Rapport Nr 4/07. Miljöledning och Giftfri miljö. kemikaliefrågorna i teori och praktik K E M I K A L I E I N S P E K T I O N E N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Nr 4/07. Miljöledning och Giftfri miljö. kemikaliefrågorna i teori och praktik K E M I K A L I E I N S P E K T I O N E N"

Transkript

1 Rapport Nr 4/07 E n r a p p o r t f r å n K e m i k a l i e i n s p e k t i o n e n w w w. k e m i. s e Miljöledning och Giftfri miljö kemikaliefrågorna i teori och praktik Rapporten är framtagen i samarbete med Plast- & Kemiföretagen, Teknikföretagen, Miljörevisorer i Sverige (MIS), NUTEK och TEKO-industrierna. K E M I K A L I E I N S P E K T I O N E N

2 ISSN: Best.nr Sundbyberg, juni 2007 Utgivare: Kemikalieinspektionen Beställningsadress: CM-Gruppen, Box 11063, Bromma Tel: , fax , e-post: Rapporten finns som nedladdningsbar pdf på Form och produktion: Blomquist Annonsbyrå Illustrationer: Johnny Dyrander, Illustrationer Miljömål, sid 6: Tobias Flygar Omslagsfoto: Matton Images/James Hardey Tryckeri: Centraltryckeriet Impress

3 Förord Samhället står inför många utmaningar på miljöområdet. Riksdagen beslutade år 1999 att Giftfri miljö och andra miljökvalitetsmål ska nås inom en generation. För att nå Giftfri miljö behövs systematiska insatser av företag och organisationer som hanterar kemiska ämnen och varor. Därtill behövs en kraftfull lagstiftning inom EU och insatser på det globala planet. Viktiga åtgärder i företag gäller t.ex. avveckling av särskilt farliga ämnen och riskminskning vid hantering av kemikalier. Under senare år har industrin gjort många frivilliga insatser i sitt miljöarbete och ett betydelsefullt steg är införandet av miljöledningssystem. Fördelarna är många om samhällets mål också avspeglas i företagens strategiska miljöarbete. Denna handbok har tagits fram för att underlätta arbetet med att integrera miljömålet Giftfri miljö i det dagliga arbetet genom att ta tillvara den potential som miljöledningssystemen utgör för ett strukturerat kemikaliearbete. Vi har särskilt haft små och medelstora företag i fokus. Ambitionen är att presentera en vägledning som inte bara talar om vad man kan göra, utan också visar på exempel och ger inspiration till hur man kan arbeta. Tonvikten ligger på målet Giftfri miljö men det principiella angreppssättet bör även kunna tillämpas på de övriga miljömålen. Handboken har initierats av Kemikalieinspektionen och delvis finansierats av Miljömålsrådet. Författare är Torbjörn Brorson som är verksam vid bland annat WSP Environmental och Internationella institutet för industriell miljöekonomi (IIIEE) vid Lunds Universitet. Det är författaren, som med gedigen erfarenhet av arbete med miljöledningssystem och kemikalier, ger råd för det praktiska arbetet i företagen. Kemikalieinspektionen har samordnat arbetet där Johanna Lissinger Peitz har varit projektledare med stöd av Anne-Marie Johansson. En referensgrupp med representanter från myndigheter, branschorganisationer och intresseföreningar har deltagit i arbetet och lämnat värdefulla synpunkter. Ett särskilt tack riktas till Anders Normann och Märit Hammarström, Plast- & Kemiföretagen, Elinor Kruse, Teknikföretagen, Lena Seger, Miljörevisorer i Sverige (MIS), Cecilia Ankarstig och Tomas Gärdström, NUTEK samt Henrik Willers, TEKO-industrierna. Förhoppningen är att denna publikation ska motivera och inspirera företag och organisationer i samhället att ytterligare stärka arbetet med kemikaliekontroll och därmed bidra till att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan uppnås. Kemikalieinspektionen

4 Innehåll Läsanvisningar 5 Samhällets miljömål samspelar med företagens miljöledningssystem 6 Kemikalier i samhället 15 Risker med kemikalier 19 Lagstiftningen på kemikalieområdet 25 Miljöledningssystem 35 Miljöledning, kemikalier och Giftfri miljö i praktiken 39 Säkrare kemikaliehantering bidrar till Giftfri miljö PRIO ett verktyg i kemikaliearbetet Handlingsplan för säkrare kemikaliehantering De här kemikalierna använder vi Kemikaliesvepet vad finns i förråden? Ordning, reda och säker kemikaliehantering Farorna med våra kemikalier Bättre kännedom om lagstiftningen Säkerhetsdatablad på längden och tvären Se över riskerna med kemikalierna Skriftliga rutiner och instruktioner Klarläggande av ansvar Miljöutbildning med kemikaliefokus Nu gäller det att komma vidare Ständiga förbättringar Miljöpolicy Fokus på de viktigaste miljöfrågorna Våra betydande miljöaspekter på kemikalieområdet Miljömålen anger riktningen Förebyggande kemikaliearbete Kemikalieutbytesplan Miljörevision och kemikalier Att söka kunskap på miljöområdet 71 Ordförklaringar 73

5 Läsanvisningar Under årens lopp har det skrivits mycket om kemikalier och miljöförstöring. Böckerna och artiklarna kan säkert fylla åtskilliga bibliotek. Efter det att miljöledningsstandar den ISO introducerades 1996 har det publicerats ett växande antal handböcker om miljöledning. Även om Sveriges miljökvalitetsmål som introducerades 1999 har det skrivits en hel del. Att i en kortfattad handbok koppla samman kemikalier, miljö, miljöledning och miljömålet Giftfri miljö får ses som en utmaning, vilket det också verkligen är för företagen som ska gå från ord till handling. I den här rapporten omfattar ordet miljö både yttre miljö och arbetsmiljö. Avsikten med handboken är att både ge teoretisk bakgrund och handfasta råd i miljöarbetet. Den vänder sig särskilt till verksamhetsutövare i små och medelstora företag, men även till alla andra som har ett intresse av att lära sig mer om hur man kan arbeta för att förebygga och hantera miljö- och hälsorisker med kemikalier. Teori och praktik i kemikaliearbetet Handboken är uppbyggd i två delar en teoretisk och en praktisk. Så här är handboken upplagd innehålls mässigt: Samhällets miljömål Kemikalier i samhället Risker med kemikalier Lagstiftning på kemikalieområdet Miljöledningssystem Ungefär halva handboken kan betraktas som en teoridel. Här beskrivs Sveriges miljökvalitetsmål och de regionala miljömålen. Speciell tonvikt läggs på målet Giftfri miljö. Vidare ges en översikt av användningen av kemiska produkter i samhället och vilka risker som kan föreligga. Avsikten är inte att göra läsaren till miljöexpert eller toxikolog men det finns en hel del lättillgänglig informa tion att använda som bakgrund för det praktiska arbetet. Handboken innehåller också ett avsnitt där lagstiftningen på kemikalieområdet beskrivs. Ett sådant avsnitt kan naturligtvis inte bli komplett utan här måste läsaren söka mer detaljerade kunskaper på annat håll. Kemikalieinspektionens webbplats är en lämplig ingång till kemikalielagstiftningen. Den praktiska delen av handboken bygger på tillämpningen av miljöledningssystemet. Oavsett om du arbetar med ett certifierat miljöledningssystem eller ett förenklat system bör du känna igen dig i upplägget. Det finns dock ett antal referenser till ISO eftersom det är det mest välkända systemet. Vi följer dock inte standardens upplägg utan utgår från ett företag som gör ett krafttag för att göra kemikaliehanteringen säkrare. Den praktiska delen innehåller checklistor, exempel på rutiner och instruktioner samt många goda råd. Allt med bäring på kraven i kemikalielagstiftningen och systematiken i ISO Där det är motiverat görs kopplingar till målet Giftfri miljö. Referenser till kraven i ISO förekommer på många ställen och genom en speciell symbol markeras vilket avsnitt i standarden som bör studeras närmare. Handboken beskriver dock inte alla detaljer i ISO utan läsaren förväntas ta del av texten i ISO och hjälpdokumentet ISO Dessutom finns det andra handböcker som generellt beskriver hur miljöledningssystemet kan införas i ett företag. Att ta reda på mera Handboken avslutas med ett avsnitt som innehåller tips om litteratur, webbplatser och databaser. Vidare förklaras ett antal av de begrepp som används inom kemikalieområdet och i miljöledningssystemet. Från pärm till pärm Handboken kan läsas från pärm till pärm eller de separata avsnitten var för sig. Genom den teoretiska delen läggs grunden för praktiken men du kan naturligtvis gå in var som helst och ta del av den information som känns angelägen. Miljöledningssystem Handboken kan användas av företag som redan infört miljöledningssystem eller som planerar att göra det. Den innehåller många råd som sätter fokus på säkrare kemikaliehantering. Funderar företaget inte alls på att införa miljöledningssystem innehåller handboken många praktiska tips för att uppfylla miljömyndigheternas krav på egenkontroll och systematiskt arbetsmiljöarbete.

6 Sveriges 16 miljömål Sveriges Riksdag beslutade om 15 nationella miljökvalitetsmål år Två år senare fastlades ett antal delmål. Under 2005 introducerades miljömål 16 om biologisk mångfald. Målen följs upp i årliga rapporter (DeFacto) och vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Till miljömålet Giftfri miljö finns det nio delmål. Dessa beskrivs senare i handboken. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 6

7 Genom att vända perspektivet från miljöhot till miljömål har Sveriges riksdag tagit ett viktigt steg mot visionen om hållbar utveckling. De 16 nationella miljökvalitetsmålen visar riktningen för olika aktörer i samhället i detta arbete. Vad det gäller målet Giftfri miljö och andra mål kan näringslivet bidra på flera olika sätt. I det här avsnittet får du information om de olika miljömålen och en första inblick i hur de kan samspela med företagens miljöledningssystem. Samhällets miljömål samspelar med företagens miljöledningssystem Från hotbild till målbild Inom miljöområdet har det varit vanligt att arbeta med hotbilder. Hot som försurning, spridning av giftiga ämnen, klimatförändringar, övergödning och utrotningshotade arter har fyllt tidningsartiklar, läroböcker och samhällsdebatten under många år. Självklart är det viktigt att förstå vad som kan hända om vi inte gör någonting, eller gör fel saker, men risken finns att miljöarbetet blir färgat i alltför mörka och dystra nyanser. Hopplösheten kanske infinner sig vilket sällan leder till förbättringar. Ett mer konstruktivt angreppssätt på miljöfrågorna kan vara att identifiera ett framtida acceptabelt tillstånd och genom visioner, mål och delmål visa vägen dit. I samklang med detta synsätt har Sveriges riksdag antagit 16 miljömål för Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som vi med nuvarande kunskaper kan betrakta som hållbart i ett längre perspektiv. Vi talar därför om Sveriges miljökvalitetsmål. Målen syftar till att: Främja människors hälsa. Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön. Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena. Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. Trygga en god hushållning med naturresurserna. Tidperspektivet är en generation Hur långt är då tidsperspektivet för miljökvalitetsmålen? Begreppet generationsmål används ofta i sammanhanget och ambitionen är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. I praktiken skulle detta innebära att mängder av viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år Vad det gäller målet för klimatet har målsnöret spikats upp år En sak är uppenbar nämligen att resan till de olika målen riskerar att bli lång och säkert inte spikrak. Naturen behöver dessutom tid att återhämta sig för den historiska och nuvarande miljöbelastningen. Produktions- och konsumtionsmönster måste förändras både i Sverige och i omvärlden. Det är lätt att inse att de 16 miljömålen kräver stort engagemang hos många aktörer i samhället, både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Målen och delmålen kommer som andra mål i samhället, eller i ett företag, att regelbundet utvärderas. Det är därför mycket sannolikt att vissa av delmålen efterhand ändrar karaktär och inriktning. I handboken läggs tyngdpunkten på kopplingarna mellan miljömålet Giftfri miljö och miljöledningssystem men många av miljömålen påverkar den egna organisationen på ett eller annat sätt. Kemikaliefrågorna återfinns i fler miljömål än i Giftfri miljö. Att få översikt över allt detta är inte helt lätt men låt oss göra ett försök. Låt oss därför granska de miljömål vi enats om att uppnå. Under varje miljökvalitetsmål finns ett eller flera delmål som anger mer detaljerat vad som ska uppnås. Vidare finns det miljömål på regional och lokal nivå som på ett ännu mer konkret sätt berör industrier, tjänsteföretag och andra organisationer. Så här berörs du av miljömålen i din verksamhet Alla kan göra en insats. Att skapa ett säkrare, resurssnålare och mindre förorenande företag gynnar både miljön och företagets ekonomi. Sveriges miljömål är både krävande och långsiktiga och det kan kanske kännas svårt för ett enskilt företag att bli delaktigt i processen. Som beskrivs i handboken finns det emellertid en rad enkla och praktiska åtgärder som kan ge stor effekt. I tabellen på nästa sida ges några exempel på områden där de flesta företag kan göra en insats som direkt eller indirekt samspelar med Sveriges miljömål. 7

8 Aktivitet Det här kan ditt företag göra Koppling till Sveriges miljömål Inköp Varor och tjänster påverkar miljön och riskerna vid hanteringen. Att ta fram inköpsrutiner där hänsyn tas till hälsa och miljö är ett viktigt första steg. Inköparen har ju en nyckelroll i företagets miljö arbete genom att samarbeta med leverantörer och ställa miljökrav och krav på produkter som minskar riskerna i arbetsmiljön. Kundernas krav och önske mål är en viktig drivkraft för företags leverantörer att miljöanpassa sina varor och tjänster. Transporter Att transporter av råvaror, produkter och människor påverkar miljön är ett välkänt fenomen. Vägtrafiken står till exempel för en tredjedel av koldioxidut släppen. Den nuvarande trenden pekar mot fler transporter, snabbare leveranser, tätare tidsinter vall och mindre sändningsstorlekar. Att samtidigt åstadkomma minskad miljöpåverkan är en stor uppgift för företag, transportföretag och samhället. Energi Energiförbrukningen är stor i Sverige och de flesta verksamheter har mycket att vinna på effektivare energisystem och införande av mer miljöanpassad teknik. Inte minst med tanke på de ständigt ökande kostnaderna för fossila bränslen och elenergi, handel med utsläppsrätter och olika skatter, så går god energihushållning hand i hand med minskad miljöpåverkan. Ju större kund företaget är desto större möjligheter har det att påverka leverantörernas miljöanpassning av produkter och tjänster. Storleken har dock inte alltid betydelse och om många små kunder börjar ställa miljökrav så kan effekten bli likartad. De krav företaget vill ställa på produkter och tjänster ska inte vara fler eller mer komplicerade än att de går att följa upp. Om det inte finns ett system för uppföljning minskar trovärdigheten i kraven mycket snabbt. Ett företag kan åstadkomma förbättringar genom att först analysera transportflödena, kostnaderna och transporternas effektivitet. Att undvika onödiga transporter, att välja transporter och fordon med låg miljöpåverkan och se över bränslen, körsätt (EcoDriving), logistik, samlastning och annat är exempel på vettiga komponenter i miljöarbetet. Genom att analysera energiflödena, energian vändningen, energikostnaderna och energikäl lornas effektivitet får före-taget bättre förståelse för var förbättringar kan göras. Det går säkert att bli effektivare vad det gäller belysning, process, uppvärmning, ventilation, tryckluft och andra energikrävande aktiviteter. Inköpen berör flera av Sveriges miljömål, exempelvis Giftfri miljö, Bara naturlig försurning, Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Transporterna berör flera av Sveriges miljömål, exempelvis God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning, Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Energifrågorna berör flera av Sveriges miljömål, exempelvis Bara naturlig försurning, Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Användning av kemiska produkter Kemikalieanvändningen är betydande i samhället. Vi klarar oss inte i vardagen utan kemiska produkter men samtidigt finns det anledning att vara varsam med användningen. De flesta företag hanterar kemikalier i processer, vid rengöring, i smörjoljor, i råvaror och färdiga produkter. Det är uppenbart att många företag kan göra en insats för säkrare kemikaliehantering. Att känna till vilka risker som är förknippade med de kemiska ämnen som finns i verksam heten är en bra början. Det gäller sedan att översätta detta till en praktisk verklighet för att undvika negativ påverkan på människor och miljö. En stor del av handboken handlar om hur ett företag kan styra upp sin kemikalie hantering och göra den säkrare. Med relativt små åtgärder kan man åstadkomma betydande förbättringar på kemikalieområdet. Kemikaliefrågorna berör flera av Sveriges miljömål men det är nog Giftfri miljö som man först tänker på. Avfall Avfallsproblematiken brukar vara det första man tänker på när ordet miljö nämns. I samhället pågår det många åtgärder för att minska avfallsmäng derna och göra avfallshanteringen säkrare. Avfallsfrågorna berör alla företag och kostnads- och miljöaspekterna är starka drivkrafter för att ta sig an avfallet på ett systematiskt sätt. Allt fler avfallsslag får inte längre läggas på deponi och förbrän ning av avfall blir dyrare. Det gäller därför att förhindra uppkomsten av avfall och för det avfall som bildas finna så bra metoder för omhänder tagande som möjligt. Produktutveckling och produkter Produkternas miljöpåverkan har blivit allt mer betydelsefull. Produkter som belastar hälsa och miljö minimalt under sin livstid har många fördelar. Att göra rätt från början är naturligtvis bättre än att försöka rätta till felaktigheter i efterhand. Hur och var uppkommer avfallet? Vilka egenskaper har det? Hur stora är mängderna? Hanterar vi avfallet på ett bra sätt och följer vi lagstiftningen? Vad kostar avfallshanteringen nu och vad kommer den att kosta i framtiden? Ovanstående frågor kan vara början på ett systematiskt angreppssätt på avfallsfrågorna. Genom att förbättra rutiner och processer kan uppkomsten av avfall kanske förebyggas eller åtminstone minskas. Att känna till kundernas krav på miljöområdet är en förutsättning för god affärsverksamhet. Vad det gäller utvecklingen av mer miljöanpas sade produkter har fungerande rutiner för pro duktutveckling, i kombination med bevakning av kundkrav och myndighetskrav, i många fall visat sig vara ett framgångskoncept. Avfallsfrågorna berör flera av Sveriges miljömål, exempelvis God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan och Grundvatten av god kvalitet. Produkternas miljöegenskaper kan exempelvis röra energiför brukning, återvinning och kemika lieinnehåll. Här har vi därför kopplingar till Begränsad klimat påverkan, God bebyggd miljö och Giftfri miljö.

9 Företaget kan beröras av flera olika miljömål För att inte göra exempelsamlingen i tabellen för lång kan man konstatera att många företag sannolikt även berörs av de av Sveriges miljömål som avser: Utsläpp till hav, sjöar och vattendrag. Utsläpp från processer, sanitära anläggningar och markytor förekommer i de flesta industriella verksamheter. Utsläpp till atmosfären. Utsläpp av stoft, luktande ämnen, lösningsmedel, köldmedia och annat tillhör vardagen i många verksamheter. Utsläpp till mark. Förorenad mark är ett problemområde som många företag måste hantera. Saneringen av föroreningarna är förknippad med stora kostnader och tar ofta lång tid. Myndigheterna allt aktivare vad det gäller miljömålen Efterhand som miljömålsarbetet vuxit fram och mognat har tillsynsmyndigheternas roll blivit tydligare. Som företagare får du räkna med att frågor som rör de nationella, regionala och lokala miljömålen kan dyka upp vid besök av myndigheten samt i tillstånds- och tillsynsärenden. Samspelet med myndigheten underlättas säkert av att företagsledningen kan visa att man på ett eller annat sätt tagit till sig tankarna i miljömålen och genomför konkreta miljöförbättrande åtgärder. För de flesta företag är sannolikt detta inte något större problem och har företaget infört ett miljöledningssystem är ju målstyrning en central aktivitet. Miljömål i rättsskipningen De svenska miljömålen är inte rättsligt bindande men kan uppfattas som ett förtydligande av de mål som uttrycks i miljöbalken i kap 1,1 om en hållbar utveckling. Miljömålen kan vara en utgångspunkt för att få ledning i hur man som tillsynsmyndighet ska prioritera olika insatser. Ett annat exempel när miljömålen kan få betydelse är i samband med tillståndsärenden för miljöfarlig verksamhet där villkor kan utformas utifrån syften och mål i miljömålen om de är tillräckligt konkreta. Ett sådant villkor kan t.ex. gälla för användningen av en viss farlig kemikalie eller vilka utsläppskrav som ska gälla. En del kommuner använder Giftfri miljö i tillsynsarbetet genom att exempelvis efterfråga information om prioriterade utfasningsämnen och riskminskningsämnen samt vilka eventuella riskminskningsåtgärder som vidtagits för dessa ämnen. Regionala och lokala miljömål Sveriges miljökvalitetsmål berör samhället på många olika sätt. För att få en regional och lokal förankring arbetar länsstyrelserna och kommunerna med att utveckla de övergripande målen och skapa miljömål som berör det egna geografiska området och de problemställningar som kan finnas där. På Miljömålsrådets webbplats finner du länkar till länsstyrelserna och det kan vara en god idé att ta del av de regionala och lokala mål som finns där ditt företag bedriver verksamhet. I avsnittet Miljöledning, kemikalier och Giftfri miljö i praktiken ger vi exempel på hur man kan resonera vad det gäller möjligheterna att införliva miljömålen i vardagsarbetet. Flera olika drivkrafter bakom företagets miljömål Drivkrafterna bakom miljöförbättrande åtgärder i näringslivet är en kombination av lagstiftningens krav, insikten om miljöproblemens betydelse, samt övertygelsen om att det går att vinna marknadsandelar och förtroende genom ett framåtriktat miljöarbete. Ett sätt att använda Sveriges miljömål i företagets miljöarbete är att se målen som en tydlig vägledning till hur politikerna och vi själva vill se vårt samhälle i framtiden. En del företag och organisationer hävdar att de nationella miljömålen kan leda till ökade kostnader, men samtidigt vill nog de flesta arbeta för uthålliga samhällssystem. Många företag har redan gjort viktiga insatser på miljöområdet helt i linje med miljömålen. Har företaget infört ett miljöledningssystem ska kopplingen mellan de betydande miljöaspekterna och de egna målen vara mycket tydlig. För många företag kan det då vara rimligt att betrakta Sveriges miljömål som en av drivkrafterna att ta hänsyn till när man sätter sina miljömål och fastlägger företagets miljöstrategi. Figuren på nästa sida ger exempel på ett antal olika drivkrafter som kan påverka valet av miljömål. Giftfri miljö I handboken lägger vi tonvikten på kopplingen mellan målet Giftfri miljö och företagets miljöarbete. Här följer därför en fördjupad beskrivning av mål och delmål för att minska riskerna med kemiska produkter i samhället. Kemikalieinspektionen är miljömålsansvarig myndighet för Giftfri miljö. Detta innebär bland annat att myndigheten aktivt ska genomföra aktiviteter och göra uppföljningar i anslutning till miljömålet. Vad det gäller Giftfri miljö och de andra miljömålen kommer det säkert efter hand att ske justeringar av hur delmålen är formulerade och vad som kan anses realistiskt att uppnå.

10 Uppfylla kundkrav Minska miljöpåverkan av de betydande miljöaspekterna Ekonomiska och tekniska förutsättningar Minska miljöriskerna Utnyttja resurserna på ett effektivt sätt Exempel på drivkrafter när företaget sätter sina miljömål Sveriges miljömål Vinna marknadsandelar Regionala och lokala miljömål Uppfylla frivilliga åtaganden Klara kommande lagstiftning Minska kostnaderna Förbättra anseendet Giftfri miljö är ett utmanande mål Målet anger att miljön i Sverige ska vara giftfri år Giftfri miljö innebär att: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör enligt riksdagens beslut i ett generationsperspektiv bland annat innebära följande: Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll och deras påverkan på ekosystemen försumbar. All fisk i Sveriges hav och sjöar och vattendrag är tjänlig som människoföda med avseende på innehållet av naturfrämmande ämnen. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadliga för människor. Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade. Kemikalier finns överallt Ambitionsnivån vad det gäller att reducera riskerna med användningen av kemikalier är alltså högt satt i samhället. Genom att anlägga ett helhetsperspektiv från tillverkningen av kemiska ämnen till produktionsprocesserna, produkterna, användningen och avfallshanteringen ska kunskaperna öka och riskerna minska. Lagstiftning och frivilliga åtgärder i företagen har i många fall minskat riskerna men bilden av verkligheten är komplex. Produktionen av kemiska ämnen i världen har ökat från sju miljoner ton till 400 miljoner ton under de senaste 60 åren. De olika ämnena ingår i tiotusentals, kanske hundratusentals olika kemiska produkter. Produkterna används i hela samhället och återfinns inom industrin, jord- och skogsbruket och hos enskilda människor. Många olika varor, exempelvis kläder och elektronik, innehåller kemiska ämnen. Kemikalierna är en förutsättning för samhällets utveckling och vårt ökade välstånd. Myntets baksida är att vissa kemiska produkter orsakar skador på miljön och människors hälsa. Ett välkänt fenomen är att kemikalierna sprids till platser där de inte var avsedda att hamna. De används kanske på fel sätt eller är det så man inte alltid känner till miljöegenskaperna och spridningsvägarna. Många av de farliga ämnena som förekommer i naturen härstammar från produkter som sedan länge är förbjudna att använda eller där bruket har minskat. Så är det bland annat med vissa bekämpningsmedel (DDT), tungmetaller (bly i bensin) och flamskyddsmedel. 10

11 Utsläpp förr och nu Ökad kemikalieanvändning behöver inte nödvändigtvis leda till ökad okontrollerad spridning. I Sverige har utsläppen av kemiska ämnen sedan länge minskat från stora punktkällor, exempelvis industrier och avloppssystem. Många industriföretag och branscher har gjort betydande insatser för att minska kemikalieanvändningen i sina processer och produkter. Diffusa utsläpp från byggnadsmaterial, elektronik, jord- och skogsbruk, förbränning och förslitning är dock svåra att överblicka och tar lång tid att åtgärda. Ökade kunskaper krävs Kunskaperna om olika ämnens farlighet för hälsa och miljö bygger i många fall på ett omfattande batteri av laboratorietester. Praktiska observationer och forskning bidrar till att öka kunskaperna om farliga ämnens spridning i naturen och vad som blir konsekvenserna av detta. Forskare, industri och myndigheter är överens om att det krävs mycket arbete och resurser innan man kan säga om och hur ett ämne är farligt. Om alla kemiska ämnen som används vore grundligt testade, och om hanteringen anpassades därefter, så skulle man sannolikt kunna undvika de flesta hälso- och miljöriskerna. Men testmetoderna har brister och ger ingen garanti för att alla farliga egenskaper upptäcks. Och endast en liten del av de ämnen som används har testats tillfredsställande. REACH och Giftfri miljö Åtgärder för säkrare hantering av kemikalier bedrivs i många enskilda länder men också inom ramarna för EU och i globala initiativ. För oss i Sverige blir ansträngningarna och framstegen inom EU allt viktigare. Dels får internationella regler mycket större genomslag, dels tillåts medlemsländernas regler inte att avvika från flertalet av de gemensamma EU-reglerna. EU:s nya kemikalieregler (REACH Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) kommer etappvis införas inom de närmaste åren. Hur reglerna ska tillämpas i praktiken är i högsta grad viktigt för många företag. REACH kommer naturligtvis också påverka kemikaliepolitiken i medlemsländerna och kopplingen i Sverige till Giftfri miljö är uppenbar. REACH-förslaget är mycket omfattande med sidor som ersätter 40 olika nuvarande lagstiftningar på kemikalieområdet. Förslaget innehåller grundläggande förändringar i systemet för att reglera kemikalierna. Några exempel är: Ett tydligt ansvar läggs på industrin när det gäller att ta fram data om kemiska ämnen samt göra riskbedöm ningar och föreslå åtgärder för att hantera riskerna. Ansvaret läggs främst på tillverkare och importörer. Industrin ska registrera cirka ämnen före år 2018 och riskbedöma cirka en tredjedel av dessa. På det sättet kan kunskapen om kemikalier som redan finns på marknaden öka. Kemikalier med vissa särskilt farliga egenskaper ska inte få användas utan särskilt tillstånd. Lagstiftningen ställer krav på att säkrare alternativ ska övervägas vid tillståndsprövningen av farliga kemikalier. Om alternativen är ekonomiskt och tekniskt rimliga ska de farliga ämnena bytas ut. En ny självständig europeisk myndighet baserad i Helsingfors ska administrera kemikaliesystemet. Den här boken behandlar bara översiktligt de förändringar som kommer med den nya REACH lagstiftningen. För mer och aktuell information om REACH hänvisas till Kemikalieinspektionens webbplats (www.kemi.se). Delmål till Giftfri miljö Miljömålet Giftfri miljö är skrivet på ett ganska visionärt sätt. I grova drag kan man förstå färdriktningen men exakt vad som ska genomföras och vilka hållplatser det finns på resan kräver förtydliganden. Riksdagen har därför formulerat nio delmål till Giftfri miljö. Myndigheterna på regional och lokal nivå har också uppmanats att ta fram mål med regional eller lokal prägel. Man kan konstatera att de nio delmålen på kemikalieområdet lägger tonvikt på kunskaper om kemiska ämnen hälsooch miljöegenskaper, om att användarna ska få information om dessa egenskaper, samt att särskilt farliga ämnen ska fasas ut. Framförallt ska nyproducerade varor inte innehålla sådana ämnen. Detta är tankar vi känner igen från den övergripande kemikalielagstiftningen. Delmålen anger också att hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning ska minska samt att det behövs indikatorer för att följa framstegen och motgångarna. Vidare behövs det riktvärden för ett antal ämnen. Det finns också mål för sanering av förorenad mark. Det sistnämnda delmålet kommer inte fortsättningsvis att kommenteras i handboken utan istället hänvisas till speciallitteratur inom området. 11

12 Kunskap och information Delmål 1: Senast år 2010 skall det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på markna den. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som exempelvis efter inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga skall uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än Samma krav på uppgifter skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år 2020 skall det även så långs som möjligt finnas uppgifter om egenskaperna hos alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska ämnen. Delmål 2: Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår. Utfasning av särskilt farliga ämnen Delmål 3: Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från: Nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancer framkallande, arvsmassepåverkande och fortplant ningsstörande, samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast Övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergi framkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet. Övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly senast år Dessa ämnen ska inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet om-fattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildats oavsiktligt. Riskminskning Delmål 4: Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3. Riktvärden för miljökvalitet Delmål 5: För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, ska det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter. Sanering av förorenade områden Delmål 6: Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förore nade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Delmål 7: Åtgärder skall under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år Dioxiner i livsmedel Delmål 8: År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats. Kadmium Delmål 9: År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. 12

13 Indikatorer behövs för att följa utvecklingen Det finns många sätt att följa kemikalieanvändningen i samhället. Produktionsvolymerna av enskilda ämnen ger viss information och förekomsten av ämnen i olika varor ger kompletterande information. Antalet myndighetsinspektioner och förelägganden speglar i någon mån hur det vardagliga kemikaliearbetet fungerar i företagen. Speciellt intressant, och tyvärr också ganska komplicerat, är det att följa ämnenas förekomster, koncentrationer och effekter i miljön. För att kunna följa Giftfri miljö och delmålen behövs alltså ett antal indikatorer. Förutsättningen för att kunna använda en indikator är att det finns tillförlitliga källor till fortlöpande dataunderlag. Man måste kunna mäta på samma sätt och ha tillgång till det man mäter på under många år. Möjligheten att nå Giftfri miljö I DeFacto 2004 konstaterar Kemikalieinspektionen: Men det blir svårt att nå målet. Allra svårast är det att komma åt alla de föroreningar som redan är spridda i miljön. Det blir även en stor utmaning att minska tillförseln av farliga ämnen till samhället. Utmaningen ligger i att få fram kunskap om de farliga ämnenas egenskaper, att skapa regler för användningen och att förhindra att de ställer till skada. Men enbart lagar och regler räcker inte för att nå målet. Enskilda människor kan därtill anpassa sitt konsumtionsmönster och sin livsstil, och företag kan gå före och ta egna initiativ. Och myndigheterna kan informera, utveckla regler och riktlinjer och se till att reglerna följs. Det kommer att bli svårt att nå målet Giftfri miljö till år Men arbetet är i full gång och om alla gör sitt bästa kan vi nå långt. Sammantaget utstrålar kommentaren en viss pessimism blandat med en ganska realistisk bild av den faktiska verkligheten. Vem gör vad i miljömålsarbetet? Granskar man arbetet med Sveriges miljömål finner man ett betydande antal olika aktörer och intressenter. I slutändan är det väl de som lever just nu alltså du och jag, älgarna, älgörten och spiggen som borde vara mycket intresserade av vad som pågår på miljöområdet. På sikt är det alla efterkommande till oss som är de självklara intressenterna till miljömålen. I det kortare tidsperspektivet rör vi emellertid oss mer på de administrativa, policyskapande och övervakande planen. Möten, protokoll, mätrapporter, administration av webbplatser, informationsmöten och mycket annat hör till vardagen för den innersta kretsen i miljömålsarbetet. De flesta aktörerna finns i myndighetssfären, men både ideella organisationer och näringslivet följer och deltar i arbetet med intresse. Det är också i näringslivet många av de stora förändringarna behöver äga rum om vi ska ha en möjlighet att nå målen. Låt oss ta del av en översikt av vad de olika aktörerna bidrar med. Riksdagen Sveriges miljömål är antagna av Sveriges riksdag. Det första steget togs 1999 då de 15 nationella målen fastställdes. Vid olika tillfällen under åren fattade riksdagen beslut om 69 delmål. Ytterligare ett par delmål har senare tillkommit. Riksdagen har också antagit tre åtgärdsstrategier för att nå miljömålen. Det sextonde miljömålet introducerades under Regeringen Regeringen har det övergripande ansvaret för miljökvali tetsmålen. En gång per år rapporterar regeringen till riksdagen om hur arbetet går. Vart fjärde år lämnar Miljömålsrådet en fördjupad utvärdering till regeringen. Utvärderingen används därefter som en del av underlagen till regeringens miljöproposition. Den ska ge underlag till riksdagen om huruvida miljömålen, delmålen eller styrmedlen inklusive lagstiftning behöver revideras. Inom regeringen är det Miljödepartementet som har det övergripande ansvaret för miljöfrågorna. I miljömålspropositionen som presenterades 2005 konstaterar regeringen att fem av målen blir mycket svåra att nå. Dessa är Levande skogar, Ingen övergöd ning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Fler nationella åtgärder behövs men Sverige klarar inte att nå dessa mål på egen hand. I miljömålspropositionen lägger regeringen fast positioner och initiativ för arbetet med bland annat luftföroreningar, kemikalier och marina frågor inom EU. Miljömålsrådet Miljömålsrådet har det övergripande ansvaret att samordna miljömålsarbetet. Rådet följer löpande upp arbetet med att nå målen och i juni varje år publicerar det en uppföljningsrapport (DeFacto). Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, där rådet gör bedömningar och föreslår åtgärder. Miljömålsrådet administreras av ett kansli som ligger på Naturvårdsverket. I rådet ingår miljömålsmyndigheterna, andra myndigheter med ansvar för olika sektorer i samhället, länsstyrelser, kommuner, Svenskt Näringsliv och ideella organisationer. Samarbetet syftar till att på bred front driva arbetet för att nå miljömålen. 1

14 Miljömålsansvariga myndigheter För att få en tydlig ansvarsfördelning i miljömålsarbetet har regeringen utsett en ansvarig myndighet för vart och ett av de 16 miljömålen. Naturvårdsverket har ansvaret för nio mål, medan Statens Strålskyddsinstitut, Kemika lieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket har huvudansvaret för var sitt mål. Arbetet med att formulera målen utgick från de horisontella miljöfrågorna nämligen: Människors hälsa. Den biologiska mångfalden och andra naturvärden. Kulturhistoriska värden. Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och en god hushållning med naturresurserna. Regeringen ville säkra att dessa miljöfrågor fick tillräckligt fokus inom ramen för miljömålsarbetet och utsåg Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen som ansvariga myndigheter för dessa övergripande miljömålsfrågor. De miljömålsansvariga myndigheterna ska tillsammans med organisationer och företag som verkar inom en viss samhällssektor (exem pelvis transportsektorn, jordbruket eller industrin) utveckla lämpliga indikatorer för miljömålsarbetet. Vidare ska myndigheterna samla data, redovisa måluppfyllelsen, föreslå kompletterande insatser och i övrigt verka för att miljömålen nås. Länsstyrelser och kommuner Länsstyrelserna ansvarar för det regionala miljömålsarbetet. De beslutar om regionala delmål och samordnar uppföljningen av dessa. Kommunerna deltar genom att förankra, utveckla och förverkliga miljömålsarbetet i samspel med kommuninvånarna, näringslivet och andra intressenter. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommu nal samhällsplanering skapar förutsättningar för miljö arbetet på lokal nivå. Många kommuner har inlett arbetet med att utveckla lokala miljömål och strategier. Formerna för arbetet varierar, men införandet av miljöledningssystem och samordning med det lokala Agenda 21 arbetet är vanligt förekommande. Andra exempel är att arbetet med miljöplaner, översiktsplanering, miljöbokslut och gröna nyckeltal. Arbetet med miljömålen kan inspirera när kommunen gör olika former av planering och prioriteringar. Exempel på områden där miljömålen kan ha stor betydelse är trafikplanering, energifrågor, fastighets- och bostadsutveckling och bevarande av värdefulla kulturmiljöer och byggnader. Kommunen kan också påverka genom att ställa miljökrav vid upphand lingar. Miljömålen kan naturligtvis användas i dialogen med näringslivet, exempelvis vid miljömålsstyrd tillsyn. Näringslivet Sedan slutet av 1960-talet har det svenska näringslivet anpassat sig till en alltmer krävande miljölagstiftning. Efter hand insåg industrin att ett framåtriktat arbetssätt ger många fördelar. Genom att arbeta med miljölednings system, att miljöanpassa produktionen och produkterna, samt att vara öppen mot samhället, har många svenska företag lagt sig långt framme vad gäller miljömedveten het. Det visar sig bland annat genom att ett mycket stort antal svenska företag är miljöcertifierade. Föreningen Svenskt Näringsliv, som är representerad i Miljömålsrådet, har en positiv grundsyn på miljömålsarbetet. De 16 miljömålen innebar en viktig förändring när de kom till, och föreningen vill aktivt bidra till uppföljningsarbetet av miljömålen. Näringslivet påverkar vissa miljömål i hög utsträckning och andra i mindre omfattning. Det betyder att möjligheterna att uppnå en del av miljömålen i hög grad beror på möjligheterna för näringslivet att bidra med aktiva insatser. 1

15 Utvinning, förädling och omvandling av råvaror har som resultat att kemiska ämnen ingår i varor som används och sprids i samhället. Vi talar här om tiotusentals olika ämnen som används i industrin och i vanliga konsumentprodukter. I det här avsnittet granskas användningen av kemikalier i industrin och samhället. Kemikalier i samhället Den kemiska industrin i Sverige Kemiindustrin i Sverige har totalt cirka anställda. Detta motsvarar nio procent av dem som arbetar inom tillverkningsindustrin. Läkemedelsföretagen, den kemiska basindustrin, färgföretagen, plast- och gummiföretagen, samt ett antal andra företag i kemibranschen, omsätter cirka 150 miljarder kronor om året. Läkeme delsindustrin är störst och står för ungefär av en tredjedel av omsättningen. Knappt en tredjedel av omsättningen utgörs av företag som tillverkar kemiska ämnen som går till vidareförädling eller används som en ingående råvara. Svensk industri exporterar betydande mängder kemiska produkter till länder inom och utanför EU. Totalt exporterar kemiindustrin för 95 miljarder kronor vilket är drygt elva procent av den svenska exporten. Ser man på antalet anställda inom de olika kemibranscherna framträder följande bild: Bransch Antal anställda (2003) Läkemedelsindustrin Basindustri Färgindustrin Gummiindustrin Plastindustrin Inom kemiindustrin finns det cirka olika arbetsstäl len. Många företag är små men 400 företag har mer än 20 medarbetare och i cirka 40 företag är antalet anställda fler än 250 personer. Det är ganska naturligt att kemiföre tagen satsar på forskning och utveckling. Inom kemiindu strin hittar man ungefär personer med forskarut bildning och företagen satsar cirka tio miljarder kronor varje år på forskning och utveckling. Mer information om den kemiska industrin och olika initiativ på miljöområdet finns på Plast- & Kemiföretagens webbplats. Många olika kemiska produkter i samhället Sammanlagt finns det i storleksordningen olika kemiska produkter på den svenska marknaden. Produk terna består av cirka olika kemiska ämnen varav cirka 260 tillverkas av kemiindustrin i Sverige. Den sammanlagda kemikaliemängden uppgår till cirka 75 miljoner ton. Bakom den stora volymen döljer sig framförallt petroleumprodukter i form av drivmedel och villaolja. Kemikalieproduktionen har ökat enormt under hela 1900-talet tillverkades i hela världen en miljon ton kemikalier per år och i dag tillverkas varje år 400 miljoner ton. Man kan ställa sig den berättigade frågan hur alla dessa kemikalier påverkar miljön och vår hälsa. Vidare kan man undra hur de filter är konstruerade som ska förhindra att ämnen med oönskade egenskaper sprids och används. Livsmedelstillsatser, bekämpnings medel och läkemedel prövas av myndigheter i olika länder innan de släpps ut på marknaden. För övriga kemiska produkter finns inte motsvarande förprövning av myndigheter, utan ansvaret vilar på företagen som tillverkar eller importerar kemikalier. Nyheter med REACH är att företagen ska ta fram testdata för att kunna göra en registrering och att tillståndskrav införs för ämnen med särskilt farliga egenskaper. Företagen, som tillverkar eller för in kemiska produkter, ska anmäla dessa till Kemikalieinspektionens produktregister, om den årliga volymen är minst 100 kg per produkt. När det gäller varor som innehåller kemiska produkter, exempelvis elektronik och textil, saknas en sådan överblick (se avsnittet Lagstiftningen på miljöområdet). De mest kända miljöbovarna är numera belagda med förbud eller starka restriktioner (exempelvis bly, kvicksil ver och PCB). Men kunskapen om varors innehåll av 1

16 kemiska ämnen är begränsad och fortfarande förekommer flera uppmärksammade ämnen i våra varor. Har man bokstavligen byggt in sådana ämnen i olika material kan det ta lång tid innan exponeringen upphör. Farliga kemikalier i ett bildäck är i bruksskede några år, farliga ämnen i en bil i cirka 15 år och farliga ämnen i byggnaden där bilarna produceras i kanske 100 år. Nu är det inte så att den kemiska industrin i Sverige står för alla utsläpp av kemikalier till miljön. Exponeringen för kemiska ämnen i omgivningen är ett komplext samspel mellan många olika källor där utsläppen från produktionsprocesserna minskat i betydelse medan spridningen via olika varor blivit allt viktigare. Låt oss nu granska de viktigaste exponeringsvägarna, d.v.s. sätten människor och miljö utsätts för kemikalier. Många exponeringsvägar Människan och andra levande organismer exponeras för kemiska ämnen på många olika sätt. En del exponering är avsiktlig och med gott uppsåt men spridningen av kemikalier med oönskade effekter (miljögifter) kan leda till negativa miljö- och hälsokonsekvenser. Miljögifter sprids både lokalt, regionalt och globalt. En viktig exponeringsväg för människan är via födan. Organiska miljögifter såsom DDT och PCB kan exempelvis spridas via fet fisk från Östersjön. En annan viktig orsak till exponering för kemiska ämnen är förorenad luft. Många undersökningar visar att stadsluften i flera europeiska städer innehåller många skadliga komponenter, exempelvis mycket små partiklar och kväveoxider. Något som speciellt bör uppmärksammas är att barns exponering för kemikalier kan se annorlunda ut jämfört med vuxna. Små barn stoppar exempelvis det mesta i munnen vilket kan ge ett större upptag. Vidare är avgiftningssystemen ännu inte fullt utvecklade. Går vi tillbaks ett tjugofemtal år i tiden var många av de kemiska riskerna förknippade med utsläpp från någon industri. Man kunde exempelvis påvisa höga halter av bly kring ett glasbruk eller klorerade organiska föreningar i närheten av en massafabrik. Här har det dock skett många förbättringar och riskpanoramat för kemiska ämnen ser nu annorlunda ut. Det förefaller som vi i stället för betydande utsläpp från ett antal punktkällor fått utsläpp av små mängder från många olika källor. Man kan peka på följande omständigheter: Kemiska ämnen ingår i många olika varor och sprids därför på många olika sätt. Som exempel kan vi ta datorer och annan elektronik där användningen ökat på ett sätt som ingen kunde förutsäga för 25 år sedan. Ny teknik och globalisering har alltså medfört att spridningen av kemikalier via datorer och tiotusentals andra varor sker över hela jordklotet. Gamla synder gör att kemikalier fortfarande sprids i miljön. Förorenad mark är ett exempel på detta. Vissa kemiska ämnen finns upplagrade i teknosfären. PCB i fogmassor, asbest i byggnader, bly i batterier, samt de ozonförstörande freonerna i gamla kylskåp kan få illustrera detta. Ett annat exempel på global spridning är att det går att påvisa miljögifter på platser där de aldrig tidigare använts, Som exempel finner man svårnedbrytbara föreningar såsom DDT, PCB och PFOS i de arktiska ekosystemen. Kemiska ämnen används som tillsatser i många kemisk-tekniska varor. Funktionskraven på tvättmedel och hygienprodukter ökar vilket i många fall medför att ytterligare ett kemiskt ämne tillsätts, och så kanske ytterligare ett, och så ännu ett Användningen av kemikalier i jord- och skogsbruk är betydande. Bekämpning av ogräs och skadegörare kan exempelvis utföras med hjälp av kemiska preparat. Olyckor och felanvändning av kemikalier är en annan källa till spridning. Bara i Sverige har vi under senare år haft ett antal olyckor som orsakat, eller kunde ha orsakat, betydande spridning av farliga ämnen. Den okontrollerade spridningen av akrylamid vid tunnelbyg get i Hallandsåsen, stora mängder miljö- och hälsofar lig rök vid brand i en anläggning för återvinning av gummidäck i Malmö, utsläpp av tusentals ton svavel syra vid en fabrik i Helsingborg är alla exempel på när saker och ting inte gick som det var planerat. Farliga ämnen används vanligtvis inte av ren okun skap. De har en viktig funktion och kan av ekonomiska eller tekniska orsaker inte alltid ersättas. Glädjande nog går utvecklingen framåt och efterhand uppstår tekniska lösningar på svåra problem. Avvecklingen av ozonförstörande freoner i kylanläggningar och borttagande av bly i bensin är sådana exempel Kemikalieanvändningen kan vara en överlevnadsfråga i vissa länder. Insektsmedel mot malariamyggan, råttgift i spannmålslager och bekämpningsmedel i jordbruket kan ha en viktig funktion att fylla. Ett problemområde som uppmärksammats under senare år är de omvandlingar av kemiska ämnen som sker i tekniska system eller i naturen. De mikrobiella processerna i ett avloppsreningsverk kan förändra ett industriellt avloppsvatten och nya (ofta okända) ämnen kan spridas till vattendragen. Ett problemområde som uppmärksammats relativt nyligen är spridningen av läkemedelssubstanser. Här förefaller det som att de mikrobiella processerna i reningsverket inte har så stor 16

17 nedbrytande förmåga utan vissa aktiva substanser och deras metaboliter verkar passera relativt opåverkade ut i recipienten. Av ovanstående framgår det att de kemiska ämnenas öden och effekter i miljön är både intressanta och respektingivande. Många massiva exponeringar för kemikalier har upphört i arbetslivet och effektiva reningsanläggningar har minimerat utsläppen från fabrikerna. Vi uppfattar därför den typen av källor till kemikaliespridning som godtagbart kontrollerade i många länder. Den mer smygande oron över de många små utsläppskällorna, användningen av ett otal olika kemikalier i samhället och den globala spridningen, har sedan en tid stått högt på dagordningen hos forskare, politiker och näringslivet. Det verkar ju faktiskt som om alla befolkningsgrupper och alla ekosystem är exponerade för låga doser av kemiska ämnen. Hur detta påverkar oss och andra organismer på lång och kort sikt är självklart en viktig frågeställning. Bilden blir än mer osäker av att vi inte har tillräckliga kunskaper om ämnenas hälso- och miljöeffekter. Risk för spridning av kemiska ämnen Kemiindustrin som sådan står för ett antal olika riskscenarier. Spill, läckage, bränder, explosioner okontrollerade utsläpp till luft och vatten är exempel på risker som måste hanteras på ett förebyggande sätt. Lagstiftningen är strikt och många företags interna kontrollsystem är väl utvecklade. Trots detta händer det olyckor där kemikalier är en del av händelseförloppet. Kemiindustrin släpper också ut kemiska ämnen till omgivningen. Även här är lagstiftningen krävande och under årens lopp har många företag installerat reningssystem, modifierat processer och bytt ut många farliga ämnen. Granskar man översiktligt de kemiska hälsoriskerna inom industrin så dominerar arbetsmiljöfrågorna inom vissa branscher medan det är utsläppen till omgivningen som orsakar miljöproblem i andra branscher. Vidare förekommer en omfattande och viktig spridning av kemikalier via varor. Bilar, däck, kylskåp, färger, hemelektronik och många andra varor innehåller ett flertal olika kemiska komponenter. Ser man på kemikalieanvändningen i stort inom industrin och i samhället kan risker uppstå i varje steg i ett livscykelperspektiv, från utvinning eller syntes av kemiska ämnen, till avfallshanteringen. Här följer några exempel: Utvinning av råvaror kan medföra att kemiska ämnen sprids. Gruvdrift i Sverige och andra länder är exempel på detta. Transport och lagring av kemiska produkter. Ett exempel är transport och lagring av olja och andra fossila bränslen. Utsläpp och avfall från industrier där kemikalier tillverkas eller förädlas. Vid industrier där kemikalier används som tillsatser i processerna uppstår utsläpp och avfall som kan utgöra risker. Hälso- och miljöfarliga ämnen kan uppstå som biprodukter i industriella processer, vid avfallsförbrän ning eller vid andra processer. Miljögiftet dioxin (egentligen en grupp av ämnen) och PAH (en grupp av polyaromatiska föreningar) kan exempelvis bildas vid förbränningsprocesser. Användning eller förbrukning av varor som innehåller kemikalier. Spridning av kemiska ämnen från andra källor än industrier. Exempelvis sjukhus, laboratorier, energiproducerande anläggningar, jordbruk, skogsbruk, kontor och bostäder. Utsläpp från transportsektorn. Bränslehantering, avgaser samt slitageprodukter från däck och vägbanor bidrar till spridningen av kemiska ämnen och partiklar. Spridning av kemikalier från avfallshantering och avloppsvattenrening. Riskminskning inom industrin och i samhället Ovanstående bild av kemikaliesamhället ger ett komplext och delvis nedslående intryck. Det pågår dock sedan många år tillbaka arbete med att förstå och minimera riskerna med kemiska ämnen. Kunskaperna ökar genom olika tester på kemikalier, miljöövervakningen utvecklas och de kemiska analysmetoderna blir alltmer sofistikerade. Vidare utnyttjas olika beräknings- och simule ringsmodeller för att vi ska få bättre förståelse för kemikaliernas spridning och effekter i miljön. Efter hand som kunskaperna ökat har försiktighetsåtgärderna också ökat. I vissa fall har de farliga ämnena helt avvecklats eller har användningen kraftigt minskat. Några exempel på framgångsrika åtgärder är: Avvecklingen av de ozonnedbrytande klorfluorkarbo nerna (s.k. freoner). Många farliga bekämpningsmedel är inte längre godkända för användning. Användningen av kvicksilver är belagd med starka restriktioner. 17

18 Minskad användning av klorerade lösningsmedel (trikloretylen, perkloretylen och metylenklorid) i många sammanhang. Aromathalten i lösningsmedel har minskat. Tungmetaller som bly och kadmium används nästan inte längre i färger. Listan på liknande åtgärder kan göras lång. I många fall har lagstiftningen drivit på frågan, men det är också vanligt att de tillverkande företagen gör frivilliga insatser för att bli av med de farligaste ämnena. Bättre arbetsmiljö kan vara ett av skälen till förbättringsåtgärderna. Det som drivit utvecklingen snabbt framåt under senare år är att många industriella och offentliga kunder ställer krav på att säljaren både ska kunna deklarera varornas kemiska sammansättning samt visa att varan inte innehålla vissa farliga ämnen. Bilindustrins krav på sina underleverantörer att avveckla bly, kadmium och andra ämnen i olika komponenter är exempel på detta. Att anpassa företagets varor till samhällets och kundernas krav kan vara en viktig framgångsfaktor i konkurrensen med andra företag. Det finns mycket som tyder på att konsumenternas intresse för miljö- och livsstilsfrågor är på uppgång vilket troligen kommer att innebära att kraven på miljöanpassade varor fortsätter att öka. 1

19 Så här långt i handboken har vi granskat de nationella miljömålen med fokus på målet Giftfri miljö. Vi har vidare fått en översikt över kemisk industri och en introduktion till några av spridningsvägarna för kemiska produkter. Nu ska vi ta del av grundläggande information kring riskerna med kemikalier. Risker med kemikalier Kemikalier är ett omfattande begrepp Kemikalier är en del av vår vardag och det är inte möjligt att undvika dem. De finns i maten i ditt kylskåp, i schampot, i bensintanken, i färgerna på väggen och i stort sett överallt. Vissa är naturliga medan andra är syntetiska. De naturliga kemikalierna bildas vid biolo giska och geokemiska processer i mark, vatten, atmosfären och i de levande organismerna. Många av dessa ämnen kan utnyttjas av människan direkt i den form de förekommer i naturen. De flesta måste dock renframstäl las genom någon form av separation från andra ämnen som de förekommer tillsammans med. Exempelvis kan man utnyttja havsvatten för att tillverka koksalt och bensin kan separeras från råolja genom destillationspro cesser. Nu är det tyvärr inte så enkelt att alla naturliga ämnen är ofarliga. Tvärtom visar det sig att naturligt bildade ämnen som exempelvis svamp- och bakterietoxi ner tillhör de giftigaste ämnena vi känner till. Det finns också naturligt bildade ämnen som kan betraktas som miljögifter. Naturliga ämnen kan också ställa till miljöpro blem genom att de uppträder i naturen i onaturliga koncentrationer. Lagom koncentration av fosfater och nitrater i en havsvik stimulerar tillväxten på ett balanserat sätt. Överskott av dessa ämnen resulterar i kraftig algtillväxt med en illaluktande soppa som det påtagliga resultatet av överdosen i näringstillförsel. De syntetiska ämnena tillverkas genom kemiska synteser, d.v.s. kemisterna utgår från kemiska byggnads element som kombineras ihop till helt nya ämnen. En del av de syntetiska ämnen är exakt likadana som de naturliga ämnena medan andra inte tidigare förekommit i naturen. Vissa ämnen som framställts syntetiskt har alltså ingen motsvarighet i naturen. Trots att de reaktiva ursprungsämnena kan medföra risker vid tillverkningen har de färdiga polymererna, exempelvis nylon och akrylplast (plexiglas), under lång tid använts på ett sätt som inte medfört några kända effekter på människors hälsa eller den omgivande miljön. Motsatsen gäller tyvärr för ett antal ämnen som framgångsrikt använts och spritts i stor skala men där man först efter ett antal års användning upptäckte oväntade effekter. I vissa fall har detta resulterat i att ämnena har förbjudits i många länder. Exempel på sådana ämnen är bekämpningsmedlet DDT och PCB som bland annat använts i fogmassor och lim. Det förekommer olika synsätt på de naturliga och syntetiskt tillverkade kemiska ämnena. De naturliga kemikalierna uppfattas då i allmänhet som mindre farliga än de syntetiska. Etanol (vanlig sprit) som uppkommer som en biprodukt vid bakning av bröd uppfattas av en del som mindre farlig än exakt samma molekyl som fram ställts i en kemisk syntes i en kemifabrik. Några grundbegrepp Vi måste se på de naturliga och syntetiska ämnena med öppna ögon och väga de goda och dåliga egenskaperna mot varandra. Att hantera alla kemikalier på ett säkert sätt och sträva efter att använda de minst farliga ämnena är en grundläggande princip att leva efter. För många kemikalier har vi tillräckliga kunskaper om effekter på människor och miljö för att kunna göra kloka övervägan den om hur och var vi kan använda ämnet. För andra ämnen är kunskaperna så begränsade att vi har svårt att bedöma vad som händer om ämnet sprids i miljön och tas upp av olika levande organismer. Då behöver vi inta en försiktig hållning. Låt oss börja med att klarlägga några grundläggande begrepp. I den här publikationen har vi redan använt begreppen kemikalier, kemisk produkt, kemiskt ämne lite huller om buller utan att exakt definiera vad som menas. 1

20 Kemikalier Begreppet kemikalie använder vi ofta om allt möjligt från enskilda ämnen till komplexa blandningar av olika ämnen. Det kan vara klokt att börja med att försöka skilja på begreppen kemiska ämnen och kemiska produkter. Om inte annat så är det från juridisk synvinkel viktigt att hålla reda på begreppen. Men även mellan olika myndigheter kan det förekomma skillnader i hur man använder begreppen till vardags. Kemiska ämnen Ett kemiskt ämne är väldefinierat och kan i de flesta fall beskrivas entydigt med en kemisk formel. Man kan alltså ge ämnet en identitet med den kemiska formeln men också genom ämnets CAS-nummer. Det sistnämnda numret är en unik sifferkombination för varje ämne i Chemical Abstract Service (CAS) systemet. Exempel på kemiska ämnen är syrgas, koksalt och saltsyra. Koksalt har som bekant formeln NaCl och CAS-numret Letar du efter information om ett kemiskt ämne är det goda chanser att du hittar rätt om du använder namnet eller den kemiska formeln. CAS-numret ger emellertid en helt annan precision i sökandet. Det finns även andra vägar att söka på vilka vi återkommer till efterhand. Ett exempel på sökväg är EG-nummer som är ämnets nummer i EINECS, eller om ämnet inte finns upptaget i EINECS, dess nummer i ELINCS (se ordförklaringarna). Organiska och oorganiska ämnen Kolatomer kan kombineras med varandra och med många andra grundämnen i en häpnadsväckande mängd olika kombinationer. Kemiska ämnen som innehåller grundämnet kol kallas för organiska ämnen. Många av de organiska ämnena utgör byggstenarna i de levande organismerna och livet är i högsta grad kolbaserat. Kombinationsmöjligheterna har resulterat i att kemisterna så här långt har lyckats framställa miljontals organiska ämnen, varav några tiotusentals används i större omfattning. Oorganiska ämnen är inte baserade på kolföreningar utan här är det andra grundämnen som utgör byggstenarna. Exempel på oorganiska ämnen är metaller, metallföreningar och salter. Både organiska och oorganiska ämnen kan vara farliga för människan och miljön. Den akuta giftigheten är naturligtvis av intresse i sammanhanget men de båda ämnesgrupperna har även andra egenskaper Kemiska produkter En kemisk produkt kan vara ett enskilt ämne eller en blandning av ämnen vilket oftast benämns preparat och beredningar. Ofta blandar man olika kemiska ämnen för att åstadkomma en viss önskad egenskap. Ett vanligt handdiskmedel innehåller exempelvis tensider, parfymämnen och ett antal andra olika ämnen. Det är vanligt att en kemisk produkt bär ett produkt- eller varunamn. Sådana namn kan vara ganska fantasifulla och ger sällan någon information om vilka kemiska ämnen som ingår. Hantering av kemiska produkter Hantering av kemiska produkter kan till exempel innebära tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande eller överlåtelse. Övriga produkter (varor) Eftersom lagstiftningen skiljer sig vad det gäller kemiska produkter och övriga produkter används i detta sammanhang ofta ordet vara som samlingsbegrepp för alla produkter som inte är kemiska produkter. I EU:s nya kemikalielagstiftning används ordet artiklar för produkter och varor som inte är kemiska produkter. Kemiska ämnens farlighet inneboende egenskaper Förståelsen för varför ett ämne eller en grupp av ämnen ger upphov till miljöskador eller inverkar negativt på människors hälsa har ökat. Vissa kemiska strukturer kan ge upphov till biologiska skadeeffekter genom att de på olika sätt påverkar ämnesomsättning eller andra grundläggande funktioner. Andra kemiska strukturer är farliga för att de snabbt kan frigöra stora mängder energi och därmed orsaka bränder och explosioner. Vissa kemikalier har kemiska och fysikaliska egenskaper som gör att de kan transporteras långa sträckor och därmed spridas över stora områden. En hel del ämnen bryts endast långsamt ner i naturen och kan förflyttas mellan olika levande varelser. De kan därmed orsaka biologiska effekter under en längre tidsperiod och på olika nivåer i ekosystemen. Det finns ytterligare ett antal egenskaper hos en kemikalie som kan göra den farlig. Man kan konstatera att ett ämnes farlighet hänger samman av dess inneboende egenskaper. Egenskaper som exempelvis brand- och explosionsbenägenhet, giftighet (toxicitet) på kort och lång sikt, hur snabbt ämnet bryts ned i naturen, samt dess tendens att bioackumuleras (lagras upp i levande organismer), är av stort intresse i sammanhanget. Egenskaper hos kemikalier som måste beaktas med stort allvar är cancerogenicitet (förmåga att framkalla cancer), mutagenicitet (förmåga att påverka arvsmassan), reproduktionsstörande (förmåga att 20

21 påverka fortplantningen), samt förmågan att orsaka skadliga effekter på det endokrina systemet (hormonsystemet) hos levande organismer. Effekter på levande organismer Kemiska produkter kan orsaka många olika effekter på människors hälsa och ekosystemen. Effekterna uppstår som en kombination av den inneboende farligheten och exponeringen. Används ett farligt ämne i ett syntessteg i en sluten reaktor i en kemisk fabrik blir sannolikt exponeringen mycket liten. Ingår ett farlig ämnen i en vara som varje dag används av tusentals personer blir risken för exponering betydligt högre. Exponeringen är alltså beroende av många olika faktorer, exempelvis mängden ämnet förekommer i och under hur lång tid, hur det sprids, tillgänglighet för levande organismer och förmåga att brytas ner i naturen. När man bedömer exponeringen ska man också ha känsliga arter eller grupper, exempelvis barn och gravida i åtanke. Med risk avses vanligen sannolikheten för att skada/effekter/ påverkan ska uppkomma. Risken kan bedömas genom att väga samman farligheten med sannolikheten för exponering. Ur ett praktiskt perspektiv på ett företag kan man lämpligen ställa sig följande grundläggande frågor: Exponering Kan de kemiska produkter som vi Kan de kemiska produkter vi använder använder orsaka akuta skador? orsaka skador på länge sikt? Människor Miljö Finns det risk för brand, explosion, akut förgiftning, frätskador, kvävning eller andra risker? Finns det risk för spill, läckage, brand, explosion, direkta störningar i närområdet eller andra risker? Vilka är de farliga ämnena? I de flesta länder har miljömyndigheterna identifierat kemiska ämnen som anses som speciellt farliga. Det finns också ett antal internationella listor över miljö- och hälsofarliga ämnen. Vidare har många industriföretag gjort listor över kemiska ämnen som man internt belagt med speciella restriktioner i användningen. Information om kemiska ämnens egenskaper finns i handböcker, uppslagsverk och på Internet. I slutet av handboken finns det exempel på databaser som kan nås via Internet. Långt ifrån alla ämnen är tillräckligt undersökta från miljöoch hälsosynpunkt och med tanke på att det finns cirka 15 miljoner olika kemiska ämnen, samt att det tillkommer flera hundratusen nya ämnen varje år, blir bilden ganska komplex. Som tur är används inte alla dessa ämnen och för många av de kemikalier som används i samhället finns åtminstone grundläggande information. Det finns naturligtvis också en ganska stor grupp av ämnen med mycket omfattande dokumentation på miljö- och hälsoområdet. Söker du efter en viss kemikalie på internet finns det anledning att uppmärksamma att det gäller att göra någon form av kvalitetskontroll av informationen. Många av databaserna håller hög kvalitet och genererar trovärdig information. Det finns dock många privatpersoner och intresseorganisationer som lägger ut information. Här kan det vara på sin plats att fundera över hur pålitlig informationen är. Kemikalier i miljön Begreppet miljö används i många olika sammanhang och här kan vi lämpligen tillämpa den definition som används i miljöledningsstandarden ISO 14001, nämligen: Omgivningar där en organisation verkar, vilket inkluderar luft, vatten, mark, naturresurser, flora fauna, människor och samspelet mellan dessa. För den som är insatt i biologiska termer påminner nog ovanstående definition om hur ordet ekologi brukar Finns det risk för cancer, hjärt- och kärl sjukdomar, luftvägssjukdomar, allergier, påverkan på nervsystemet, påverkan på arvsmassan, reproduktionsstörande och hormonstörande effekter? Finns det risk för försurning, övergödning, ökande växthuseffekt, upplagring och anrikning i levande organismers vävnader, nedbrytning av ozonskiktet, bidrag till negativ påverkan regionalt och/eller globalt? förklaras. Inom ekologin försöker man ju beskriva samspelet mellan biologiska samhällen och den icke-levande (vatten, mark, bergarter, atmosfären) omgivningen. Försöker man beskriva kemiska risker i miljön hamnar man i ett komplext sammanhang där olika ämnen rör sig mellan de levande organismerna och den döda omgivningen. Att försöka skydda miljön från kemikalier blir därför en stor utmaning. Antalet ekosystem är mycket stort, antalet levande varelser ännu fler och hur en enskild kemikalie uppträder i olika samman hang kan vara svårt att förutse. Det som gäller toxiciteten av ett ämne för ett kräftdjur i en sjö kanske inte gäller på samma sätt för en rapphöna i odlingslandskapet. Det gäller alltså att ha klart för sig vem man vill skydda från kemiska risker och att vara medveten om att generaliseringar och förenklingar kan göra att man går vilse i sin riskbedömning. För den som vill fördjupa sig i kemiska risker i miljön finns det en omfattande litteratur i ämnet. Den vetenskap som studerar effekterna av 21

22 kemikalier på ekosystem kallas ekotoxikologi. Man betraktar ekotoxikologin som ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar miljökemi, toxikologi och ekologi. Kemikalierna fördelar sig En grundläggande frågeställning vad det gäller kemikalier rör hur de fördelar sig och rör sig i miljön. En del ämnen stannar där de hamnar men det vanligaste är att kemikalien fördelar sig i naturen mellan mark, vatten, atmosfären och de levande organismerna. Vissa ämnen omvandlas till andra ämnen och bryts förr eller senare ner till koldioxid, vatten och andra enkla föreningar. Andra ämnen är förvånansvärt motståndskraftiga och lyckas överleva under långa tidsperioder. Hur ett ämne fördelar sig mellan de olika sfärerna beror på dess kemiska egenskaper. Tre egenskaper är viktigare än andra nämligen: Förmåga till nedbrytning. Inverkan av solljus, mikroorganismer, syre och en hel del andra processer kan förkorta kemikaliens livslängd avsevärt. Bryts ämnet snabbt ner lär det inte kunna sprida sig långt från utsläppspunkten. Motsatsen är mycket stabila ämnen som överlever under lång tid och där koncentrationen i miljön kan byggas upp efterhand. Kända exempel är organiska ämnen som DDT och PCB. Tungmetaller är naturligtvis mycket stabila i miljön och en kvicksilverförgiftad sjö repar sig inte i första taget. Flyktighet. Atmosfären är självklart ett effektivt verktyg för spridning av flyktiga ämnen. Spridning av svaveldioxid från förbränning av eldningsolja är ett exempel på långväga spridning av ett kemiskt ämne. Vattenlöslighet respektive fettlöslighet. För att göra en komplicerad verklighet något enklare kan man konstatera att vattenlösliga ämnen huvudsakligen återfinns i vattendragen och att de mer fettlösliga ämnena fördelar sig mellan sediment, jord och de levande organismerna. En del av de mer kända miljögifterna är både stabila och fettlösliga. Här kombineras två egenskaper som gör att ett ämne som DDT kan förflytta sig från en alg till ett kräftdjur till en fisk och allt högre upp i näringskedjan. DDT som visar sig förekomma i bröstmjölk hos ammande mödrar är ett exempel på fettlöslighetens betydelse för spridningen av ett miljögift. Giftighet En kemikalie som betraktas som giftig för en levande organism ger upphov till negativa biologiska effekter. Celler, organ, vävnader och fysiologiska system kan påverkas och resultatet kan bli sjukdomar, kroniska skador eller leda till döden. Mycket förenklat kan man säga att det är dosen som avgör om en kemikalie är ett gift eller inte. I verkligheten beror giftigheten på samspelet mellan mängd olika faktorer. Kemikaliens upptag, fördelning i kroppen, avgiftningsmekanismer och samspel med olika molekyler är exempel på faktorer som har stor betydelse för giftigheten. Man skiljer ofta på akut och kronisk giftighet. Akut giftighet uppträder vanligen relativt snart efter exponeringen för ett ämne och kan i värsta fall leda till döden. Det finns olika testmetoder för att ta reda på ett ämnes akuta toxicitet och metoderna går i princip ut på att försöksorganismer utsätts för olika doser av ett misstänkt giftigt ämne. Begreppet LD 50 (letal dos) är fortfarande vanligt och anger den dos som dödade 50 procent av de exponerade testorganismerna. Ett högt värde anger låg giftighet och ett lågt värde hög giftighet. I tabellen redovisas LD 50 för ett antal välkända miljögi r. Det är intressant att konstatera att giftigheten varierar avsevärt mellan de olika ämnena. Ämne LD 50 * Undersökt djurart DDT 113 råtta PCB råtta Kadmiumklorid 88 råtta Kvicksilverklorid 37 råtta Aluminiumklorid 3700 råtta Tetrametylbly 109 råtta 2,3,7,8-tetraklordioxin ( dioxin, TCDD) 0,0006-0,003 marsvin 0,1-0,3 mus 1,2-5,1 hamster *mg/kg kroppsvikt; tillförsel via munnen (oral) Förutom att man kan ha etiska synpunkter på försök där djuren dödas är det ett välkänt fenomen att olika levande varelser kan ha mycket varierande tolerans för en viss kemikalie (se exempelvis dioxin i tabellen). Vad som är giftigt för en mus kanske en hund klarar av att leva med, eller tvärtom. Även om det är svårt att översätta data från en organism till en annan så är det grunden för dagens toxikologi. Kronisk giftighet uppträder efter lång tids exponering. Man kan exempelvis få i sig en kemikalie via födan eller genom att man exponeras i arbetsmiljön. Den dagliga dosen blir kanske låg men negativa effekter kan ändå uppträda på lång sikt. Det kan exempelvis röra sig om störningar på nervsystemet, leverskador och störd 22

23 fortplantning. Orsakerna till skadorna kan bero på många olika verkningsmekanismer. Kemikalien kan binda till arvsmassans molekyler (DNA, RNA), härma kroppens hormoner, störa enzymsystemens funktion, blockera olika receptorer i kroppen eller på andra sätt störa cellmaskineriet. Ekotoxikologi Att studera ett enskilt ämnes effekter på en levande organism kan vara svårt nog. Att studera ett enskilt ämnes påverkan på olika organismer i ett ekosystem är knappast lättare. Miljöriskbedömningen ska ta hänsyn till olika arter, olika fysiologi, olika känslighet, olika levnadsstrategier och mycket annat. För att kunna göra detta måste ekotoxikologen använda sig av avancerade analytiska metoder inom miljökemin, tolka resultaten från toxikologiska undersökningar av olika växter och djur och kombinera allt detta med kunskaperna om hur olika ekosystem fungerar. Det låter komplicerat men under senare år har det hänt mycket på det ekotoxikologiska området. De miljökemiska analysmetoderna har blivit allt känsligare. I många fall har det dessutom blivit billigare att leta efter kemikalier i miljön. Det har också under senare år genomförts många toxikologiska undersökningar av olika mikroorganismer, växter och djur. Ett ganska stort antal analysmetoder har vuxit fram med avsikten att studera effekter i vattenmiljön. Många miljögifter hamnar förr eller senare i vattendragen och det finns all anledning att fundera över hur både lägre och högre organismer påverkas. Vattenlevande djur exponeras ju konstant via hud, gälar och födan. Hur alla de hundratusentals arter som lever i sjöar och hav påverkas av olika kemikalier vet vi inte tillräckligt om. Vi vet inte heller med säkerhet hur de arter som äter fisk och andra djur påverkas. Att gravida kvinnor bör undvika fet fisk (lax) från Östersjön är exempelvis ett kostråd som uppmärksammats av många. Här är det förekomsten organiska klorerade kemikalier som ligger bakom rekommendationen. Ekotoxikologiska testmetoder I den bästa av världar borde man studera riskerna med kemikalier i det ekosystem man vill skydda. Här uppstår tyvärr många svårigheter. Växter och djur exponeras samtidigt för många olika ämnen vilket gör det svårt att avgöra vad som ligger bakom en viss biologisk effekt. Dessutom finns det en naturlig variation i många avvikelser. Det är inte ovanligt att sådana avvikelser visar sig på liknande sätt som förgiftningssymptom från ett kemiskt ämne. Fortplantningsförmågan kan vara reducerad av naturliga orsaker, könsfördelningen kan variera, fosterskador kan förekomma med olika frekvens över tiden och så vidare. De testmetoder som används för att studera kemikaliers giftighet i miljön bygger i princip på att man vill ta reda på hur olika nivåer i näringsväven påverkas. På nivån längst ner studerar man hur en alg som via fotosyntes tar hand om solenergin påverkas av kemikalien. Sedan kan man granska ett litet kräftdjur som äter algen och slutligen fisken som äter kräftdjuret. Den information som man får fram översätts i termer som ska göra det möjligt att utvärdera miljörisken. Metoderna kan i ett inledande steg vara inriktade på den akuta giftigheten och ger då bara begränsad information om eventuella kroniska effekter. Resultaten anges ofta i begrepp som EC 50 - och LC 50 -värden. Ett säkerhetsdatablad för en kemisk produkt innehåller exempelvis denna typ av ekotoxikologisk information. De flesta människor blir tyvärr inte så mycket klokare av detta. Låt oss därför göra ett försök till förklaring hur man ska förstå några grundläggande ekotoxikologiska begrepp. Testerna bygger på ett relativt begränsat antal testorganismer så här kommer en kort presentation av dem och hur testresultaten presenteras: Det är gröna växter som utför fotosyntesen, d.v.s. arbetar som primärproducenter och överför solenergi till energirika sockermolekyler. I vattenekosystem har bland annat små planktonorganismer denna grundläggande uppgift. I testsammanhang används exempelvis mikroalgen Selenastrum capricornutum i laboratorierna. Man tillsätter det ämne man vill studera i olika koncentrationer i ett antal akvarium med alger. Sedan studeras häm ningen av tillväxten av antalet nya individer under tre dygn. Här används begreppet IC 50 (inhibit concentration). För att studera kemikaliens giftighet för en primär konsument väljer man ofta en vattenloppa eller hinnkräfta. Vattenloppor av släktet Daphnia är mycket vanliga i sammanhanget. Genom att studera vilken koncentration som efter 48 timmar ger dödlighet/orörlighet kan laboratoriet fastställa giftigheten. Toxiciteten uttrycks exempelvis som ett LC 50 -värde (dödlig koncentration för 50 procent av vattenlopporna) eller som ett EC 50 -värde (orörlighet hos 50 procent av djuren). Testerna kan utsträckas till 72 timmars exponering. Den tredje nivån i ekosystemet representeras ofta av en liten fisk. Här använder man sig av begreppet LC 50, d.v.s. den koncentration som dödar 50 procent av fiskarna. Testet avslutas efter 96 timmar. 2

24 Om de tre testade arterna visar olika känslighet för testsubstansen används värdet för den känsligaste organismen i farobedömningen. Toxiciteten indelas i fyra kategorier: Resultat av test på alger, Daphnia, fisk Toxicitet LC/EC/IC50 <1 mg/l LC/EC/IC mg/l LC/EC/IC mg/l LC/EC/IC50 >100 mg/l Mycket hög toxicitet Hög Måttlig toxicitet Låg toxicitet För att kunna göra en bedömning av miljöfarligheten behövs mer information än bara toxicitet. Genom olika testmetoder kan information om följande egenskaper tas fram: Biologisk nedbrytbarhet. Här finns det metoder i OECD:s riktlinjer som anger om ämnet är lättnedbryt bart eller ej. Kemikalien löses vanligtvis i vatten och bryts ner under kontrollerade förhållande av mikroorganismer. Potentiell bioackumulerbarhet. Här vill man under söka om ämnet har tendens att fördelas till fettväv hos levande organismer. I det allra enklaste testet undersö ker testlaboratoriet hur kemikalien fördelar sig mellan n-oktanol och vatten (Pow). En kemikalie med log Pow >3 bedöms som potentiellt bioackumulerande. Testet kan även göras på ett mer avancerat sätt där ämnets fördelning till levande organismer studeras. Alla testmetoder har sina begränsningar och många forskare anser att algtestet är det mest relevanta. Här mäter man en subletal (icke dödlig) effekt och hinner dessutom studera flera generationer alger. Den som använder sig av ekotoxikologisk information bör emeller tid vara medveten om att en enda mikroalg, ett enda kräftdjur och en liten sebrafisk i många fall utgör bakgrunden för bedömningen av den akuta och kroniska påverkan av en kemikalie i miljön. Testerna förenklar naturligtvis på många sätt komplexiteten i ett ekosystem. Av bland annat ekonomiska och djuretiska skäl är det med nuvarande testmetoder dock inte försvarbart att utföra en fullständig riskbedömning. En av tankarna bakom den nya europeiska kemikalielagstiftningen REACH är att mer detaljerad hälso- och miljöinformation ska tas fram för allt större grupper av kemiska ämnen. Ett antal alternativa testmetoder där man undviker djurförsök börjar växa fram men vägen till mer komplett ekotoxikologisk kunskap blir säkert både lång och krokig. Miljöfarlighet och miljörisk Vid bedömningen av en kemisk produkt gäller det att inse att det finns klara skillnader mellan begreppen farlighet och risk. Här är det inte ovanligt att gå vilse bland begreppen. Vid bedömning av faran med en kemikalie är det ämnets inneboende egenskaper som granskas. Akut toxicitet, frätande egenskaper, förmåga att framkalla allergier, svårnedbrytbart i mark och vatten är exempel på inneboende egenskaper som kan innebära fara för hälsa eller miljö. Riskbedömningen utgör det steg där man väger samman informationen från faroanalysen med annan information. Avsikten är att bedöma sannolikheten för att hälso- eller miljöskada ska uppkomma. Dessutom ska man skapa sig en uppfattning av skadans omfattning. Exempelvis är toluendiisocyanat (TDI) ett farligt ämne, bland annat beroende på egenska pen att orsaka överkänslighet och isocyanatastma hos människor. Så länge ämnet finns i en försluten tunna är risken för att människor ska utsättas för det låg. Hälsoeffekter uppstår naturligtvis inte förrän någon har exponerats för TDI. Hur sker exponeringen (exempelvis via inandningen, huden eller födan), hur länge, hur ofta, hur hög koncentration är exempel på frågor som bör besvaras för att man ska kunna avgöra risken i en viss situation med TDI. Mycket enkelt kan skillnaden mellan fara och risk illustreras på följande sätt: Risk = Fara x Sannolikhet för exponering Senare i handboken beskrivs hur riskbedömningar kommer in i företagets miljöarbete. Här beskrivs också hur man kan använda olika hjälpmedel och informations källor i vardagsarbetet med kemikalier, exempelvis säkerhetsdatablad och Kemikalieinspektionens verktyg PRIO. 2

25 Vad har Generalläkaren, Livsmedelverket, Länsstyrelserna, Kemikalieinspektionen och Räddningsverket gemensamt? Jo, alla har visst utpekat ansvar för kemikalier i lagstiftning och i samhället. Lagstiftningen på kemikalieområdet Det gäller att ha de kemiska riskerna under kontroll Kemiska produkter låter sig inte inplaceras i en enda övergripande lagstiftning. Kemikalier används ju på många olika ställen i samhället och de risker som ska kontrolleras rör därför en mängd hälso-, säkerhets- och miljöaspekter. Både miljöbalken och lagstiftningen på arbetsmiljöområdet innehåller mängder av regler på kemikalieområdet men bilden är mer komplicerad än så. Kemikalierna flödar bokstavligen över gränserna och ett omfattande paket av lagar rör därför transporterna av farligt gods. Dessutom kan vissa kemiska processer, eller helt enkelt ansamlingen av stora mängder av kemiska produkter, utgöra speciella risker. Även här finns omfattande lagstiftning. Slutligen finns det mängder av kemiska produkter som regleras helt eller delvis i speciallagstiftning. Bekämpningsmedel, läkemedel och kosmetiska produkter har alla sina egna regelverk. Den nya europeiska kemikalielagstiftningen, REACH, innebär stora förändringar och att nationella regler måste ses över. Ambitionen med handboken är självklart inte att ge det slutliga svaret på hur alla kemikaliefrågor ska hanteras i ett företag. Känner du att du fått hjälp att orientera dig i en komplex omvärld och skapa systematik i arbetet har vi nått långt. Detaljerna i kemikalielagstift ningen kan hämtas från speciallitteratur på kemikalieom rådet, de olika myndigheternas webbplatser och publikationer, samt från branschorgan, konsulter och andra med goda kunskaper på området. Några grundläggande regler för kemikaliehantering Senare i handboken kommer ett antal praktiska tips på säker kemikaliehantering. Vi börjar här med några grundregler som kan vara bra att ha med sig: Det gäller att hålla reda på vilka kemiska produkter som används i verksamheten. En förteckning över ämnena, vilka mängder som används och vilka risker som kan finnas, utgör grunden i kemikaliearbetet. Det gäller också att samla information om kemika lierna, anpassa och sprida informationen vidare till personer som använder dem i sitt arbete. Aktuella säkerhetsdatablad är därmed en annan av förutsätt ningarna för säker kemikaliehantering. Utifrån säker hetsdatabladet ska man bedöma vilka risker som kan uppstå i den egna hanteringen, ta fram instruktioner för hanteringen och ge den utbildning som behövs. Att förvara och använda kemikalierna på ett säkert sätt är ytterligare en grundsten i kemikaliearbetet. Kärlen ska vara märkta så att användaren förstår vilka risker som gäller. Kemikalierna ska förvaras på ett sätt så att riskerna för människor och miljö minimeras. Slutligen ska man ta ställning till om man verkligen behöver den aktuella kemikalien. Det finns i många fall ett annat ämne som är mindre farligt för hälsa och miljö. Inköp av kemiska ämnen kräver därför särskilda rutiner. Många aktörer i den kemiska soppan Kemikaliefrågorna tenderar att gå horisontellt i samhället. Inom industrin kan kemiska produkter exempelvis vara en arbetsmiljöfråga, ett potentiellt miljöproblem, en brandrisk eller en produktutvecklingsfråga. Industrins branschorganisationer tar sig an kemikaliefrågorna ur sitt branschperspektiv och driver olika frågor. Teknikföretagen, Plast- & Kemiföretagen och Sveriges Byggindustrier är exempel på organisationer som tar många initiativ på kemikalieområdet. Många universitetsinstitutioner och forskningsinstitut har omfattande forskning kring miljöoch hälsoeffekter av kemiska produkter. Det pågår också 2

26 en hel del intressant forskning kring alternativa metoder för kemikalieframställning. Begreppet grön kemi börjar bli alltmer etablerat. För den enskilde medborgaren är kemikalier en del av vardagen även om man kanske inte tänker så ofta på det. Slutligen är det flera intresseorganisationer som är aktiva på kemikalieområdet, Svenska Naturskyddsföreningen och Greenpeace för att ge ett par exempel. Även på myndighetsområdet är kemikaliefrågan fördelad på många olika myndigheter. För en oinvigd blir bilden troligen komplicerad och även för en som är kunnig på området finns det mycket att fundera över. Låt oss göra en översikt av några av myndighetsaktörerna på området. Organisation/Myndighet Regeringen Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Arbetsmiljöverket Läkemedelsverket Jordbruksverket Generalläkaren Livsmedelsverket Socialstyrelsen Räddningsverket Länsstyrelserna Kommunerna Exempel på arbetsuppgifter på kemikalieområdet Kemikaliefrågorna handläggs inom flera departement, beroende på frågornas karaktär hanteras den centrala kemikalielagstiftningen av Miljödepartementet. Kemikalieinspektionen (KemI) är en central tillsynsmyndighet under Miljödepartementet. KemI arbetar med olika styrmedel som ska bidra till att Sverige uppnår Giftfri miljö. KemI har tillsyn över importörer och tillverkare av kemiska produkter och ger stöd till den kemikalietillsyn som bedrivs av kommuner och länsstyrelser. KemI godkänner bekämpningsmedel, bedömer risker med kemikalier, registrerar kemiska produkter, ger stöd till olika aktörer bl. a. företag och arbetar internationellt. På KemI:s webbplats finns ett antal databaser med uppgifter om kemikalier, exempelvis PRIO, Begränsningsdatabasen, Bekämpnings medelsregistret med flera. Naturvårdsverket är samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet. Kemikaliefrågorna dyker upp på många ställen i miljöövervakning, riskbegränsande frågor, karakterisering av kemikalieanvändningen i olika branscher, avfallsfrågor, kemikalieutsläppsregister och mycket annat. Naturvårdsverket sysslar med många frågor som rör de kemiska ämnenas effekter i miljön, exempelvis försurning, effekter av tungmetaller, luftkvalitet i tätorter, nedbrytning av ozonskiktet och andra frågor. Arbetsmiljöverket har huvudansvaret för riskbegränsande åtgärder som avser kemiska ämnen i råvaror, kemiska produkter och i andra varor som finns i arbetsmiljön vid yrkesmässig användning. Arbetsmiljöver ket har utgivit ett antal författningar (AFS) som är viktiga för kemikaliearbetet vid ett företag. Den regionala tillsynen är uppdelad på tio distrikt. Läkemedelsverket är central myndighet för kontroll av läkemedel. De kemiska ämnen som ingår i färdiga läkemedel hanteras alltså i en separat lagstiftning. Så länge ämnena finns i forskning och produktion är naturligtvis den vanliga kemikalielagstiftningen tillämplig. Kosmetiska produkter omfattas av en särskild lagstiftning. Även för denna produktgrupp har Läkemedelsverket tillsynsansvar. Svenskt jordbruk ska vara både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Ekologiskt hållbart innebär att jordbruket ska vara resursbevarande, miljöanpassat och etiskt godtagbart. Jordbruksverket arbetar för ett gott hälsotillstånd bland djuren genom att genomföra skärpta djurskyddskrav, samt genom att bekämpa och hindra spridning av sjukdomar. Jordbruksverket arbetar för ett rikt och varierat odlingslandskap med biologisk mångfald och verkar för att jordbrukets belastning på miljön blir så liten som möjligt. Verket ansvarar även för att bekämpa växtskadegörare. Kemikaliefrågorna berör alltså Jordbruksverket på flera sätt. Generalläkaren ansvarar för tillsyn i kemikaliefrågor inom försvarsmakten. Livsmedelsverket handlägger frågor som rör produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Exempel på frågor är bekämpningsmedelsrester i livsmedel, livsmedelskontroll och livsmedlens sammansättning. Vad det gäller hälsorisker i miljön har Socialstyrelsen tillsynsansvar enligt flera olika lagstiftningar, exempelvis tobakslagen, smittskyddslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Kemikaliefrågorna förekommer bland annat i de föreskrifter som rör landtransport av farligt gods. Många företag ska ha en säkerhetsrådgivare för sådana transporter. Räddningsverket har också det centrala ansvaret att övervaka hanteringen och importen av brandfarliga och explosiva varor. Den direkta tillsynen utförs framförallt av de kommunala räddningstjänsterna och polismyndigheterna. Beträffande kemikalier har länsstyrelserna ansvar för den tillsyn som inte utövas av någon annan. Kemikaliefrågorna dyker upp i de flesta tillstånds- och tillsynsärenden. Vidare arbetar länsstyrelserna med Giftfri miljö och tar fram regionala delmål. Kommunerna har lokal tillsyn på kemikalieområdet. Vidare hanterar man kemikaliefrågorna i samband med informationsaktiviteter, upphandling, räddningstjänst, avfallshantering, miljöbokslut, rådgivning, Agenda 21-arbete och mycket annat. 26

27 En översikt av kemikalielagstiftningen Här följer nu några nedslag i kemikalielagstiftningen som kan vara till hjälp för arbetet med Giftfri miljö inom ramarna för ett miljöledningssystem. Vi börjar med arbetsmiljölagstiftningen som för de flesta ligger närmast hjärtat i det vardagliga arbetet. Kemikalier i arbetsmiljön Ett viktigt område med en omfattande lagstiftning är kemiska risker i arbetsmiljön. Av speciellt intresse för kemikaliefrågorna är Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4. Att ha de kemiska riskerna under kontroll är en del av arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Det finns ett antal viktiga punkter att hålla reda på: För att kunna välja rätt skyddsåtgärder och planera nödlägesberedskapen så ska en riskbedömning göras på arbetsplatsen. Riskbedömningen utgör grunden för vilken kemisk produkt som ska användas i ett visst sammanhang. Det gäller dock att tänka på att det i sammanhanget kan finnas andra risker än de kemiska. Riskbedömningen ska dokumenteras. Arbetet ska planeras så att exponeringen för farliga ämnen minimeras. För cirka 350 ämnen finns det hygieniska gränsvärden (se Ordförklaringar). Är halterna lägre än det hygieniska gränsvärdet anses en person skyddad mot skador även vid långvarig exponering. Känner man inte till exponeringen eller misstänker luftföroreningar ska mätningar och utredningar genomföras. De som arbetar med farliga ämnen ska få instruktioner om hur de ska arbeta säkert. Vid särskilt farligt arbete i slutna utrymmen krävs skriftligt arbetstillstånd. För vissa ämnen krävs särskilt tillstånd från Arbetsmiljöverket. Förteckning över hälso- eller brandfarliga kemiska produkter, märkning och säkerhetsdatablad ska finnas i de flesta fall. För att klara ovanstående krav krävs systematik i arbetet. Att ta del av reglerna om Systematiskt arbetsmiljöarbete är självklart viktigt. Det gäller att undersöka, åtgärda och följa upp verksamheten så att ingen skadas eller blir sjuk och så att en bra arbetsmiljö uppnås. Vill företaget komma vidare i systematiken kan det vara lämpligt att införa ett särskilt ledningssystem för arbetsmiljöfrågor, exempelvis OHSAS 18001, eller att inkludera dessa frågor i ett miljöledningssystem. EU:s nya kemikalielagstiftning REACH REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier)) är den nya kemikalielagstiftningen inom EU. Regelverket omfattar kemiska ämnen, och vissa regler omfattar ämnen som ingår i varor. Ett exempel är att en ämnestillverkare vid registrering av ämnet, om ämnet tillverkas i volymer över tio ton/år, även ska riskbedöma avsedd nedströms användning av ämnet. Vidare finns vissa särskilda regler om varor, som berörs närmare nedan. Lagstiftningen antar ett livscykelperspektiv. REACH, som är publicerad och träder i kraft den 1 juni 2007, kommer att innebära genomgripande förändringar för kunskap och kontroll av hälso- och miljöfarliga kemiska ämnen. Grundtankarna i REACH är att öka kunskapen om många flera av de cirka ämnen som man uppskattar finns på marknaden idag, att ett större ansvar läggs på företagen som tillverkar och importerar kemiska ämnen, samt att en strängare kontroll ska införas för ämnen med särskilt farliga egenskaper. Ämnen som hanteras i stora volymer och med särskilt farliga egenskaper prioriteras. De viktiga byggstenarna i REACH beskrivs kortfattat nedan. Tillverkare och importörer av kemiska ämnen ska ta fram testdata för att kunna göra en registrering. Registre ringen ska innehålla identitet (företag, ämne) information om alla identifierade användningar (även nedströms) klassificering och märkning vägledning om säker användning sammanfattning av redan utförda tester förslag till ytterligare tester säkerhetsrapport (för ämnen över tio ton/år och registrant). Denna dossier ska skickas till den nya Kemikaliemyndig heten i Helsingfors. Innan registreringen ska en s.k. preregistrering göras senast månader efter att REACH har trätt ikraft. Pre-registreingen syftar till att samordna företagens testning för att undvika onödiga tester på ryggradsdjur. Hur utförliga datakraven är beror på mängd (1 10 ton/år, ton/år, ton/år, >1000 ton/år med ökande krav). I det nuvarande förslaget behöver den första gruppen, 1 10 ton/ år, oftast bara presentera kem/fys-data, dvs. inga data för miljö- och hälsoaspekter. Bara om vissa kriterier är uppfyllda, såsom misstanke om cancerogenitet eller om ämnet misstänks vara farligt och konsumenter exponeras för det, behöver någon mer data tas fram. Säkerhetsrapporten som ska medfölja som en bilaga till säkerhetsdatabladet ska beskriva den avsedda 27

28 användningen även i varor och beskriva varje identifierad användning och hur risker med olika exponering är tillräckligt kontrollerade. Det betyder att nedströms användare, d.v.s. de som använder ett kemiskt ämne eller en blandning ska beskriva detta för tillverkaren. Om de inte gör det, måste nedströmsanvändaren själv göra en säkerhetsrapport. Säkerhetsrapporter krävs för ämnen som används mer än tio ton per år, per tillverkare. Registreringen gäller för ämnen som tillverkas inom EU och för ämnen som importeras som ämne eller som del av en blandning. Det kommer säkerligen att bli svårt för ämnestillverkaren att täcka in alla användningar i säkerhetsrapporten i de fall det finns många mellanled före slutanvändning, t.ex. i en sammansatt vara. Användningen av farliga ämnen i varor som tillverkas i tredje land och importeras till EU kommer i ännu mycket lägre grad att bli känd genom registreringen av ämnen än användningen i EU-tillverkade varor. För att ändå få in viss information om användningen i importerade varor införs dels krav på registrering av ämnen som avsiktligt avges från varan, t.ex. från en märkpenna, dels krav på att särskilt farliga ämnen i varor ska notifieras, oavsett om de avges eller inte, om halten är mer än 0,1 procent, exempelvis en mjukgörare i plast. Kemikaliemyndigheten kan begära full registrering om misstankar finns om allvarliga risker. Användningsbegränsning Inom REACH-systemet kommer det finnas två olika sätt att genomföra användningsbegränsningar av farliga ämnen. Det ena sättet är tillståndsprövning för ämnen med särskilt farliga egenskaper (SVHC). Tillverkare, importörer eller användare måste söka tillstånd för att använda ett sådant ämne. För andra farliga ämnen kan begränsning göras efter att ett medlemsland eller kemikaliemyndigheten tagit fram en utredning som visar risker inom EU och att de befintliga riskhanteringsåtgärderna inte är tillräckliga. En samhällsekonomisk analys kommer i praktiken att behöva genomföras. Tillståndsprövning kan inte göras av ämnen i importvaror utan då måste istället begränsning användas. Information om särskilt farliga ämnen till kund I de fall en vara innehåller mer än 0,1 procent av ett särskilt farligt ämne (SVHC) måste den som sätter ut varan på marknaden informera sina kunder om detta, oavsett tongräns. Informationen ska vara sådan att den medger säker hantering, dock minst ämnesnamn. Kravet gäller först när de särskilt farliga ämnena har satts upp på en s.k. kandidatlista. Från denna lista ska de ämnen som ska gå vidare till tillståndsprövning sorteras ut. Listan med ämnen för tillståndsprövning ska finnas två år efter REACH:s ikraftträdande, vilket betyder att kandidatlistan bör finnas något år innan. När denna kandidatlistan finns på plats ska information om dessa ämnen tas fram. Informationskravet gäller även till konsument på dennes begäran. Informationen ska tillhandahållas kostnadsfritt inom 45 dagar efter det att begäran mottagits. Kemikalier i miljöbalken Miljöbalkens (1998:808) grundläggande bestämmelser gäller faktiskt alla typer av verksamheter, exempelvis företag, kommuner och enskilda privatpersoner. Därutöver innehåller miljöbalken specialbestämmelser som gäller för vissa särskilt angivna områden och verksamheter. Här finner man miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, täkter, genteknik, kemikaliehantering etc. Man kan konstatera att huvuddelen av miljölagstiftningen i Sverige är samlad i miljöbalken, som ju är en ramlag, med tillhörande förordningar och föreskrifter. Utöver miljöbalken finns det ett antal lagar av betydelse för kemikaliefrågorna i ett företag. Huvudregeln är att bestämmelserna i dessa lagar gäller parallellt med miljöbalken. Här kommer en kort redogörelse för hur man ser på kemikaliefrågorna i miljöbalken. De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken (2 kap) gäller även vid hantering av kemiska produkter, bland annat kravet om att skaffa sig kunskap och kraven på produktval. Dessa regler gäller generellt, d.v.s. de gäller för både tillverkare, importörer, säljare och användare av kemiska produkter. Miljöbalken innehåller flera generella regler för kemiska produkter och biotekniska organismer, bland annat om utredningsskyldighet, produktinformation, uppgiftsskyldighet, produktregister, förhandsanmälan och tillstånd för vissa produktgrupper. Det är tillverkare, importörer och säljare av kemiska produkter som har huvudansvaret för kemikaliekontrollen, d.v.s. att förebygga skador på människor och miljö. Miljöbalken innehåller ett antal specialbestämmelser om kemiska produkter men det finns även flera förordningar som detaljreglerar vissa, exempelvis bekämpningsmedel, lösningsmedel, PCB, spillolja och ämnen som hotar ozonskiktet. Vidare meddelar Kemikalieinspektionen föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter. Sådana kemikalier som är klassade som farliga ska åtföljas av säkerhetsdatablad. De ska också märkas med farosymboler. 2

29 Vad det gäller säkerhets- och skyddsinformation går arbetsmiljö- och miljölagstiftningen hand i hand. Följande krav är av speciellt intresse för många företag: Utredningsskyldigheten den som tillverkar eller importerar en kemisk produkt är skyldig att se till att det finns en tillfredsställande utredning för bedömning av hälso- eller miljöskador av en produkt. Produktinformation tillverkare och importörer ska informera om sin kemiska produkt genom märkning och säkerhetsdatablad. Uppgiftsskyldighet tillverkare och importörer ska lämna ut de uppgifter till myndigheterna, som kan behövas för att bedöma hälso- och miljöriskerna med produkten. Produktregister kemiska produkter som yrkesmässigt tillverkas eller förs in till Sverige ska registreras i ett register som förs av Kemikalieinspektionen. Förhandsanmälan kan krävas för den som avser att tillverka eller till Sverige föra in kemisk produkt eller bioteknisk organism. Tillstånd kan krävas för import, yrkesmässig överlåtelse eller annan hantering av särskilt farliga kemiska produkter. För bekämpningsmedel finns särskilda krav på prövning och godkännande innan produkten får säljas och användas. Även för bränslen gäller särskilda regler för bränslens kvalitet och egenskaper. Annan lagstiftning med fokus på kemiska produkter Kemikaliefrågorna ingår även i annan lagstiftning än arbetsmiljölagstiftningen och miljöbalken. Här ges några exempel på regelverk som berör en del företag. Kemikalieolyckor Lagstiftningen om allvarliga kemikalieolyckor (1999:381) bygger på EU:s Seveso II-direktiv. Den berör drygt 300 industrianläggningar i Sverige, varav ett antal tillhör gruppen små- och medelstora företag. Transport av farligt gods Transport av farligt gods är omgiven av särskilda regler enligt Lagen om transport av farligt gods (1982:821). Bland annat gäller att företag som bedriver verksamhet, där det ingår att utföra transporter av farligt gods, ska ha en eller flera säkerhetsrådgivare med nödvändig kompetens. Det gäller också företag som utför lastning eller lossning i samband med sådana transporter. Kravet gäller samtliga transportslag. Syftet är att höja säkerhetsnivån. Säkerhetsrådgivaren ska verka under företagsledningens ansvar för att förebygga olyckor och rapportera till ledningen om inträffade olyckor eller tillbud i samband med transport av farligt gods. Hantering av brandfarliga och explosiva varor De företag som hanterar brandfarliga och explosiva varor har särskilda skyldigheter enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (1988:868), utöver vad som regleras i de ovannämnda lagarna. För transport av sådana varor gäller exempelvis lagen om transport av farligt gods. Byggnader och andra anläggningar ska vara betryggande anordnade från brand och explosionssynpunkt. Särskild kompetens krävs och det ska finnas en föreståndare för brandfarliga varor. Utredning om riskerna ska utföras. Tillstånd krävs vid hantering av större mängder. Klassificering och märkning av kemiska produkter En förutsättning för att användaren av kemisk produkt ska förstå riskerna, samt hur man ska skydda sig själv, sina arbetskamrater och miljön, är att det finns grundläggande riskinformation lätt tillgänglig. Det finns ett omfattande regelverk vad det gäller klassificering och märkning och ett besök på Kemikalieinspektionens webbplats rekommenderas. Låt oss här översiktligt ta del av det viktigaste i regelverket. Som vanligt finns det någon som är ansvarig i lagens mening och i det här fallet gäller det att alla som släpper ut en kemisk produkt på marknaden har ett ansvar för att produkten är riktigt klassificerad och märkt. Ansvaret ligger tidigt i kedjan men hela leverantörskedjan omfattas i praktiken. Om företaget säljer vidare eller distribuerar kemiska produkter kan det vara tillräckligt att endast göra enklare kontroller av den klassificering och märkning som har lämnats tidigare i leverantörskedjan. Det är tyvärr inte självklart att tillverkaren eller importören av den kemiska produkten har gjort rätt klassificering och märkning. Att ansvaret gäller i hela leverantörskedjan innebär exempelvis att även en återförsäljare har ansvar för att produkter som säljs i Sverige är märkta på svenska och har farosymbol med farobeteckning. Säkerhetsdatabladen ger information om hälsooch miljöfarlighet Ett vanligt sätt att överföra information om den kemiska produktens hälso- och miljöfarlighet är via säkerhetsdatablad (tidigare kallade varuinformationsblad). Detta är dessutom föreskrivet enligt lag. Syftet med säkerhetsdatabladen är att den som hanterar kemiska produkter ska få information för att kunna undvika skador på hälsa och miljö. Sådan information om kemiska produkter är inte bara ett lagkrav, utan det är också en självklarhet för alla företag som arbetar med frågor som rör säkerhet, 2

30 hälsa och miljö. Det ligger i alla parters intresse att säkerhetsdatabladet ska innehålla den information som användaren behöver för att kunna hantera produkten på ett säkert och miljömässigt acceptabelt sätt. Det är viktigt att de som utarbetar säkerhetsdatablad har tillräcklig kompetens inom områdena kemi, toxikologi och ekotoxikologi samt behärskar gällande regelverk på området. Samtidigt måste informationen i säkerhetsdatabladen vara lätt att förstå. Därför bör använda facktermer förklaras och testresultat även uttryckas i klartext. Hur detaljerad information som behövs varierar beroende på vilken typ av produkt det handlar om. Om produkten är avsedd för ett specifikt användningsområde bör mer detaljerade hanteringsanvisningar lämnas än om produkten exempelvis är en råvara eller kan användas i många olika tillämpningar. Ett säkerhetsdatablad ska innehålla 16 olika huvudrubriker. Läs mer i avsnittet om Säkerhetsdatablad på längden och tvären, samt hitta källor i avsnittet Att söka kunskap på kemikalieområdet. Att ha ett fungerande system för att samla in säkerhetsdatablad och överföra informationen om risker och skydd till medarbetarna är ett viktigt element i företagets miljöledningssystem. I avsnittet Kemikalier, miljöledning och Giftfri miljö i praktiken ges mer information om hur man använder säkerhetsdatabladen i vardagsarbetet. Sambandet mellan klassificering och märkning Att klassificera en kemisk produkt innebär att produkten placeras i en eller flera faroklasser och tilldelas riskfraser och skyddsfraser. Faroklasserna baseras på kriterier som gäller kemikaliens brand- och explosionsfarlighet, hälsofarlighet och miljöfarlighet. I tabellerna nedan finns information om sambandet mellan klassificering och märkning. Mer att läsa finns i Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 1994:12). Reglerna om klassificering och märkning är harmoniserade på EU-nivå. I den praktiska vardagen ger klassificeringen och märkningen viktig information att använda i samband med riskanalyser, utbildningar, skriftliga instruktioner och avveckling av speciellt farliga ämnen. De symboler som används på etiketter och i säkerhetsdatablad ger snabb information om faran. Symbolerna bredvid används i Sverige: Symbol Det här föreställer symbolen En briserande bomb Oxiderande egenskaper En flamma En dödskalle Frätande egenskaper Andreaskors Ett dött träd och en död fisk Farobeteckning Explosivt Oxiderande Brandfarligt Mycket giftigt eller giftigt Frätande Hälsoskadligt eller irriterande Miljöfarligt Brand- och explosionsfarliga ämnen och beredningar ges nedanstående faroklasser, farokoder, farosymboler och farobeteckningar: Hälsofarliga ämnen och beredningar Faroklass Farokod Farosymbol Farobeteckning Explosivt E Explosivt (R2, R3) Oxiderande O Oxiderande (R7, R8, R9) Extremt F+ Extremt brandfarligt brandfarligt (R12) Mycket F brandfarligt (R11, R15, R17) Brandfarligt Kriterier för hälsofarlighet finns både för ämnen och för beredningar (blandningar av ämnen). När det gäller miljöfarlighet har det tidigare bara funnits kriterier för ämnen men nu finns det även för beredningar. Klassifice ringen av kemiska produkter ska baseras på produkter nas inneboende hälso- och miljöfarliga egenskaper. Man ska ta hänsyn till all tillgänglig information om toxikolo giska och ekotoxikologiska egenskaper vid bedömningen av produkten. De produkter som uppfyller något eller några av kriterierna ska klassificeras som hälso- eller miljöfarliga. Hälsofarliga ämnen och beredningar ges nedanstående faroklasser, farokoder, farosymboler och farobeteckningar: 0

31 Hälsofarliga ämnen och beredningar Faroklass Farokod Farosymbol Farobeteckning Mycket giftig T+ Mycket giftig (R26, R27, R28, R39) Giftig (R23, T Giftig R24, R25, R39, R48) Frätande C Frätande (R34, R35) Hälsoskadlig Xn Hälsoskadlig (R20, R21, R22, R48, R65, R68) Irriterande Xi Irriterande (R36, R37, R38, R41) Allergi- Xn Hälsoskadlig framkallande (R42) Allergi- Xi Irriterande framkallande (R43) Cancer T framkallande (R45, R49) Cancerfram Xn kallande (R40) Mutagen T (R46) Mutagen Xn (R68) Reproduk T tionstoxisk (R60, R61) Reproduk Xn tionstoxisk (R62, R63) Miljöfarliga ämnen och beredningar ges nedanstående faroklasser, farokoder, farosymboler och farobeteckningar: Miljöfarliga ämnen och beredningar Faroklass Farokod Farosymbol Farobeteckning Miljöfarlig (R50, N Miljöfarlig R50 och R53, R51 och R53, R54, R55, R56, R57, R58, R59) Miljöfarlig (R52 och R53, R52, R53) En kemisk produkt kan vara både brandfarlig och ha hälso- eller miljöfarliga egenskaper. Produktens samtliga farliga egenskaper ska framgå av klassificeringen. Klassificeringslistan (finns i KIFS 2005:5) upptar cirka ämnen och ämnesgrupper, totalt cirka ämnen. Var dock uppmärksam på att det är många ämnen som inte finns med på listan. Företaget måste då själv utföra klassificering och märkning enligt de kriterier som finns i föreskriften. Märkning Märkningen på förpackningen sänder ett viktigt budskap till användaren om vilka miljö- och hälsorisker som föreligger. Det är också den enda information som allmänheten får. Det finns detaljerade bestämmelser om vad märkningen ska innehålla, hur farosymboler med farobeteckningar ska utformas samt risk- och skyddsfrasernas lydelse. Märkningen ska vara på svenska för produkter som säljs i Sverige. Dessutom ska märkningen vara tydlig, lättläst, iögonfallande och avskild från annan text. Nedanstående uppgifter ska finnas med: Handelsnamn eller beteckning. För ämnen ska ämnets kemiska namn anges. De ämnen som måste anges finns i 17 KIFS 2005:7. För beredningar ska de ingående ämnenas kemiska namn anges (om de inte förekommer i mycket låga koncentrationer). Beredningar som innehåller > 0,1 procent av minst ett ämne som klassificeras som allergiframkallande ska märkas på speciellt sätt. Farosymboler (se tabellerna ovan) med farobeteck ningar. Riskfraser (R-fraser) och skyddsfraser (S-fraser). Namn, adress och telefonnummer till tillverkare, importör eller annan som släpper ut produkten på marknaden inom EES. Om produkten kräver tillstånd och är avsedd för konsumenter ska säljarens namn, adress och telefon nummer finnas med. Vissa ämnen ska märkas med EG-märkning. För ämnen ska EG-nummer anges om sådant finns. För beredningar som saluhålls i konsumentförpackning i detaljhandeln ska innehållets vikt eller volym anges. Det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier, GHS. Ett Globalt Harmoniserat System (GHS) för klassificering och märkning av kemikalier har antagits av FN. GHS innebär att globalt överenskomna kriterier kommer att tillämpas vid bedömningen av kemikaliers fysikaliska, hälso- samt miljöfarliga egenskaper. 1

32 Förutom kriterier för klassificering av ämnen och beredningar utifrån hälso- och miljöfarlighet samt fysikaliska/ kemiska egenskaper innehåller GHS också regler för produktinformation, d.v.s. förpackningsmärkning och säkerhetsdatablad. Den nya förordningen kommer att ersätta de nuvarande ämnes- och preparatdirektiven. Avsikten är att GHS-förordningen ska träda i kraft ungefär samtidigt med den nya europeiska kemikalielagstiftningen REACH och troligen senast Mer information om GHS kan du hitta på Kemikalieinspektionens webbplats. Anmälan till produktregistret Den som yrkesmässigt börjar tillverka eller till Sverige för in en anmälningspliktig kemisk produkt ska lämna in en verksamhetsanmälan till Kemikalieinspektionens produktregister. Om mängden av en produkt, som tillverkas eller förs in under ett år, uppgår till minst 100 kg ska dessutom en produktanmälan göras. Produktanmälan ska exempelvis innehålla uppgifter om produktens klassificering, namn och haltuppgifter för ingående ämnen. Återförsäljare som förpackar, packar om eller ändrar namn på en kemisk produkt och säljer den vidare i sitt eget namn betraktas också som tillverkare. Produktanmälan innebär inget godkännande av produkten eller dess klassificering. Tillståndskrav Reglerna om tillstånd för överlåtelse omfattar särskilt farliga kemiska produkter eftersom det är viktigt att ha kontroll över dessa. Tillståndet kan ses som en lämplighetsprövning och beviljas av länsstyrelserna. Den som yrkesmässigt från tredje land importerar och överlåter kemiska produkter måste normalt ha tillstånd. Detta gäller ämnen som tillhör någon av faroklasserna mycket giftig, giftig, cancerframkallande, mutagen eller fortplantningsstörande och som ska märkas med farosymbolen dödskalle, eller produkter som tillhör faroklassen frätande och som ska märkas med frätsymbol och riskfrasen Starkt frätande. Detsamma gäller för privat hantering av sådana produkter. Kravet på tillstånd begränsar förekomsten av särskilt farliga produkter och förebygger därmed risken för allvarliga hälsoskador. Förbud och begränsningar För många särskilt farliga kemikalier finns förbud eller stränga restriktioner för användning. Sådana restriktioner framgår i allmänhet av kemikalieinspektionens föreskrifter. Begränsningsdatabasen innehåller information om användningen av ett ämne eller ämnesgrupp är begränsad enligt reglerna inom Kemikalieinspektionens tillsynsområde. Konsumenter har ett särskilt skydd då kemiska produkter avsedda för konsumentbruk inte får innehålla ämnen som är klassade som cancerogena, mutagena eller fortplantningsstörande. Lagstiftning som rör kemikalier i varor Kemikalier ingår i många olika varor och exempel är färgämnen i textilier, färger eller lacker på trä- eller metallföremål, möbler och verktyg. Regelverket på varuområdet är inte alls så utvecklat jämfört med de regler som gäller för kemiska produkter. REACH kommer dock innebära nya krav även för varor, bl.a. om information om innehåll av särskilt farliga ämnen, se avsnittet om EU:s nya kemikalielagstiftning REACH. Miljöbalkens hänsynsregler gäller även för varor som innehåller eller har behandlats med kemiska produkter. De ska till exempel ersättas med mindre farliga när det är möjligt. Det finns även krav på att den som tillverkar eller för in sådana varor och som kan befaras kunna skada ska lämna de uppgifter som behövs för att skydda människors hälsa och miljön. Det förekommer även begränsningar och förbud exempelvis avseende förekomsten av farliga tungmetaller och vissa andra kemiska ämnen i varor. RoHS och ELV RoHS är ett EU-direktiv om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter som fått stor betydelse för verkstads- och elektronikindustrin (Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and electronic equipment, RoHS-direktivet 2002/95/EG) De ämnen som begränsas i RoHS är kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE. I direktivet om uttjänta fordon, ELV direktivet, som står för End of Life of Vehicles, finns krav på information om konstruktion av fordon och komponenter och syftar till att underlätta återvinning. Direktivet begränsar också användningen av vissa tungmetaller i fordon. 2

33 Brott, straff och sanktioner I miljölagstiftning så väl som i annan lagstiftning finns det reglerat vad som händer om man inte följer den. Miljöbalken är naturligtvis central i sammanhanget och i kapitel 29 framgår det att en fysisk juridisk person kan dömas till ansvar enligt följande huvudpunkter: Miljöbrott 1 Den som med uppsåt förorenar mark, vatten eller luft som medför eller kan medföra hälsorisker för människor eller skador på växter och djur kan dömas för miljöbrott. Även otillåten förvaring av avfall eller annat ämne som kan medföra hälsorisker, skada eller annan olägenhet räknas som miljöbrott. Kraftiga bullerstörningar, skakningar och strålning räknas också som miljöbrott. Straffskalan är böter eller fängelse i upp till två år. Är brottet grovt ska gärningsmannen dömas till fängelse i lägst 6 månader och högst sex år. Vållande till miljöstörning 2 Den som på grund av oaktsamhet begår gärning enligt ovanstående kan dömas för vållande till miljöstörning till böter eller fängelse i högst två år. Otillåten miljöverksamhet 4 Om man anlägger en anläggning eller påbörjar en verksamhet utan att ha sökt tillstånd eller gjort en anmälan kan man dömas till böter eller fängelse i högst två år. Det samma gäller den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot villkor i gällande tillstånd, dispenser, tillåtlighetsbeslut eller godkännande. Bristfällig miljöinformation 6 Den som, i andra fall än vad som avses i 5, med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar bristfällig information med avsikt att försvåra bedömningen av risker för människors hälsa och miljön kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Utöver ovanstående kan man dömas för en rad olika brott, exempelvis nedskräpning enligt miljöbalken 15 kap 30. Miljösanktionsavgift Miljösanktionsavgift är en administrativ sanktionsavgift på mellan och kronor som tillfaller staten. Tillsynsmyndigheterna beslutar om att miljösanktionsavgifter ska betalas av verksamhetsutövare då denne: Åsidosätter vissa föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken, exempelvis föreskrift om att lämna miljörapport. Påbörjar en verksamhet eller vidtar en åtgärd som är tillstånds- eller anmälningspliktig utan att först ha fått tillstånd eller gjort anmälan. Inte följer tillstånd eller villkor som har meddelats med stöd av miljöbalken eller föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken. Ett antal förseelser inom kemikalieområdet är belagda med sanktionsavgifter. Exempelvis kan det bli kostsamt om företaget inte uppfyller krav på märkning, inte förvarar och lagrar kemikalier på säkert sätt eller inte bifogar säkerhetsdatablad då kemikalier överlåts. Miljöfarlig kemikaliehantering 3 Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet tar befattning med en kemisk produkt eller vara som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt, utan att vidta de skyddsåtgärder, produktval eller försiktighetsmått i övrigt som behövs på grund av produktens eller varans inneboende egenskaper för att hindra eller motverka skador på människor eller i miljön, kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Försvårande av miljökontroll 5 Detta innebär att den som försöker dölja eller gömma undan information om miljöskador eller risker från tillsynsmyndigheten kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

34 Ständig förbättring Ledningens genomgång Miljöpolicy Planering Uppföljning Införande och tillämpning

35 Miljöledningssystemen ISO och EMAS används av mer än hundratusen organisationer över hela världen. Både miljölagstiftningen och de olika miljömålen i samhället ska tas om hand på ett strukturerat sätt i miljöledningssystemet. Miljöledningssystem Miljöledningssystemet ger struktur åt miljöarbetet Miljöfrågorna har under många år varit viktiga för industrin. Miljölagstiftningen och miljömyndigheternas insatser var och är i många fall pådrivande vad det gäller miljöskyddsåtgärder, men grannar och andra intressenter kunde också på olika sätt försöka minska företagens miljöpåverkan. Företagsledningarna insåg därför ganska tidigt att det behövdes både kunskaper och organisation för att bemöta de olika miljökraven. Från 1960-talet och framåt inrättade därför många företag miljöavdelningar och skapade någon form av intern styrning och kontroll på miljöområdet. Miljökraven på företagen ökade emellertid hela tiden och inför miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992 tog det internationella näringslivet initiativet till flera olika aktiviteter med syfte att öka industrins trovärdighet och skapa bra struktur för hur miljöfrågorna kan hanteras i företag. Detta innebar att man tog de första spadtagen för att åstadkomma internationella standarder på miljöledningsområdet och resultatet blev så småningom ISO serien av miljöledningsstandarder. Arbetet med standarderna påbörjades 1993 och 1996 publicerades ISO och ISO Med tanke på den tid det kan ta att enas om en internationell standard kan man konstatera att arbetet med ISO gick snabbt. Det som är nytt med ISO och som sannolikt attraherar näringslivet är systematiken och strukturen på styrningen, samt att ledningssystemet baseras på en internationell standard. Detta ger goda möjligheter till att tillämpa standarden på ett likartat sätt i hela världen. Företagen kan därigenom på ett enkelt sätt kommunicera sitt miljöarbete med kunder och andra intressenter genom att hänvisa till att man uppfyller kraven i ISO Antalet miljöcertifierade företag har vuxit mycket snabbt under de senaste åren och ISO finns i mer än 120 länder. Mer än företag och organisationer hade år 2006 infört certifierade miljöledningssystem. I Sverige var samtidigt cirka företag certifierade enligt standarden vilket är imponerande för ett litet land. Världsledande för närvarande är Japan, Storbritannien, Kina och Spanien. En annan standard med lite fler år på nacken än ISO är kvalitetsstandarden ISO Här finner vi mer än certifikat i cirka 150 länder. Bedömare i branschen anser att det finns ingenting som talar för att införandet av miljöledningssystem kommer att minska och antal miljöcertifierade organisationer kan därför bli väl så många som de kvalitetscertifierade. Många företag väljer att kombinera eller samordna systemen vilket kan ha många fördelar. En annan intressant iakttagelse är att även organisationer som inte tillhör näringslivet väljer att införa miljöledningssystem och certifiera sig. Kommuner, sjukhus, myndigheter och universitet är exempel på organisationer med certifierade ledningssystem. Det är värt besväret att införa miljöledningssystem Miljölagstiftningen blir alltmer komplex och krävande och samhällets tolerans mot miljöbovarna blir allt lägre. Dessutom ställer kunder och konsumenter miljökrav och ägarna och investerarna är väl medvetna om att ett undermåligt miljöarbete skadar både företagets rykte och affärerna. Dessutom kan det bli mycket dyrbart att ta hand om försummelser på miljöområdet. Erfarenheterna av ISO är att miljöledningssystem är ett utmärkt verktyg för att på ett systematiskt sätt hantera miljöfrågorna. Detta gäller både näringslivet och offentliga verksamheter. De flesta som har infört miljöledningssystem intygar att det var värt besväret och brukar framhålla följande saker: Miljöledningssystemet skapar ordning och reda. Både vad det gäller administrationen av miljöfrågorna men också ute i verksamheten. Dessutom brukar chefer och personal snabbt upptäcka att företaget slösar med olika resurser. Energibesparingar, effektivare avfalls hantering och en storstädning i floran av kemiska produkter ger både bättre miljö och besparingar. I många fall kan investeringen i miljöledningssystemet räknas hem inom några år.

36 Det blir lättare att svara på olika krav från myndigheter och kunder. Genom kraven i miljöledningsstandarden gör vi saker och ting på rätt sätt och vi känner oss tryggare med att vi både känner till miljölagstiftningen och lever upp till den. Miljöfrågorna skapar engagemang på olika nivåer i företaget. De flesta människor är ju i grunden positiva till miljöåtgärder (åtminstone så länge livet inte blir alltför krångligt) och vill bidra på något sätt. Ett företag med gott rykte på miljöområdet har sannolikt lättare att locka till sig duktiga och ansvarsfulla medarbetare. Miljöledningssystemet innebär att vi granskas av en utomstående revisor. Detta kan vara krävande men leder till att vi inte kan luta oss tillbaka och låta miljöledningssystemet somna in. I händerna på en framsynt företagsledning är ISO ett utmärkt verktyg i miljöarbetet men naturligtvis kan man hitta nackdelar med miljöledningssystemen. En del företag hävdar att det blir för mycket byråkrati, ledningen kan tappa intresset, revisorerna kan vara för petiga, miljömyndigheterna bryr sig inte om systemet, osv. Sammantaget överväger utan tvekan de positiva erfarenheterna, men självfallet måste alla som är inblandade i miljöledningssystem vara observanta på sådant som fungerar mindre bra. Under 2004 kom en uppdaterad version av standarden (ISO 14001:2004) där man tagit vara på en mängd erfarenheter från de första åtta åren med certifierade miljöledningssystem. Miljöledning i korthet ISO kanske är den mest välkända formen för ett miljöledningssystem men det finns också fler förenklade system för miljöledning. Här utgår vi dock från ISO eftersom det är grunden för de flesta varianter av miljöledning. Låt oss därför översiktligt granska strukturen i ISO Standarden innehåller ett antal krav. Kraven kan uppfyllas på olika sätt och avsikten är att standarden ska kunna användas av alla typer av organisationer med olika förutsättningar och olika miljöbelastning. Standarden innehåller därför inga specificerade utsläppsnivåer eller tekniska specifikationer. ISO har dock som grundtanke att bästa tillgängliga teknik ska användas där det är lämpligt och ekonomiskt möjligt. Detta tankesätt känner man igen från miljölagstiftningen. Det kan finnas absoluta krav i lagstiftningen eller andra regelsystem som företaget måste följa och många kunder ställer numera specifika miljökrav. Sådana krav måste integreras i miljöledningssystemet och därmed etableras den lägsta godtagbara nivån på miljöprestanda. Miljöledningssystemet medför alltså att det finns goda förutsättningar att förbättra företagets miljöarbete, men det finns naturligtvis ingen garanti för det sker fullt ut. ISO ställer dock krav på ständiga förbättringar. Standarden bygger på förbättringsmodellen PDCA (Plan-Do-Check-Act) d.v.s. planera, utföra, följa upp och åtgärda/förbättra. Grundidén med de olika ISO-standarderna är att underlätta kommunikationen mellan säljare och köpare. Vad det gäller miljö gör ISO det möjligt för både små och stora företag att visa utomstående intressenter att man bedriver miljöarbetet med en viss systematik som kan kontrolleras och verifieras. I systematiken ingår att företaget utvecklar en miljöpolicy, inför mål och rutiner samt vidtar de åtgärder som behövs för att förbättra sin miljöprestanda. Beviset på att standardens krav uppfylls, erhålls genom certifiering av ett oberoende certifieringsorgan. Detaljeringsnivån och komplexiteten i miljöledningssystemet, omfattningen av dokumentation samt tilldelning av resurser, beror naturligtvis på organisationens storlek och typen av verksamhet, produkter och tjänster. Så här är ISO standarden uppbyggd ISO är ett verktyg som innehåller de komponenter som ingår i ett ledningssystem för miljöfrågor. I princip kan man säga att ISO innehåller de komponenter som kan ingå i de flesta ledningssystem även om terminologin i det här fallet är inriktad på miljöfrågor. Standarden innehåller fem huvudkomponenter och 17 olika systemelement. Varje system-element definierar ett antal krav (systemkrav) som ska uppfyllas för att organisationen ska kunna sägas uppfylla standardens krav. I ISO 14001:2004 finns det 55 krav som ska uppfyllas av organisationen. Miljöledningssystemet kan samspela med Sveriges miljömål Nu ska vi undersöka hur Sveriges miljömål kan samspela med miljöledningssystemet. Vi lägger tonvikten på kemikalier och Giftfri miljö men många av de principiella resonemangen kan självklart tillämpas på de andra svenska miljömålen. I tabellen nedan ges en översikt var kemikalier och Giftfri miljö kan dyka upp i företagets miljöledningssystem. Som du upptäcker finns det goda möjligheter att utnyttja strukturen i ISO för att systematiskt arbeta med kemikaliefrågorna. 6

37 Komponent i ISO Miljöpolicy (4.2) Nulägesanalys i form av en inledande miljöutredning Betydande miljöaspekt (4.3.1) Lagar och andra krav samt utvärdering av lagar och andra krav (4.3.2, 4.5.2) Miljömål (4.3.3) Resurser, roller, ansvar och befogenheter (4.4.1) Kompetens, utbildning och medvetenhet (4.4.2) Kommunikation (4.4.3) Dokumentation och dokumentstyrning (4.4.4, 4.4.5) Verksamhetsstyrning (4.4.6) Beredskap och agerande vid nödlägen (4.4.7) Övervakning och mätning (4.5.1) Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder (4.5.3) Redovisande dokument (4.5.4) Intern revision (4.5.6) Ledningens genomgång (4.6) Finns det koppling till kemikalier och Giftfri miljö? Det är vanligt att företagsledningen gör åtaganden på kemikalieområdet. Det kan exempelvis röra att utvärdera risker, att ersätta farliga ämnen och att minska kemikalieanvändningen. Kopplingen rör lagstiftning, kundkrav och den praktiska hanteringen av kemikalierna. Risker med kemiska produkter brukar dyka upp som en miljöaspekt i de flesta miljöutredningar. Miljöutredningen är dock inget formellt krav i ISO 14001, men många organisationer väljer dock att genomföra den för att kunna identifiera de viktigaste miljöfrågorna (de betydande miljöaspekterna). I många företag betraktas riskerna med kemiska produkter som en betydande miljöaspekt. Kemikalielagstiftningen är mycket omfattande och det är snarare regel än undantag att företaget berörs av ett antal regler på kemikalieområdet. Det gäller att kunna identifiera kraven och visa att man uppfyller dem. Här finns det en naturlig koppling till nationella, regionala och lokala miljömål. Att klarlägga vem som har det övergripande ansvaret för kemikaliefrågorna är en förutsättning för att saker och ting ska fungera på ett kontrollerat sätt. Det är viktigt för företaget att ha tillgång till kompetens på kemikalieområdet. Det finns också flera kategorier av anställda som behöver utbildning, personal som hanterar kemikalier i vardagen, inköpare, nyanställda och andra. Att objektivt kommunicera kemiska risker till anställda och kunder utgör vardagen för många företag. Dessa systemelement avser hela miljöledningssystemet och något specifikt för kemikalier gäller knappast. Rutiner och instruktioner kring kemiska hälsorisker finns i de flesta företag. Förteckningar över kemiska ämnen ska finnas. Även rutiner kring riskanalys, inköp och leverantörsbedömningar bör finnas. De flesta företag måste vara beredda på att personolyckor, spill, utsläpp, bränder och annat där kemikalier kan vara inblandade kan inträffa. Rutiner, utbildningar och övningar är en del av miljöledningssystemet. Utsläpp till luft och vatten av kemiska ämnen övervakas i många tillståndspliktiga företag. Erfarenheter från miljörevisioner och myndigheternas tillsyn visar att det är vanligt med större och mindre brister på kemikalieområdet. Ett fungerande internt system för att upptäcka avvikelserna innan miljörevisorn eller myndigheten knackar på dörren uppskattas av de flesta företagsledningar. Dessa kan utgöras av riskanalyser, säkerhetsdatablad, protokoll från möten, mätrapporter och mycket annat. Kopplingen till kemiska produkter är självklar. Att på ett systematiskt sätt granska den egna verksamheten är ett av verktygen i miljöarbetet. Kemikaliefrågorna finns i flesta miljörevisorers revisionsplanering och checklistor. Här kan kemikaliefrågorna och miljömålen diskuteras på ett övergripande sätt. Låt oss nu granska hur man i praktiken kan hantera kopp lingen mellan miljöledningssystemet, kemikaliehanteringen och Giftfri miljö. Vi kommenterar systemelementen i ovanstående tabell och lägger tonvikten på ett antal exempel som bygger på erfarenheter från olika industri-företag. 7

38

39 Kemikaliefrågorna utgör en viktig miljöaspekt för många företag. Det gäller att hålla reda på lagstiftningen och på ett målinriktat sätt minska riskerna för människor och miljö. I det här avsnittet får du praktiska exempel på hur kemikaliefrågorna kan hanteras i en organisation, kopplat till miljöledningssystemet. Vidare får du råd om hur Giftfri miljö kan bli en del i företagets egna miljömål. Miljöledning, kemikalier och Giftfri miljö i praktiken Säkrare kemikaliehantering bidrar till Giftfri miljö Låt oss nu granska hur man kan hantera kopplingen mellan miljöledningssystemet, kemikaliehanteringen och Giftfri miljö. Vi lägger tonvikten på praktiska exempel som bygger på erfarenheter från olika industriföretag. I sin mest grundläggande form kan säker kemikaliehantering sammanfattas i följande punkter: Håll reda på vilka kemikalier som används. Ta reda på vilka risker för miljö och hälsa som föreligger. Följ lagar och andra krav som rör kemikalier. Ersätt farliga ämnen med mindre farliga där detta är möjligt. Vidta förebyggande åtgärder för att undvika eller minimera riskerna. Ta fram skriftliga rutiner och instruktioner där det behövs. Utbilda personalen. Följ upp kemikaliearbetet. De olika systemelementen i ISO skapar god systematik i arbetet så därför utnyttjar vi dem. För att hjälpa dig att hålla reda på var vi är i miljöledningssystemet BTS AB Företaget vi kommer att följa har det svenskklingande namnet Bengtson Technique and Services AB (BTS AB). Det har 75 anställda och tillverkar olika komponenter till bilar och byggnader. Huvuddelen av kunderna finns inom industrin men vissa produkter säljs via byggmarknader och butiker för biltillbehör. Produkterna består av olika kombinationer av metaller och polymerer. Produktionen omfattar bland annat metallbearbetning, målning, ytbehandling, samt framställning och bearbetning av polymerer (plast och gummi). Det förekommer också viss import av hjälpkemikalier (limmer, adhesiver, polish mm) som säljs vidare till detaljhandelskedjor i bil- och byggbranscherna. Företaget visar intresse för att införa miljöledningssystem men har ännu inte kommit så långt med det. visas referenser i marginalen. Symbolen hänvisar till ISO14001-standard. Som du kommer att märka kan ett avsnitt i handboken samtidigt beröra flera delar av miljöledningsstandarden. För att illustrera hur arbetet med kemikalier kan gå till följer vi företaget BTS AB. Företaget vill åstadkomma säkrare hantering av sina kemikalier och det visar sig att det finns många beröringspunkter med Giftfri miljö. PRIO ett verktyg i kemikaliearbetet Innan vi sätter igång med att skapa en handlingsplan för att förbättra arbetet med kemikaliehanteringen Lagstiftning vill vi presentera PRIO (Prioriteringsguiden), Farobedömning Fasa ut ett av de verktyg som kan vara till hjälp i Bedöm risken arbetet med att identifiera och prioritera Hög farliga kemiska ämnen. PRIO är ett verktyg i det förebyggande arbetet med att minska riskerna med kemikalier. Det är framtaget av Kemikalieinspektionen och lanserades under PRIO-verktyget bygger på de prioriterade hälso- och miljöfarliga egenskaper som finns utpekat i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och EU:s nya kemikalielagstiftning REACH. Verktyget ersätter OBS-listan och kan vara en hjälp i arbetet med att uppnå ambitionerna i REACH och Giftfri miljö. PRIO är en guide för att ta fram beslutsunderlag som kan ligga till grund för prioriteringar. Till PRIO finns kopplat ett antal miljö- och hälsokriterier för ämnen som bör prioriteras i riskminskningsarbetet samt en databas med exempel på sådana ämnen. I följande avsnitt hänvisas på flera ställen till PRIO-verktyget som ett hjälpmedel för ett målinriktat kemikaliearbete. PRIO finns på Kemikalieinspektionens webbplats (www.kemi.se). Inventering 39

40 Prioriteringsnivåer Alla ämnen i PRIO-databasen har tilldelats antingen prioriteringsnivån Utfasningsämne eller Prioriterat riskminskningsämne. Prioriteringsnivån ger en anvisning om hur högt ämnet bör prioriteras i riskminskningsarbetet. Bedömningen har gjorts efter de olika ämnenas farligaste egenskaper. Ett cancerframkallande utfasningsämne kan ju även ha egenskaper som hör till riskminskningsnivån. Förutom den cancerframkallande egenskapen kan kemikalien exempelvis även vara allergiframkallande. I PRIO anges kriterierna för utfasnings- respektive prioriterade riskminskningsämnen. Utfasningsämnen Utfasningsämnen anses ha sådana egenskaper att de oberoende av hur de används inte bör förekomma. Enligt miljömålet Giftfri miljö ska alla nyproducerade varor enligt en viss tidplan, så långt det är möjligt, vara fria från ämnen med dessa egenskaper. En del av dessa ämnen är redan förbjudna i Sverige. När REACH träder i kraft kommer många av dessa ämnen att successivt bli föremål för tillståndsprövning. Prioriterade riskminskningsämnen När det gäller prioriterade riskminskningsämnen måste dessa alltid bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Bedöm därför risken vid användning och överväg utbyte av kemikalien. Ett riskminskningsverktyg och exempeldatabas PRIO är ett brett riskminskningsverktyg med flera delar. Databasen, som är en del av PRIO, innehåller endast exempel på ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper som bör prioriteras i riskminskningsarbetet. Det är snarare ämnets inneboende egenskaper som avgör om det omfattas av kriterierna i PRIO eller inte. Det är också viktigt att förstå att PRIO inte är menad att användas som en förbudslista för kemikalier. Handlingsplan för säkrare kemikaliehantering Miljösamordnaren vid BTS AB bildar en arbetsgrupp för att diskutera vad som ska göras först på kemikalieområdet. Man blir snabbt ense om ett antal inledande steg som sammanfattas i en handlingsplan. På sikt finns det mycket mer att ta tag i men det får komma senare. Milj Så här ser den första handlingsplanen ut: han ömål och dlingsplaner Aktivitet Det här vill vi åstadkomma Ansvarig Budget Datum 1. De här kemika Sammanställa en översiktlig förteckning över de Miljösam Egen arbetstid. 1/7 lierna använder vi kemikalier som används inom företaget. ordnaren 2. Kemikaliesvepet Få bort alla kemikalier som Produktions Egen arbetstid. Det kommer 1/7 Vad finns i inte används. chefen att bli kostnader för omhän förråden? dertagande av farligt avfall. 3. Ordning, reda Kemiska produkter ska förvaras och hanteras på Miljösam Kostnaderna måste utredas. 1/7 och säker kemi säkert sätt. Alla förpackningar och behållare ska ordnaren Invallningar, brandsäkra kaliehantering vara korrekt märkta. plåtskåp, saneringsutrustning m.m. måste inköpas. 4. Farorna med Kemikalieförteckningen ska göras komplett med Miljösam Nedlagd arbetstid samt 1/9 våra kemikalier information om farorna med de olika kemika ordnaren eventuell experthjälp. lierna. 5. Bättre kännedom Säkerställa att vi håller oss uppdaterade om kemi- Miljösam Eventuell kostnad för 1/9 om lagstiftningen kalielagstiftningen och hur den påverkar oss. ordnaren kontinuerlig uppdatering. 6. Säkerhetsdata Rensa ut gamla säkerhetsdatablad. Se till Miljösam Egen arbetstid. 1/10 blad på längden att vi har säkerhetsdatablad för samtliga ordnaren och och tvären kemikalier. Skapa system för granskning av Inköpschefen säkerhetsdatabladen. 7. Se över riskerna Förstå riskerna samt prioritera och vidta Produktions Egen arbetstid samt even 1/11 med kemikalierna förebyggande åtgärder. chefen tuell experthjälp. 8. Rutiner och Säkerställa att skriftliga rutiner och instruktioner Produktions Egen arbetstid. 1/12 instruktioner finns där de behövs. chefen och miljö samordnaren 9. Klarläggande av Se till att ansvaret för kemikaliefrågorna blir Personalchefen Egen arbetstid. 1/9 ansvar tydligt. 10. Miljöutbildning Utbilda all personal som kommer i kontakt med Miljöchefen Vi får hyra in någon som 1/12 med kemikaliefokus kemikalier i miljö- och arbetsmiljörisker. undervisar om kemiska risker. Ovanstående aktiviteter är viktiga med tanke på att minska riskerna. Det är också viktigt att komma ihåg att du har ett ansvar enligt lagstiftningen. För att uppfylla lagar och krav på kemikalieområdet är denna skrift ett steg på vägen, men på intet sätt heltäckande. 0

41 Låt oss nu ta del av de tio momenten i BTS AB:s handlingsplan för säkrare kemikaliehantering. På följande sidor få du ta del av de förslag på checklistor och rutiner som BTS AB har arbetet med. Innan du börjar använda rutinerna bör du fundera över vad som måste förändras för att de ska passa den egna verksamheten. Att helt och hållet kopiera andras rutiner är sällan till nytta för verksamheten, men de kan fungera utmärkt som grund och som inspirationskälla. De här kemikalierna använder vi Många företag hanterar kemikalier i större eller mindre skala och en utvärdering av kemikaliearbetet blir i många fall ett naturligt inslag när man börjar införa ett miljöled ningssystem. Det är viktigt att skapa en klar bild av kemikalieanvändningen och de försiktighetsmått som tillämpas. En förteckning över de kemiska produkter som finns i verksamheten är ett bra första steg. Som ett nästa steg kan finnas anledning att göra en inventering för att ta reda på vilka särskilt farliga ämnen som förekommer i de material, komponenter eller färdiga varor som företaget producerar eller säljer. Kemikalieförteckningen är en viktig grundsten För att förstå hur företaget hanterar kemikaliefrågorna kan det vara lämpligt att söka svaren på ett antal grundläggande frågeställningar. Vi börjar med några frågor kring förekomsten av kemikalier i verksamheten: Finns det en uppdaterad förteckning över alla kemiska produkter som används i våra processer? Finns det en förteckning av andra kemiska produkter som av olika anledningar finns eller används i vår verksamhet? Det kan röra sig om köldmedier, bekämp ningsmedel, tekniska oljor, rengöringsmedel och bränslen? Finns det information om ämnen med särskilt farliga egenskaper som ingår i övriga varor än kemiska produkter? Förekommer det problemkemikalier i byggnader och installationer (exempelvis PCB och asbest i byggnader, markföroreningar)? Har vi kunskaper om flödet av kemiska ämnen genom verksamheten? Hur mycket köper vi in? Hur mycket lagras vid ett enskilt tillfälle? Vart tar kemikalierna vägen? Hur hanterar vi överblivna rester, avfallet? Att starta med en inventering av kemikalierna är alltså en bra början. Detta är också ett viktigt moment i den miljöutredning som brukar inleda införandet av ett miljöledningssystem. En förteckning över kemikalier är dessutom ett krav i arbetsmiljölagstiftningen och förordningen om egenkontroll i Miljöbalken. Många företag väljer att komplettera förteckningen med ytterligare information, exempelvis om mängder och risker. Det är viktigt att säkerställa att kemikalieförteckningen hålls aktuell och uppdateras kontinuerligt. Allt detta är viktigt för att kunna avgöra om hanteringen av kemiska produkter är en viktig miljöfråga för företaget. Det gäller också att tänka horisontellt så att man får med kemikaliernas roll i råvaror, produktion och varor i analysen av nuläget. I ovanstående checklista frågas det efter en förteckning över vilka kemikalier som används i verksamheten. Att känna till vilka kemikalier som används och vilka farliga egenskaper de har utgör en av grundstenarna i kemikaliesäkerhetsarbetet. En kemikalieförteckning kan utformas på olika sätt och nedan ges ett exempel på hur det kan se ut. Miljöutredning Miljöaspekter Lagar & andra krav Redovisande dokument Produkt/Råvara Innehåll Proriteringsnivå Namn Använd Faro Årsför Maximalt I produkten CAS-nr/ Andel av Riskfras Utfas Prioriterat nings symbol brukning lagrad ingående EG-nr ämnet i för nings riskminsk område mängd kemiska produkten ämnet ämne nings ämnen* (%) ämne Per Polish och n-hexan <2,5% R11-38 fekt rengörings aerosol- aerosol 48/20 201B medel. burkar burkar Aerosol /53 metyletyl % R11-36 keton paraffinolja % * Enligt informationen i säkerhetsdatabladet. ** Enligt riskminskningsverktyget PRIO (www.kemi.se). perpluor < 1% Ja oktan sulfonat 1

42 Praktiska råd angående inventeringen och kemikalieförteckningen Att sammanställa en kemikalieförteckning enligt tabellen ovan kräver en insats av företaget. Informationen ska hämtas både från interna och externa källor. Här är några praktiska råd: Inköpsavdelningen har säkert någon form av översikt över vad som inköpts under den senaste tiden. Det är dock inte säkert att inköpta kemikalier lätt kan plockas fram ur listorna men med lite arbete kan informationen säkert bli tillfredställande. Det är inte ovanligt att olika kemikalier köps in via andra vägar än inköpsavdelningen. Sprayer, färger, rengöringsmedel och mycket annat brukar ta sig in i företagen via en mängd olika vägar. Här gäller det därför att fysiskt inventera skåp och förråd för att se vad som finns. Var beredd på diverse överraskningar. För att kunna fylla i den mellersta sektionen i tabellen (Innehåll) krävs tillgång till säkerhetsdatabladen för samtliga kemiska produkter. Vi beskriver senare vad säkerhetsdatabladen ska innehålla och hur man kan använda dem. För att kunna fylla i prioriteringsnivå i tabellen ovan kan du söka efter ämnet i PRIO. Du kan naturligtvis också ta kontakt med kemikalieleverantören och be dem plocka fram informationen åt dig. Det kan också finnas andra anledningar till att ämnen prioriteras. Exempel på en sådan anledning kan vara att ämnet omfattas av vattendirektivet (2000/60/EG ) eller omfattas av krav i emissionsdeklarationer. Inventeringen av kemikalierna i verksamheten ger ofta ett nytt synsätt på kemikaliefrågorna. Hade vi verkligen så många olika kemiska produkter? Vem köper egentligen in kemikalierna? Varför är så många behållare omärkta eller endast försedda med handskriven text? Varför kastar vi inte säkerhetsdatablad som är mer än tio år gamla? Vilka är de största riskerna? Frågorna blir säkert fler än svaren och brukar resultera i ett beslut att det här måste vi göra något åt. Att känna till vilka kemiska ämnen som finns i varor Kemiska ämnen sprids också med de varor som vi producerar och använder dagligen. Även denna spridning kan få allvarliga konsekvenser för såväl hälsa som miljö. Som företagare har du ett ansvar att känna till vad varorna innehåller och vilka risker som kan uppstå. I och med den nya kemikalielagstiftningen REACH kommer kraven på att känna till vilka kemikalier som finns i varor att öka. Att ställa frågor till leverantören är det vanligaste sättet för att ta reda på vad produkterna innehåller. Förekomsten av kemiska ämnen är ofta förknippade med vissa material. En bra början kan därför vara att sammanställa en lista över de vanligast förekommande materialen i de produkter som tillverkas eller säljs. Sedan kan man med hjälp av den kunskap som finns inom branschen och forskning sammanställa en lista på möjliga kemiska ämnen som kan ingå i varan. Vi återkommer till frågeställningen senare i handboken. Kemikaliesvepet vad finns i förråden? Kemikaliesvepet är en praktisk åtgärd där det gäller att hitta alla kemikalier som finns i verksamheten. Förråd, källare, skjul, skåp, pannrum, produktionslokaler, lagerbyggnader, vindar listan över utrymmen som behöver granskas kan bli lång. Du kommer säkert att hitta både det ena och det andra vad det gäller kemikalier. Många av de kemiska produkterna används säkert i olika sammanhang men det brukar finnas en hel del som får betraktas som hyllvärmare. Sådana produkter kan samlas ihop som kemiskt avfall. Vad som kan sorteras ut måste avgöras av de olika användarna men det finns säkert burkar, flaskor och andra behållare som ingen rört på flera år. Bilden visar resultatet av kemikaliesvepet vid ett företag. Att rensa ut kemikalier är vanligtvis ingen engångsåtgärd utan något som bör återkomma regelbundet. Även om man har en rutin för inköp kan man årligen behöva göra en praktisk inventering av hyllor och skåp för att stämma av om kemikalieförteckningen stämmer med verkligheten. Detta kan också vara en stark drivkraft för att se till att inga kemikalier kommer in bakvägen i företaget. Det som rensas ut ska hanteras som farligt avfall. Ordning, reda och säker kemikaliehantering Erfarenheterna från hundratals företagsbesök och miljörevisioner visar att tolkningarna av begreppet säker kemikaliehantering är flytande och att det i många verksamheter behövs handfasta råd och rutiner. Inom Rensa regelbundet ut kemikalier. 2

43 ramarna för handlingsplanen sammanställer miljösamordnaren vid BTS AB ett antal grundläggande regler på kemikalieområdet. Sammanställningen resulterar i en lathund för säker kemikaliehantering. Lathunden är en bra början men är lite ostrukturerad. Den kan ses som en form av övergripande rutin som senare måste förtydligas i ett antal skriftliga instruktioner, utbildningsinsatser och uppföljning. Lathund för säker kemikaliehantering vid BTS AB Alla ska känna till riskerna Varje chef och anställd ska uppmärksamma kemiska risker i arbetet och förebygga dessa. Alla ska ha lämplig utbildning för sin arbetsuppgift. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga. Lämplig personlig skyddsutrustning ska finnas tillgänglig och användas. Det ska finnas en förteckning över vilka kemikalier som används och vilka faror som föreligger. Varningsskyltar ska finnas där det erfordras. Förebyggande åtgärder Första hjälpen-utrustning ska finnas tillgänglig. Brandsläckare ska finnas tillgängliga. Brandsläckare och räddningsutrustning får inte blockeras. Huvudströmbrytare/huvudgaskran ska vara lätt tillgänglig och lokaliseringen känd av alla medarbetarna. Arbetslokalerna ska städas regelbundet. Brandfarligt material i större mängder får inte förvaras inomhus över natten. Utrymningsvägarna ska vara allmänt kända och hållas fria. Personlig hygien Rökning är förbjuden inom fabriksområdet utanför de speciella platserna för rökare. Är du rökare tänk på att tvätta händerna innan du tar i cigaretten. Kemiska ämnen kan annars överföras via hudkontakt och inandning. Tvätta omedelbart kemikaliespill från huden. Läs i säkerhetsdatabladet eller fråga närmsta chef om du känner dig osäker på vad som ska göras. I lokaler där kemikalier hanteras får matvaror varken förvaras eller förtäras. Arbetskläderna ska hållas rena. Har du varit i kontakt med kemikalier så duscha innan du går hem. Absorbenter och annan utrustning ska finnas tillgängligt på lämpliga ställen. Tättingar, d.v.s. utrustning för att försegla dagvattenbrunnar, ska finnas tillgängliga i lokaler där vi hanterar kemikalier. Kemikalieförråd Grundprincipen är att kemikalier lagras skyddat i brandsäkra och ventilerade plåtskåp. Rör det sig om större mängder kemikalier är det lämpligt med separata förrådsbyggnader som är brandsäkert avskilda från andra byggnader. Kemikalieförråden får inte användas till annat än kemikalier. Maskiner, utrustningar, förpackningsmaterial och avfall får inte förekomma i förråden. Kemikalier som kan reagera med varandra får inte förvaras tillsammans. Hälso- och miljöfarliga kemikalier får inte förvaras tillsammans med bränslen. Golvbrunnar får inte förekomma i kemikalieförråden. Golven ska vara täta och släta. Cisterner, större behållare, fat för exempelvis skärvätskor eller oljor Cisterner och andra behållare för flytande ämnen får inte förekomma i närheten av vattendrag och brunnar. De ska vara skyddade mot påkörning. Anordningar (invallningar) för uppsamling av spill och läckage ska finnas. Ventiler som avleder regnvatten från invallningen ska vara stängda. Regnvatten får endast släppas ut om det är fritt från spill eller läckage från cisternerna. Cisterner, ventiler, pumpar, rör och invallningar ska inspekteras regelbundet. Mycket farliga kemikalier Sådana kemikalier ska hållas inlåsta eller förvaras på annat sätt så att obehöriga inte kan komma åt dem. Ordning och reda All hantering av kemikalier ska präglas av ordning och reda. Vi accepterar exempelvis inte söndriga kemikaliesäckar, kladdiga behållare, rostiga och buckliga fat, omärkta behållare, oläsliga etiketter, smutsiga förvaringsplatser, material och avfall i utrymmen för kemikalier och lagring utanför avsedda utrymmen. Endast originalförpackningar med läslig och korrekt märkning får förekomma på vårt företag. Undvik spill och läckage Hantera kemikalier, oljor, bränslen och andra farliga ämnen så att risken för spill och läckage minimeras. Där det behövs ska det finnas särskilda uppsamlingsanord ningar för att ta hand om spill och läckage. Uppsamlingsanord ningen ska klara hela volymen av det största kärlet plus tio procent av övriga kärl. Inköp Kemikalier får endast inköpas via inköpsavdelningen. Nya kemikalier ska först granskas och godkännas innan de får användas. Farligt avfall Fat och andra behållare för farligt avfall ska vara i god kondition och tydligt märkta med uppgifter om innehållet. Används behållare som tidigare använts till annat ska den gamla märkningen vara avlägsnad. Lagring av farligt avfall ska enligt principerna för kemikalieförråd (se ovan). Det ska finnas en journal över mängden farligt avfall, hur avfallet klassificerats, hur det bortforslats och omhändertagits. Transportdokument som visar att godkänd transportör anlitats samt mottagningskvitto från där avfallet tagits om hand ska sparas i fem år.

44 Verksamhetsstyrning Kommunikation Miljöutredning Miljöaspekter Lagar & andra krav Det här ser bra ut, säger VD. Vi använder lathunden tills att vi har hunnit sammanställa de skriftliga instruktio nerna. Miljösamordnaren får informera de olika avdel ningarna vid nästa avdelningsmöte. Lathunden ska sättas upp på alla anslagstavlor och läggas på intranätet, avslutar VD. För att uppfylla formaliteterna kring dokumentstyrningen i ISO krävs ytterligare förbättringar, men dokumentet är en bra början för att komma igång med förbättringar i kemikaliehanteringen. Farorna med våra kemikalier Avsikten med farobedömningen är att identifiera kemiska ämnen med farliga egenskaper och därmed göra kemikalieförteckningen komplett. Du kan lämpligen återvända till kapitlet Risker med kemikalier för att repetera informationen om skillnaderna på fara och risk och annat kring kemiska risker. Följande frågor är viktiga att ställa: Förekommer det ämnen som omfattas av kriterierna för utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen i Kemikalieinspektionens PRIO-guide? Finns det ämnen med andra egenskaper som det kan finnas anledning att vara särskilt uppmärksam på, t.ex. - mycket brandfarliga och brandfarliga ämnen - mycket reaktiva/explosiva ämnen - mycket giftiga eller giftiga ämnen - ämnen med andra kända miljörisker (exempelvis märkta med miljöfarlighetssymbolen)? Finns det farliga ämnen i utrustningar, byggnader och mark (exempelvis bekämpningsmedel, köldmedia, PCB, radon, asbest)? Visar det sig att särskilt farliga ämnen förekommer i verksamheten gäller det att för det första säkerställa säker hantering av ämnena och för det andra att ifrågasätta användningen. Vi återkommer till den senare frågan i avsnittet om Kemikalieutbytesplan. Bättre kännedom om lagstiftningen Som vi tidigare beskrivit i den här handboken är lagstiftningen på kemikalieområdet både omfattande, komplex och utspridd i författningar i olika myndigheters föreskrifter. Att ha tillgång till lagstiftningen som företaget berörs av och som kan kopplas till kemikaliehanteringen är självklart en grundläggande förutsättning i miljöarbetet och för att undvika att hamna bland burkar och skurkar. Vidare gäller det att hålla reda på alla andra krav inom miljöområdet som företaget berörs av. Miljökrav i samband med offentlig upphandling, krav på miljövarudekla rationer, kunder som kräver att vissa farliga ämnen inte får finnas i produkterna, de anställdas krav på säker arbetsmiljö är exempel på krav som det gäller för företagsledningen att hantera på ett systematiskt sätt. Här är exempel på några grundläggande frågeställningar: Finns det en uppdaterad förteckning över tillämplig kemikalielagstiftning som berör vårt företag? Är ämnet eller användningen av ämnet reglerat i Kemikalieinspektionens föreskrifter? Sök i Begräns ningsdatabasen, Vilka krav gäller för ämnet i arbetsmiljölagstiftningen, t.ex. hygieniskt gränsvärde, förbud eller tillståndskrav? (Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar.) Finns det rutiner och instruktioner för att uppfylla lagstiftningens krav beträffande, exempelvis: - Klassificering och märkning av kemiska produkter. - Förteckning över kemikalier som används. - Tillgång till aktuella säkerhetsdatablad. - Riskanalyser avseende kemikalierna? - Hur hälso- och miljöfrågorna ska hanteras i samband med inköp av kemiska produkter. - Anmälan till Kemikalieinspektionens produktregister. - Mätning och övervakning av kemiska luftföroreningar i arbetsmiljön. Hur gör vi för att visa att företaget verkligen följer lagstiftningen på kemikalieområdet? Framför kunderna krav avseende produkternas sammansättning (exempelvis om produkten innehåller farliga ämnen)? Finns sådana krav förtecknade och hur klarar vi kraven? Har vi tagit hänsyn till miljömålet Giftfri miljö och betraktar det som ett annat krav i vårt miljöledningssystem? REACH I och med den europeiska kemikalielagstiftningen REACH, kommer det ske en hel del förändringar vad det gäller lagstiftningen på kemikalieområdet. För informa tion om hur din verksamhet påverkas av den nya lagstiftningen hänvisas till din branschförening eller till Kemikalieinspektionens webbplats. Laglista Många företag inser att det är ett stort arbete att hålla reda på lagstiftningen och skapa bra rutiner för att verkligen uppfylla den. En bra metod är att skapa en förteckning (laglista) över tillämplig lagstiftning och regelbundet uppdatera listan. Detta kan vara miljösam ordnarens uppgift men det finns också extern hjälp att få om det behövs. En laglista kan se ut på olika sätt men bör innehålla följande information:

45 Lagar & andra krav Angivande av vilken lag eller annat krav som avses, inklusive senaste ändring. En kort sammanfattning av innehållet i lagstiftningen vad säger lagen? Förklaring till hur företaget berörs av lagstiftningen och (kanske) även vilken funktion eller avdelning som berörs. Hur företaget gör för att uppfylla lagen, exempelvis rutiner, instruktioner eller andra åtgärder. BTS AB utformar laglistan som ett registrerat dokument i miljöledningssystemet. Den innehåller den miljölagstift ning och villkor som kan kopplas till företagets miljö aspekter. Den innehåller andra miljökrav som företaget ska leva upp till, exempelvis kundernas miljökrav. Tänk på att lagstiftningen förändras, se till att det finns rutiner för att hålla laglistan aktuell. Säkerhetsdatablad på längden och tvären Ta upp en diskussion om riskerna med kemikalier med personalen på ett företag och det brukar inte dröja länge innan någon plockar fram en mer eller mindre tummad pärm med säkerhetsdatablad. Den information som finns i säkerhetsdatabladen, tillsammans med etiketten på förpackningen, utgör i många fall grunden för skyddsåt gärderna i företaget. Säkerhetsdatabladen ska ju bland annat innehålla sådan information som gör att använda ren av kemikalien förstår faran, inser att man kanske måste skydda sig samt att i en nödsituation måste man göra på ett visst sätt. Det krävs dock både kunskaper och gott omdöme för att förstå och tolka säkerhetsdata bladen. Vi ska nu granska säkerhetsdatabladen ur använda rens perspektiv därefter ges några kommentarer till den som utarbetar risk- och säkerhetsinformationen. Det gäller att komma ihåg att säkerhetsdatabladet ska innehålla den information som användaren behöver för att kunna hantera produkten på ett säkert och miljömässigt acceptabelt sätt. Säkerhetsdatablad ska finnas för den här typen av kemiska produkter: Ämnen och beredningar som är farliga (d.v.s. brandfarliga, oxiderande, explosiva, hälsofarliga och miljöfarliga egenskaper) enligt föreskriften (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter. Beredningar som inte klassificerats som farliga men innehåller minst en procent (0,2 procent för gaser) av ett farligt ämne. Beredningar som inte klassificerats som farliga men innehåller minst en procent (0,2 procent för gaser) av ett ämne med hygieniskt gränsvärde meddelat med stöd av arbetsmiljölagen. Säkerhetsdatabladen har många användare Det är många i ett företag som kan ha användning för informationen i ett säkerhetsdatablad. Självklart är det i första hand de som kommer i fysisk kontakt med kemikalien som är berörda, men det är många fler som bör vara informerade om de kemiska riskerna. Miljösamordnare, inköpare och transportansvariga är några exempel på sådana personer. Säkerhetsdatabladen används bland annat till att: Göra riskbedömningar av de miljö- och hälsorisker som är förknippade med den aktuella kemiska produkten. Vara ett stöd vid inköp av kemiska produkter. Utforma säkra arbetsplatser och arbetsmetoder. Säkerställa att kemikalien hanteras på ett sätt som inte skadar miljön eller människors hälsa. Utarbeta företagsspecifika instruktioner och skydds blad. Utgöra underlag för klassificering av egna produkter (varor). Utgöra underlag för kemikalieutbytesplaner. Utgöra underlag för hur produkten ska hanteras som avfall. Generera riskinformation som bör återfinnas i företa gets förteckning över kemiska produkter. Säkerhetsdatabladen har naturligtvis sina begränsningar och det kan vara klokt att komma ihåg att säkerhetsdata bladet inte är: En produktspecifikation eller en fullständig innehållsdeklaration. Ett fullständigt underlag för jämförelse av produkter vid upphandling. Vid yrkesmässigt bruk ska säkerhetsdatabladen lämnas till kunden senast vid första leveransen. Bladen ska vara kostnadsfria, skrivna på svenska och daterade. Bästföre-datum är i högsta grad aktuellt för den här typen av information och mot bakgrund av återkommande regelförändringar bör bladen sällan vara äldre än två till tre år. Numera är det vanligt att säkerhetsdatabladen skickas i elektronisk form. Mottagaren ska dock först godkänna detta. Det kan vara en värdefull service att bladen dessutom finns tillgängliga på företagets webb plats. För den som utarbetar säkerhetsdatablad är det viktigt att ha kunskap om det regelverk som omger utformningen av bladen. Att utarbeta säkerhetsdatablad Självklart krävs det speciell kompetens hos den som sammanställer informationen i ett säkerhetsdatablad. Kompetensen innebär normalt djupa kunskaper i kemi, Nödlägesberedskap Verksamhetsstyrning

46 toxikologi och ekotoxikologi samt att personen behärskar gällande regelverk på området. Samtidigt måste personen kunna skriva på sådant sätt att informationen i säkerhetsdatabladen blir lätt att förstå. Facktermer som exempelvis LD 50, LogPow, flampunkt, CAS är säkert självklara för en läsare som är specialist inom området. Användaren på ett litet eller medelstort företag är troligen varken kemist eller ekotoxikolog och det är därför viktigt att facktermerna förklaras och testresultaten uttrycks i klartext. Hur detaljerad information som behövs varierar beroende på vilken typ av produkt det rör sig om. Om produkten är avsedd för ett specifikt användningsområde bör mer detaljerade hanteringsanvisningar lämnas än om produkten exempelvis är en råvara eller kan användas i många olika områden. Branschorganisationen Plast- & Kemiföretagen har inom ramarna för programmet Ansvar & Omsorg (Responsible Care) presenterat nedanstående tankar kring hur säkerhetsdatabladen kan göras mer användarvänliga. Tankarna är lika nyttiga för användaren av säkerhetsdatabladen. Det finns ingen anledning att acceptera obegriplig och på andra sätt bristfällig information.!tänk på att säkerhetsdatablad är till för den som handskas med en kemisk produkt ska kunna göra det på ett säkert sätt med hänsyn till hälsa och miljö. Detta är viktigt att ha i åtanke vid utfärdandet av säkerhetsdatablad. Bladen är till för användaren och inte för myndigheterna. Gör överskådliga och pedagogiskt utformade säkerhetsdatablad så att informationen blir lätt att ta till sig. Tänk på att ge bladen tydlig layout. Undvik för tätt skriven och liten text eller onödiga detaljer. Ange all relevant information om produktens hälso- och miljöegenskaper så noggrant som möjligt. Det är samtidigt viktigt att informationen är kortfattad, lätt att hitta och inte drunknar i nonsensinformation. Var konsekvent underskatta/överdriv inte risker med produkten. Det är viktigt att all information förmedlar samma budskap om eventuella risker med produkten. Anpassa Första hjälpen och Skyddsåtgärder efter vad som anges om farliga egenskaper och toxikologisk information. Ange produktens sammansättning så noggrant som möjligt. Detta för att ge en klar bild av hur produktens egenskaper kan kopplas till sammansättningen. Om man inte kan ange alla ingående ämnen kan produktens huvudsakliga sammansättning beskrivas översiktligt. Var tydlig med haltintervall så att tveksamheter kring klassificeringen inte uppstår. Beskriv produktens toxikologiska och ekologiska egenskaper i klartext. När testresultat anges som siffervärden måste dessa vara förklarade. Uppge svenska kontaktuppgifter för den svenska marknaden. Många användare drar sig för att ringa om de måste tala ett annat språk än svenska. Nationella kontaktuppgifter är synnerligen viktiga i en nödsituation. Språkförbistring ska inte behöva förvärra situationen. 6

47 Att läsa och använda säkerhetsdatablad Ta fram nästan vilket säkerhetsdatablad som helst och du kommer att finna mängder av data, varningar, riskfraser, rekommendationer och annat. Farligt vid in andning, Framkalla inte kräkning, Fisk: 48 h LC 50, regnbågslax 2750 mg/l och liknande information dyker upp på varje sida. Vad betyder nu detta och hur hanterar man informationen i vardagen? Som vi tidigare konstaterat kan det vara ett antal personer inom företaget som berörs av säkerhetsdatabladen. Det kan därför vara lämpligt att ta fram en skriftlig instruktion inom ramarna för miljöledningssystemet. Nedan ges exempel på en sådan instruktion. Vi kallar den Checklista för bedömning av säkerhetsdatablad. Dokumentets namn Gäller för Reg. nr. Sidan Checklista för bedömning av BTS AB ML av 2 säkerhetsdatablad Utarbetad av Fastställd av och datum Ref. nr ISO Gäller från datum Miljösamordnare Kjell Bengtsson Allmänt Säkerhetsdatabladen år vår vanligaste informationskälla vad det gäller risker med de kemiska produkter som företaget köper in och använder. Det är viktigt att vi förvissar oss om att leverantörernas säkerhetsdatablad håller god kvalitet och följer lagstadgade krav. Som användare av kemiska produkter måste chefer och medarbetare vid BTS AB kunna lita på säkerhetsdatabladen. 2. Ansvar Inköpschefen ansvarar för att kontrollera att säkerhetsdatablad medföljer varje leverans av kemiska produkter. Miljösamordnaren gör med hjälp av nedanstående checklista en kontroll av säkerhetsdatabladets kvalitet. Miljösamordnaren ansvarar också för att informationen i säkerhetsdatabladet överförs till de medarbetare som berörs. Informationen kan exempelvis överföras via utbildning, skyddsblad, arbetsinstruktioner eller på annat sätt. Den ifyllda checklistan utgör ett redovisande dokument i miljöledningssystemet. 3. Checklista 3.1 Allmän information Säkerhetsdatabladet ska vara skrivet på svenska på lättläst och förståeligt sätt. Säkerhetsdatabladet ska ha så färskt datum som möjligt. Bladet bör regelbundet uppdateras och inte vara äldre än några år. Säkerhetsdatabladet ska innehålla 16 rubriker. Varunamnet i säkerhetsdatabladet ska överensstämma med namnet på kemikaliebehållaren. Det får inte råda tveksamhet över om det är samma ämne. Säkerhetsdatabladet bör inte innehålla icke-information ( innehåller inte molekylsyra ). Säkerhetsdatabladet bör inte innehålla påståenden typ miljövänlig, lösningen är ofarlig, etc. Säkerhetsdatabladen ska ge en entydig bild av produktens farlighet så att inte informationen är motsägelsefull Säkerhetsdatabladet bör inte innehålla tomma fält. 3.2 Kortfattad checklista* Säkerhetsdatablad (ange produktnamn):...granskat av... Huvudrubrik i säkerhetsdatabladet samt kontrollfrågor Ja/Nej 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget Finns leverantörens företagsnamn, adress och telefonnummer? I de flesta fall bör en svensk leverantör kunna nämnas. Finns telefonnummer för nödsituationer? Anges produktens användningsområde? 2. Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar Är de ingående ämnen som är klassificerade som hälso- och/eller miljöfarliga angivna med uppgift om koncentration eller koncentrationsintervall? Om koncentrationsintervall anges, är det tydligt hur ämnet bidrar till produktens farlighet och klassificering? 3. Farliga egenskaper Anges produktens klassificering? Anges farliga egenskaper (brand/explosion, hälso- och miljöfarliga egenskaper), går det att förstå vilka symptom de kan ge upphov till och bedöma risken? *Se Plast- & Kemiföretagen Konsten att läsa säkerhetsdatablad för mer detaljer. 7

48 fortsättning Ja/Nej 4. Första hjälpen Framgår det vad man ska göra vid inandning, hudkontakt, kontakt med ögon samt förtäring? Står de rekommenderade åtgärderna i proportion till produktens farlighet (ex. hur länge ögonen ska sköljas)? 5. Brandbekämpningsåtgärder Anges det vilka lämpliga släckmedel som ska användas? Anges det om det bildas särskilt farliga nedbrytningsprodukter/gaser vid brand? 6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Anges det hur skador på människors hälsa och miljön förhindras? Beskrivs det vilken personlig skyddsutrustning saneringspersonalen bör ha samt hur uppsamling/ sanering, t ex rekommenderade saneringsmetoder i form av absorptionsmaterial, neutralisations medel eller utspädning, ska gå till? 7. Hantering och lagring Framgår det vad som bör göras för att minska riskerna i samband med hantering samt beskrivs lämpliga lagringsbetingelser? Går det att utläsa vilka risker olika arbetsmoment kan innebära? Finns der förslag på lösningar/skyddsåtgärder (ex. ventilation, explosionsskyddad elutrustning, ögonskölj ningsanordningar nära arbetsplatser)? 8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd Finns det angivet ett hygieniskt gränsvärde för ämnet? Beskrivs de åtgärder som behövs för att minska exponeringen (ex. ventilation, andningsskydd, skyddshandskar, ögon- eller ansiktsskydd, skyddskläder)? Står skyddsåtgärderna i proportion till produktens farlighet och de mängder som hanteras? 9. Fysikaliska och kemiska egenskaper Finns det information om produktens fysikaliska och kemiska egenskaper (ex. färg, form, lukt, flampunkt, självantändningstemperatur, viskositet, explosionsområde, ph-värde, löslighet i vatten, ångtryck)? Är enheterna tydligt angivna så att det inte råder någon tvekan om vilken enhet som avses? 10. Stabilitet och reaktivitet Finns det information om förhållanden (ex temperatur) som kan påverka produktens stabilitet? Finns det information om material eller ämnen som inte bör komma i kontakt med produkten? Kan det uppstå farliga omvandlings- eller nedbrytningsprodukter vid brand, upphettning, reaktion med luft eller reaktion med vatten? 11. Toxikologisk information Är det tydligt beskrivet vilka effekter som kan uppstå om man exponeras för produkten (alla relevanta exponeringsvägar ska anges, ex. inandning, hud, förtäring)? Informationen ska vara mer utförlig än under avsnitt 3. Finns det angivet om produkten kan framkalla allergi eller överkänslighet? Finns det angivet risk för allvarliga långsiktiga effekter?

49 fortsättning Ja/Nej 12. Ekologisk information Finns det begriplig information om ingående ämnens förväntade rörlighet, fördelning, nedbrytbarhet och bioackumulering i miljön? Det ska framgå om informationen avser ingående miljöfarliga ämnen eller hela produkten. Finns det begriplig information om ingående ämnens giftighet för vattenlevande organismer? Saknas det information för att bedömning av miljöfarligheten ska kunna göras? 13. Avfallshantering Finns det användbara anvisningar om hur produktrester, avfall och förpackningar bör omhändertas? 14. Transportinformation Är produkten bedömd med avseende på transportklassificering? 15. Gällande föreskrifter Överensstämmer farosymbolen (eller farokod) med farobeteckningen? Överensstämmer risk- och skyddsfraserna med märkningen på produkten? 16. Annan information Finns det annan information, ex riskfraser (R-fraser) i klartext?

50 Säkerhetsdatabladen kan ha brister Det kommer då och då fram kritik kring leverantörernas säkerhetsdatablad. Checklistan kan hjälpa ditt företag vid granskningen av säkerhetsdatabladen. Var inte rädd för att kontakta leverantören för att lämna synpunkter eller begära kompletteringar. Följande områden har genererat kritiska kommentarer hos olika företag och som du därför kan uppmärksamma vid granskningen: Informationen i olika säkerhetsdatablad är väldigt likartad trots att skillnaderna i ämnenas farlighet kan vara stora. Färdiga datasystem som framställer säkerhetsdatablad kan medföra olika typer av fel. De skapar lätt standardfraser och allmänna fraser som gör det svårt för läsaren att bedöma hur varje enskild produkt ska hanteras. Informationen är inte tillräckligt detaljerad och nyanse rad för att man ska kunna göra riskbedömningen. Det är mycket viktigt att informationen i bladen är specifik för produkten. Viktiga faktauppgifter saknas. Det kan röra sig om tid för ögonspolning, filtertyp i andningsskydd, avfallskod (EWC-kod) och liknande information. Det är inte ovanligt att riskerna överdrivs. Det finns ingen information om hur man ska ta hand om spill och avfall. Det används för svåra termer i säkerhetsdatabladet. Slutligen kan man konstatera att det är arbetsgivaren som är skyldig att skapa en så säker arbetsmiljö som möjligt. Verksamhetsutövaren (i de flesta fall arbetsgiva ren) ska dessutom vidta åtgärder så att miljön skyddas. Vad det gäller kemikalier är säkerhetsdatabladen viktiga verktyg i det förebyggande arbetet och de är grunden till den mer praktiska vägledning som behöver utformas specifikt för varje arbetssituation med kemikalier. Det ligger därför i både leverantörens och användarens intresse att informationen är fullständig och användbar. Etiketten på kemikalieförpackningen Säkerhetsdatabladen ger viktig information men farliga kemiska produkter ska dessutom vara märkta. Märkningen ska ha en viss utformning och innehålla ett antal obligatoriska uppgifter. Avsikten med märkningen är ju att du som användare på ett enkelt sätt ska få en uppfattning om vilket ämne du har att göra med och vilka risker som föreligger om du är oaktsam eller om olyckan är framme. Det är självklart en bra rutin i företaget att regelbundet granska kemikalieförpackningarna för att kontrollera att de är märkta på korrekt sätt. Märkningen på förpackningen ska överrensstämma med informationen under punkt 15 i säkerhetsdatabladet. Läs mer om klassificering och märkning i avsnittet om Lagstiftningen på kemikalieområdet. Se över riskerna med kemikalierna Hantering av kemikalier kan medföra risker för människor och miljö. Lagstiftningen är mycket tydlig vad det gäller att riskbedömningar ska genomföras och dokumenteras. Både arbetsmiljölagstiftningen, egenkontrollförordningen och kunskapskravet i Miljöbalken ställer på olika sätt krav på att man kartlägger risken med kemiska ämnen i produkter och processer. Vilka risker som föreligger och vilken exponering som kan bli aktuell bestäms av egenskaperna hos det farliga ämnet och hur hanteringen går till. Det finns ett antal olika metoder för att bedöma risken med en kemikalie. Här måste företaget själv göra en bedömning av vilken modell som har rätt ambitionsnivå och motsvarar de externa och interna krav som finns på riskbedömning. Många företag väljer att arbeta med risktal. Risktalet beror exempelvis av de ingående ämnenas farlighet, exponeringstiden, exponeringspotentialen, mängderna och de tekniska skyddsåtgärderna. Formeln nedan är ett av många sätt som risktal kan användas på. Risktalet bör snarare ses som ett sätt att rangordna risken för att kunna prioritera åtgärderna snarare än ett absolut mått på risken. Formeln ska heller inte ses som en fullständig riskbedömning men kan utgöra en vägledning i arbetet. När man bedömer resultatet av riskbedömningen bör man beakta detta och det är bra att alltid göra en rimlighetsbedömning av resultatet innan man går vidare med åtgärder. Nedan ges ett exempel på en metod som kan användas för riskanalys. Som underlag för riskbedömningen utgör säkerhetsdatabladen en viktig informationskälla. Risktal = Farlighet x Mängd x Exponering 0

51 Farlighet Parametern farlighet bestäms av ämnets inneboende egenskaper. Det kan exempelvis röra sig om hälsofarlighet vid inandning, allergi, cancerframkallande, brandfarlighet, miljöfarlighet eller risker för reaktioner med andra ämnen (se Risker med kemikalier). Beroende på vilka farliga egenskaper ett ämne har kan det tilldelas olika poäng vid riskbedömningen. Hur man vill poängsätta egenskaperna måste företaget själv ta beslut om. Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg kan dock utgöra en grund i arbetet. I PRIO har man gjort en prioritering genom att ämnen genom sina riskfraser delas upp i Utfasningsämnen och Prioriterade riskminskningsämnen. Förslagsvis används därför risktalen för inbördes jämförelser inom varje prioriteringsgrupp i PRIO. Mängd Nästa parameter i beräkningen av risktalet är mängden. Ju större mängder som används desto större risk gäller i många fall. Vill man arbeta med risktal kan man utifrån de mängder som företaget hanterar skapa olika mängdintervall och sedan poängsätta dessa. En hög volym av ett ämne ger därmed en högre poäng i modellen. För att få en relevant fördelning i förhållande till mängder som hanteras måste varje företag själva bestämma vilka mängdintervall man vill arbeta med i sin riskmodell. När man sedan tittar på det sammanlagda risktalet för ett ämne är det viktigt att vara medveten om att för ämnen med särskilt farliga egenskaper kan det räcka med en liten mängd av ett ämne för att ge upphov till en stor risk. Mängden är egentligen en del av exponeringen men har här lyfts ut som en egen parameter. Exponering Den sista parametern i beräkningen handlar om att bedöma i vilken utsträckning människor och miljö exponeras till följd av en viss hantering. Med miljöexpo nering avses exempelvis jord, luft, ytvatten och avlopps reningsverk. Exponering av människa avser främst genom inandning (inhalation), hudkontakt (dermal exponering), och via munnen (oral exponering). I vilken utsträckning människa och miljö utsätts för kemikalierna bestäms av ett antal olika faktorer. På samma sätt som för farlighet och mängd kan expone ringen tilldelas olika poäng. Exponeringen kan röra både produktionsprocesserna och varorna I första hand tänker man nog på det är exponeringen för kemikalierna i produktionsprocesserna som måste minimeras. Många kemikalier följer emellertid med företagets produkter (varor) och kan orsaka miljö- och hälsopåverkan långt borta från fabriken. Båda aspekterna är därför viktiga att ha med i bedömningen av exponeringen. Produktionsprocesserna Det finns ett antal faktorer att beakta vid exponeringsbedömningen och du måste själv avgöra vilken detaljnivå den ska genomföras på. I tabellen ges exempel på faktorer som är viktiga vid bedömning av exponeringen i samband med produktionsprocesserna. Faktor Användning Exponeringstid Exponeringspotential Användargrupper Exempel på frågeställningar kring exponeringen Används kemikalien i slutna eller öppna system? Finns det risk för läckage? Är det risk för exponering vid olyckshändelser? Finns det skyddsutrustning eller reningsutrustning och används den? Hur ofta exponeras personalen (enstaka tillfällen, dagligen mer än x timmar per dag, etc.)? Hur mycket av ämnet hamnar i inandningsluften eller kommer i kontakt med personalen via hud och ögon? Hur påverkar ämnets fysikaliska egenskaper exponeringen? (Kokpunkt/ångtryck och processtemperaturer är de viktigaste parametrarna för att avgöra ämnets flyktighet och därmed vad som kan förekomma i luften). Förekommer spridning genom dammande partiklar (slipning, nötning etc.)? Finns det hygieniska gränsvärden för ämnet? Kön, Ålder, Hälsotillstånd. Rökare/icke rökare, Yrkesmässig/privat 1

52 Varje företag måste själv bestämma hur man vill poängsätta olika användningar men generellt kan man säga att användning inom helt slutna system får lägre poäng medan direkt exponering till omgivning eller medarbetare får en högre poäng. Användningen av produkter som är flyktiga eller kraftigt dammande kan också ge en högre poäng. Varorna Användningen av varor och det avfall som uppkommer ger upphov till diffus spridning av kemikalier i omgivningen. När det gäller långlivade varor måste man se på exponeringen i längre perspektiv. Sådana varor ackumuleras i samhället vilket leder till exponering kan bli mycket långvarig. Följande faktorer är viktiga att beakta vid bedöm ningen av exponering av kemiska ämnen genom varor. Faktor Emissionspotential Användning och användargrupper Avfall och omhändertagande Exempel på frågeställningar kring exponeringen Vilka fysikaliska egenskaper har kemikalien och hur påverkar det exponeringen? (Emissionspotentialen påverkas av ämnets fysikaliska och kemiska egenskaper som ångtryck, flyktighet och löslighet, pulverform). Hur är ämnet bundet i materialet? (Emissionspotentialen påverkas också av materialets struktur och hur ämnet är bundet i materialet. En del ämnen är mycket hårt bundna till material som exempelvis krom i rostfritt stål. Plasttillsatser däremot är ofta mindre hårt bundna och kan avges kontinuerligt från produkten). Hur används varan? Finns det särskilt känsliga användargrupper? Är det en konsumentvara eller ska den användas i yrkesmässig användning? Kan varans utseende form eller funktion locka barn att använda den? Hur påverkar varans livslängd exponeringen? Används varan nära kroppen? Används varan inomhus eller utomhus? Är ventilation och temperatur sådan att exponeringen påverkas? Sker en långvarig exponering av människor eller miljö för varan? Kommer en betydande del av varans material avges som partiklar under varans livslängd (slipning, nötning, etc.)? Hur påverkas exponeringen av människa och miljö av varans omhändertagande som avfall? Kan ämnen komma ut i omgivningen vid återanvändning eller återvinning av varan? Kan människor eller miljö exponeras för ämnen vid demontering av varan? Kan återanvändningen av materialet innebära exponering för människor och miljö? Är komponenterna märkta med innehåll av särskilt farliga ämnen? Finns manualer för demontering? Kan deponerade eller förbrända varor orsaka utsläpp av ämnen? Kommer varan eller material av denna att finnas kvar i miljön efter användningen (nedgrävda kablar, färgflagor, bildäckspartiklar, etc.)? Risktalet ger underlag för beslut om åtgärder Frågeställningarna ovan kan vara en hjälp i arbetet med riskbedömningen och bör ge överblick av riskerna. Modellen med risktal kan ses som vägledning i rangordningen av riskerna och prioriteringen av de förebyggande åtgärderna. Slutprodukten kan bli att kemikalierna sorteras in i några få riskkategorier, exempelvis låg risk, acceptabel risk, medelhög risk och hög risk. Det kan också uppstå situationer där underlaget för riskbedömningen är så ofullständigt att risken måste utredas vidare. Med riskbedömningen som underlag gäller det sedan att fatta beslut om lämpliga skyddsåtgärder. Här kan det finnas tekniska, produktionsmässiga och ekonomiska omständigheter och begränsningar som också måste beaktas. Exempel på åtgärder kan vara: Att fortsätta ett använda produkten eller besluta att ett säkrare alternativ ska undersökas (se avsnittet Kemikalieutbytesplan). Vilka arbetsmetoder som ska användas och vilken plats som ska väljas. Vilka skyddsåtgärder som ska vidtas och vilka instruk tioner som ska ges till medarbetarna. Vilken olycksberedskap och rutiner för nödlägesberedskapen som ska gälla. Vilken information om farliga ämnen ska följa med produkten till kunden. Riskbedömningen bör dokumenteras och berörda chefer och medarbetare bör ha tillgång till dokumentationen. Verksamhetsstyrning Nödläges beredskap Redovisade dokument 2

53 Skriftliga rutiner och instruktioner Talar man om miljöledningssystem är det många som ser pärmar och högvis med papper framför sig. Visst finns det organisationer som blir överambitiösa när de ska införa miljöledningssystemet och glömmer bort miljön och lägger en massa tid och energi på de rent formella kraven i systemet. Varken miljön eller miljöledningssyste met blir bättre av ett komplicerat dokumentationssystem. Man kan emellertid inte heller försvara de företag som hävdar motsatsen, nämligen att Hos oss skriver vi inte ner någonting. Vi har det i huvudet. Det gäller att hitta en lagom ambitionsnivå. Skriftliga rutiner och instruktioner behövs av flera skäl, exempelvis: Att styra att en viss arbetsuppgift blir gjord och att den utförs på ett visst sätt. Att ge medarbetaren stöd i sina arbetsuppgifter. Att underlätta att arbetsuppgiften kan överföras till en vikarie eller nyanställd. Att kunna visa för myndigheter och miljörevisorer att arbetsuppgifter som kan orsaka miljöpåverkan utförs på ett kontrollerat sätt. Det är också viktigt att dokumentera vad som görs för att uppfylla lagstiftningen. Hur säkerställer man t.ex. att krav om begränsningar av vissa ämnen uppfylls eller vad gör man för att uppfylla kunskapskravet och produktvalsprin cipen i miljöbalkens hänsynsregler? Det är vanligt att ett företag har infört ett antal skriftliga rutiner och instruktioner för att göra hanteringen av kemikalier så säker som möjligt. För ett mindre företag med begränsad kemikalieanvändning räcker det kanske med en enda övergripande instruktion. För företag som hanterar kemikalier i större mängder kan det behövas ett helt batteri av instruktioner som reglerar hälsa, miljö och säkerhet. Här följer exempel på olika kemikalieinstruktioner som förekommer i miljöledningssystemet i många företag. Verksamhetsstyrning Rutin/Instruktion Inköp av kemikalier Checklista för godkännande av ny kemisk produkt* Rutiner för att begränsa farliga ämnen i inköpta varor* Entreprenörernas kemikalie hantering* Instruktion för förvaring och hantering av kemikalier* Kemikalier vid produktutvecklingen och i företagets produkter* Riskanalys Olyckor med kemikalier Hantering av farligt avfall Kemiska risker i byggnader och installationer Innehåll Instruktionen ger exempel på hur kemikalieinköpen kan gå till. Vem som får köpa, vad inköparen ska ta hänsyn till, behovet av förhandsgranskning, etc. Checklista för förhandsbedömning, utvärdering och godkännande av nya kemikalier. Vägledning avseende krav och bedömning av farliga kemiska ämnen vid inköp av varor. Rutiner för kontakter med entreprenörer i kemikaliefrågor. Instruktionen beskriver hur företaget ser på förvaring, märkning, hantering, förteckningar över kemikalier, säkerhetsdatablad och annat som kan vara viktigt i vardagsarbetet. Instruktionen visar vilka hänsyn till hälsa och miljö som ska tas när nya produkter tas fram. Instruktionen beskriver hur en riskanalys av kemikalieanvändningen ska genomföras. Instruktionen beskriver vad som ska göras om det uppstår spill, läckage eller annan olycka där kemikalier riskerar att skada människor eller miljö. I detta ingår också avvikelserapporteringen. För eller senare uppstår det kemiskt avfall. Instruktionen behandlar lämpligen hur detta avfall ska samlas upp, förvaras, märkas, registreras och omhändertas. Instruktionen kan ta upp risker med asbest, PCB, CFC, radon och andra farliga ämnen som kan finnas i byggnader, utrustningar och installationer * Exempel på rutiner och instruktioner finns på de följande sidorna i handboken.

54 I handboken vänder vi oss särskilt till små och medelstora företag. Sannolikt behövs inte separata instruktioner för allt som beskrivs i tabellen utan det mesta kan sammanfattas i några få kemikalieinstruktioner. Vi ska ge exempel på några sådana instruktioner. I några fall ges exempel på en fullständig instruktion medan andra ger exempel på innehållet. Lathunden hos BTS AB som tidigare beskrivits innehåller faktiskt en hel del information som ganska lätt kan överföras i en instruktion som passar din verksamhet. Låt oss börja med en instruktion som styr inköpen av kemikalier. Instruktion för inköp av kemikalier I större verksamheter med mer betydande kemikaliehantering är det vanligt att man etablerar en kemikaliekommitté. Tanken är att samla olika kompetenser som gemensamt tar ställning till hur riskerna med aktuella ämnet ska hanteras. Någon eller några i kommittén får ansvar för att sammanställa handlingsplanen för säkrare kemikaliehantering. Kommittén kan bestå av företagets miljösamordnare, chefen för avdelningen som ska använda kemikalien, en inköpare, företagets kemist (om det finns någon), en representant för företagshälsovården samt ett skyddsombud. Nedanstående instruktion beskriver hur BTS AB avser att styra inköpen av kemikalier. Inköparen ges en viktig roll men stöttas av en speciell kemikaliekommitté. Dokumentets namn Gäller för Reg. nr. Sidan Instruktion för inköp av BTS AB ML av 1 kemikalier Utarbetad av Fastställd av och datum Ref. nr ISO Gäller från datum Inköpschef Kjell Bengtsson Allmänt Instruktionen gäller alla inköp av kemiska produkter vid BTS AB. 2. Ansvar Inköparen har ansvar för att beakta kemikaliefrågorna vid inköp. Kemikaliekommittén gör bedömningar av nya kemikalier samt håller en förteckning över förbjudna ämnen och avvecklingsämnen aktuell. 3. Instruktion 3.1 Kemikalieinköpare Inköp av kemikalier ska göras av en inköpare som genomgått miljöutbildning. 3.2 Avveckling av miljö och hälsofarliga kemiska produkter Vi ska eftersträva att ersätta miljö- och hälsofarliga kemiska produkter med mindre farliga alternativ. Särskild möda ska ägnas sådana kemikalier som används i större mängder och/eller finns angivna. Gäller inköpet en kemikalie som vi tidigare inte använt ska denna först godkännas av Kemikaliekommittén. Som vägledning använder Kemikaliekommittén Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg, kundernas miljökrav samt andra krav. Kraven sammanställs i en förteckning över förbjudna ämnen och avvecklingsämnen. 3.3 Säkerhetsdatablad Vid varje inköp av en kemikalie som vi inte köpt tidigare ska leverantören skicka med ett säkerhetsdatablad på svenska. Vi ska göra informationen lätt tillgänglig för den som behöver den. Följande gäller för säkerhetsdatabladen: De förvaras i en pärm som är märkt med Säkerhetsdatablad kemikalier. Det ska finnas en innehållsförteckning längst fram i pärmen. Säkerhetsdatabladen ska vara sorterade i alfabetisk ordning. Säkerhetsdatabladen ska vara uppdaterade, innehålla 16 olika rubriker och vara på svenska. Säkerhetsdatablad för produkter som inte längre används ska tas bort ur pärmen och sparas. Anledningen till detta är att det i framtiden eventuellt kan uppstå frågor kring sådana ämnen. 3.4 Förteckning över kemiska produkter Alla kemiska produkter ska finnas i en förteckning där det framgår vilka risker som föreligger samt hur stora mängder som används under ett år samt den största mängd som kan finnas vid ett speciellt tillfälle. Ur förteckningen ska det framgå vilka ämnen som omfattas av kriterierna i Kemikalieinspektionens Prioverktyg. 3.6 Mottagning av kemikalier Kontrollera följande när du tar emot inköpta kemikalier: Förpackningen ska vara hel och oskadad. Märkningen med text och symboler ska vara synlig. Säkerhetsdatablad ska vara bifogade. 4. Referens till andra instruktioner inom kemikalieområdet Förteckning över lagar och andra krav (ML 06-22) Checklista för godkännande av ny kemisk produkt (ML 06-11) Checklista för bedömning av säkerhetsdatablad (ML 06-01)

55 Checklista för godkännande av ny kemisk produkt Det kan behövas interna riktlinjer för att hantera inflödet av nya kemikalier till företaget. Det gäller i första hand att undvika att det uppstår nya risker i arbetsmiljön eller miljön i övrigt. Det är också viktigt att tänka på att användningen av nya kemikalier kan komma i konflikt med de alltmer förekommande kundkraven på utfasning av farliga ämnen i varor. Rutinerna kring utvärdering och godkännande av kemikalier måste naturligtvis anpassas till hur stort företaget är och hur vanligt det är att nya kemikalier tas in i produktionen. Nedanstående grund principer är vanliga i företag som utvecklat rutiner för att mota Olle i grind: Inköp av kemikalier ska ske enligt vissa riktlinjer, exempelvis att det endast är inköparen som får beställa kemikalier. En person ges ansvar för att samla riskinformation om kemikalien och göra en inledande granskning. Säkerhetsdatabladen är självklart en viktig informa tionskälla. En kommitté bildas där olika specialister får lämna synpunkter på riskerna med kemiska produkter innan de får användas i verksamheten. Grundtanken bör vara inga nya kemikalier får användas innan riskvärderingen är genomförd. Beslut och eventu ella restriktioner i användningen ska dokumenteras. Den inledande granskningen kan göras med hjälp av en checklista som exempelvis kan ha följande utseende: Kompetens och utveckling Resurser, roller och ansvar Dokumentets namn Gäller för Reg. nr. Sidan Checklista för godkännande av ny kemisk produkt BTS AB ML Utarbetad av Fastställd av och datum Ref. nr ISO Gäller från datum Kemikaliekommittén Kjell Bengtsson Vilken kemisk produkt avses och vad ska den användas till?. Användning och inköp Ja Nej Är den kemiska produkten ny i vår produktion? Ersätter den någon befintlig kemikalie? Kommer inköpen att ske från registrerade leverantörer? Har vi tillgång till aktuellt säkerhetsdata- eller varuinformationsblad? Finns det tillräckligt med information om miljö- och hälsorisker på säkerhetsdatabladet? Är något/några av de ingående ämnena upptagna i PRIO som utfasningsämne? Är något av ämnena upptaget i PRIO som riskminskningsämne? Om ja, bedöm risken i det enskilda fallet. Innehåller produkten ämnen som är upptagna i Kemikalieinspektionens begränsningsdatabas? Är produkten märkningspliktig? Risker i samband med användningen Anges hygieniska gränsvärden? Inandning Bildas damm, dimma, ånga eller gas? Kan problem med lukt uppstå? Hudkontakt Är produkten frätande? Är produkten irriterande? Förekommer hudkontakt vid hantering? Tas ämnet upp genom huden? Finns det risk för stänk? Brandrisk/farliga reaktioner Är produkten brandfarlig? Avger produkten lättantändliga ångor? Finns det risk för explosion/häftig reaktion vid kontakt med andra ämnen? Kan gnistor bildas?

56 Fortsättning Ja Nej Hantering och avfall Utsätts produkten för extremt tryck eller temperatur? Kan risker uppstå vid lossning? Kan de interna transporterna medföra någon risk? Är vår arbetsmetod säker? Kan människor och miljö exponeras vid normal användning? Krävs det speciella åtgärder kring ventilation? Krävs speciellt förvaringsutrymme? Krävs någon skyltning? Hanterar vi liknande produkter och emballage? Har vi rutiner för att hantera spill och läckage? Ska avfallet hanteras som farligt avfall? Kan problem med lukt uppstå? Preliminär bedömning av åtgärder Behövs det skriftliga instruktioner för hanteringen? Finns det tillräckligt med skyddsutrustning? Bör personalen få information eller utbildning om riskerna vid användningen? Behöver vi nya eller utökade tillstånd från myndigheterna för att hantera kemikalien (brand, arbetsmiljö, miljö, explosion)? Kommer användningen av kemikalien i konflikt med miljö- och hälsokraven från kunderna på våra varor? Utvärdering Sammanfattande utvärdering och motivering till om den kemiska produkten kan godkännas eller inte godkännas. Kemiska produkten godkänns för användning Kemiska produkten godkänns inte för användning Kommentarer För att hålla nere antalet kemikalier ska vi helst fasa ut en annan produkt innan en ny införs. Vi ska sträva efter att begränsa antalet leverantörer. PRIO och begränsningsdatbasen finns på Punkterna i checklistan är en hjälp för att bedöma vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå en så säker arbetsplats som möjligt. I vissa fall kan produkten bedömas orsaka stor risk och särskilda överväganden måste göras. Detta rör exempelvis ämnen som är klassificerade cancerframkallande, mutagena eller fosterskadande. Grundinställningen är att kemikalier med sådana egenskaper inte ska användas. Rutin för att begränsa farliga ämnen i inköpta varor De flesta företag har möjlighet att påverka miljöbelastningen från inköpta varor 1 genom att ställa miljökrav till sina leverantörer. Det är relativt vanligt att kunden anger att vissa farliga ämnen inte får ingå i varan. Redan idag finns det krav i miljöbalken att man måste ha kunskap om riskerna med kemikalier i varor och REACH medför att kraven på information ökar. Nedan ges vägledning i arbetet att ta fram en rutin för kemikaliekrav i varor. 1 Med vara avses här handelsvara som bord, textil som innehåller eller har behandlats med kemiska produkter, d.v.s. ej kemiska produkter som sådana. 6

57 Prioritera de viktigaste varorna Första steget är att identifiera vilka varor eller varugrup per som kan ge upphov till exponering. Detta kan gälla när vi använder dem i vår egen verksamhet, när vi säljer dem vidare eller när de slutligen blir avfall. Följande frågor kan vara viktiga att ställa när det gäller att identifiera vilka varor som kan vara intressanta från miljöeller hälsosynpunkt: Vilka varor eller varugrupper utgör en stor volym? Används varan av barn, gravida eller andra känsliga användare? Hur påverkar användningen av produkten exponeringen? Frigörs kemiska ämnen från produkten? Kan det uppstå miljö- och hälsorisker i avfallsledet? Ta reda på vilka ämnen eller ämnesgrupper som kan ingå i varan Genom att utgå från varans materialsammansättning och ta reda på vilka kemikalier som är vanligt förekommande i olika material kan man komma en bit på vägen. Det finns många olika material och många kemikalier men nedanstående tabell ger exempel på vad som man kan vara observant på när man kartlägger varorna. Tillsatsämnen Olika tillsatsämnen kan ingå för att ge varan en speciell egenskap. Fundera över vilka funktioner som är avsedda att uppnå på kemisk väg. Det kan exempelvis vara färg, doft, hållbarhet, flamskydd, impregnering, mögelskydd, mjuka egenskaper m.m. Vilka kemiska ämnen ingår för att uppfylla dessa funktioner? Finns det risker med ämnena? Behövs de? Prioritera efter miljö- och hälsofarliga egenskaper Ämnets farlighet utgör en bra grund för prioritering av vilka krav som ska ställas. Genom att söka i Kemikalieinspektionens PRIO-verktyg kan du ta reda på om ämnet har några miljö- och hälsofarliga egenskaper, samt om det tillhör kategorin utfasningsämnen eller prioriterat riskminskningsämne. PRIO utgör en bra grund för att ta reda på vilka farliga egenskaper som du särskilt bör uppmärksamma. Formulera och kommunicera kraven till leverantören Om du kan specificera dina krav på vilka ämnen som avses är möjligheten naturligtvis större att få ett bra svar från leverantören eller producenten. CAS-nummer är ett bra sätt att ange det avsedda kemiska ämnet. Naturligtvis är det upp till leverantören att bevisa att kraven uppfylls. Även här är det viktigt att ange hur man vill att leverantören ska verifiera sina uppgifter. Kraven kan exempelvis formuleras på följande sätt: Företaget accepterar inte ämnen som är reproduktionsstörande (kategori 1,2 eller 3) i produkter som kan användas av barn. Om det visar att leverantören redan har ersatt de angivna ämnena är detta naturligtvis utmärkt. Det kan dock vara bra att fråga efter vilket alternativ som används och dess miljö- och hälsofarliga egenskaper. Allt eftersom ny kunskap kommer fram kan det finnas anledning att se över och revidera kraven. Bedöm svaret och dokumentera När svaret kommit från leverantören bör man göra en rimlighetskontroll. Detta kan bland annat med bakgrund av hur detaljerad den lämnande informationen är. Om det behövs måste frågan ställas igen och ytterligare preciseras. Svaret kan bedömas enligt följande metod: Kontrollera att de angivna kraven uppfylls. Om de inte gör det fundera på möjliga åtgärder. Kanske behöver kraven specificeras eller varan bytas ut mot en annan. Kontrollera att eventuella nya ämnen är acceptabla. PRIO kan ge hjälp via ämnesregistret eller klassifice ringsdatabasen. Dokumentera uppgifterna och säkerställ kraven för framtida inköp. Ge återkoppling till din leverantör. Återkopplingen är en viktig del för att öka möjligheterna till bättre och säkrare varor. Materialslag Plast, gummi Textil Läder Glas Trä Metaller Papper Exempel på kemiska ämnesgrupper som kan förekomma Blyföreningar, kadmium, kromater, tennföreningar, klorparaffiner, ftalater och eventuella doftämnen. Formaldehyd, antimögelmedel, flamskyddsmedel, färgämnen och impregneringsmedel. Garvämnen som exempelvis krom. Bly, arsenik, antimon. Träskyddsmedel som kan innehålla krom, arsenik, koppar, kreosot. Kan röras sig om både grundämnen och legeringar. Många metaller är miljö- eller hälsofarliga, exempelvis bly, kvicksilver, nickel, zink och silver. Kan bl.a. innehålla färgämnen. 7

58 Verksamhetsstyrning Entreprenörernas kemikaliehantering De flesta företag använder entreprenörer inom många områden, exempelvis underhåll, målningsarbeten, reparationer, maskinservice, städning och mycket annat. Kemikalier, oljor, färger, rengöringsmedel och bränslen förekommer i många av dessa arbeten. Man kan ställa sig frågan om hur entreprenörer hanterar riskerna med kemikaliehanteringen. Kemikaliefrågorna kan ingå in en övergripande instruktion för entreprenörer. Företaget kan exempelvis föreskriva hur entreprenören ska hantera farliga ämnen och hur farligt avfall ska tas om hand. Entreprenören ska dessutom skriftligt bekräfta att han tagit del av företagets miljöpolicy och tillämpliga rutiner när arbetet utförs på företagets område. Både inköparen och miljösamordnaren inser snabbt att det här kan bli komplicerat. Det behövs både en modell, kravspecifikationer och uppföljning för att miljöfrågorna ska kunna beaktas på ett konstruktivt sätt. Efter mycket funderande kommer BTS AB fram till att det behövs en instruktion som beskriver hur entreprenörer nas kemikaliearbete ska styras. Av instruktionen framgår det att vid upphandling av tjänster av betydelse från miljösynpunkt ska det innehålla ett antal uppgifter. Man kan se uppgifterna som en förenklad miljödeklaration och i praktiken får entreprenören ett formulär att fylla i. Så här är formuläret uppbyggt: I faktadelen ska entreprenadens miljöpåverkan tas upp. Exempelvis vilka kemikalier som kommer att användas och om det uppkommer farligt avfall. Vidare ska vi efterfråga det finns mer miljöanpassade alternativ att använda. I kravdelen anges våra miljökrav. De är absoluta och uppfyller inte anbudsgivaren dem förkastas anbudet. Kraven är exempelvis att lagar och förordningar på kemikalieområdet ska följas och att vissa specificerade farliga ämnen inte får användas. I önskemålsdelen anger BTS AB sina ambitioner på miljöområdet. Åt det hållet vill vi att våra leverantörer på sikt utvecklar sina tjänster. Önskemålen kan exempelvis vara att returmaterial/återvinningsbart material ska användas, förpackningar ska vara gjorda av returmaterial, samt att leverantören bör ha ett dokumenterat miljöledningssystem. Frågorna består av ett antal kryssfrågor där de olika alternativen är poängsatta. Formuläret avslutas med en öppen fråga. Detta för att entreprenören ska ha möjlighet att redovisa om företaget vidtagit andra åtgärder som har stort värde för miljön samt har betydelse för upphandlingen. Lämpligen ingår kemikalierna som en del av underlaget när entreprenörens samtliga miljöaspekter beaktas. Instruktion för förvaring och hantering av kemikalier BTS AB introducerade en Lathund för säker kemikalie hantering som innehåller många goda råd vad det gäller företagets kemikaliefrågor. Senare tog BTS AB fram en mer formell instruktion som kan ses som ett exempel på hur man kan styra lagring och hantering av kemikalier. Dokumentets namn Gäller för Reg. nr. Sidan Instruktion för hantering och förvaring av kemikalier BTS AB ML av 1 Utarbetad av Fastställd av och datum Ref. nr ISO Gäller från datum Miljösamordnare Kjell Bengtsson Allmänt Instruktionen gäller all hantering av kemikalier som sker inom BTS AB. Vi ska hantera kemiska produkter på säkert sätt och i enlighet med gällande lagstiftning. 2. Ansvar Alla som hanterar kemikalier ansvarar för att detta sker så att riskerna för skador på hälsa, miljö och byggnader minimeras. Alla chefer har ansvar för kemikaliefrågorna i sin verksamhet samt tillser att medarbetarna fåt lämplig utbildning. 3. Instruktion 3.1 Förvaring Allmänna principer för förvaring av kemiska produkter: Alla kemiska produkter ska förvaras och märkas enligt anvisningarna på säkerhetsdatabladet. Kemikalier får inte förvaras tillsammans med brännbart material och gasflaskor. Förvara inte syror och baser tillsammans. Förvara inte starka syror och organiska ämnen tillsammans. Förvara inte kraftigt oxiderande ämnen tillsammans med oxiderbara ämnen. Etrar och andra peroxidbildande ämnen ska förvaras mörkt och svalt i tättslutande kärl. Kemikalier ska förvaras med lock då de inte används. Kylskåp och frysskåp för förvaring av kemikalier ska vara av denna typ som är speciellt konstruerade för detta ändamål. Kemikalier och liknande får ej förvaras i kylskåp eller frysskåp som är avsett för förvaring av mat.

59 fortsättning Öppna golvbrunnar får inte förekomma i kemikalieförråd. Om golvbrunn finns ska denna förses med skydd som förhindrar att läckage kan ske. Detta innebär exempelvis tättslutande lock, manuell öppnings- och stängningsfunktion på brunnen eller annan jämförbar anordning. Utrustning för hantering och sanering av spill ska finnas förberedd och vara anpassad till de kemikalier som förvaras. Det är lämpligt att utrustningen placeras på utsidan av kemikalieförrådet Det är viktigt att brandklassningen av förvaringsskåp och förråd stämmer med de typer och mängder av kemikalier som förvaras där. Brännbart material ska förvaras i brandsäkra skåp eller i separata utrymmen. 3.2 Märkning Kemikalierna ska normalt förvaras i sina originalförpackningar. Behöver du mindre mängd av ett ämne ska den nya förpackningen vara lämplig för ändamålet. Märkningen ska ske i enlighet med originalförpackningen. Det ska alltid gå att förstå vilket ämne förpackningen innehåller och vilka risker som föreligger. 3.3 Hantering av kemikalier Läs alltid noga igenom säkerhetsdatabladet och texten på förpackningen när du ska använda en produkt där du inte väl känner till riskerna. Kontakta miljösamordnaren om du känner dig osäker på hanteringen. Använd personlig skyddsutrustning (ex handskar, ansiktsmask) där så krävs. Överblivna kemikalier och farligt avfall ska hanteras enligt informationen i säkerhetsdatabladet. Se vidare Instruktion för hantering av avfall. Första hjälpen-utrustning ska finnas tillgänglig. Arbetslokalerna ska städas regelbundet. Spill av kemikalier får inte förekomma på golven. Personlig hygien Rökning är förbjuden inom fabriksområdet utanför de speciella platserna för rökare. Är du rökare tänk på att tvätta händerna innan du tar i cigaretten. Kemiska ämnen kan annars överföras via hudkontakt och inandning. Tvätta omedelbart kemikaliespill från huden. Läs i säkerhetsdatabladet eller fråga närmsta chef om du känner dig osäker på vad som ska göras. I lokaler där kemikalier hanteras får matvaror varken förvaras eller förtäras. Arbetskläderna ska hållas rena. Har du varit i kontakt med kemikalier duscha innan du går hem. 4. Andra instruktioner inom kemikalieområdet Riskanalys av kemiska ämnen i arbetsmiljön (ML 04-08) Inköp av kemiska produkter (ML 05-02) Förteckning över lagar och andra krav (se laglistan på intranätet, Miljöledning/lagar) Checklista för Miljörond (ML 05-05) Instruktion för hantering av avfall (ML 05-09) Instruktion för kemikalieutbytesplan (ML 05-10) Checklista för bedömning av säkerhetsdatablad (ML 06-01) Kemikalier vid produktutveckling och i företagets produkter Det gäller att göra rätt från början. Förhandsgranskning och godkännande av kemikalier kan fungera som ett filter som sållar bort ämnen som annars antagligen hade letat sig in verksamheten och kanske senare ställt till med olika problem. Tar vi ett kliv bakåt i företagets processer och hamnar i produktutvecklingen är säkert alla överens om att det gäller att göra rätt så tidigt som möjligt. Produkter som innehåller miljö- och hälsofarliga kemikalier kommer att specialgranskas av kunderna. Detta gäller både den offentliga sektorn och industrin. Att i efterhand gå in och ändra produktens sammansättning och egenskaper kan bli kostsamt och tidsödande. Vad det gäller produkternas och förpackningarnas miljöegenskaper är det ett krav att detta inkluderas i miljöledningssystemet. Ett företag som utvecklar, designar och konstruerar sina varor har stora möjligheter att påverka miljöegen skaperna. Exempelvis genom att undvika vissa kemiska ämnen eller renodla produktegenskaper som minskar risken för hälso- eller miljöpåverkan. Ett exempel kan vara att undvika allergiframkallande ämnen i produkter som används nära huden. Företag som levererar enligt bestämda produktspecifikationer har vanligtvis färre valmöjligheter, men det finns ofta förutsättningar för ett konstruktivt samarbete med kunden. Ett exempel på starka krav från kunderna är bilindustrins krav på att vissa tungmetaller inte får förekomma i detaljer som ska monteras i de nya bilarna. Här är det ELV-direktivet som påverkar fordonstillverkarna som i sin tur överför kraven till underleverantörerna. Material och komponenter Material och komponenter i en produkt kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen. Det är därför viktigt att utvärdera om ämnena verkligen behövs för produktens

60 TEXTIL flamskydd PLAST tillsatskemikalier Tillverkning METALL krom, ytbeläggning SKUMPLAST rester av jäsmedel (CFC) Återvinning GUMMI tillsatskemikalier TRÄ färg lack Demontering Avfall egenskaper eller om den kan utformas på annat sätt. Det kan ju finnas alternativa material och komponenter som är mindre farliga. Tänk också på att farliga ämnen kan ge miljö- och hälsopåverkan i flera led. Produktutvecklingen bör därför ta hänsyn till kemikaliefrågorna vid tillverkningsprocesserna, när produkten används samt vid återvinningen eller avfallshanteringen. Man bör också fundera över om det finns säkra återvinningssystem för produkten och dess komponenter. Vikt och livslängd Materialvalet påverkar ibland produktens vikt vilket kan påverka produktens miljöprestanda. Ett lättare material kan vara bra från miljösynpunkt och exempelvis drar en lättare bil mindre bränsle än en tyngre. Baksidan kan vara att det lätta materialet innehåller något farligt ämne. Vad det gäller livslängden kan det kan löna sig att investera i tåliga och beständiga material. Detta kan ibland leda till att kemikalieinnehållet i produkten påverkas vilket bör beaktas. Information till användaren Självklart har företaget svårt att i detalj påverka hur kunden använder och kasserar produkterna, men en bra information till kunden är oerhört viktigt eftersom detta ger förutsättningar för en säker hantering. Vad det gäller att informera om risker med kemiska ämnen i produkterna finns det ett antal krav som producenterna måste uppfylla. Det gäller att informera om de miljö- och hälsorisker som är förknippade med varorna. För företag som tillverkar, importerar eller säljer farliga kemiska produkter är det ett krav i lagstiftningen att förpackningar ska vara försedda med farosymboler och annan information. Risk- och skyddsinformation skriftligen ska lämnas i form av säkerhetsdatablad av tillverkare, importörer eller säljare av produkten i fråga. Instruktion för produktutveckling Inom ramarna för miljöledningssystemet är det lämpligt att sammanställa en instruktion som beaktar miljöfrågorna i produktutvecklingen. En sådan instruktion kan innehålla följande komponenter: Ett åtagande som säger att hälso-, säkerhets- och miljöaspekter ska beaktas då företaget utvecklar eller förändrar en produkt. Säkerställa att kemikaliekrav tidigt finns med i kravspecifikationen när så är relevant. Klarläggande av att en preliminär riskanalys ska genomföras så tidigt som möjligt under utvecklingsprocessen. Lämpligen är företagets miljösamordnare eller annan miljöspecialist delaktig i analysen. När viktiga steg i produktutvecklingsprocessen genomförts ska riskanalyser och avstämning mot krav i lagstiftningen och hos kända eller möjliga kunder dokumenteras. Instruktionen kan vidare ge information om områden som är viktiga att beakta under utvecklingsprocessen, exempelvis: Identifiering av viktiga miljöfrågor i samband med användningen av råvaror och insatsämnen. Produktion i full skala kan exempelvis innebära omfattande procedurer kring klassificering och märkning av kemiska produkter, transport av farligt gods, hantering, import, rapportering till produktregistret och annat. Det gäller att identifiera eventuella hälso- och miljöfarliga ämnen i receptet (formuleringen). Det gäller också att veta vilka ämnen som kommer att finnas i den slutliga produkten. Det bör också framgå att information om miljö- och hälsorisker ska finnas tillgänglig så tidigt som möjligt under utvecklingsprocessen. En instruktion av det här slaget har inte fokus enbart på kemikaliefrågor utan bör också omfatta frågor som rör användning av vatten, energi, utsläpp till luft och vatten, avfall, ergonomi och andra omständigheter som rör miljö och hälsa. För att effektivt kunna förebygga risker till följd av kemiska ämnen i varor är det viktigt att så tidigt som möjligt få med kemikaliefrågorna i produktutvecklingen. Där det är relevant bör därför kemikalieaspekterna tidigt finnas med i kravspecifikationen för produkten. Slutligen bör det framgå att under utvecklingen ska man också ta hänsyn till hur produkten ska tas om hand när den är uttjänt. Miljöpolicy Miljöaspekter Verksamhetsstyrning 60

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Steg på vägen tre fokusområden för politiken 1 Naturvårdsverkets förslag till fokusområden för politiken Vi har i samverkan med myndigheter och organisationer utvärderat

Läs mer

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion A innehåll 1 Mål för Sveriges miljöarbete 2 Miljömålen ett system med flera mål 4 Hur vi arbetar med miljömålen i praktiken 6 Samarbete för att nå miljömålen 8 Sveriges

Läs mer

Når vi miljömålen? En bedömning för Södermanlands län 2012. Rapport 2013:1

Når vi miljömålen? En bedömning för Södermanlands län 2012. Rapport 2013:1 Når vi miljömålen? En bedömning för Södermanlands län 2012 Rapport 2013:1 1 Regionala miljönyheter direkt till din epost! Som du kan läsa om på sidan 3 och 4 går vi nu in i ett omfattande arbete med att

Läs mer

Kan ekonomiska styrmedel bidra till en giftfri miljö?

Kan ekonomiska styrmedel bidra till en giftfri miljö? Kan ekonomiska styrmedel bidra till en giftfri miljö? Henrik Hammar och Lars Drake SPECIALSTUDIE NR 15, DECEMBER 2007 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser

Läs mer

Lokalt arbete med miljömål

Lokalt arbete med miljömål Guide till Lokalt arbete med miljömål Guiden ska ge stöd och inspiration i det lokala arbetet med miljömål. Guiden riktar sig till dig som är kommunal miljöstrateg, men även till andra kommunala tjänstemän

Läs mer

RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT!

RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT! RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT! en rapport av Göran Eklöf Innehåll Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för miljö och solidaritet. Föreningen

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155 Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete Prop. 2009/10:155 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Kommunerna och miljömålen Samspel på lokal nivå en idéskrift

Kommunerna och miljömålen Samspel på lokal nivå en idéskrift Kommunerna och miljömålen Samspel på lokal nivå en idéskrift BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet:

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa

Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa Maria Wivstad Centrum för uthålligt lantbruk Utgivare: Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU, Box 7047, 750 07

Läs mer

Bilaga 5. Ett hållbart Sverige

Bilaga 5. Ett hållbart Sverige Bilaga 5 Ett hållbart Sverige . Ett hållbart Sverige 1. Samanfattning Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Den ekologiska hållbarheten kan

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2014. Skydda barnen bättre. Kemikalieinspektionen

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2014. Skydda barnen bättre. Kemikalieinspektionen Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2014 Skydda barnen bättre Kemikalieinspektionen Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2014 Skydda barnen bättre Best.nr. 511 003 Sundbyberg, mars 2011 Utgivare:

Läs mer

Miljöarbete inom Svensk Tillverkningsindustri

Miljöarbete inom Svensk Tillverkningsindustri Miljöarbete inom Svensk Tillverkningsindustri En färd från myt till verklighet Slutrapport till Miljömålsrådet Sammanställd i april, 2008 av Peter Arnfalk, Torbjörn Brorson & Åke Thidell med bidrag av

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Ett gott liv i en hållbar kommun

Ett gott liv i en hållbar kommun Ett gott liv i en hållbar kommun Översiktsplan för Aneby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 2 Ett gott liv i en hållbar kommun - Översiktsplan för Aneby kommun Förord Ett gott liv i en hållbar

Läs mer

påverkar vi miljön REG. NR. S-000268

påverkar vi miljön REG. NR. S-000268 så påverkar vi miljön NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2008 REG. NR. S-000268 naturvardsverket.se En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets

Läs mer

Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet

Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet 2014:10 Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet slutrapport MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-03-10 2013/29-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-01-24 M2013/234/Ma Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter

Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter Magnus Sjöström SPECIALSTUDIE NR 14, DECEMBER 2007 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Förslag till miljökonsekvensbeskrivning REMISSHANDLING 13 juni 28 november 2008 1 Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering,

Läs mer

Det saknade miljömålet

Det saknade miljömålet Björn Möllersten Det saknade miljömålet Om miljöpåverkan i andra länder av svensk konsumtion, med förslag till nytt miljökvalitetsmål Andra upplagan Björn Möllersten Det saknade miljömålet Om miljöpåverkan

Läs mer

Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet

Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet Utredningen förordar ett överordnat samhällsmål för ekologisk produktion och ett riktmål inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Läs mer

Handledning Plan- och bygglagen en vägledning

Handledning Plan- och bygglagen en vägledning Handledning Plan- och bygglagen en vägledning Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Introduktion 1 1.2 Var finns reglerna och vilka är myndigheterna 1 1.3 Vilka rättsliga instrument som finns i plan- och bygglagen

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet -

Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet - Integrerad styrning - På väg mot kommunal och regional hållbarhet - En kortfattad introduktion till en modell för ett integrerat ledningssystem, som hjälper kommuner och regioner att integrera aspekter

Läs mer

UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN. Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF. Foto: Mikhail Bistrov

UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN. Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF. Foto: Mikhail Bistrov UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF Foto: Mikhail Bistrov 2 SVERIGE OCH NAGOYAMÅLEN SVERIGE OCH NAGOYAMÅLEN 3 Förord 2010 beslutade världens

Läs mer

Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material

Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material Augusti 2010 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Redaktörer: Patrik Hjulström

Läs mer

Att styra mot ett klimatneutralt samhälle

Att styra mot ett klimatneutralt samhälle Att styra mot ett klimatneutralt samhälle LETS Working Paper Jamil Khan, Roger Hildingsson, Bengt Johansson, Fredrik NG Andersson, Lars J Nilsson och Peter Karpestam Januari 2011 Förord Denna rapport belyser

Läs mer

Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys

Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys Underlagsrapport för Sveriges inledande bedömning i havsmiljöförordningen Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:5 Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Små avloppsanläggningar Handbok till

Läs mer

Att beställa utvärderingar

Att beställa utvärderingar 2005:26 UTVÄRDERING Att beställa utvärderingar en vägledning 1 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Processbeskrivning 6 1. Klargör syftet 8 2. Formulera utvärderingsfrågan 12 3. Går utvärderingsfrågan

Läs mer