Skräprapport Resultat av skräpmätningar i elva kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner"

Transkript

1 Skräprapport 2012 Resultat av skräpmätningar i elva kommuner

2 Inledning Nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens känsla av trygghet i sin närmiljö. Nedskräpning av våra offentliga rum är en fråga som oftast med gemensam stämma påstås öka. Man tycker att det blir skräpigare och skräpigare för varje år utan att det egentligen varit någon som vetat hur det egentligen ligger till. De som bör veta är kommunerna. Det är kommunerna som får ta hand om skräpet när det väl hamnat på backen. Det är kommunerna som blir kritiserade när skräpet blir för påtagligt. Det är kommunerna som får stå för notan. Men hur mycket vet kommunerna? Hösten 2008 ställde vi en rad frågor till Sveriges kommuner för att få reda på hur bra koll de egentligen har på skräpsituationen. Det visade sig att 8 av 10 kommuner inte visste hur mycket nedskräpningen kostar. 9 av 10 visste inte hur mycket skräp som samlades in. 7 av 10 kommuner uppgav att de arbetar för att förändra invånarnas attityder till nedskräpningen, men bara en tredjedel av dem har några pengar för att göra det. Hur kan vi göra något åt problemet om vi inte vet hur stort det är? Och hur vet vi vilka åtgärder som bör sättas in om vi inte kan mäta effekten av det som görs? De kommuner som har deltagit i mätningarna i denna rapport är goda exempel på en vilja att ta diagnosen på den samhällssjukdom som nedskräpningen är. När vi vet hur problemet ser ut kan vi sätta in rätt typ av insats samt involvera rätt aktörer i att bota sjukan. Då och inte förrän då kan vi börja se fram emot ett skräpfritt Sverige. 2

3 Övergripande resultat av skräpmätningen Här redovisas resultaten från skräpmätningar genomförda 2012 i elva kommuner. Vi visar här först en övergripande bild av resultaten, sedan följer redovisningar för respektive kommun. I de fall det har gjorts tidigare mätningar i kommunerna redovisas de resultaten där. Observera att det inte är rättvisande att jämföra kommunernas resultat rakt av eftersom det är flera variabler som påverkar resultaten än som kan visas i denna rapport. Det man får ut av en skräpmätning är ett värde på det genomsnittliga antal skräpföremål man kan förvänta sig att finna på en yta av 10 m 2 trottoarer i kommunens centrala del en vardag. Siffran är framför allt intressant om man gör mätningar under en längre tid och kan studera hur utvecklingen ser ut. Om man under samma period genomför förändringar i den fysiska miljön eller på andra sätt förändrar förutsättningarna för nedskräpningen kan mätningarna säga något om insatsernas effekt. Mätningarna gjordes 2012 under perioden maj till september. Diagrammet nedan visar antalet skräp per 10 m 2 i respektive kommun samt snittet för de sexton stadsdelar där mätningar gjordes 2012 (i några kommuner har man mätt ut mätytor i flera stadsdelar för att få en representativ siffra för den centrala staden ). Stadsdelarna är avgränsade av respektive kommun men inom varje område slumpas mätpunkterna ut av Statistiska Centralbyrån. Skräpmätning i stora tätorter ,91 8,54 7,85 7,23 6,63 5,95 Antal skräp/10m² 4,51 4,84 4,36 4,69 3,97 3,87 Borås Göteborg Jönköping Luleå Nyköping Skövde Stockholm Södertälje Umeå Uppsala Örebro Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål i stadskärnan/10 m Staplarnas värde avser de stadsdelar i respektive kommun där mätningarna har gjorts. Snittet omfattar mätningar i alla deltagande stadsdelar respektiva år. Utöver en siffra på det genomsnittliga antalet skräp per 10 m 2 får man genom skräpmätningen också information om vilken typ av skräp det är som ligger på marken. Skräpet redovisas i nio olika fraktioner efter materialslag; fimpar, tuggummi, snus, papper, plast, metall, glas och organiskt. I fraktionen papper ryms bland annat pappersnäsdukar, kvitton, parkeringsbiljetter och cigarrettförpackningar. I fraktionen plast ryms både hårdplast och mjukplast i form av bland annat godispapper, glasspapper, plastpåsar och liknande. Organiskt omfattar matrester, fruktrester och hundbajs. Det har de senaste tre åren genomförts skräpmätningar i ca 10 kommuner varje år. Under denna period har kommunsnitten visat en svag sjunkande trend. 3

4 2012 5, , ,39 5,7 5,8 5,9 6 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 Diagram 2: Antal skräpföremål i stadskärnor/10 m 2. Snitt över de stadsdelar som deltog i mätningarna respektive år. Diagrammet nedan visar hur de skräpföremål som räknats fördelar sig över fraktionerna i de elva kommunerna, samt ett snitt. En fraktion som inte redovisas i den här rapporten är tuggummi. Anledningen till det är att tuggummin än så länge är alltför svåra att mäta för att kunna göra resultatet tillförlitligt. Tuggummin redovisas separat i kommuenrnas skräpfacit. Skövde Luleå Borås Umeå Fimp Nyköping Uppsala Södertälje Snus Glas Metall Organiskt Plast Papp Övrigt Örebro Göteborg Jönköping Stockholm % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 3: Skräpföremål per 10 m 2 fördelade över åtta fraktioner i elva kommuner, samt snitt Värden i procent. Liksom tidigare år är det fimparna som dominerar bilden. Tittar man på utvecklingen av fraktionerna totalt över de senaste tre åren kan man se att antalet fimpar minskar något lite. Det är dock för kort tid för att kunna tala om en trend och eftersom bilden ser lite olika ut i olika kommuner kan detta påverka snitten. Tobaksrelaterade produkter utgör i snitt 71% av skräpet. I Jönköping står dessa produkter för hela 84% av skräpet. 4

5 Borås Borås genomförde mätningen för första gången Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Borås pågick mätningen under veckorna 21 till 23 och omfattade 197 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort Snitt 5,95 Borås 7, Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Borås 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Borås Övrigt 2,2% Papp 5,0% Plast 5,1% Organiskt 0,1% Metall 2,6% Diagram 2: Skräpets fördelning i Borås över åtta fraktioner. Värden i procent. Glas 3,0% Snus 12,3% Fimp Snus Glas Metall Organiskt Plast Papp Övrigt Fimp 69,6% 5

6 Borås fraktioner antal 6,00 5,00 5,03 4,00 3,00 2,00 1,00 0,89 0,00 0,37 0,36 0,19 0,22 0,16 0,01 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal Karta: Undersökningsområdet i centrala Borås. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. 6

7 Göteborg Göteborg har genomfört mätningar i fyra år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Göteborg pågick mätningen under veckorna 21 till 28 i tre undersökningsområden; Lundby, Centrum och Majorna. Totalt omfattade mätningen 566 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. I Göteborg blev måttet ,51 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de tre stadsdelarna är frekvensen i Lundby 4,23, i Centrum 5,24 och i Majorna 3,40. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,51 5, ,75 6,34 Snitt Göteborg 6, , Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Göteborg 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Götebrog cirkel Papp 9,5% Övrigt 2,4% Diagram 2: Skräpets fördelning i Göteborg 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 7,5% Organiskt 0,4% Metall 2,0% Glas 4,2% Snus 10,0% Fimp 63,9% 7

8 4,00 3,50 3,40 3,00 2,88 2,50 2,44 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 0,73 0,55 0,49 0,54 0,45 0,37 0,42 0,43 0,34 0,26 0,170,18 0,210,22 0,14 0,19 0,09 0,090,06 0,11 0,02 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdena i Göteborg. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal Lundby Centrum Majorna 8

9 Jönköping Jönköping har genomfört mätningar i fem år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Jönköping pågick mätningen under veckorna 28 till 30 i två undersökningsområden; Centrum och Huskvarna. Totalt omfattade mätningen 169 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. I Jönköping blev måttet ,84 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de två stadsdelarna är frekvensen i Centrum 4,72 och i Huskvarna 5,81. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,84 5, ,34 7,02 Snitt Jönköping ,39 9, Diagram 1: Antal skräpföremål per Jönköping 10 m 2 i Jönköping 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Plast 5,0% Organiskt 0,2% Metall 2,1% Glas 0,8% Papp 6,6% Övrigt 1,0% Diagram 2: Skräpets fördelning i Jönköping 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Snus 18,2% Fimp 66,3% 9

10 6,00 5,67 5,00 4,75 4,00 3,00 3,12 2,00 1,00 0,00 1,08 1,1 0,85 0,88 0,66 0,44 0,32 0,32 0,34 0,24 0,19 0,13 0,1 0,17 0,16 0,04 0,06 0,01 0,06 0,08 0,05 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Jönköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 10

11 Luleå Luleå genomförde mätningen för första gången Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Luleå pågick mätningen under veckorna och omfattade 186 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt 2012 jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. Snitt 5,95 Snitt Luleå Luleå 7, Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Luleå 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 4,3% Papp 14,3% Diagram 2: Skräpets fördelning i Luleå 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 8,8% Fimp 43,2% Organiskt 3,8% Metall 3,1% Glas 5,1% Snus 17,6% 11

12 4,00 3,50 3,39 3,00 2,50 2,00 1,50 1,38 1,12 1,00 0,69 0,50 0,24 0,4 0,3 0,34 0,00 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal Karta: Undersökningsområdet i centrala Luleå. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 12

13 Nyköping Nyköping genomförde mätningen för andra gången Här redovisas resultaten i jämförelse med Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Nyköping pågick mätningen under veckorna och omfattade 187 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 5, ,36 Snitt Nyköping 6, , Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Nyköping 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 4,1% Papp 9,9% Diagram 2: Skräpets fördelning i Nyköping 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 6,7% Organiskt 3,4% Metall 4,8% Glas 1,6% Fimp 59,4% Snus 9,9% 13

14 3,50 3,00 2,86 2,59 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 0,51 0,43 0,43 0,29 0,19 0,21 0,13 0,13 0,06 0,07 0,02 0,15 0,18 0,07 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Nyköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 14

15 Skövde Skövde genomförde mätningen för första gången Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Skövde pågick mätningen under veckorna och omfattade 179 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. Snitt 5,95 Snitt Skövde Skövde 6, Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Skövde 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar. Övrigt 3,5% Papp 14,8% Diagram 2: Skräpets fördelning i Skövde 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 8,0% Fimp 44,9% Organiskt 3,8% Metall 3,6% Glas 7,4% Snus 14,2% 15

16 2012 3,50 3,00 2,98 2,50 2,00 1,50 1,00 0,94 0,98 0,50 0,53 0,24 0,49 0,25 0,23 0,00 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal Karta: Undersökningsområdet i Skövde. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 16

17 Stockholm Stockholm har genomfört mätningar i fyra år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Stockholm pågick mätningen under veckorna 24 till 26 i tre undersökningsområden; Kungsholmen, Bromma och Farsta. Totalt omfattade mätningen 572 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. I Stockholm blev måttet ,69 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de tre stadsdelarna är frekvensen på Kungsholmen 6,76, i Bromma 3,69 och i Farsta 3,49. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,69 5, ,32 6, ,22 6, Stockholm Stockholm Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Stockholm 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Snitt Papp 11,1% Övrigt 2,1% Diagram 2: Skräpets fördelning i Stockholm 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 7,5% Organiskt 0,4% Metall 1,7% Glas 0,4% Snus 10,2% Fimp 66,3% 17

18 4,00 3,50 3,41 3,11 3,00 2,81 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,46 0,48 0,38 0,38 0,38 0,35 0,68 0,5 0,52 0,00 0,11 0,10 0,08 0,03 0,04 0,07 0,08 0,1 0,1 0,02 0,02 0,02 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdena i Stockholm. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal Kungsholmen Bromma Farsta 18

19 Södertälje Södertälje har genomfört mätningar i tre år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Södertälje pågick mätningen under veckorna 34 till 36 och omfattade 164 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,95 8, ,34 8,04 Snitt Södertälje ,39 13, Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Södertälje 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Papp 7,1% Övrigt 0,4% Organiskt 3,0% Plast 5,4% Diagram 2: Skräpets fördelning i Södertälje 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Metall 1,3% Glas 3,7% Snus 9,0% Fimp 70,0% 19

20 10,00 9,00 8,59 8,00 7,00 6,00 5,68 6,24 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 1,41 1,27 0,85 0,96 0,80 0,58 0,63 0,37 0,5 0,59 0,38 0,48 0,28 0,33 0,27 0,12 0,09 0,1 0,07 0,12 0,04 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Södertälje. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 20

21 Umeå Umeå har genomfört mätningar i två år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Umeå pågick mätningen under veckorna 36 till 39 och omfattade 180 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort. 5, ,97 6, , Umeå Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Umeå 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 3,3% Papp 14,1% Diagram 2: Skräpets fördelning i Umeå 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 5,8% Organiskt 1,0% Fimp 46,1% Metall 2,8% Glas 8,8% Snus 17,6% 21

22 2,00 1,80 1,83 1,60 1,40 1,20 1,12 1,00 0,80 0,70 0,60 0,40 0,20 0,00 0,56 0,44 0,35 0,27 0,21 0,23 0,21 0,11 0,11 0,13 0,1 0,05 0,04 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Umeå. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 22

23 Uppsala Uppsala har genomfört mätningar i tre år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Uppsala pågick mätningen under veckorna 33 till 34 och omfattade 180 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,95 8, ,34 10, ,39 8, Uppsala Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Uppsala 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 9,0% Papp 12,8% Diagram 2: Skräpets fördelning i Uppsala 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Fimp 41,9% Plast 6,8% Organiskt 0,8% Metall 3,9% Glas 12,9% Snus 11,9% 23

24 7,00 6,39 6,00 5,00 4,19 4,00 3,58 3,00 2,00 1,00 0,00 2,05 1,39 1,26 1,06 1,02 1,09 1,1 0,68 0,77 0,64 0,58 0,66 0,62 0,21 0,24 0,33 0,3 0,10 0,05 0,07 0,11 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Uppsala. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 24

25 Örebro Örebro har genomfört mätningar i fyra år. Här redovisas resultaten från 2012 i jämförelse med 2010 och Mätningen av skräpfrekvens genomförs under vardagar på gångbanor och trottoarer i kommunens tätort. Mätpunkterna slumpas ut inom mätområdet som är avgränsat i samråd mellan Håll Sverige Rent och kommunen. I Örebro pågick mätningen under veckorna 30 till 32 och omfattade 191 mätpunkter. Resultatet från skräpmätningen presenteras med ett nyckeltal: antal skräp/10m 2. Nyckeltalet visar hur mycket skräp som man kan förväntas hitta på gångbanor och trottoarer i tätorten under den här tiden på året. Skräpmätningen visar även vilka de vanligaste skräpfraktionerna är. Resultat från skräpmätningar i en tätort är inte direkt jämförbara med mätningar i andra tätorter. Resultatet ska framförallt användas för att jämföra förändring över tid inom varje tätort ,87 5, ,34 8, ,9 6, Örebro Snitt Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Örebro 2010, 2011 och 2012 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. Övrigt 0,8% Papp 14,7% Diagram 2: Skräpets fördelning i Örebro 2012 över åtta fraktioner. Värden i procent. Plast 4,7% Organiskt 1,6% Metall 0,8% Glas 1,8% Snus 11,6% Fimp 64,3% 25

26 4,50 4,24 4,00 3,50 3,00 2,77 2,50 2,49 2,00 1,83 1,50 1,00 0,50 0,00 0,78 0,80 0,75 0,72 0,63 0,57 0,45 0,29 0,31 0,18 0,1 0,15 0,1 0,08 0,10 0,03 0,07 0,06 0,05 0,03 Fimp Snus Plast Papper Metall Glas Organiskt Övrigt Diagram 3: Skräpfraktioner med antal skräpföremål per 10 m 2 i medeltal 2010, 2011 och Karta: Undersökningsområdet i Örebro. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. Fimpar och tuggummi är borträknade. Antal skräp (exklusive tuggummi och fimpar) Många Fåtal 26

27 Bilaga 1 Beskrivning av metodik för skräpmätning i gatumiljö Håll Sverige Rent har tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram en metod för att genomföra skräpmätningar på trottoarer i stadsmiljö. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om är trottoarer i de mest centrala delarna av kommunens centralort. De centrala delarna, här kallat den centrala staden, har kommunerna själva avgränsat i samråd med SCB. Ramen för en skräpmätning avgränsas från Nationella vägdatabasen, som är byggd i ett GIS-format. Utifrån ramen väljs 200 koordinatorspunkter ut genom ett stratifierat systematiskt urval, vilka sedan randomiserats. SCB sorterar om koordinat-punkterna innan de levereras till kommunen. Koordinatpunkterna skickas kopplade mot där det framgår var de finns. Alla skräpföremål som befinner sig innanför den uppmätta mätytan räknas och noteras i protokollet av kommunens tillsatta arbetsgrupper. Skräpmätningar bör genomföras under en 2-4 veckor lång period så att variationer i väder och andra förhållanden fångas upp. Dataregistreringen görs i SCB:s webbverktyg vilket nås på Internetadressen Skattningar av resultaten görs av SCB för de åtta mest förekommande skräpslagen (skräpkategorierna) och övriga skräpslag återfinns samlade i skattningen med rubriken övrigt. Alla skattade värden har också ett skattat medelfel som redovisas i form av ett osäkerhetsmått beskrivet som bokstäver. Resultatens tillförlitlighet Tillförlitligheten (noggrannheten) i resultaten från en statistisk undersökning påverkas av ett antal osäkerhetskällor: Urval På grund av att man inte totalundersöker populationen uppstår en viss osäkerhet i skattningarna. Som osäkerhetsmått redovisas det skattade medelfelet, som anger hur stor osäkerhet man i genomsnitt kan räkna med när man uttalar sig om populationen utifrån uppgifterna i urvalet. De mätytor som valts ut kan aldrig exakt återspegla hur det ser ut i hela populationen, men genom att göra ett sannolikhetsurval kan vi på ett kontrollerat sätt skatta den osäkerhet som uppstår på grund av att vi dragit ett urval. Yttre påverkan Två faktorer som har stor påverkan på resultatet av mätningarna är väder och städning. Genom att undersökningen görs under ett antal veckor under samma tidsperiod kan man förvänta sig att den naturliga variationen i vädret under tidsperioden täcks in. Genom att arbetsgrupperna går till mätpunkterna i deras randomiserade ordning och inte beroende på geografisk närhet, reduceras risken att närliggande mätpunkter har samma påverkan av städningen. Mätning Mätfel uppstår främst på grund av att arbetsgruppen missar att räkna något skräp inom en mätyta eller att det rått oklarheter kring huruvida ett skräpföremål ska räknas med eller inte. Den första feltypen motverkas genom en initial utbildning av undersökare och den senare feltypen genom instruktioner som används när mätningarna genomförs. 27

28 Bortfall Bortfallsfel uppstår på grund av att en mätyta inte kan undersökas. Detta skulle kunna bero på att någon typ av byggnadskonstruktion etc. står i vägen och hindrar mätningen. Bearbetning Bearbetningsfel uppstår på grund av fel i dataregistrering, granskning/rättning och beräkningar. Jämförbarhet Jämförbarheten mellan strata (stadsdelar) är god, då samma undersökningsmetodik använts. Samma sak gäller för jämförbarheten över tiden inom samma kommun. Jämförbarheten mellan olika kommuner (centrala städerna i kommunerna) måste göras med försiktighet. Hur kommunen avgränsar sin centrala stad bör ha stor påverkan på resultatet. Om områden längre ut från stadskärnan tas med, d.v.s. färre personer passerar på trottoarerna, bör detta ge färre skräpföremål i genomsnitt. Kontakt: Stiftelsen Håll Sverige Rent Box Stockholm Tel: Mejl: 28

29 Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som verkar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljöansvar. Arbetet bedrivs bland annat genom kampanjer, utbildningar och utdelandet av miljömärkningar. Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, Stockholm Besöksadress: Högbergsgatan 44 Tel:

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Skräprapporten 2009. En studie av skräpet i åtta svenska kommuner

Skräprapporten 2009. En studie av skräpet i åtta svenska kommuner Skräprapporten 2009 En studie av skräpet i åtta svenska kommuner Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009 Innehåll Innehåll På väg mot en bättre koll på skräpet... Övergripande resultat...5 Enköping...11

Läs mer

Skräprapporten 2010. En studie av skräpet i tio svenska kommuner

Skräprapporten 2010. En studie av skräpet i tio svenska kommuner Skräprapporten 2010 En studie av skräpet i tio svenska kommuner Stiftelsen Håll Sverige Rent November 2010 Sammanfattning Skräprapporten 2010 redogör för nedskräpningssituationen i tio svenska kommuner,

Läs mer

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället

SCB i Almedalen 2012. Statistikens betydelse för samhället SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället Almedalen 5 juli 2012 SCB:s uppgifter Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2013-07-05 Borås Inledning Enheten för Miljö- och turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)

Läs mer

Att mäta skräp är inte bortkastad tid! - Ett seminarium om skräpmätning

Att mäta skräp är inte bortkastad tid! - Ett seminarium om skräpmätning Att mäta skräp är inte bortkastad tid! - Ett seminarium om skräpmätning Stefan Svanström, SCB Norrköping 6 september SCB på ksp:s årskonferens 2012 HSR och Metod Parker Resultat Skräpfacit totalt Cigarettfimp

Läs mer

Nedskräpning i gatumiljö Stockholm

Nedskräpning i gatumiljö Stockholm Nedskräpning i gatumiljö 2013 Stockholm Kommentarer Om undersökningen Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. Alla kommuner ges samma instruktioner för hur den centrala staden

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande oc metoder Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö 2012-09-03 Stockolm Inledning Eneten för Miljö- oc turismstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB)

Läs mer

Nedskräpning i Tyresö

Nedskräpning i Tyresö Datum Beteckning 2007-10-15 Enheten för miljö- och turismstatistik 853245-9-3300 Ert datum Er beteckning Christine Uhrlander Lindbom 1(13) Nedskräpning i Tyresö Sammanställning av skräpmätning 2007 2(13)

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Håll Sverige Rents styrelse

Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents uppdrag Motverka nedskräpning Främja återvinning Främja individers och organisationers naturvårdsansvar Motverka nedskräpning Verka för att nedskräpnings-frågan

Läs mer

Håll Sverige Rents. Skräpplockardagar. Samarbetslekar och värderingsövningar om skräp och återvinning för årskurs 7-9 och gymnasiet

Håll Sverige Rents. Skräpplockardagar. Samarbetslekar och värderingsövningar om skräp och återvinning för årskurs 7-9 och gymnasiet Håll Sverige Rents Skräpplockardagar Samarbetslekar och värderingsövningar om skräp och återvinning för årskurs 7-9 och gymnasiet 1 Ut och lek! Sätt guldkant på era Skräpplockardagar med en rolig lek eller

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 RM/ET 2010-0-28 1() Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Nedskräpning på trottoarer i centrala staden

Nedskräpning på trottoarer i centrala staden Enheten för miljö- och turismstatistik Datum Beteckning 2009-09-30 8566283 Ert datum Er beteckning 1(5) Nedskräpning på trottoarer i centrala staden Stockholm 2009 Metod- och kvalitetsrapport 2(5) Metoddokumentation

Läs mer

Rent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus

Rent och snyggt. En utredning kring nedskräpning i centrala Landskrona. Handläggare: Hanna Andersson Ljus Rent och snyggt Handläggare: Hanna Andersson Ljus Förord Nedskräpning upplevs av många människor som ett växande problem i samhället samtidigt som nedskräpning kan medföra en rad negativa effekter på omgivningen.

Läs mer

SCB-Indikatorer 2014 AA0101

SCB-Indikatorer 2014 AA0101 NR/SES 2014-02-03 1(6) SCB-Indikatorer 2014 AA0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Fordonsgas 2012-månadsstatistik EN0120

Fordonsgas 2012-månadsstatistik EN0120 RM/ET 20121217 1(7) Fordonsgas 2012månadsstatistik EN0120 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2012 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2012 EN0302 RM/ET 2012-08-31 1() Energipriser på naturgas och el 2012 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Demografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4

Demografisk analys 2011 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... Kvalitetsdeklaration... 4 Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2011-03-25 1(5) Demografisk analys 2011 BE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Fordonsgas 2011-månadsstatistik EN0120

Fordonsgas 2011-månadsstatistik EN0120 RM/ET 20120215 1(7) Fordonsgas 2011månadsstatistik EN0120 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

A Allmänna uppgifter... 5

A Allmänna uppgifter... 5 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs

Läs mer

Ta upp kampen för skräpfria återvinningsstationer!

Ta upp kampen för skräpfria återvinningsstationer! Ta upp kampen för skräpfria återvinningsstationer! Rapportera skräp med appen! Ett samarbete mellan Stiftelsen Håll Sverige Rent och Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vad är nedskräpning? De

Läs mer

Skogsentreprenörer 2011 JO0504

Skogsentreprenörer 2011 JO0504 Enheten för Policy och Analys 2012-07-02 1(7) Skogsentreprenörer 2011 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 NR/OEM 2016-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2014 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Allmänna val, valresultat 2010 ME0104

Allmänna val, valresultat 2010 ME0104 BV/DEM 2010-11-02 1(6) Allmänna val, valresultat 2010 ME0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Sveriges ekonomi 2014 NR0001

Sveriges ekonomi 2014 NR0001 NR/SES 2014-01-02 1(6) Sveriges ekonomi 2014 NR0001 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

TÖMNINGSDAGAR. Tänk på att... HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM OMRÅDE FÖRPACKNINGSMATERIAL TIDNINGAR

TÖMNINGSDAGAR. Tänk på att... HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM OMRÅDE FÖRPACKNINGSMATERIAL TIDNINGAR 9 JANUARI PAPPERSFÖRPACKNINGAR & OFÄRGAT GLAS 25 JANUARI METALL & PLAST 9 FEBRUARI & FÄRGAT GLAS 3 MARS PAPPERSFÖRPACKNINGAR & OFÄRGAT GLAS 21 MARS METALL & PLAST 5 APRIL & FÄRGAT GLAS 28 APRIL PAPPERSFÖRPACKNINGAR

Läs mer

Samhällets utgifter för kultur Referensår Produktkod KU05

Samhällets utgifter för kultur Referensår Produktkod KU05 2016-10-17 1(6) Samhällets utgifter för kultur Referensår 2014 2016 Produktkod KU05 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Skogsentreprenörer 2007 JO0504

Skogsentreprenörer 2007 JO0504 Analysenheten 2008-09-01 1(7) Skogsentreprenörer 2007 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

2009-09-16 SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö

2009-09-16 SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö SIDAN 1 Medborgarundersökning Stadsmiljö Om undersökningen Undersökningen riktade sig till ett urval av boende i respektive stadsdel fördelade efter 300 per stadsdel, totalt 4 200 personer Undersökningen

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling SCB-FS 2016:17 Utkom från trycket den 28 september 2016 Statistiska centralbyråns föreskrifter om kvalitet för den officiella statistiken; beslutade den 14 juni 2016. Statistiska centralbyrån (SCB) föreskriver

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Höstsådda arealer 2000

Höstsådda arealer 2000 Höstsådda arealer 2000 JO0604 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Skördestatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2015 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2015 EN0302 RM/ET 2015-11-18 1(7) Energipriser på naturgas och el 2015 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, 2011 EN0304. Innehållsförteckning

Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, 2011 EN0304. Innehållsförteckning RM/ET 2012-12-20 1(6) Prisutveckling på el och naturgas samt leverantörsbyten, kvartalsvis 2011 EN0304 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2013 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2013 EN0302 RM/ET 2013-09-25 1(7) Energipriser på naturgas och el 2013 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Kulturvanor i svenska städer Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1. Teaterligan I vilken stad går invånarna på mest

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Skogsentreprenörer 2015 JO0504

Skogsentreprenörer 2015 JO0504 Enheten för Skogspolicy och Analys 2016-06-29 1(8) Skogsentreprenörer 2015 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Städkampanj Skrivelse från Rådet till skydd för Stockholms skönhet

Städkampanj Skrivelse från Rådet till skydd för Stockholms skönhet PM 2010: RII (Dnr 309-1572/2009) Städkampanj Skrivelse från Rådet till skydd för Stockholms skönhet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse från Rådet till skydd

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Körsträckor 2015 Beskrivning av statistiken

Körsträckor 2015 Beskrivning av statistiken Körsträckor 2015 Beskrivning av statistiken Körsträckor 2015 Beskrivning av statistiken Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress:

Läs mer

/FF Yttrande över remiss - Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder mot minskad nedskräpning

/FF Yttrande över remiss - Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder mot minskad nedskräpning PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum 2017-01-23 1 (2) 13 Yttrande över remiss - Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder mot minskad nedskräpning Fritids- och folkhälsonämnden har beretts tillfälle att

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

2003 FM0501. Försäkringsbolagens kapitalplaceringar. Innehållsförteckning

2003 FM0501. Försäkringsbolagens kapitalplaceringar. Innehållsförteckning Finansmarknad 2007-11-07 1(6) Försäkringsbolagens kapitalplaceringar 2003 FM0501 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000

Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000 Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000 MI1003 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Gödselmedel och kalk A.3 Statistikprodukten ingår

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Metodbeskrivning. för mätning av skräp på stränder

Metodbeskrivning. för mätning av skräp på stränder Metodbeskrivning för mätning av skräp på stränder Innehåll Förord 3 1 Inledning 4 2 Att genomföra mätningen 5 2.2 Avgränsning av mätytor i fält 8 2.3 Registrering och klassificering av skräp 12 3 Dataregistrering

Läs mer

Projektarbete i kvalitetsteknik

Projektarbete i kvalitetsteknik Projektarbete i kvalitetsteknik Vad kostar skräphanteringen i Borås? Josefine Björkberg, Kinar11, S112216@student.hb.se Sara Lund, Kinar11, S118588@student.hb.se Khosro Najafi, Kinar11, S117900@student.hb.se

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 Statistik och jämförelser/statistik 2 2015-10-29 1(6) Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Kommunalskatter 2017 OE0101

Kommunalskatter 2017 OE0101 NR/OEM 2016-12-19 1(7) Kommunalskatter 2017 OE0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och

Läs mer

Population. Antal tänder. Urval

Population. Antal tänder. Urval Population ID Antal tänder 1 12 2 14 3 15 4 28 5 16 6 11 7 24 8 19 9 23 10 21 Urval ID Antal tänder 2 14 4 28 8 19 10 21 Urvalsmetoder Population Urval Urval Urvalsmetoder Definitioner: Populationen består

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Nedan följer en kvalitetsdeklaration för Förskoleenkäten till vårdnadshavare med barn i förskolan. Undersökningen genomfördes hösten 2015.

Nedan följer en kvalitetsdeklaration för Förskoleenkäten till vårdnadshavare med barn i förskolan. Undersökningen genomfördes hösten 2015. 1 (5) Kvalitetsdeklaration Nedan följer en kvalitetsdeklaration för Förskoleenkäten till vårdnadshavare med barn i förskolan. Undersökningen genomfördes hösten 2015. 1 Statistikens innehåll 1.1 Statistiska

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE.

A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE. Djurräkningen 2001 JO0702 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Animalieproduktion. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja. A.4

Läs mer

Statistikinfo 2013:12

Statistikinfo 2013:12 Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens kostnader

Hälso- och sjukvårdens kostnader Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2007-12-17 1(6) Hälso- och sjukvårdens kostnader Referensår: I samtliga tabeller redovisas siffror för 2005, i vissa fall även siffror för 2006. Utveckling av hälso- och

Läs mer

Dränering av jordbruksmark 2013

Dränering av jordbruksmark 2013 Jordbruksverket BESKRIVNING AV STATISTIKEN Statistikenheten 2014-04-01 1(9) Dränering av jordbruksmark 2013 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer

Valresultat, Allmänna val

Valresultat, Allmänna val Valresultat, Allmänna val 2002 ME0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Medborgarinflytande A.2 Statistikområde Allmänna val A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Ansvarig/Beställare

Läs mer

Statistik baserad på nationella vägdatabasen (NVDB) 2001, 2006 MI0816

Statistik baserad på nationella vägdatabasen (NVDB) 2001, 2006 MI0816 RM/MN 2010-11-30 1(6) Statistik baserad på nationella vägdatabasen (NVDB) 2001, 2006 MI0816 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Kodbarometern för allmänheten 2010

Kodbarometern för allmänheten 2010 Kodbarometern för allmänheten 2010 Rapport av Hallvarsson & Halvarsson för Kollegiet för svensk bolagsstyrning den 13 december 2010 November 2010 HALLVARSSON & HALVARSSON SVEAVÄGEN 20 P.O. BOX 3666 SE-103

Läs mer

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 122 människor drunknade Många barnolyckor, flest sedan 2002 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 122 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Kommunernas stöd till idrotten. En undersökning våren 2005

Kommunernas stöd till idrotten. En undersökning våren 2005 Kommunernas stöd till idrotten En undersökning våren 2005 Sammanfattning Det stöd landets kommuner ger till idrottsrörelsen, genom såväl kontanta bidrag som stöd till antingen egna eller föreningsdrivna

Läs mer

Innehållsförteckning. Socialstyrelsen BESKRIVNING AV STATISTIKEN SO Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten (7)

Innehållsförteckning. Socialstyrelsen BESKRIVNING AV STATISTIKEN SO Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten (7) Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten 2009-11-20 1(7) Hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Statistikår 2007, september (mätmånad) SO0309

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105

Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105 NR/OEM-Ö 2016-10-27 1(7) Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2006 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2006 EN0302 RM/EN 200-03-03 1() Energipriser på naturgas och el 200 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer