda på gator och vägar blir det kronor. Dyrast blir det för den som släpper sina överblivna attiraljer i kanalerna kronor kostar det. Det är också i kanalerna som den värsta nedsmutsningen har skett. Där flyter hela öar av sopor omkring. Australien 77 Canada / USA Belgien 54 Danmark 57 Finland 64 Frankrike Italien Japan 49 Nederländerna 89 Norge 70 Schweiz 76 Sverige 73 Spanien 84 Storbritannien 50 Tyskland Österrike Det internationella streckkodssystemet (Barcodesystemet) En streckkod består av en serie nummer och ett antal streck med varierande tjocklek som kan avläsas optiskt med information om produkten. Varje vara har sin unika kod. De två första numren visar i vilket land förpackningen är producerad. Nivå 2 Konsekvenserna av nedskräpningen Skräp skadar barn, djur och natur Barn skär sig på glas och plåt, änder fastnar i sexpacksringar. Nedbrytningstiden för skräpet är lång. Det tar 450 år för naturen att bryta ned en PET-flaska. En cigarrettfimps nedbrytningstid är tre år. En aluminiumburk bryts ned under 300 år. Plast bryts ned under 400 år. Glas tar naturen över en miljon år att bryta ned.

12 12 Skräp är fult Varje år genererar nedskräpningen mer än tusen inslag i media om hur fult människor tycker att det är med skräp och att man vill göra något åt det. Skräp är dyrt Upplockningen av skräp kostar svenska skattebetalare 377 miljoner kronor om året (siffra från 2003). Skräp missgynnar turismen Nedskräpningen är ett hot mot turismen som är en viktig inkomstkälla för många kommuner. Många turister klagar redan på en skräpig miljö. Det tar 1 5 år för en fimp att brytas ned. Skräp skapar otrygghet Det finns ett dokumenterat samband mellan skräpiga miljöer, otrygghet och kriminalitet. I New York, USA samarbetar polisen med miljösamordnarna för att stävja kriminalitet och öka medborgarnas trivsel och känsla av trygghet. Skräp är onödigt Nedskräpningen är inte det svåraste miljöproblemet vi har, men det är det som är enklast att komma tillrätta med! Om alla hjälptes åt att slänga sitt skräp i papperskorgen skulle vi inte ha några nedskräpningsproblem. Mycket skräp lämnas i skogen utan att kunna tas om hand för återvinning. Fakta om nedskräpning Vem slänger skräp? Nästan 30 procent svenskarna uppger att de skräpar ned. Av dessa är det en procent som gör det varje dag och fyra procent någon gång i veckan. Den typiska nedskräparen återfinns i gruppen män år, där hela 64 procent uppger att de slänger skräp på marken. Det är vanligare att män skäpar ned än kvinnor. Ännu större blir skillnaderna om man ser på fördelningen mellan åldrar: 56 procent i åldrarna år skräpar ned, medan bara 10 procent av de äldre säger samma sak. Vad slänger man? Papper, godisomslag, fimpar, cigarretter, snus är de vanligaste typer av skräp m m. Kvinnor slänger mer tuggummi än män och män slänger mer snus än kvinnor. Fimpar slängs i lika stor utsträckning av båda könen. Varför slänger man? Anledningen till att man slänger skräp på marken är oftast slöhet, att det inte fanns någon papperskorg i närheten eller för att man inte bryr sig.

13 13 Kostnad och ton skräp per år ton skräp slängs varje år på marken i Sverige (2001) och det kostar skattebetalarna minst 377 miljoner kronor att plocka upp det (2003). Nivå 3 Åtgärder: Vad kan vi göra för att motverka nedskräpningen? Vad säger lagen? Miljöbalken Enligt Miljöbalken är det ett brott att skräpa ner. Lagtexten lyder: Ingen får skräpa ned utomhus på plats som allmänheten har tillträde eller insyn till (15 kap 30 ). Till skräp räknas bl a plåt, glas, plast, papper och avfall. Att till exempel ställa uttjänta möbler eller backar med tomglas bredvid återvinningsbehållarna räknas som nedskräpning och kan ge böter eller fängelse i max ett år om brottet betraktas som grovt (Miljöbalken 29 kap 7 ). Vad har vi att vinna på att sluta skräpa ner? Trivsel En ren strand, sjö, skog, gata, torg eller skolgård tycker de flesta är trevligare att vistas på än en som är skräpig. Att detta ligger oss svenskar varmt om hjärtat vittnar alla upprörda insändare i tidningar runt om i landet om. Trygghet En ren miljö är en tryggare miljö för alla; såväl barn och vuxna som djur och natur. Pengar ton skräp plockas upp i Sverige varje år (2001). Den siffran måste kunna gå att sänka, med minskade kostnader för renhållning som följd. Miljökänsla Att bli medveten om nedskräpningens konsekvenser, och det individuella ansvaret som medborgare, kan så ett frö till en ökad miljömedvetenhet. Goodwill Hela landet tjänar på ett aktivt arbete med miljöfrågor och mot nedskräpning. Många kommuner ser miljöarbetet som en del i att profilera kommunens arbete med miljöfrågor, för att göra den attraktiv för dem som bor där, och även för att locka till sig nya invånare. En ren kommun främjar turismen då den är mer attraktiv att besöka. svenska och utländska gäster. Detta gäller naturligtvis för landet som helhet, inte bara för kommunerna. En hel del skräp hamnar i vattnet, ton kastas varje år i Nordsjön. Hundratals fåglar, marina däggdjur och havssköldpaddor dör varje år när de fastnar i skräp eller kvävs och förgiftas när de misstar skräp för mat.

14 14 Vad kan vi göra åt nedskräpningen? Ändra attityder och beteenden Nedskräpning är ett relativt enkelt miljöproblem att göra något åt. Det gäller bara att vi alla ändrar vårt beteende och våra attityder och tar ett större ansvar för vår miljö. Skräp föder skräp. Det är inte okej att kasta skräp, även om platsen redan är skräpig! Strandstädningar Varje år t o m 2006 har en storstädning genomförts längs den 20 mil långa Bohuskusten i alla tolv kust-kommuner. Det är Västkuststiftelsen tillsammans med BOSAM (Bohusläns sam-arbetskommitté) och Länsarbetsnämnden som organiserat städningen tillsammans med kommunerna. Länsarbetsnämnden lämnade bidrag och genom arbetsförmedlingen utför arbetslösa i kommunerna städningen under vår och sommar. Även många föreningar engagerade sig och genomför strandstädningar. Runt om i Sverige arbetar människor för en ren miljö. Susanne Johannesson i Vellinge har uppmärksammat den enskildes skyldighet att kasta sitt skräp på rätt ställe. Foto: Arne Schmitz Adoptera ett område Klasser, föreningar och företag kan adoptera en kust-remsa eller ett område, t ex en busshållplats, som de sköter om och städar flera gånger om året. Miljödag på skolan Håll en miljödag på skolan och ge sedan barnen i hemläxa att berätta för sina föräldrar vad de lärt sig. Planera utflykter och resor Kom ihåg att alltid ha med ett stort lager av soppåsar när du ger dig iväg på semester eller ska vara en hel dag på stranden. Tänk också på att ta med så få förpackningar som möjligt. Ofta är papperskorgarna vid större stränder och campingplatser fulla (skräpet blåser då lätt iväg) och då är det bättre att ta med sig sitt skräp och slänga det hemma. 700 elever städade sju mil strand på Öland i september Tillsammans samlade man in två ton skräp som kunde återvinnas istället för att förstöra naturen. Papperskorgar Om du tycker det saknas papperskorgar eller om de är för få: hör av dig till kommunen och uppmärksamma dem på problemet. Anmäl Ser du någon dumpa skräp eller sopor, anmäl det till den lokala polismyndigheten.

15 15 1. Identifikationsfas 2. Handlingsfas 3. Slutförandefas Skräplista rekommendationer för städning med barn Skräp som man kan plocka Tyg, t ex kläder, skor Glas (om det inte är trasigt!), t ex läskflaskor, ölflaskor, glödlampor Plast, t ex plastnät, flötesrep, sexpackhållare (för öl), plastflaskor (schampo, livsmedel osv), plastkassar Trämaterial, (ej vassa eller med spikar i) t ex delar av lastpallar och fruktlådor, glasspinnar Metall, t ex ölburkar, läskburkar, konservburkar Papper, t ex tidningar, godispapper, mjölkförpackningar och andra Tetra Pak, glasspapper osv, cigarrettpaket Skräp att plocka med handskar eller plockverktyg Fimpar Snusburkar Bananskal Äppelskrutt Tuggummi Skräp som barn inte bör plocka (som vuxna kan plocka upp istället) Trasigt glas Vassa föremål av trä, metall eller plast Medicinskt avfall (medicinflaskor, kanyler) Olja, oljefat Kondomer Källor Clean Up Australia Onlines webbplats Projektet Save the North Seas webbplats SIFO-undersökning gjord av Sifo Research & Consulting AB på uppdrag av Håll Sverige Rent, 2001 och 2004 Håll Sverige Rents webbplats

16 Hör gärna av dig med idéer, synpunkter eller frågor: Stiftelsen Håll Sverige Rent tel , fax e-post webbplats