Skräprapporten En studie av skräpet i åtta svenska kommuner

Transkript

1 Skräprapporten 2009 En studie av skräpet i åtta svenska kommuner

2 Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009

3 Innehåll Innehåll På väg mot en bättre koll på skräpet... Övergripande resultat...5 Enköping...11 Gävle...16 Göteborg...21 Jönköping...25 Kungsbacka...29 Linköping...33 Stockholm...37 Örebro...2 Metodbeskrivning SCB...7 Metodbeskrivning Sifo...9 Tack!

4 På väg mot en bättre koll på skräpet På väg mot en bättre koll på skräpet De senaste åren har vi hört allt fler röster som säger att nedskräpningen verkligen är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens respekt för närmiljön. Fakta om skräpsituationen i Sverige har däremot nästan helt saknats. Håll Sverige Rent har nu därför tagit initiativ till att mäta nedskräpningen. Den här rapporten är ett första steg mot en bättre koll på skräpet. Nedskräpningen av våra offentliga rum påstås ofta öka. Man upplever att det blir skräpigare och skräpigare för varje år utan att det egentligen är någon som vet hur det faktiskt ligger till. De som bör veta är kommunerna. Det är kommunerna som får ta hand om skräpet när det väl hamnat på marken. Det är kommunerna som blir kritiserade när nedskräpningen blir för påtaglig. Det är kommunerna som får stå för notan. Men hur mycket vet kommunerna? Hösten 2008 ställde vi en rad frågor i en Sifo-undersökning till Sveriges kommuner för att få reda på hur bra koll de egentligen har på skräpsituationen i den egna kommunen. Det visade sig att 8 av kommuner inte visste hur mycket nedskräpningen kostar. 9 av visste inte hur mycket skräp som samlades in. 7 av kommuner uppgav att de arbetar för att förändra invånarnas attityder till nedskräpningen, men bara en tredjedel av dem hade avsatt pengar för att göra det. Hur kan vi göra något åt problemet om vi inte vet hur det ser ut? Och hur vet vi vilka åtgärder som bör sättas in om vi inte kan mäta effekten av det som görs? Vi börjar här. Skräprapporten 2009 är den första rapporten i sitt slag. År 20 vet vi förhoppningsvis även något om utvecklingen. Vi är stolta över att tillsammans med åtta kommuner för första gången kunna presentera en rapport med fakta om skräpläget i Sverige. Stockholm, 25 november 2009 Joakim Brodahl, kampanjledare Stiftelsen Håll Sverige Rent

5 Övergripande resultat Övergripande resultat I denna rapport redovisas resultat från två olika studier genomförda i åtta av Sveriges kommuner under 2009; skräpmätning och attitydmätning. I de fall det är möjligt redovisas även kommunens kostnader för nedskräpningen. De åtta kommunerna är Enköping, Gävle, Göteborg, Jönköping, Kungsbacka, Linköping, Stockholm och Örebro. Kommunerna som presenteras i den här rapporten finns med för att de har valt att genomföra skräpmätningar enligt en metod utvecklad av Håll Sverige Rent i samarbete med Statistiska Centralbyrån. I redovisningen av resultaten använder vi i jämförelsesyfte ett snitt över tolv stadsdelar i de åtta deltagande kommunerna. Attitydmätningen är gjord av Sifo per telefon. Här jämförs kommunens värden med rikssnittet. Skräpmätningen Det viktigaste värdet man får ut av skräpmätningen är det genomsnittliga antalet skräpföremål man kan förvänta sig att finna på en yta av m 2 på trottoarer och torg i kommunens centrala del en vardag. Detta index kommer vi att kunna använda för att se på utvecklingen över tid. Mätningarna genomfördes under perioden maj till oktober. (Läs mer om metoden på s. 7.) Diagrammet nedan visar antalet skräp per m 2 i respektive kommun samt snittet för de tolv stadsdelar i de åtta kommuner där mätningar har gjorts (i några av kommunerna har man mätt ut mätytor i flera stadsdelar för att få en representativ siffra för den centrala staden ). 6,0,7,0 3, 3,2 2,7 2,7 2,7 2,3 2, 3,2 2,0 0,0 Enköping Gävle Göteborg Jönköping Kungsbacka Linköping Stockholm Örebro Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål i stadskärnan/ m 2. Staplarnas värde avser de stadsdelar i respektive kommun där mätningarna har gjorts. För en översättning av hur många skräpföremål värdena står för, se under respektive kommun längre fram i rapporten. Mätningarna har gjorts under ett antal vardagar för att få ett representativt värde. En tendens är att det ligger mer skräp på marken måndagar och fredagar. Värt att notera är att måttet inte tar hänsyn till väderförhållanden eller till hur många människor som rör sig i undersökningsområdet 5

6 Övergripande resultat under mätperioden. Ett sätt att få en fingervisning om sambandet mellan antal skräp och antal människor som rör sig i området är att sätta måttet i förhållande till dagbefolkningen i området. Observera dock att man här enbart räknar med förvärvsarbetande från 16 år och uppåt (siffror från 2005). Enköping Gävle Göteborg Jönköping Kungsbacka Linköping Stockholm Örebro Skräp/ m 2 2,7 3,,7 2,3 3,2 2,7 2,7 2, Dagbefolkning/km Tabell 1: Antal skräp per m 2 och dagbefolkning i undersökningsområdet per km 2. En skräpmätning ger också information om vad det är för typ av skräpföremål som finns på marken. Föremålen delas in i nio olika fraktioner; fimpar, tuggummi, snus, papper, plast, metall, glas och organiskt. I papper ryms bl.a. pappersnäsdukar, kvitton, parkeringsbiljetter och cigarrettförpackningar. I plast ryms både hårdplast och mjukplast i form av bl.a. godispapper, glasspapper, plastpåsar och liknande. Organiskt omfattar bl.a. matrester, fruktrester, glasspinnar och hundbajs. Diagrammet nedan visar hur de skräpföremål som räknats fördelar sig över fraktionerna i de åtta kommunerna, samt ett snitt. Enköping Gävle Göteborg Fimpar Snus Jönköping Plast Kungsbacka Papper Metall Linköping Glas Stockholm Organiskt Övrigt Örebro Snitt % % 20% 30% 0% 50% 60% 70% 80% 90% 0% Diagram 2: Räknade skräpföremål fördelade över nio fraktioner. Värden i procent. Diagrammet visar tydligt att cigarrettfimpar utgör det absolut vanligaste skräpet i alla kommuner. Av de övriga fraktionerna är det snus, plast och papper som sticker ut i de flesta kommuner, medan förpackningar som det är pant på; aluminiumburkar och glasflaskor (representerade i fraktionerna metall och glas) förekommer i mindre utsträckning. Det som tydligast sticker ut i en jämförelse mellan de åtta kommunerna är den stora andelen fimpar i Stockholm. En skräpfraktion som inte finns med här är tuggummi. Årets mätningar visar att tuggummi är ett mycket vanligt skräp, men eftersom de är svåra att räkna har vi valt att plocka bort fraktionen ur redovisningen. Metoden för skräpmätning kommer att utvecklas kontinuerligt i samarbete med SCB och kommunerna för att göra den så användbar och heltäckande som möjligt. Förhoppningen är att det framöver också skall gå att mäta nedskräpningen av tuggummi på ett relevant sätt. 6

7 Övergripande resultat Attitydmätningen Skräpmätningen ger oss en uppfattning om hur nedskräpningssituationen ser ut. Något annat som är viktigt att mäta är invånarnas attityd till nedskräpningen. Om de upplever att nedskräpningen är ett problem, är den det oavsett hur mycket skräp som finns på marken, eftersom skräpiga platser påverkar människors känsla av trygghet. Upplevelsen av en plats som skräpig tenderar också att orsaka ytterligare nedskräpning eftersom respekten för platsen därmed verkar minska. Håll Sverige Rent har under flera år givit Sifo i uppdrag att mäta svenskarnas attityder till nedskräpning, dock enbart på riksnivå. När vi genom Sifo-mätningar från oktober 2009 kan se hur attityderna ser ut på kommunnivå kan man konstatera att de stora dragen är desamma i de åtta undersökta kommunerna. (Läs mer om metoden på s. 9.) 0% 90% 80% 70% 60% 50% 0% 30% 20% % 0% Enköping Gävle Göteborg Jönköping Kungsbacka Linköping Stockholm Diagram 3: Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? Värden i procent. (Antal: 1 000) För alla kommuner gäller att kvinnor i högre grad än män upplever att nedskräpningen har ökat, och den äldre delen av befolkningen i högre grad än den yngre. På riksnivå är det 55 % av kvinnorna som anser att nedskräpningen har ökat, 2 % av männen. Bland de unga i åldern år anser 28 % av nedskräpningen har ökat, vilket är betydligt färre än i övriga åldersgrupper; Örebro Riks Tveksam, vet ej Oförändrat Minskat Ökat 0% 90% % 70% 60% 50% 0% 30% 20% % 0% Man Kvinna Tveksam, vet ej Nej, aldrig Mer sällan Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag Diagram : Händer det att du själv slänger något skräp på marken och i sådana fall hur ofta? Värden i procent. (Antal 1 000) 7

8 Övergripande resultat motsvarande siffra för gruppen 30 9 år är 9 %, för gruppen 50 6 år är den 59 % och för gruppen 65+, 61 %. Genomgående för de deltagande kommunerna är också att det i högre grad är den yngre delen av befolkningen som uppger att de skräpar ner. Diagrammet ovan visar fördelningen på riksnivå, för kommunernas respektive siffror, se längre fram i rapporten. Vad säger man då att man slänger? Här kan man ange flera saker som sedan sorterats in olika fraktioner. Papperslappar, dvs. pappersnäsdukar, kvitton och liknande utgör den största kategorin, därnäst kommer plastkategorin, inklusive glasspapper och godispapper. Fraktionen förpackningar omfattar både plast- och pappersförpackningar, t.ex. snusdosor, cigarrettförpackningar, godispåsar och liknande. Organiskt är också en betydande fraktion, vilket man inte alls kan se i diagram 2 som visar vilken typ av skräp man hittat under skräpmätningarna. Enköping Gävle Göteborg Jönköping Kungsbacka Linköping Stockholm Örebro Riks Fimpar Snus Glasspapper Godispapper Plast Förpackningar Papperslappar Burkar Organiskt Glass/Klubbpinnar Tuggummi Annat Diagram 5: Vad slänger du då för skräp? Här kunde man ge flera svar. Värden i procent. (Antal: 232) Slutligen ställdes frågan Varför slängde du skräp på marken?. Frågan var öppen och svaren sorterades in i olika kategorier. Enköping Gävle Göteborg Jönköping Kungsbacka Linköping Stockholm Örebro Fanns ingen papperskorg Slöhet Visste inte vad jag skulle göra av skräpet Slänger enbart komposterbart Kunde inte ta det med mig Jag ville bli av med det Jag bryr mig inte Ingen såg mig Annat svar Tveksam, vet ej Riks Diagram 6: Varför slängde du skräp på marken?. Här kunde man ge flera svar. Värden i procent. (Antal: 232) 8

9 Övergripande resultat Den absolut största andelen svar hamnar i kategorin Fanns ingen papperskorg. Endast ett fåtal hamnar i kategorin Kunde inte ta det med mig vilket borde vara det naturliga att göra i övriga fall. Några i gruppen annat svar, säger att de inte medvetet skräpar ner utan tappar skräp av misstag, att det flyger iväg och att man är tankspridd. Bland rökarna är det vanligt att svara att det inte finns någon askkopp och att man inte vill använda papperskorgar på grund av risken för brand. Svaret att det inte fanns någon papperskorg säger inget om hur nära den närmsta papperskorgen var vid det tillfälle då man ville slänga något, därför är det svårt att här dra slutsatsen att en lösning på nedskräpningen skulle vara att sätta ut fler papperskorgar. Det kan snarare ha att göra med de övriga svaren att man helt enkelt är för slö för att leta rätt på en. Vi har frågat kommunerna hur många papperskorgar som finns utsatta i kommunen på kommunens ansvar. Utöver dessa finns alltså papperskorgar som inte töms av kommunen, papperskorgar som sköts av t.ex. uteserveringar och privata bostadsbolag. 0,016 0,015 0,015 0,01 0,012 0,01 0,008 0,006 0,006 0,01 0,008 0,008 0,009 0,00 0,002 0 Enköping Gävle Göteborg Jönköping Linköping Stockholm Örebro Diagram 7: Ungefärligt antal papperskorgar utplacerade i kommunen, vars skötsel och tömning kommunen ansvarar för (2009), per invånare (2007). Observera att vi här inte har någon uppgift från Kungsbacka. Måttet säger inget om hur stort området är där papperskorgarna står utplacerade, men man kan konstatera att det inte finns något samband mellan andel invånare som anger brist på papperskorgar som anledning till att de slänger skräp på marken och det faktiska antalet tillgängliga papperskorgar per invånare i kommunen. I Göteborg är andelen som anger den förklaringen som minst i jämförelse med de övriga kommunerna trots att de har tillgång till hälften så många papperskorgar som i Stockholm där man i är som mest snar till den förklaringen. Man kan också konstatera att denna förklaring är lika vanlig eller vanligare i de undersökta kommunerna som på riksnivå. Kostnader Så har vi skaffat oss en bättre koll på skräpet. Vi har en bättre bild av hur det ser ut på våra gator och av hur invånarna upplever situationen. Nästa år kan vi dessutom för första gången se hur situationen förändras över tid. Snart kommer vi att kunna foga ytterligare en viktig bit till pusslet, nämligen kostnaderna för nedskräpningen. 9

10 Övergripande resultat Det finns idag ingen samlad siffra över hur mycket nedskräpningen kostar i Sverige, vare sig för den offentliga eller den privata sektorn. De kommuner som deltar i denna rapport är alla kommuner som på olika sätt har valt att på allvar ta tag i skräpsituationen och är på så sätt föregångare i landet. På samma sätt som vi tillsammans med dem utvecklar metoden för skräpmätning håller vi också på att utarbeta ett gemensamt sätt att redovisa kommunernas kostnader för nedskräpningen. Genom att på åtminstone övergripande nivå kunna redogöra för kostnaderna på likartat sätt blir det lättare att jämföra insatser mellan kommuner och lära av varandra. Det blir också lättare att se hur kostnaderna förändras över tid i den egna kommunen. I den här rapporten redovisar vi de kostnader kommunerna kunnat ge oss på den direkta frågan om vad nedskräpningen kostade Det rör sig om i vissa fall mycket ungefärliga siffror och dessutom om siffror som omfattar flera olika typer av åtgärder. Kostnaden för tömning av papperskorgar hamnar ibland i samma summa som kostnaden för att plocka upp det som hamnat på marken, liksom hantering av hundbajs, klotter och mycket annat. Vi vill ändå ta med dessa siffror för att ge en indikation om kostnadsläget.

11 Enköping Enköping På följande sidor redovisas resultaten från skräpmätningen som genom ett mått på antal skräpföremål per tio kvadratmeter ger en uppfattning om nedskräpningens omfattning i centrala delar av Enköpings kommun. Här finns också resultaten från en mätning av invånarnas attityder till nedskräpningen i kommunen, och en översiktlig bild över kommunens kostnader för skräpet. Skräpmätningen genomfördes i september 2009 av Enköpings kommun. Attitydmätningen genomfördes i oktober 2009 av Sifo. Skräpmätningen Enköping genomförde 2009 sin första skräpmätning. Mätningen omfattade 168 mätpunkter på ett område av 0,95 km 2. Dagbefolkningen (förvärvsarbetande över 16 år) i undersökningsområdet beräknas till 2 55 personer. Mätningen görs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar skräpföremål i centrala Enköping Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per m 2 vilket kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Enköping är detta mått 2,7 vilket kan jämföras med 3,2 som är snittet för de tolv stadsdelar i åtta kommuner som genomförde skräpmätningen under Det betyder att man under sommarhalvåret kan förvänta sig att på trottoarer och torg hitta i genomsnitt skräpföremål i centrala delar av Enköping. Se s. 5 för en jämförelse med övriga kommuner. Enköping 2,7 Snitt 3,2 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5,0,5 5,0 Diagram 1: Antal skräpföremål per m 2 i Enköping och snittet över tolv stadsdelar. Vanligaste skräpfraktioner Vad är det som hamnar på Enköpings gator, torg och trottoarer? Den absolut största skräpfraktionen är cigarrettfimpar som står för 5 % av den räknade mängden. Fimparna är det vanligast förekommande skräpet i alla mätta kommuner och snittvärdet ligger på 56 %. (Se s. 6 för att se hur skräpfördelningen ser ut i övriga kommuner som gjort mätningen.) Det näst vanligaste skräpet i Enköping är plast som står för 13 % av skräpmängden, följt av papper och kartong med 12 %. Till plast räknas bland annat glasspapper, plastpåsar och godispåsar, till papper räknas bland annat pappersnäsdukar, pappersförpackningar och kvitton. 11

12 Enköping Fimpar Snus Plast Papper Metall Glas Övrigt Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent. 9 Observera att vi valt att inte redovisa skräpfraktionen tuggummi eftersom tuggummin sällan kan städas bort utan blir kvar under lång tid som fläckar på marken. Attitydmätningen För att få en uppfattning om hur invånarna i Enköping upplever nedskräpningssituationen genomfördes en attitydmätning genom telefonintervjuer i oktober På frågan om hur man tycker att nedskräpningssituationen har förändrats svarade 2 % att de tycker att nedskräpningen har ökat. (Snitt för hela riket är 9 %.) 1 % tycker att nedskräpningen har minskat (13 %) och 1 % att den inte har förändrats (37 %). Kvinnor i Enköping uppger i större utsträckning än män att nedskräpningen har ökat, 8 % mot 36 %. De unga i åldern år anser inte i lika hög utsträckning att nedskräpningen har ökat i förhållande till de andra åldersgrupperna. Den åldersgrupp som är signifikant högre är gruppen 50 6 år, där hela 59 % anser att nedskräpningen har ökat. 0% 90% 80% 70% 60% 50% 0% 30% 20% % 0% Män Kvinnor år 30 9 år 50 6 år 65+ Tveksam Oförändrat Minskat Ökat Diagram 3: Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? Värden i procent. (Antal: 500) Respondenterna fick också frågan om i vilken grad man tycker att det är skräpigt på olika typer av platser; gator och trottoarer i stadskärnan, torg, parker och natur. För det första kan man av 12

13 Enköping svaren konstatera att det inte är särskilt många som tycker att det är mycket skräpigt på dessa platser i kommunen. Om man jämför antalet personer som anser att det är mycket skräpigt eller skräpigt i högre grad med rikssnittet kan man också se att man i Enköping upplever att det är mindre skräpigt än vad man gör i riket i stort. 15 % av invånarna i Enköping upplever att gator och trottoarer i stadskärnan är skräpiga (20 %), % att parkerna är skräpiga (19 %), 18 % att torgen är skräpiga (22 %) och 17 % att det är skräpigt i naturen (18 %). Det är alltså i synnerhet när det gäller situationen i kommunens parker som invånarna i Enköping är mer nöjda än i övriga riket. Nedskräparna Vilka är det då som ser till att skräpet hamnar på gator, torg och trottoarer, i parker och i naturen? På frågan om hur ofta man slänger något på marken svarar 77 % av invånarna i Enköping att de aldrig gör det, jämfört med 72 % i hela landet. 0% 90% 1 80% 2 70% 60% 50% 0% 30% Tveksam, vet ej Nej, aldrig Mer sällan Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag 20% % 0% Man Kvinna Diagram : Händer det att du själv slänger något skräp på marken och i sådana fall hur ofta? Värden i procent. Antal: 500) Männen uppger i högre grad att de slänger skräp på marken än kvinnor, 27 % mot 18 %, men skillnaden mellan könen är lägre än på riksnivå där motsvarande siffror är 3 % och 19 %. De tydligaste skillnaderna ser man dock när man tittar på olika åldersgrupper. I mätningens yngsta grupp, år, uppger 57 % att de någon gång slänger skräp på marken. Rikssnittet ligger på 9 %. Siffran minskar med ökande ålder; i gruppen 30 9 år är den 21 % (28 %), i gruppen 50 6 år 12 % (22 %), i gruppen 65+ år 7 % (11 %). Se s. 7 för att se fördelningen av alla svarsalternativ på riksnivå. Vad invånarna slänger på marken De som svarade att de någon gång slänger skräp på marken fick frågan om vad de då slänger för skräp. Frågan var öppen och man kunde ange flera svar. Den vanligaste typen av skräp utgörs av papper och kartong i form av kvitton, parkeringsbiljetter, pappersnäsdukar och liknande, 30 % uppgav att de slängde den typen av skräp. För hela riket är siffran 0 %. Även plast i form av glasspapper, godispapper och bitar av plastförpackningar nämndes av många, 21 %. I kategorin förpackningar ryms sådant som kan räknas till antingen papper eller plast, som cigarrettförpackningar, snusdosor, godispåsar och godisaskar. 13

14 Enköping 23 % av kvinnorna uppger att de slänger fimpar på marken, mot 9 % av männen. Männen uppger däremot i högre grad 22 % att de slänger godispapper på marken än kvinnor 7 %. Ju äldre målgrupp, desto oftare svarar man att det man slänger är organiskt, dvs. material man upplever som komposterbart, % (9 %) i gruppen år, 25 % (22 %) i gruppen 30 9 år, 5 % (28 %) i gruppen 50 6 år och 50 % (21 %) i gruppen Fimpar Snus Glasspapper Godispapper Plast Förpackningar Papperslappar Burkar Organiskt Tuggummi Annat 30 Diagram 5: Vad slänger du då för skräp? Värden i procent. Här kunde man ge flera svar. Färgkoderna i detta diagram motsvarar ungefär färgerna i diagram 2. (Antal: 81) Orsaker till nedskräpning Den absolut vanligaste förklaringen till varför man slänger skräp på marken är att det inte fanns någon papperskorg, 55 %. Rikssnittet är 50 %. Enköping har idag ca 23 papperskorgar utsatta i kommunen. Se s. 9 för en jämförelse mellan de undersökta kommunerna. Frågan är då varför man inte bar med sig skräpet till nästa papperskorg och det skulle kunna förklaras av de övriga svaren som till större delen helt enkelt handlar om att man inte orkar eller Fanns ingen papperskorg Slöhet Visste inte vad jag skulle göra av skräpet Slänger enbart komposterbart Kunde inte ta det med mig Jag ville bli av med det Jag bryr mig inte Ingen såg mig Annat svar Tveksam, vet ej Diagram 6: Varför slängde du skräp på marken? Här kunde man ge flera svar. Värden i procent. (Antal: 81) 1

15 Enköping inte bryr sig. 26 % anger slöhet som skäl, 8 % att de inte bryr sig. 18 % säger att de enbart slänger komposterbart som skäl. Fördelningen över dessa svarsalternativ är liknande för hela riket. Kostnader för skräpet Enköpings kommun fick frågan om hur deras kostnader för nedskräpning såg ut 2008, deras svar blev som följer: Städning av gator (omfattar verksamhet på entreprenad, fordon och personalkostnader) kr Städning av parkområden (inkl skolgårdar och personalkostnader) kr Projektet Skräpa Upp (inkl personalkostnader) kr Tömning och skötsel av hundlatriner kr Klottersanering kr Skräpplockardagarna 12 invånare deltog i Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar Det motsvarar ca 32 % av kommunens befolkning. 15

16 Gävle Gävle På följande sidor redovisas resultaten från skräpmätningen som genom ett mått på antal skräpföremål per tio kvadratmeter ger en uppfattning om nedskräpningens omfattning i centrala delar av Gävle kommun. Här finns också resultaten från en mätning av invånarnas attityder till nedskräpningen i kommunen, och en översiktlig bild över kommunens kostnader för skräpet. Skräpmätningen genomfördes i juni 2009 av Gävle kommun. Attitydmätningen genomfördes som telefonintervjuer i oktober 2009 av Sifo. Skräpmätningen Gävle genomförde sin andra skräpmätning i juni Mätningen omfattade 237 mätpunkter på ett område av 0,7 km 2. Dagbefolkningen (förvärvsarbetande över 16 år) i undersökningsområdet beräknas till 023 personer. Mätningen gjordes av trottoarer under vardagar skräpföremål i centrala Gävle Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är det totala antalet skräpföremål per m 2 i den centrala staden. I Gävle uppgår denna siffra till 3,. Detta kan jämföras med 3,2 vilket är snittet för de 12 stadsdelar i åtta kommuner som genomförde skräpmätningen under Det betyder att man på en vardag under sommarhalvåret kan förvänta sig att på trottoarer och torg hitta i genomsnitt skräpföremål i centrala delar av Gävle. Se s. 5 för värdena i övriga kommuner. Gävle 3, Snitt 3,2 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5,0,5 5,0 Diagram 1: Antal skräpföremål per m 2 i Gävle och snittet över tolv stadsdelar. Vanligaste skräpfraktioner Skräpmätningen berättar också vilken typ av skräp det är man hittar. De absolut vanligaste skräpen är tobaksprodukter, nämligen cigarrettfimpar och snus, de utgör hela 70 % av den totala skräpmängden. Cigarrettfimparna står själva för 57 %. Plast- och pappersföremål utgör den näst största fraktionen, plast med 9 % och papper med %. I dessa ryms en hel del förpackningar, t.ex. cigarrettpaket, godispåsar, glasspapper och godispapper, men även kvitton, pakeringsbiljetter, näsdukar och liknande. Fimpar är det vanligaste skräpet även i de övriga sju kommunerna. Se s. 6 för att se fördelningarna i övriga kommuner och en snittfördelning. 16

17 Gävle Fimpar Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent. En stor fraktion som inte finns med här är tuggummi. Den har tagits bort ur redovisningen eftersom det är svårt att avgöra hur lång tid ett tuggummi har legat på marken. Attityder För att få en bild av invånarnas uppfattning om nedskräpningen i kommunen genomfördes en attitydmätning under oktober Den första frågan som ställdes var Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad?. 3 % svarade att de tycker att nedskräpningen har ökat, vilket kan jämföras mot rikssnittet som ligger på 9 %. 13 % svarade att nedskräpningen har minskat (13 %) och 37 % att situationen är oförändrad (37 %). 0% 90% 80% 70% 60% 50% 0% 30% 20% % 0% Män Kvinnor år 30 9 år 50 6 år 65+ Tveksam Oförändrat Minskat Ökat Diagram 3: Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? Värden är i procent. (Antal: 500) Kvinnor upplever i högre grad än män att nedskräpningen har ökat och äldre i högre grad än de yngre. I gruppen 65+ är det 52 % som upplever att nedskräpningen har ökat medan det bland åringarna är 37 % som är av samma uppfattning. 17

18 Gävle Man frågade också hur skräpigt man tycker att det är på olika typer av platser i kommunen; på gator och trottoarer i stadskärnan, i parker, på torg och i naturen. Parker och naturområden uppfattas inte som skräpiga i någon högre grad och det är få som upplever ytorna som mycket skräpiga. De som anser att det är mycket skräpigt eller skräpigt i högre grad på gator och trottoarer är 18 % (20 % i riket), parker 15 % (19 %), torg 20 % (22 %) och naturen 19 % (18 %). Det är i synnerhet den yngre gruppen år som upplever att torgen är skräpiga och invånarna över 50 som upplever att naturen är skräpig. Nedskräparna Vilka är det då som skräpar ner? Personerna som intervjuades fick frågan om huruvida man själv slänger skräp på marken. 75 % svarade att de aldrig gör det (72 % i riket), 83 % bland kvinnorna och 67 % bland männen. I de olika åldersgrupperna är det stor skillnad mellan den yngsta och den äldsta gruppen. I gruppen år uppger 8 % att de aldrig skräpar ner, i gruppen 30 9 år 72 %, i gruppen 50 6 år 88 % och i den äldsta målgruppen 65+ uppger 95 % att de aldrig skräpar ner. Skillnaderna mellan könen och de olika åldersgrupperna visar samma tendens i alla undersökta kommuner. 0% 90% 80% 70% 60% 50% 0% 30% 20% % 0% Man Kvinna Tveksam, vet ej Nej, aldrig Mer sällan Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag Diagram : Händer det att du själv slänger något skräp på marken och i sådana fall hur ofta? Värden i procent. (Antal: 500) De som slänger skräp uppger att de inte gör det i någon större omfattning. Den enda grupp som säger sig slänga skräp lite oftare är gruppen åringar där 12 % uppger att de gör det någon gång i veckan, och 13 % någon gång i månaden. Vad invånarna slänger på marken De som uppgav att de någon gång slänger skräp på marken tillfrågades om vad det var för skräp de slänger. Det absolut vanligaste svaret är att man slänger papper i olika former, 3 % av de tillfrågade angav detta som svar på frågan. Det kan vara kvitton, servetter och andra mindre pappersbitar. Det näst vanligaste svaret är plast med 17 %. Till plastfraktionen kan även godispapper och glasspapper räknas eftersom dessa ofta är tillverkade i plast, det ger ytterligare %. Fördelningen liknar i stort resultatet i övriga undersökta kommuner. För en jämförelse och rikssnitt, se s

19 Gävle Fimpar Snus Glasspapper Godispapper Plast Förpackningar Papperslappar Organiskt Glass/Klubbpinnar Tuggummi Annat Diagram 5: Vad slänger du då för skräp? Värden i procent. Här kunde man ge flera svar. Färgkoderna i detta diagram motsvarar ungefär färgerna i diagram 2. (Antal: 89) Orsaker till nedskräpning De intervjuade tillfrågades också om varför de slängde skräp på marken. Det vanligast förekommande svaret är här, liksom på riksnivå, Fanns ingen papperskorg. Hela 56 % av de tillfrågade angav detta som svar (50 % i riket). Det är i synnerhet den yngsta gruppen år som ger detta som förklaring, 72 %, men även de äldsta på 65+ anger detta som sin främsta förklaring 63 %. Det finns idag ca 929 papperskorgar som sköts av kommunen, utöver detta papperskorgar som är utsatta av t.ex. kiosker, privata bostadsbolag och liknande. För en jämförelse av de undersökta kommunerna, se s Fanns ingen papperskorg Slöhet Visste inte vad jag skulle göra av skräpet Slänger enbart komposterbart Kunde inte ta det med mig Jag ville bli av med det Jag bryr mig inte Ingen såg mig Annat svar Tveksam, vet ej Diagram 6: Varför slängde du skräp på marken? Här kunde man ge flera svar. Värden i procent. (Antal: 89) Hur kommer det då sig att man inte tar med sig skräpet till närmaste papperskorg? Svaret slöhet är det näst vanligaste svaret på frågan om varför man slänger skräpet på marken och det kan vara en förklaring, 36 %. 13 % uppger att de enbart slänger komposterbart som bananskal, äppelskrutt och plommonkärnor. 19

20 Gävle Kostnadsberäkning Gävle fick frågan om hur deras kostnader för nedskäpning såg ut 2008 och de gjorde en uppskattning enligt följande: Tekniska kontorets kostnader för allmänna ytor Städning Tömning av papperskorgar Kultur och fritid Nedskräpning (främst badplatser) Klotter och skadegörelse Gavlefastigheter AB (kommunalt bostadsbolag) Skador, åverkan/klotter och glas Skräpplockardagarna 050 gävlebor deltog i Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar under Det motsvarar ca 11 % av kommunens befolkning. 20

21 Göteborg Göteborg På följande sidor redovisas resultaten från skräpmätningen som genom ett mått på antal skräpföremål per tio kvadratmeter ger en uppfattning om nedskräpningens omfattning i centrala delar av Göteborgs stad. Här finns också resultaten från en mätning av invånarnas attityder till nedskräpningen i kommunen, och en översiktlig bild över kommunens kostnader för skräpet. Göteborg genomförde två omgångar mätningar under sommaren 2009, en i början av sommaren och en i slutet. Mätningar gjordes vid båda tillfällen i tre olika områden som har bedömts tillsammans kunna representera Göteborgs centrala delar; Lundby, Centrum och Majorna. Attitydmätningen genomfördes som telefonintervjuer i oktober 2009 av Sifo. Skräpmätningen Mätningarna i Göteborg omfattade 580 mätpunkter vid första mätningen och 602 mätpunkter vid andra mätningen på ett undersökningsområde om totalt 1,37 km 2. Mätningen gjordes av trottoarer under vardagar. Dagbefolkningen (förvärvsarbetande över 16 år) i detta område beräknas vara ca personer skräpföremål i centrala Göteborg Den viktigaste siffran vi får ut av skräpmätningen är ett mått som anger antalet skräpföremål per m 2, vilket kan jämföras över tid. År 2009 var Göteborgs värde,7 vilket kan jämföras med 3,2 som är snittet för de tolv stadsdelar i åtta kommuner som genomförde skräpmätningen under Det betyder att man en vardag under sommarhalvåret kan förvänta sig att på trottoarer och torg i centrala delar av Göteborg hitta i genomsnitt skräpföremål. Göteborg,7 Snitt 3,2 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5,0,5 5,0 Diagram 1: Antal skräpföremål per m 2 i Göteborg och snittet över tolv stadsdelar. Tittar man på hur skräpsituationen ser ut i de olika stadsdelarna Lundby, Centrum och Majorna var det mest skräp i Centrum; 6 st/ m 2, mot,8 i Lundby och,0 i Majorna. Man kan också se att det var mer skräp vid första mätningen än vid den andra, 5,2 st/ m 2 mot,2 st/ m 2. Se s. 5 för värdena i övriga kommuner. Fördelning över skräpfraktioner Skräpmätningen ger oss också svar på vad det är för typ av skräp som ligger på marken. I Göteborg, liksom i de övriga åtta undersökta kommunerna, är det cigarrettfimparna som 21

22 Göteborg Fimpar Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt 11 Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent. dominerar. 55 % av de räknade skräpföremålen var fimpar. Snuset står för den näst största fraktionen med 11 %, tätt följd av glas med %. Fördelningen är liknande i de tre stadsdelarna med något mer snus i Majorna och mer glas i Centrum. Se s. 6 för att se hur fördelningen ser ut i övriga kommuner. En stor fraktion som inte finns med här är tuggummi. Den har tagits bort ur redovisningen eftersom det är svårt att avgöra hur lång tid ett tuggummi har legat som trampats ner i marken. Attitydmätningen För att få en uppfattning om vad invånarna anser om nedskräpningssituationen i staden gjordes en attitydundersökning under hösten På frågan Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? svarade 7 % att de upplever att den har ökat (9 % i riket), 9 % att den minskat (13 %) och 0 % (37 %) att den är oförändrad. Det är i högre grad kvinnorna som upplever att nedskräpningen har ökat, och i högre grad de äldre än de yngre. 0% % 80% 70% 60% 50% 0% 30% 20% % Tveksam Oförändrat Minskat Ökat 0% Män Kvinnor år 30 9 år 50 6 år 65+ Diagram 3: Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? Värden i procent. (Antal: 500) 22

23 Göteborg Vi frågade också hur skräpiga man upplever olika typer av platser i kommunen vara; gator och trottoarer i stadskärnan, parker, torg och natur. Många anser överlag att det inte alls eller endast i mindre grad är skräpigt, 3 % på gator och trottoarer (8 % i riket), 38 % i parker (7 %), 3 % på torg ( %) och hela 56 % (55 %) i naturen. Samtidigt är det några som upplever att dessa ytor är mycket eller i hög grad skräpiga; 15 % på gator och trottoarer (20 %), 16 % i parkerna (19 %), 21 % på torgen (22 %) och 1 % i naturen (18 %). Även här finns tendensen att kvinnor och äldre anser att det är skräpigare i högre grad än män och yngre. Nedskräparna Vilka är då dem som ser till att skräpet hamnar på backen? Vi ställde frågan om det händer att man själv slänger något skräp på marken. Den absoluta majoriteten, 75 %, uppgav att de aldrig gör det, vilket kan jämföras med 72 % på riksnivå. (För fler rikssiffror, se s. 8.) 0% 90% % 70% 60% 50% 0% 30% Tveksam, vet ej Nej, aldrig Mer sällan Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag 20% % 0% Man Kvinna Diagram : Händer det att du själv slänger något skräp på marken och i sådana fall hur ofta? Värden i procent. (Antal: 500) Skillnaderna mellan könen är inte särskilt stor här, däremot utmärker sig åldergruppen år med att i betydligt högre grad än övriga uppge att de skräpar ner. Vad invånarna slänger på marken De som uppgav att de någon gång skräpar ner fick frågan vad de då slänger för något Diagram 5: Vad slänger du då för skräp? Värden i procent. Här kunde man age flera svar. (Antal: 91) Fimpar Snus Godispapper Plast Förpackningar Papperslappar Burkar Organiskt Glass/Klubbpinnar Tuggummi Annat 23

24 Göteborg Det absolut vanligaste svaret på vad man slänger är papper av olika slag, näsdukar, kvitton, servetter och liknande, 35 % svarade att det var vad de slängde. 21 % sade att de slängde tuggummi, 20 % uppgav att de slängde komposterbart skräp som bananskal, äppelskrutt och plommonkärnor. Färgkoderna i detta diagram motsvarar ungefär färgerna i diagram 2 om skräpmätningen. Orsaker till nedskräpning De som uppgav att de någon gång slänger skräp fick även frågan om varför de slängde skräpet på marken. Hälften av de tillfrågade förklarade då sitt beteende med att det inte fanns någon papperskorg, samma andel som på riksnivå. I synnerhet kvinnorna anger detta som svar, 7 % mot 30 % bland männen Fanns ingen papperskorg Slöhet Visste inte vad jag skulle göra av skräpet Slänger enbart komposterbart Kunde inte ta det med mig Jag ville bli av med det Jag bryr mig inte Ingen såg mig Annat svar Tveksam, vet ej Diagram 6: Varför slängde du skräp på marken? Här kunde man ge flera svar. Värden i procent. (Antal: 91) Det finns papperskorgar i Göteborg som sköts av staden. Utöver dessa finns papperskorgar som hanteras av t.ex. kiosker och privata bostadsbolag. För en jämförelse av antal papperskorgar per invånare över kommunerna i undersökningen, se s. 9. Det näst vanligaste svaret är att man slänger skräp på grund av slöhet, 21 %, ett vanligt svar i synnerhet i den äldsta målgruppen där 0 % angav detta som skäl. Kostnader för nedskräpningen Göteborg stad fick frågan om hur deras kostnader för nedskäpning såg ut 2008 och de uppskattade dessa till ca 90 miljoner kronor vilket omfattar städning av gata och parkmark. De kommunala bolagens kostnader är inte med i denna siffra, t.ex. parkeringsbolag, bostadsbolag och Hamnen. Skräpplockardagarna göteborgare deltog i Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar 2009 genom Göteborgs kampanj mot nedskräpning. Det motsvarar ca 13 % av befolkningen. 2

25 Jönköping Jönköping På följande sidor redovisas resultaten från skräpmätningen som genom ett mått på antal skräpföremål per tio kvadratmeter ger en uppfattning om nedskräpningens omfattning i centrala delar av Jönköping. Här finns också resultaten från en mätning av invånarnas attityder till nedskräpningen i kommunen, och en översiktlig bild över kommunens kostnader för skräpet. Jönköping genomförde under juni och juli 2009 skräpmätningar i Jönköping och Huskvarna. Om inget annat sägs står i fortsättningen Jönköping för båda dessa områden. Attitydmätningen genomfördes som telefonintervjuer i oktober 2009 av Sifo. Skräpmätningen Mätningen i Jönköping omfattade 162 mätpunkter på ett område om 0,85 km 2. Dagbefolkningen (förvärvsarbetande över 16 år) i detta område beräknas till ca 088 personer. Mätningarna genomfördes på trottoarer och på vardagar skräpföremål i Jönköpings centrala delar Den viktigaste siffran vi får ut av skräpmätningen är ett mått som anger antalet skräpföremål per m 2, vilket kan användas för att göra jämförelser över tid. I Jönköping ligger detta mått på 2,3 vilket kan jämföras med rikssnittet som är 3,2. Det betyder att man under sommarhalvåret kan förvänta sig att på trottoarer och torg hitta i genomsnitt skräpföremål i centrala delar av Jönköping. Jönköping 2,3 Snitt 3,2 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5,0,5 5,0 Diagram 1: Antal skräpföremål per m 2 i Jönköping och snittet över tolv stadsdelar. Jämför man mätningarna i Jönköping och Huskvarna ligger värdet högre i Huskvarna med 3,08 än i Jönköping med 2,1. Se s. 5 för värdena i övriga kommuner. Fördelning över skräpfraktioner Genom skräpmätningen kan vi också se vad det är för typ av skräp som ligger på marken. Den absolut största andelen skräp utgörs av cigarrettfimpar med 59 % av den totala mängden. Så här ser det ut även i övriga kommuner som genomfört skräpmätningen. För att se hur fördelningen ser ut i övriga kommuner, se s. 6. Den näst största fraktionen är snus med 18 %, vilket är den största andelen snus i de åtta kommuner som undersökts. 25

26 Jönköping Fimpar Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent. Cigarrettfimpar är något vanligare i Huskvarna än i Jönköping, 65 % mot 57 % medan snuset är tvärtom är vanligare i Jönköping, 20 % än i Huskvarna, 1 %. En stor skräpfraktion som inte finns med här är tuggummi. Dessa är borttagna ur redovisningen eftersom det är svårt att avgöra hur länge tuggummina legat när de trampats ner i marken. Attitydmätningen För att få en uppfattning om vad invånarna i Jönköping anser om skräpsituationen genomfördes en attitydmätning. På frågan om huruvida man tycker att nedskräpningen har ökat, minskat eller varit oförändrad svarade 55 % att den ökat, mot rikssnittet på 9 %, 9 % att den minskat (13 %) och 33 % att den varit oförändrad (37 %). 0% 90% 80% 70% 60% 50% 0% 30% 20% % 0% Män Kvinnor år 30 9 år 50 6 år 65+ Tveksam Oförändrat Minskat Ökat Diagram 3: Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? Värden i procent. (Antal: 500) Kvinnor tycker att nedskräpningen ökat i högre grad än männen och de äldre i större utsträckning än de yngre. I gruppen år tycker nästan en femtedel att nedskräpningen tvärtom har minskat. För riksvärden, se s

27 Jönköping Respondenterna tillfrågades också om på vilken typ av plats man tycker att det är mer eller mindre skräpigt, på gator och trottoarer i stadskärnan, på torgen, i parkerna och i naturen. Man fick göra en bedömning från ett till fem där fem är mycket skräpigt och 1 inte alls skräpigt. 17 % upplevde att det är skräpigt i hög grad (värde och 5) på gator och trottoarer (20 % i riket), 21 % i parkerna (19 %), 1 % att det är det på kommunens torg (22 %) och 21 % i naturen (18 %). Det är framför allt den äldsta gruppen 65+ som tycker att det är skräpigt i hög grad i naturen 2 %. Det är dock totalt 19 % som inte alls tycker att det är skräpigt i naturen. Nedskräparna Vilka är det då som skräpar ner? Vi ställde frågan om det händer att man själv slänger något skräp på marken och i så fall hur ofta. 77 % uppgav att de aldrig slänger skräp på marken, jämfört med 72 % på riksnivå. 0% 90% 80% 70% 60% 50% 0% 30% 20% % 0% Man Kvinna Nej, aldrig Mer sällan Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag Diagram : Händer det att du själv slänger något skräp på marken och i sådana fall hur ofta? Värden i procent. (Antal: 500) Här finns dock tydliga skillnader mellan könen och i synnerhet mellan olika åldersgrupper. 69 % av männen uppger att de aldrig slänger skräp på marken medan 8 % säger samma sak. I den yngsta gruppen, åringarna, är det 6 % som säger att de aldrig slänger skräp på marken och 9 % säger att de gör det någon gång i veckan. Vad invånarna slänger på marken De som uppgav att de någon gång slänger skräp fick frågan om vad det är man slänger. Se diagram på nästa sida. 35 % sade då att man slänger papper, dvs. kvitton, parkeringsbiljetter, servetter och andra småpapper.plast i form av godispapper, glasspapper, godispåsar var också ett vanligt svar, liksom organiskt material som äppelskrutt och bananskal. Se diagram på nästa sida. Färgerna i diagrammet är delvis jämförbara med dem i diagram 2 från skräpmätningen. Se s. 8 för en jämförelse med de andra kommunerna i undersökningen. 27

28 Jönköping Fimpar Snus Glasspapper Godispapper Plast Förpackningar Papperslappar Burkar Organiskt Glass/Klubbpinnar Tuggummi 35 Diagram 5: Vad slänger du då för skräp? Värden i procent. Här kunde man ge flera svar. (Antal: 85) Orsaker till nedskräpning Nedskräparna fick också frågan om varför man skräpade ner. Den absolut vanligaste förklaringen är att det inte fanns någon papperskorg, 61 % angav detta som anledning mot 50 % i riket Fanns ingen papperskorg Slöhet Visste inte vad jag skulle göra av skräpet Slänger enbart komposterbart Kunde inte ta det med mig Jag ville bli av med det Jag bryr mig inte Ingen såg mig Annat svar Tveksam, vet ej Diagram 6: Varför slängde du skräp på marken? Här kunde man ge flera svar. Värden i procent. (Antal: 85) Det finns ca 950 papperskorgar i Jönköping som sköts av kommunen. Utöver dessa finns papperskorgar som sköts av t.ex. privata bostadsbolag och kiosker. För en jämförelse av antal papperskorgar per invånare mellan de undersökta kommunerna, se s. 9. Den näst vanligaste förklaringen och det här följer också trenden i övriga kommuner, är slöhet. En femtedel säger också att man enbart slänger komposterbart material. Kostnader för nedskräpningen Jönköping tillfrågades om sina kostnader för nedskräpningen De gjorde en översiktlig uppskattning om ca 3 miljoner kronor. Skräpplockardagarna invånare deltog i Håll Sverige Rents Nationella Skräpplockardagar Det motsvarar ca 1,5 % av Jönköpings befolkning. 28

29 Kungsbacka Kungsbacka På följande sidor redovisas resultaten från skräpmätningen som genom ett mått på antal skräpföremål per tio kvadratmeter ger en uppfattning om nedskräpningens omfattning i centrala delar av Kungsbacka. Här finns också resultaten från en mätning av invånarnas attityder till nedskräpningen i kommunen, och en översiktlig bild över kommunens kostnader för skräpet. Skräpmätningen genomfördes i september 2009 av kommunen. Attitydmätningen genomfördes i oktober av Sifo. Skräpmätningen Mätningen i Kungsbacka omfattade 179 mätpunkter på ett område om 1,85 km 2. Mätningen gjordes av trottoarer på vardagar. Dagbefolkningen (förvärvsarbetande över 16 år) i detta område uppskattas till ca 18 personer skräpföremål i Kungsbackas centrala delar Den viktigaste siffran vi får ut av skräpmätningen är ett mått som anger antalet skräpföremål per m 2, vilket kan användas för att göra jämförelser över tid. I Kungsbacka ligger detta mått på 3,2 vilket är detsamma snittet över de tolv stadsdelar i åtta kommuner som gjort mätningen Det betyder att man en vardag under sommarhalvåret kan förvänta sig att på trottoarer och torg hitta i genomsnitt skräpföremål i centrala delar av Kungsbacka. Se s. 5 för värdena i övriga kommuner. Kungsbacka 3,2 Snitt 3,2 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5,0,5 5,0 Diagram 1: Antal skräpföremål per m 2 i Kungsbacka och snittet över tolv stadsdelar. Fördelning över skräpfraktioner Genom skräpmätningen får man också reda på vad det är för skräp som ligger på marken. Skräpet delades in i fraktionerna fimpar, snus, papper, plast, organiskt och övrigt. Cigarrettfimparna utgör den vanligaste fraktionen med 6 % av den mängd som räknats. Fimparna är det vanligast förekommande skräpet i alla kommuner där mätningen har gjorts och snittvärdet ligger på 56 %. (Se s. 6 för att se hur skräpfördelningen ser ut i övriga kommuner som gjort mätningen.) Snus står också för en stor del med 15 %, näst kommer papper och plast i vilka bland annat kvitton, tidningar, glasspapper och godispåsar ingår. 29

30 Kungsbacka En stor fraktion som inte finns med här är tuggummi. Dessa har utelämnats ur redovisningen eftersom det är svårt att avgöra hur gamla tuggummin är som har trampats ner i marken Fimpar Snus Plast Papper Metall Organiskt Övrigt Diagram 2: Skräpets fördelning över olika fraktioner. Värden i procent. 15 Attitydmätningen För att få reda på vad invånarna i Kungsbacka anser om skräpsituationen genomfördes under hösten en attitydmätning. På frågan om hur man tycker att situationen har förändrats uppgav 3 % av de tillfrågade att nedskräpningen har ökat. Rikssnittet är i jämförelse 9 %. 11 % tyckte att den minskat (13 %) och 1 % att den var oförändrad (37 %). 0% 90% 80% 70% 60% 50% 0% 30% 20% % 0% Män Kvinnor år 30 9 år 50 6 år 65+ Tveksam Oförändrat Minskat Ökat Diagram 3: Hur tycker du att utvecklingen har varit under de senaste åren när det gäller nedskräpning. Har nedskräpningen ökat, minskat eller är den oförändrad? Värden i procent. (Antal: 500) Det råder skillnad både mellan könen och de olika åldersgrupperna i uppfattningen om hur utvecklingen sett ut. Kvinnor tycker i högre grad att nedskräpningen har ökat än männen och de äldre mer än de yngre. För svar på riksnivån, se s. 7. Respondenterna tillfrågades också om hur skräpigt de anser det vara på olika typer av platser i kommunen; gator och trottoarer i stadskärnan, parker, torg och naturen. Man kan inte se några 30

31 Kungsbacka stora skillnader mellan dessa platser, mellan % och 15 % tycker att det är mycket skräpigt eller skräpigt i hög grad i dessa områden medan mellan 18 % och 25 % tycker att det inte alls är skräpigt. Överlag anser man att det är mindre skräpigt än man anser på riksnivå. Nedskräparna Vilka är det då som skräpar ner? Vi frågade om det händer att man skräpar ner någon gång och hur ofta i så fall. 77 % uppgav att de aldrig slänger skräp på marken, jämfört med 72 % på riksnivå. 0% 90% 80% 70% 60% 50% 0% 30% 20% % 0% Man Kvinna Nej, aldrig Mer sällan Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag Diagram : Händer det att du själv slänger något skräp på marken och i sådana fall hur ofta? Värden i procent. (Antal: 500) Här råder det vissa skillnader mellan könen, något fler kvinnor uppger att de aldrig slänger skräp jämfört med männen. Den stora skillnaden ser vi i åldersgrupperna där det är den yngsta gruppen åringarna som i betydligt högre grad än övriga uppger att de slänger skräp på marken. Detta följer tendensen både i riket och i övriga undersökta kommuner. Vad invånarna slänger på marken De som uppgav att de någon gång slänger skräp på marken fick frågan om vad det är de slänger Fimpar Snus Glasspapper Godispapper Plast Förpackningar Papperslappar Organiskt Glass/Klubbpinnar Tuggummi Annat Diagram 5: Vad slänger du då för skräp? Värden angivna i procent. Här kunde man ge flera svar. Färgkoderna i detta diagram motsvarar ungefär färgerna i diagram 2. Värden i procent. (Antal: 86) 31