Här rattas molnfabriken

Transkript

1 SYSAV 3.13 E.ON: Här rattas molnfabriken Väder och ekonomi styr Heleneholmsverket Säker kryssning med TT-Line tung batterivinst Boliden BERGSÖE återvinner BLY UR BATTERIER Tre gånger effektivare än att bryta DET UR gruvan. gamla möbler får nytt liv Miljövetaren ellen lindblad undersöker hur kasserade men inte kassa möbler kan få ett nytt hem.

2 SYSAV I den bästa av världar finns inget avfall innehåll Håkan Rylander, vd 3,5 miljoner liter fordonsbränsle Sysav ger tillbaka till dig! Det är Sysavs tagline som en del säkert har sett på våra containrar som transporterar avfall på vägarna i regionen. Sysavs uppdrag sedan 1974 har varit att behandla avfall och producera så mycket nyttigheter som möjligt ur avfallet. Sysav erbjuder alla sina 6000 kunder olika tjänster för sortering och behandling av avfall. När avfallet kommer till Sysav behandlas det utifrån ett kretsloppstänk som innebär att så mycket som möjligt ska komma till nytta igen, som material, energi och med minsta möjliga miljöpåverkan. Farligt avfall är mycket viktigt att sortera ut tidigt från det övriga avfallsflödet. Farligt avfall kan förorsaka störningar i återvinning och behandling av övrigt avfall, och därigenom orsaka skada i miljön. MILJÖFOKUS OMBORD sid 4 TT-Line prioriterar avfallshantering liksom miljö och säkerhet ombord. Moderna båtar och strukturerat arbete ger resultat. från batteri till tacka sid 6 98 procent av våra bilbatterier hamnar hos Boliden Bergsöes återvinningsanläggning i Landskrona. Följ blyets väg från batteri via schaktugn till tacka. vädret styr E:ons pussel sid 10 Öresundsverket, Heleneholmsverket och Sysavs avfallsförbränningsanläggning säkrar Malmö-Burlövbornas konsumtion av fjärrvärme. Driften är ett komplicerat pussel som bland annat påverkas av ekonomi och väder. kasserade möbler men inte kassa sid 14 Mängder av fullt fungerande möbler går idag till förbränning. Men miljövetaren Ellen Lindblad hjälper Sysav att hålla möblerna på andra steget i avfallstrappan, återanvändning i nya hem. För produkter och material som går att återanvända har vi särskilda system för. Till exempel går det alldeles utmärkt att återanvända möbler, fönster, dörrar, golv, tegel, vitvaror med mera. Allt måste inte köpas nytt. Material sorteras och återvinns för återföring till marknaden. Brännbart avfall omvandlas till värme och el. Och matavfall, det blir till biogas och biogödsel. Från och med 2014 producerar Sysav biogas i en egen anläggning på Spillepeng i Malmö. Sysav styrelse sa nyligen ja till att påbörja processen med att söka tillstånd och handla upp entreprenör för att bygga en egen biogasanläggning. Kapaciteten i anläggningen blir ton varav hälften baseras på matavfall från hushållen i regionen. Produktionen av biogas Visste du att Du kan köra mil på en tank biogas (beroende på bil och körsätt) och att det tar 2 4 minuter att tanka en personbil Med biogas. SYSAV Sysav Retur är en kund- och marknadstidning från Sysavkoncernen i Malmö. Sysav tar emot och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Redaktion: Janina Sjöström (redaktör), Margaretha Franzon, Sysav, jasna brkic, giv akt skåne. Ansvarig utgivare: Gunilla Carlsson DESIGN: WIRTÉN PR OCH KOMMUNIKATION LAYOUT: GIV AKT SKÅNE Tryck: ARkitektkopia, Malmö Sysav Retur är tryckt på G-print, ett svenskt papper som uppfyller miljömässiga krav. Omslag: E.ON, sid 10 Driftsamordnare Glenny Ericsson förbereder turbinstart på Heleneholmsverket. Foto: ewa Levau

3 EFFEKTIVA TRANSPORTER Alla gamla tjänstebilar har nu bytts ut på Sysav. Det skedde när tio miljövänliga tjänstebilar och en skåpbil med alkolås kom på plats i september. Vi vill ha moderna bilar. Både ur säkerhetssynpunkt och ur miljösynpunkt. Bilarna använder biogas som drivmedel vilket vi i framtiden själv kommer att producera, säger Sysavs logistikchef Lars Carrick. Samtidigt infördes ett nytt bilpoolssystem för effektiva transporter. Det handlar om att optimera användandet av bilarna, att höja nyttjandegraden per bil. GOD JUL ÖNSKAR SYSAV Fråga experten Det lackar mot jul och här i årets sista nummer av Retur vill vi passa på att önska alla våra kunder och samarbetspartners en riktigt god jul och ett gott nytt år! Istället för att skicka julkort skänker vi varje jul pengar till välgörande ändamål. I år går pengarna, kronor, till Stadsmissionen Skåne. Varför är det så billigt att köpa material hos er? Mats Lindgren, arbetsledare för Sysav på Malmö återbyggdepå: pant belönar gamla paltor I februari lanserade H&M ett globalt klädinsamlingsinitiativ i 52 länder. I de flesta, så även i Sverige, erbjuds klädinsamlingen i landets alla butiker. I framtiden vill vi att klädinsamling ska vara lika självklart som att panta burkar, säger Pär Johanson, landschef för H&M i Sverige. Pengarna som H&M tjänar skänks till Conscious Foundation och öronmärks för investeringar i innovationsprojekt som syftar till att sluta kretsloppet för textilfibrer och i sociala projekt. För varje kilo kläder som samlas in går två eurocent till projekt. I Sverige går pengarna till Unicef. På kan man se hur insamlingsarbetet går landsvis. Enligt sidan hade totalt två miljoner kilo textil återvunnits och euro investerats efter drygt ett halvår. Schweiz ledde insamlings ligan med ungefär kilo insamlade textilier. Vår policy är att ha ett bra marknadspris. När vi får in något googlar vi för att priset ska bli rätt. Sprillans nytt tegel som kostar 30 kronor i butik exklusive moms, kostar 8 kronor inklusive moms här. Allt tegel kollas i laboratorium så att det inte innehåller några gifter. Vi tar emot material från privatpersoner, fastighetsägare, rivningsbolag och byggföretag. Och det är gratis för företag att lämna in material. När HSB rev sista biten på Hököpinge sockerbruk hade de 4800 ton tegel som de skulle göra sig av med. Det skulle ha kostat en hel del att lämna in det som avfall. FAKTA: Malmö återbyggdepå som drivs gemensamt av Sysav och Malmö stads serviceförvaltning har 16 anställda, 16 praktikanter och fyra personer som gör samhällstjänst. Verksamheten är inte vinstdrivande. nr 3.13 Sysav / retur 3

4 framåt med miljön i fokus Det är stor skillnad miljötänket på ett kryssningsfartyg i Karibien för 30 år sedan och på TT-Lines båtar idag. Lars-Göran Hanson, miljö- och säkerhetschef som gick till sjöss 1976, vet. text: JASNA BRKIC foto: Ewa Levau Varje kväll klockan åtta sa överstyrman till oss att vi skulle iväg och tömma. Det innebar att alla sopor från båten kastades ner överbord. Den typen av sophantering har vi inte haft i Sverige under överskådlig tid, säger Lars- Göran Hanson. I samband med att TT-Line byggde och sjösatte två helt nya toppmoderna fartyg kring millennieskiftet belönades företaget med flera utmärkelser och priser utsågs TT-Line till Årets transportföretag för satsningen på miljövänliga och säkra fartyg, och 2003 fick rederiet Sveriges Transportindustriförbunds innovationspris för sina tekniska innovationer som även haft omsorgen om vår miljö som utgångspunkt. 4 sysav / retur nr 3.13 Lars-Göran Hanson jobbade på sjön som maskinchef i nästan 20 år innan han tackade ja till jobbet som TT-Lines miljöoch säkerhetschef i det renoverade spannmålsmagasinet i Trelleborgs hamn för drygt tio år sedan. Energisnål drift När TT-Line införde Green Bridge -konceptet 2008 vidtogs åtgärder bortom de lagstadgade normerna för utsläpp från fartyg. Fyra av TT-Lines sex fartyg har dieselelektrisk drift som ger lägre utsläpp. När fartygen ligger i hamn används uteslutande drivmedel med en svavelhalt på 0,1 procent. TT-Line uppfyller därmed redan nu EU:s kommande krav. Även till sjöss använder man drivmedel som enbart innehåller en procent svavel för att minska svaveldioxidutsläppen. Allt avloppsvatten renas biologiskt ombord och fast avfall samt oljeslam samlas upp för hantering på land. Vi är väldigt bra på att ta hand om vårt avfall, men även på miljö och säkerhet ombord. Vi har aldrig arbetat så strukturerat med de här frågorna som under de senaste tio åren, säger Lars-Göran Hanson. De moderna båtarna gör det enklare att arbeta miljövänligt och säkert. Båtarna är byggda på ett sätt som gör till exempel sophanteringen relativt lätthanterlig. Vi har olika sopnedkast för olika sopor, säger Lars-Göran Hanson. Farligt avfall-kund TT-Line är en Farligt avfall-kund hos Sysav. Det innebär i praktiken att fyra olika material sorteras i Lots Miljösystem, i Lotsbehål-

5 lare på fartyget. På däck är det överstyrman som har ansvar för hanteringen av det farliga avfallet, inom catering är det pursern och på maskindäck maskinchefen. mycket målande Magnus Hultstrand är överstyrman på fartyget Peter Pan och chef för däckavdelningen. Han är den som kör båten och ansvarar för underhåll och ballaststabilisering. Klockan är nio på morgonen och fartyget börjar resan över till Travemünde om en timme, men överstyrman verkar inte stressad över det. Han visar lugnt oss runt båtens Lotsstationer. På akterdäck finns behållare för långa lysrör och glödlampor och i fören finns kärl för fasta oljeprodukter och trasor samt färgburkar. Målning är ett evigt pågående arbete på en båt och på sommaren är det högsäsong för den typen av underhåll. Då har vi många färgbehållare som ska tömmas. Det kan bli flera Lotsbehållare under en vecka då, annars är det tömning en gång varannan vecka, säger Magnus Hultstrand. På samma sätt påverkas tömningen av behållarna för olja och oljefilter. Det är hamnpersonalen i Trelleborg som hämtar behållarna med det farliga avfallet på båtarna och lämnar det vid TT-Lines miljöstation i hamnen. Vaktmästaren Tomas Petersson som jobbat på TT-Line i 18 år har ansvar för miljöstationen. I hans arbete ingår även att ta hand om posten till och från båtarna. När han får en blankett från båtarna om att det är dags för tömning ringer han Sysav som kommer och lämnar tomma behållare och hämtar de fulla. Båtarna fyller i ett formulär till mig när det är dags för tömning. Ibland är det ingen tömning på tre veckor och ibland är det 15 Lotsar på en vecka som ska tömmas, säger han. enkel, fungerande lösning Hanteringen av det farliga avfallet har varit densamma så länge Tomas Petersson kan minnas, liksom behållarna. Lösningen är enkel och fungerar bra. När båtarna inte märker behållarna eller märker dem fel kan det uppstå problem. Då tar jag kontakt med stuvarna för att reda ut vilken båt som missat märkningen. Varje Lotsbehållare märks med en streckkod som talar om vilken typ av avfall den innehåller och vilken båt den varit på. Det handlar om att rätt båt ska debiteras, förklarar Tomas Petersson. Aldrig fel TT-Line för statistik över avfallet både för egen del och för hamnen som ska ha en rapport. Men innehållet i Lotsarna är inget som Tomas Petersson kontrollerar: Sysav har aldrig hört av sig till mig på grund av att det blivit fel så jag förutsätter att det har fungerat, säger han. Alla säkerhetsrutiner listas i TT-Lines Safety Management System som ständigt revideras och kontrollerats av myndigheterna sedan Syftet är att höja säkerheten på fartygen. Vi har ett rapporteringssystem som innebär att allt från klämda fingrar till oljeutsläpp ska rapporteras. Rapporterna stängs först när en åtgärd vidtagits, säger Lars-Göran Hanson. Kasserade lysrör. TT-lines farliga avfall är oljeprodukter, olje- och bränslefilter, färg och färgburkar, lysrör och glödlampor. Magnus Hultstrand, överstyrman. TT-Line började trafikera Östersjön 1962 skeppar personer, personbilar, lastbilar och bussar över Östersjön årligen. har dagliga avgångar från Trelleborg till Travemünde och Rostock. startade trafik för lastbilar och trailers på linjen Helsingborg Travemünde nr 3.13 Sysav / retur 5

6 vad hän er med...? d BATTERIER blir bly upp till 500 ton batterier återvinns dagligen på Boliden Bergsöe i Landskrona. Blytackorna består av olika legeringar. Den vanligaste legeringen innehåller antimon och kalcium. Fem lager tackor väger kilo. När lastbilarna lämnar batterier är de fullt lastade, men när de sen hämtar tackorna fylls de bara viktmässigt inte volymmässigt. 6 sysav / retur nr 3.13

7 Tackor till tusen Det är i Landskrona våra större batterier hamnar, allt från bilbatterier till kylskåpsstora u-båtsbatterier. Totalt tar Boliden Bergsöe emot drygt fyra miljoner batterier om året för att utvinna det värdefulla blyet. Det har de gjort sedan text: JASNA BRKIC foto: Ewa Levau Det som är skräp för andra är en råvara för oss, säger Carl Gustav Mårtensson, processingenjör på Boliden Bergsöe i Landskronas industriområde. 60 procent av det återvunna blyet på Boliden Bergsöe hamnar i ett bilbatteri igen. Resten används inom bland annan tillverkningsindustri, för blyplåtsoch strålskyddsproduktion till exempel, eller så säljs det till traders som hoppas på att blypriset ska gå upp, berättar Carl Gustav Mårtensson. Det är många som jagar batterier idag. Att handla med batterier kan jämställas med att handla med malm. Behovet av bly är stort och efterfrågan väntas växa i framtiden. Prognosen är att den kommer att öka med 50 procent de kommande åren. Även om det går åt energi för att återanvända batterier så är miljövinsten stor om man jämför med om blyet skulle brytas i gruvorna. Att ta bly från gruvan kräver tre gånger så mycket energi jämfört med att återvinna blyet från batterier, säger Carl Gustav Mårtensson. Priset på bly avgörs på London Metal Exchange market, världens största handelsplats för metaller. På Boliden Bergsöe återvann man även koppar och tenn förr. Tenn var den sista metallen vi fasade ut, för något år sedan. Produktionen måste komma upp i en viss massa för att vara lönsam, säger Carl Gustav Mårtensson. Enkel process De använda batterierna kommer i regel till Boliden Bergsöe via ett 50-tal batteriinsamlare och skrothandlare. Återvinningsprocessen är relativt enkel. Första steget är att ta emot och sortera batterierna efter storlek. Det görs i två olika Carl Gustav Mårtensson. På Boliden Bergsöe finns kvadratmeter hårt underlag utomhus som hålls rent både med vattensprinklers och en sopbil. Låga vattensprinklers används för minimal påverkan från blåst och vind. hallar där de krossas mekaniskt. En hjullastare lyfter batterierna 4 5 meter upp i luften och släpper därefter ner dem, två tre gånger. Kvar blir plast och bly, när vätskan från batterierna utspädd svavelsyra pumpas från hallarna till två olika reningsverk där den neutraliseras och renas. Den är kontaminerad med metalljoner, bland annat kadmium och bly som avskiljs. Det renade vattnet släpps därefter ut i Lundåkrabukten. Vattnet analyseras och mätningarna registreras kontinuerligt. Vi släpper ut ett kilo bly om året till vatten. Hur mycket det blir beror på flera faktorer, bland annat på hur mycket det regnar. De senaste tio åren har blyutsläppet legat på samma nivå, 1 2 kilo om året. Vi har ett stabilt och välfungerande reningsverk, säger Carl Gustav Mårtensson. nr 3.13 Sysav / retur 7

8 vad hän er med...? d För ett år sedan köptes nya masker, hjälmar med fläkt aggregat, in av Boliden Bergsöe. De passar mig bättre eftersom jag har skägg. Det är skönt att inte ha något som ständigt trycker över ansiktet när man jobbar, säger Andree Pettersson Carl Gustav Mårtensson arbetar med processutveckling i ett sjumannateam; ingenjörer, produktionsplanerare, en konstruktör och två kemister. Teamet samarbetar bland annat med Luleå tekniska universitet och Swerea MEFOS som har en provanläggning där man kan utföra experiment i stor skala. Swerea MEFOS anlitas av företag i hela världen. Våra processer förfinas ständigt. Schaktugnen drivs mycket mer ekonomiskt idag och utsläppen av stoft och metaller har minskat de senaste fem åren, säger Carl Gustav Mårtensson. Miljöchefen Johan Ekberg bekräftar Carl Gustav Mårtensson uppgifter. Under de senaste åren har vi reducerat våra utsläpp av stoft betydligt, närmare 50 procent och vår vattenreningsprocess är i världsklass, säger han. Genom att tvätta alla fordon på området och alla inkommande fordon binder man dammet som innehåller stoft och aska från schaktugnen. Automatiska hjultvättar, vattenkanoner och sprinklers står på dygnet runt för att skapa en så dammfri miljö som möjligt. Vi har också en sopbil som städar hårdgjorda ytor fem gånger i veckan allt för att eliminera dammet och få bort smutsen, säger Carl Gustav Mårtensson. Hjärtat i verksamheten Andra steget i återvinningsprocessen på Boliden Bergsöe är den svåraste och involverar hjärtat i verksamheten, schaktugnen som smälter 150 ton bly per dygn. Det tar två, tre dagar att stänga ner schaktugnen. Därför går den dygnet runt och vi stannar den bara för planerat underhåll under industrisemestern, säger Carl Gustav Mårtensson. I schaktugnen tillsätts järn för att fånga svavlet, i en förening som kallas skärsten. Schaktugnen tappas var tjugonde minut på slagg och skärsten där de separeras eftersom de har olika densitet. Slagg återcirkuleras och skärsten deponeras. Sammanlagt tappas 135 grytor om dygnet. Schaktugnsprocessen är den mest komplicerade pusselbiten, någon procents förbättring har stor påverkan på miljön enligt Carl Gustav Mårtensson. Det är värt mycket om vi kan göra förbättringar här. Vi hanterar ibland 500 ton batterier om dagen och använder schabloner för att uppskatta innehållet. Kan vi få kontroll på materialflödena finns stora vinster att göra. Även om detta är den svåraste delen i vårt arbete handlar det inte om raketforskning utan om att få processen stabil det vill säga en någorlunda enhetlig storlek på det som stoppas in i schaktugnen vilket inte är lätt när man hanterar så stora materialflöden som vi gör. Rökgaserna från schaktugnen renas i fyra filter. Normalt används två av dessa textilfilter, de två andra fungerar som reserv, säger Carl Gustav Mårtensson. Koldioxid- och svaveldioxidhalterna kontrolleras kontinuerligt via en dator. Värmen i ugnen tas tillvara. Boliden Bergsöe har Patrik Svärd har ett aluminiumförkläde som skydd mot hettan. Var tjugonde minut lämnar han kontrollrummet för att tappa ugnen på slagg och skärsten. sitt eget fjärrvärmesystem som skulle kunna värma upp till villor. Vi har ett stort område här med många byggnader som vi värmer upp själva utöver att vi levererar fjärrvärme till kommunen. Raffineras och legeras Blyet är inte rent när det lämnar schaktugnen. För att passa kundernas önskemål måste det först raffineras, renas på kemisk väg, innan det legeras så att det möter kundspecifikationer. Först då kan det gjutas ut till tackor. Allt detta sker i blyhallen. Fem lager blytackor på en halv kvadrat, 50 centimeter högt, väger 1038 kilo. När det återvunna blyet lämnar Boliden Bergsöe 8 sysav / retur nr 3.13

9 gunilla carlsson kommunikationschef Sysav Små förändringar stor skillnad Vet ni vi har ökat vår återvinning av förpackningar och tidningar i hemmet jättemycket den senaste månaden. Och det var jättelätt. I min familj kan vi inte skylla på att vi inte har kunskap om att vi ska sortera och vi är dessutom positiva till sortering. Sorteringen hos oss är mer en praktisk fråga som handlar om att få vardagen att funka och få en trevlig hemmiljö. Men vad har vi då gjort för att öka sorteringen? Carl-Gustav Mårtensson tillsammans med delar av utvecklingsteamet Kim Sandberg, Oskar Schlyter, Fredrik Sörensson och Mats Gustavsson. Jo, vi bytte helt sonika ordning och innehåll på våra olika spannar under vasken. För att ni ska förstå hur det hänger ihop får jag nog förklara lite. Vi bytte kök för snart två somrar sen. I det nya köket, som vi för övrigt är helnöjda med, finns en stor låda under vasken för sopsortering, ungefär 60 x 60 cm. I den får vi plats med en matavfallshållare samt tre fyrkantiga höga spannar. En stor och två mindre. Vi har använt den stora spannen till soppåsen, det så kallade restavfallet, som vi alltid gjort. En liten spann till förpackningar och en liten spann till diskmaskinstabletterna. Detta system blev jobbigt, för när den lilla spannen var full, vilket den blev OFTA, så hamnade den på trappan, för vidare transport till tunnan. Under tiden förpackningsspannen var på väg, vilket den alltid var, så hamnade resterande förpackningar löst i lådan. Restavfallspåsen däremot, fylldes inte alls lika fort, utan kunde stå i flera dagar i lådan utan åtgärd. En kväll över ett glas vin pratade jag och min man om livets allvar, sopsorteringen. Vi kom fram till att förpackningsspannen var en trång sektor i sorteringen. Sagt och gjort. Stor spann förändrades till förpackningsspann, liten spann blev plast och mjukplastspann, liten spann två blev till restavfall. Vi ändrade också ordningen i lådan så restavfallet hamnade längst ut till höger tillsammans med matavfallshållaren. Slaggrytor. När slaggen svalnar blir den fast, och då töms den ur grytorna. går det tillbaka till bilindustrierna och annan industri för att användas igen. Kretsen är sluten. 98 procent av alla bilbatterier i Sverige återvinns på Boliden Bergsöe i Landskrona, resten kommer huvudsakligen från övriga Norden. De närmsta konkurrenterna till Boliden Bergsöe finns i Litauen, Polen och Tyskland. Det finns många bra verk i Europa men det är oroande att marknaden för de mindre nogräknade växer. Vi kan inte konkurrera med företag som häller ut svavelsyran i naturen. Våra kunder är medvetna och kollar sin kedja. Det är bra. Därför vågar jag hoppas att vi kommer att vara 30 procent större om fem år. Det är vår ambition, säger Carl Gustav Mårtensson. Nu tar det flera dagar innan vi måste gå ut med soporna! Vi har inte heller några sopor på trappan som väntar på vidare transport. Dessutom blev sorteringssystemet så tydligt att till och med barnen gör rätt. Vi fick alltså en ökad sortering, och minskad arbetsbelastning. Den slutsats jag själv drar av detta är att en liten praktisk förändring kan leda till en stor beteendeförändring, och det är inte alltid så nödvändigt med djupa beteendestudier om varför man gör si eller så. Se till att det funkar smidigt i vardagen så blir livet lättare att leva! God jul och sortera på! nr 3.13 Sysav / retur 9

10 Människorna i molnfabriken Kraft- och fjärrvärme i Heleneholmsverket Heleneholmsverket i Malmö består av ett kraftvärme verk och en fjärrvärmecentral. De drivs i huvudsak av naturgas men kan även drivas av eldningsolja. Kraftvärmeverket togs i drift 1966 och har fyra pannor, två turbiner och två värmeväxlare installerades rökgaskondensering på en av pannorna. Fjärrvärmecentralen togs i drift och består av sex hetvattenpannor med en 70 meter hög skorsten. Sammanlagt nio el- och värmeanläggningar producerar drygt GWh i Malmös fjärrvärmesystem för E.ON. Fjärrvärmeproduktionen baseras på avfall, industriell spillvärme, biobränsle och naturgas. Vid toppar används tidvis även mindre mängder eldningsolja. Elproduktionen baseras på naturgas och avfall. När André Strömberg visar runt förskolebarn på sin arbetsplats brukar han få höra att det är en molnfabrik. Soliga dagar med klarblå himmel kan det faktiskt se så ut. De vita vattenångorna som kommer ur skorstenarna på Heleneholmsverket liknar då mer eller mindre moln. text: JASNA BRKIC foto: Ewa Levau Heleneholmsverket är en av E.ONs sju produktionsanläggningar för värme och el i Malmö. Det var härifrån Malmös fjärrvärmeproduktion styrdes innan driften flyttades till det nya Öresundsverket När Öresundsverket togs i bruk bytte Heleneholmsverket roll och blev en anläggning för spetslastproduktion vid kalla dagar samt reservanläggning vid de tillfällen annan värmeproduktion fallerar, säger André Strömberg, anläggningsansvarig för Heleneholmsverket. Investeringarna i Öresundsverket tog fart 2006 efter att Barsebäcks sista reaktor tagits ur drift E.ON har sedan dess investerat sammanlagt 58 miljarder kronor i olika projekt i Sverige. Anledningen till att E.ON satsat på Öresundsverket är att behovet av ny elproduktion är störst i södra delen av landet. I Malmö fanns också ett stort fjärrvärmenät som kunde utnyttjas för högeffektiv kraftvärmeproduktion och den befintliga stamledningen för naturgas låg nära Malmö med lämpliga möjligheter för utmatning till elnätet. ANVÄNDS NÄR BEHOVET ÖKAR Moderniseringen av Öresundsverket har inneburit en global klimatförbättring med en miljon ton koldioxid per år och är därför en av E.ON Nordics viktigaste klimatinvesteringar. Öresundsverket säkrar idag tillsammans med Heleneholmsverket Malte Hultgren ansvarar för förråd och avfallshantering på Heleneholmsverket. 10 sysav / retur nr 3.13

11 Heleneholmsverkets panna tio håller på att starta och ångan pyser ut ur ventilerna. När tryck och temperatur höjts sluter det mesta sig, säger André Strömberg. på bilden till vänster. och Sysavs avfallsförbränningsanläggning nästan hela produktionen av fjärrvärme till Malmö- Burlövborna. Dessa anläggningar är även viktiga för att säkra elleveransen till större delen av Skånes hushåll. Öresundsverket producerar el som täcker två procent av hela Sveriges årskonsumtion och har en värmeproduktion som motsvarar årsbehovet av värme och varmvatten för villor. Heleneholmsverket tas i bruk vid ökat värmebehov i nätet efter Sysav och Öresundsverket. Anläggningen har dock producerat värme i större utsträckning än planerat på grund av kalla vintrar och förändringar i både el- och gaspriser. Dessa förändringar har gjort att vi just nu har en annorlunda driftsituation än planerat, säger André Strömberg. Driften ett pussel En kall vinterdag när alla pannor går för fullt produceras upp till 300 MW värme och 110 MW el på Heleneholmsverket. På sommaren när behovet inte är lika stort, omkring 60 MW, kommer värmen till största delen från Sysav. Verksamheten påverkas av både priser och väder. Två parametrar som varierar kraftigt. Vädret kan göra att det slår väldigt i behovet och det är något som driftpersonalen hela tiden måste ta ställning till. SMHI kan lova sol och så blir det störtskurar istället, säger André Strömberg. Det är med andra ord ett komplicerat pussel att få ihop driften av de sju produktionsanläggningarna för värme och el i Malmö för att optimera driften. Totalt 35 medarbetare arbetar skiftgång för att planera, styra och övervaka driften av anläggningarna. Samplanering viktig Sysavs avfallsförbränningsanläggning i Malmö blev E.ONs första externa leverantör av fjärrvärme Idag är värmekapaciteten 1400 GWh per år. Vi köper all fjärrvärme som Sysav producerar. Det är vår basstation för fjärrvärme i stan. Samplaneringen är viktig och något vi arbetar med dagligen, säger André Strömberg. En höstdag när temperaturen ligger på grader räcker det att Sysav har sina pannor i drift samt någon eller några av de sex mindre fjärrvärme- nr 3.13 Sysav / retur 11

12 Emelie Malmborg arbetar med entreprenaduppföljning och har fokus på hälsa, miljö och säkerhet. En av mina arbetsuppgifter är att se till att alla regler efterföljs. Jag gör allt från att kontrollera ställningar till att sortera sopor. pannorna på Heleneholmsverket är igång. Om det blir ett effektöverskott i nätet kan vi lagra värmen i våra ackumulatorer, som kan tas ut när behovet är större, till exempel morgonen därpå när många duschar, säger André Strömberg. Fyra stora ackumulatorer på kubikmeter vardera klarar av att ladda 450 MWh. Dessutom kan 250 MWh lagras i fjärrvärmenätet. En fördel med Sysavs anläggning är att avfallet enligt branschorganisationen Avfall Sverige betraktas som 60 procent förnybart och 40 procent fossilt uttryckt i energi eller 85 procent förnybart och 15 procent fossilt uttryckt i vikt. Att ta vara på energin i avfallet är bra både för samhällsekonomin och för miljön, säger Åsa Hedman, miljösamordnare på E.ON. Beräkningar på miljöpåverkan Samtliga bolag inom E.ON Sverige har idag miljöledningssystem som är certifierade enligt standarden ISO E.ON arbetar mycket med att skapa hållbara städer med klimateffektiva, långsiktiga infrastrukturer för värme, kyla, el, transporter och avfall. Sysav hjälper oss med dokumentation av bränsle-, produktions- och utsläppssiffror. Det behöver vi för att kunna beräkna den totala miljöpåverkan av fjärrvärmenätet i Malmö, säger Åsa Hedman. Just idag startar man panna 10 i Heleneholmsverket. Det ångar för fullt från ventilerna. Idag ska vi börja elda sakta i den stora pannan för att snabbt kunna sätta igång den imorgon när Siemens kommer hit för underhåll av turbinerna. Vi halverar på så sätt starttiden som annars är nästan fem timmar, säger driftsamordnaren Glenny Ericsson. De små pannorna tar en halvtimme att värma upp men de är dyrare att köra, berättar han. Pannorna vilar 10 av 12 månader Glenny Ericsson har hunnit med mycket idag fast klockan bara är elva; hällt över olja i en tank, bytt ventil i en annan, börjat utbilda en grupp nyanställda och varit på drogtest. Min huvudsakliga arbetsuppgift är att säkerställa driften som kan starta när som helst och det gäller att vara förberedd. Våra pannor är i standbyläge tio månader av tolv och under de två sommarmånader när värmebehovet är som minst är det revision här, säger han. Den största utmaningen för André Strömberg 12 sysav / retur nr 3.13

13 E.ON är totalkund vilket innebär att Sysav tar hand om allt avfall inklusive kemikalier, spillolja, metallskrot och aerosolburkar med Lots Miljösystem. som är anläggningsansvarig är att hitta rätt nivå på det förebyggande underhållet samt de investeringar som måste göras för att klara det framtida behovet. Planen var att köra i liten skala här men verkligheten blev en annan, vi har kört mer än planerat. Samtidigt vet vi inte i dagsläget hur länge Heleneholmsverket kommer att drivas. Det är något vi just nu utreder, säger han. Närheten en fördel När det kommer till avfallsfrågan är E.ON totalkund vilket innebär att Sysav tar hand om allt avfall inklusive kemikalier, spillolja, metallskrot och aerosolburkar med Lots Miljösystem. På Heleneholmsverket finns både Lotsbehållare för oljor, kemikalier, batterier och lysrör samt containrar för deponi, brännbart avfall, wellpapp, metall samt el- och järnskrot berättar Malte Hultgren som ansvarar för förråd och avfallshantering på Heleneholmsverket. Det är bekvämt och bra att ha en totalleverantör, säger han. Avfallshanteringen har fungerat på samma sätt under de fyra år som Malte Hultgren haft ansvar för den biten. Ja, det har inte varit några större förändringar, allt flyter på. När vi har avfall som vi är osäkra på hur vi ska hantera ringer vi Sysav som då kommer hit och hjälper oss så att vi kan hantera och omhänderta avfallet på rätt sätt. För att underlätta för alla involverade och för att hålla kostnaderna nere försöker vi hålla reda på, och märka allt vårt spill, säger han. E.ON har även Lotssystemet för hantering av farligt avfall till anläggningarna i Malmö samt några anläggningar till i Skåne. Tjänsten omfattar hyra av behållare, emballagesystem, transport, byte, tömning och miljöriktig behandling av avfall samt dokumentation och statistik. På frågan vilken betydelse det har för E.ON att Sysav finns i Malmö svarar Malte Hultberg: Det minskar transportsträckorna av avfallet, vilket i sin tur minskar miljöpåverkan och hanteringstider. Sysav och E.ON Sysav levererar värme från sin avfallsförbränning till E.ON och Malmö-Burlövbornas fjärrvärmenät. E.ON är Totalkund hos Sysav och har Lots Miljösystem för hantering av farligt avfall. nr 3.13 Sysav / retur 13

14 utveckli g n stolar, byråer och bokhyllor hamnar tillsammans med flera tusen andra större möbler på återvinningscentralen Gastelyckan i Lund under ett år. slängda möbler får Sysav utveckling (vinjett) Ett steg uppåt i avfallstrappan Text: Jörgen Olsson Illustration: Avfallstrappan Nu under hösten genomförs för tredje året den stora EU-kampanjen Europa minskar avfallet. Den november är det Waste reduction week och Sysav medverkar genom att slå ett slag för avfallsminskning med ett antal aktiviteter för att öka återanvändandet. Lagstiftningen har tidigare handlat om att styra bort avfall från deponering. Vi har arbetat hårt med att öka material- och energiåtervinningen i Sverige i allmänhet och inom Sysav-regionen i synnerhet har vi kommit väldigt långt, säger Stig Edner, vd för Sysav Utveckling. Nu är det dags att ta nästa steg i avfallstrappan eller avfallshierarkin som EU har definierat den. Det allra bästa är om det inte uppstår något avfall alls och ett sätt att nå det målet är att återanvända saker. Kampanjen har mottot Tänk nytt, köp något gammalt. Det som är avfall för mig kan kanske användas av någon annan. När den saken får ett nytt liv behöver inte en ny tillverkas och då har vi både minskat avfallsmängden och sparat resurser, säger Stig Edner. Användbara prylar Sysav uppmanar alla att särskilt under kampanjveckan om man ändå ska till återvinningscentralen ta en extra titt därhemma och ta med sig användbara och fungerande prylar, husgeråd, bruksföremål, kläder och mindre möbler som man själv inte har nytta av längre, Anders Persson. 14 sysav / retur nr 3.13

15 Ellen Lindblad nyutexaminerad miljövetare har studerat vad som slängs och i vilket skick möblerna som slängs är. Nu försöker hon för Sysavs räkning hitta vägar för att möblerna ska hitta ett nytt hem. Bilden är tagen på Sjölunda återvinningscentral i Malmö. Företag kan återanvända Kampanjen riktar sig huvudsakligen till hushåll och privatpersoner som lämnar avfall på återvinningscentralerna. Men för de företag som vill vara med och minska avfallet finns en mycket bra möjlighet i form av Malmö Återbyggdepå, som drivs gemensamt av Malmö stad och Sysav. Där kan man lämna många sorters byggprodukter, både från rivningar och nyproduktion. Något att tänka på för alla företag som river, renoverar eller bygger nytt, alltså. Det är inte alls nödvändigt att slänga alla de där innerdörrarna, teglet, handfaten, virket eller vad det nu kan vara det tas omhand på Malmö Återen andra chans Ju högre upp i trappan desto bättre för miljön. Projektet hamnar på steg två. men som skulle kunna säljas. På alla återvinningscentraler i alla de 14 kommunerna i Sysavregionen finns ideella organisationer på plats, året runt, med containrar eller bodar och samlar in loppisföremål och kläder. Försäljningen finansierar frivilligorganisationernas verksamhet som ofta handlar om viktiga utvecklingsprojekt i fattiga länder. Genom att skänka till loppis i stället för att slänga eller genom att handla där i stället för att köpa nytt medverkar man till de projekten och gör på så sätt en dubbel insats, säger Stig Edner. nr 3.13 Sysav / retur 15

16 Industri AB Box , Malmö Farligt avfall säkert hanterat. Vi gillar inte när det blir onödigt spännande. Därför transporterar vi alltid farligt avfall så säkert som möjligt med Lots Miljösystem och utbildade chaufförer. Specialbehållarna finns i flera storlekar och för flera avfallsslag, bland annat spillolja, oljefilter, färgburkar, glykol och andra vätskor. Ta inga risker. Kontakta våra avfallsrådgivare för en genomgång av ditt företags farliga avfall så berättar vi hur vi säkert och miljöriktigt tar hand om det. Ring eller besök sysav.se/farligtavfall.