Så når vi en biobaserad ekonomi. Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så når vi en biobaserad ekonomi. Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund"

Transkript

1 Så når vi en biobaserad ekonomi Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund Version 1 juni 2015

2 Innehåll Bakgrund... 3 Vad är en biobaserad ekonomi?... 4 Strategier för biobaserad ekonomi... 5 Finlands nationella strategi för bioekonomi... 5 Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa... 6 US National Bioeconomy Blueprint... 6 Hur når vi en biobaserad ekonomi i Sverige?... 7 Generella åtgärder för hela samhället Integrerat policyskapande Generella styrmedel och skatter Förenklingsresa för biobaserad samhällsnytta Hur kan vi möjliggöra investeringar? Inte avfall bioprodukter Klimatsmarta drivmedel och en fossilfri fordonsflotta Mer förnybar och närproducerad energi... 9 De gröna näringarna i en växande bioekonomi Tillgång till brukbar mark Nya jobb där de behövs som mest Skogen en stabil grund i bioekonomin Öka kolsänkan i samhället med biobaserade materialval Hänsyn till natur och hållbar tillväxt Vägen framåt

3 Bakgrund För inte särskilt länge sedan kom nästan alla förnödenheter samhället behövde från jord- och skogsbruket. Genom brukande av jorden och skogen, försörjdes samhället med mat, virke till hus, ved för värme och energi, material till kläder och mycket mer. Jord- och skogsbruket bidrog också med de flesta arbetstillfällena. Intåget av fossil energi, industrialiseringen och en ökad globalisering har förändrat världen i grunden. Den fossila oljan har skapat raketfart på den ekonomiska tillväxten och gett oss ett välstånd och rikt utbud av produkter till låga priser. Men allt oftare blir vi påminda om att det finns baksidor med vårt välstånd. Förutom rapporterna av de tusentals forskarna i IPCC 1, gör numera även de flesta politiska beslutsfattare och företagsledare bedömningen att klimatfrågan är ytterst allvarlig ur miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Det är av stor vikt att vi får till stånd en långsiktig politik som tar denna samhällsutmaning på allvar. Vi behöver en grön omställning av vår samhällsekonomi! En ekonomi som är koldioxidsnål, resurseffektiv och som säkerställer ekosystemens funktion och samtidigt skapar jobb, välfärd och främjar social rättvisa. Bild 1: Stegen in i framtiden till en biobaserad ekonomi Det är fotosyntesen som förtjänstfullt ligger bakom den lagrade oljan i jordskorpan. Med hjälp av den fossila oljan har dess huvudkomponenter omvandlats till det mänskligheten behöver. I en biobaserad ekonomi måste fotosyntesen användas på ett helt nytt sätt. För att klara denna utmaning behöver jorden och skogen nyttjas mer. Tillväxten blir central den gröna tillväxten. 1 FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) är en mellanstatlig organisation som bildades av WMO och UNEP

4 LRF anser att de gröna näringarna jorden, skogen, trädgårdnäringen och landsbygdens miljö har en central roll för att leverera en del av lösningen i det framtida samhället oberoende av fossil energi. Ersätts fossil råvara med biobaserad råvara, genom fotosyntesen från de gröna näringarna, kan vi inte bara producera hållbara livsmedel, virke, papper, förnybar energi och klimatsmarta drivmedel. Med hjälp av bioråvara från jord- och skogsbruket kan vi också tillverka en mängd olika produkter som kemikalier, textilier, plaster och material med helt hållbara unika egenskaper. Vi kan producera produkter som människor egentligen vill ha, i form av resurseffektiva klimatsmarta produkter. Vi måste vara innovativa för att möta efterfrågan hos framtidens konsumenter! Genom att använda förnybar råvara den gröna cellen som primär råvara istället för fossila råvaror, som olja, minskar produkternas klimatpåverkan. De gröna näringarna kan erbjuda samhället en konsumtion som inte tär på planetens ändliga resurser och där alla kan göra konsumtionsval som bidrar till en trygg framtid för hela samhället. På våra åkrar och i våra skogar växer ett solkraftverk som vi behöver bli bättre på att använda för att klara samhällets utmaningar. När vi i större utsträckning använder förnybara inhemska resurser, istället för att importera fossila råvaror från andra länder, främjas dessutom handelsbalansen. Det skapas fler gröna jobb nationellt och vi tryggar vår försörjning av energi, livsmedel och andra konsumtionsvaror. Därför innebär en biobaserad samhällsekonomi grön tillväxt på riktigt! I ett flertal länder görs nu satsningar för att föra den nationella ekonomin och politiken in i framtiden. Enligt EU-kommissionen ger varje krona som investeras i forskning och innovation inom bioekonomi tio gånger pengarna tillbaka 2. Det här har länder som exempelvis Finland, Danmark och Tyskland tagit fasta på. Övertygade om att få ett försprång på världsmarknaden investeras nu stort i en biobaserad ekonomi, med fokus på att kommersialisera produkter och teknik baserade på förnybara resurser. I Sverige presenterade Formas 2012 en Forsknings och Innovationsstrategi för en Biobaserad samhällsekonomi. Nu är det läge att ta kliven vidare från vision, innovation och utredningsstadiet. Det är dags att realisera utvecklingen av den biobaserade ekonomin! Det här är en beskrivning av hur LRF ser att vi kan ta oss vidare mot det fossilfria framtidssamhället. Syftet är att beskriva vad de gröna näringarna anser är viktigt att beakta, för att nå en biobaserad ekonomi. Vad är en biobaserad ekonomi? Begreppet biobaserad ekonomi definieras av EU-kommissionen som all industri och alla ekonomiska sektorer där biologiska resurser produceras, förvaltas eller på annat sätt utnyttjas. Där ingår också relaterade tjänster, leverantörer eller konsumtionsindustri. Jordbruk, livsmedel, fiske och skogsbruk är den vitala delen i ekonomin. 2 EU-kommissionen (2012), Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa. 4

5 Enligt OECD är bioekonomi den verksamhet som hör till uppfinning, utveckling, produktion och användning av biologiska produkter och processer. Syftet med biobaserad ekonomi enligt OECD är att ersätta fossilt baserade råvaror med förnybara råvaror, produkter och processer från biologiska råvaror, samt att bättre nyttja biologiskt avfall och biprodukter, samt öka produktvärdet i olika värdekedjor. De gröna näringarna är i form av ägare och brukare den huvudsakliga leverantören av bioråvaran. Därmed har de gröna näringarna en central roll i det biobaserade samhället. Tillgång till hållbart producerad biomassa är en grundförutsättning för att ambitionen om bioekonomin ska gå att förverkliga. För att biomassan ska kunna produceras på ett hållbart sätt krävs dock att det finns människor och företagare som aktivt värnar om resursen och är beredda att göra långsiktiga investeringar i sin skog och sin jord. Strategier för biobaserad ekonomi Bioekonomi rör sig om politisk nyorientering, integrerat policyskapande, och om ett förändrat sätt att tänka vad gäller produkter, tjänster och konsumtionsmönster. Det beror på att bioekonomin berör flera sektorer. Bioekonomins sektorsövergripande natur innebär möjligheter till både marknadsförnyelse och helt nya marknader. Bioekonomi erbjuder därför en möjlighet att på ett övergripande sätt ta itu med sammanlänkade samhälleliga utmaningar. Bioekonomin innebär också att produktionssystemen behöver utvecklas. Vi behöver således tänka mer i system, istället för sektorer, och skapa arbetsytor och kunskapsområden utifrån lokala och regionala resurser. För att Sverige ska kunna ta stegen in i framtiden kan det vara värt att studera de som redan gått före. Nedan presenteras sammanfattningar av några olika strategier som vi anser är värda att beakta. Finlands nationella strategi för bioekonomi Grundtanken med Finlands nationella bioekonomiska strategi, som antogs våren 2014, är att genom bioekonomisk affärsverksamhet, samt produkter och tjänster med högt mervärde, skapa ny ekonomisk tillväxt och nya jobb. Samtidigt vill Finland säkra förutsättningarna för funktionaliteten av naturens ekosystem. Huvudfokuset i strategin ligger på att i Finland utarbeta konkurrenskraftiga och hållbara bioekonomiska lösningar på globala problem och att det skapas nya affärsverksamheter för både de inhemska och de utländska marknaderna som skapar välfärd. Målsättningen med den bioekonomiska strategin i Finland är att öka den bioekonomiska avkastningen till 100 miljarder euro före år 2025 och skapa nya arbetsplatser. Finland konstaterar att bioekonomin också medför andra nationalekonomiska och samhälleliga fördelar. Vid sidan av ersättandet av fossila råmaterial med inhemska förnybara naturresurser, förbättrar bioekonomin Finlands bytesbalans och förstärker leveranssäkerheten och energisjälvförsörjningen. Bioekonomin stöder också målsättningen för hållbar utveckling, bevarandet av biologisk mångfald och en balanserad regional utveckling. 5

6 Den bioekonomiska strategins vision och numeriska mål uppnås med hjälp av fyra strategiska områden: 1. Konkurrenskraftig bioekonomisk verksamhetsmiljö för bioekonomisk tillväxt. 2. Nya affärsverksamheter inom bioekonomi med hjälp av riskfinansiering, djärva försök och branschövergripande verksamhet. 3. Bioekonomins kunskapsbas förnyas genom att utbildningen och forskningsverksamheten utvecklas. 4. Tillgången till biomassor, råvarumarknaders funktionalitet och nyttjandegradens hållbarhet säkras. Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa EU-kommissionen presenterade år 2012 en europeisk strategi och handlingsplan för bioekonomi. Där fastställs att bioekonomins sektorsövergripande natur erbjuder en unik möjlighet att på ett övergripande sätt ta itu med sammanlänkade samhälleliga utmaningar som livsmedelstrygghet, knappa naturresurser, beroende av fossila resurser och klimatförändring, samtidigt som hållbar tillväxt uppnås. 3 Målet med strategin och handlingsplanen är en mer innovativ och koldioxidsnål ekonomi, som förenar hållbart jordbruk och fiske, tryggad livsmedelsförsörjning, ett hållbart nyttjande av förnybara resurser för industriella ändamål, samtidigt som man garanterar den biologiska mångfalden och miljöskydd. Strategin har tre huvudpelare: Investeringar i forskning, innovation och kompetens för bioekonomi. - Detta bör inbegripa EU-finansiering, nationell finansiering, privata investeringar och höjande synergieffekter med andra politiska initiativ. Utveckling av marknader och konkurrenskraft inom bioekonomins sektorer - Genom en hållbar intensifiering av primärproduktion, omvandling av avfallsflöden i förädlade produkter, samt ömsesidigt lärande mekanismer för förbättrad produktion och resurseffektivitet ökar konkurrenskraften. Förstärkt samordning av politiken och intressenternas engagemang. - Bildande av dialoggrupper och tvärvetenskapliga arbetsytor. US National Bioeconomy Blueprint Även i USA har potentialen för bioekonomin erkänts. I april 2012 presenterade Obama-administrationen strategin: US National Bioeconomy Blueprint. Den amerikanska strategin har många likheter med EU:s strategi och baseras på fem huvudsakliga målsättningar: Stöd till investeringar i forskning och innovation som utgör grunden i den framtida amerikanska bioekonomin. Underlätta övergången från forskningslaboratorium till marknad. Minska och reformera hindrande regelbörda, öka hastigheten och förutsägbarheten i regleringsprocesser, och minska kostnaderna utan att skada miljön och människors hälsa. 3 Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa, år 2012, sidan 3. 6

7 Utveckla utbildningsprogram och akademi och tillgodose nationella arbetskraftsbehov inom bioekonomi. Utveckla partnerskap mellan privata företag och offentlig verksamhet. Hur når vi en biobaserad ekonomi i Sverige? De utmaningar som Sverige tillsammans med resten av världen står inför är stora och komplexa. Ingen enskild aktör kan på egen hand nå framgång. För att vi ska uppnå en biobaserad ekonomi krävs därför att samhälle, politik, näringsliv, akademi och organisationer samverkar. Vi måste enas kring visionen om det biobaserade samhället. En nationell strategi för biobaserad ekonomi kan hjälpa oss staka ut denna gemensamma vision. För att nå visionen krävs också smart uppsatta mål. Dessa mål bör enligt LRF vara mätbara för att de ska gå att följa upp och utvärdera. Några förslag till lämpliga mål kan exempelvis vara antal sysselsatta inom den biobaserade sektorn eller sektorns bidrag till BNP. Andel förnybara material och energi kan också inkluderas som målsättning. Eller målsättningar för växthusgasutsläpp som också innefattar de konsumtionsbaserade utsläppen. Men för att nå mål krävs också åtgärder och en handlingsplan. Nedan beskriver LRF några konkreta åtgärdsförslag för att stimulera en framväxande bioekonomi i Sverige. Generella åtgärder för hela samhället 1. Integrerat policyskapande Idag finns ingen samlad politik för utvecklingen av det biobaserade samhället. Näringspolitik, miljöpolitik och landsbygdspolitik interageras inte och ibland till och med motverkar de varandras syften. Det försvårar både en optimal användning av naturresurser, företagsamhet och hindrar investeringar. Vi är i samma stuprörsfälla vad gäller många existentiella frågor som berör klimat, landsbygdsutveckling, urbanisering, vattentillgång, livsmedelsproduktion och markanvändning. Samhällsutvecklingen sker inte i stuprör, utan olika områden påverkar alltid varandra. LRF menar att de innovationsmiljöer som behövs för att nå en biobaserad ekonomi inte kan hanteras av enbart ett departement eller en sektor. Det krävs istället en hängränneprincip där den biobaserade ekonomin blir en huvudprioritering. Utan att se helheten och göra aktiva val kommer vi aldrig att nå ett samhälle som är både konkurrenskraftigt och klimatsmart. 2. Generella styrmedel och skatter Att långsiktiga styrmedel är en förutsättning för att investerare ska våga satsa, det känner de flesta till. Vad som också är viktigt är att styrmedel inte leder till att utsläppen flyttar utomlands och/eller att klimatsmarta svenska varor och tjänster konkurreras ut. För att inte exportera miljö- och klimatpåverkan bör ett resonemang föras om hur det undviks. Om höjda skatter i Sverige innebär en konkurrensnackdel, produktionen flyttar ut och varor istället importeras, innebär det ofta att klimatutsläppen ökar. Detta är särskilt tydligt vad gäller svenska livsmedel, som har låga klimatutsläpp från primärproduktionen jämfört 7

8 med konkurrentländer. Vi behöver därför ta hänsyn till utsläpp globalt om vi ska formulera effektiva styrmedel. Det viktigt att förstå hur beroende vi är av att resten av världen gör åtaganden i någorlunda samma takt. LRF menar att koldioxidskatter ett särskilt effektivt styrmedel om det genomförs globalt (eller i vart fall inom EU). En global koldioxidskatt är önskvärd, men krävande att få till stånd politiskt. LRF förespråkar därför i första hand marknadsbaserade styrmedel, som är mer flexibla än höjda skatter. Exempel på sådana är elcertifikatsystemet eller handel med utsläppsrätter (ETS). 3. Förenklingsresa för biobaserad samhällsnytta En biobaserad samhällsekonomi behöver vara resurseffektiv. Genom att använda förnybara råmaterial kan produkter återanvändas och återvinnas mer effektivt i flera led, innan de slutligen återvinns som energi. På så sätt får vi en cirkulär biobaserad ekonomi. Att vara resurseffektiv innebär exempelvis att minska användningen av insatsprodukter och att minska föroreningar och spill. LRF anser att det krävs en bred genomlysning av hur dagens lagar och regler påverkar framväxten av framtidens biobaserade näringsverksamheter. Idag hindras ofta satsningar på mer klimatsmarta åtgärder på grund av krånglig byråkrati. Exempelvis går satsningar på biogas och bioraffinaderier förlorade på grund av ineffektiva regelverk med höga transaktionskostnader. 4. Hur kan vi möjliggöra investeringar? Priset på arbetskraft, energi och råvara är tre väsentliga faktorer som avgör var investeringar sker. Inom olika områden har Sverige olika fördelar. Med rätt förutsättningar kan vi konkurrera med pris, produktivitet eller med kvalificerad teknik. Men om Sverige eller EU skapar regler som gör att en råvara blir dyrare än världsmarknadspriset kommer investeringar i industriproduktion ske utanför EU. Då får vi importera det som vi i stället hade kunnat exportera, varvid arbetstillfällen och exportinkomster går förlorade. Högre produktivitet och/eller bättre teknik, hög kvalitet på innovationerna och design i världsklass är några framgångsfaktorer. För den gröna cellen finns i framtiden oanade möjligheter. Huvuddelen av Sveriges bioråvara kommer idag från skogen, men jordbruket har också stora möjligheter att bidra på helt nya sätt. Priskänsligheten gör dock att en mycket rationell och kostnadseffektiv hantering krävs för att vara ett alternativ till fossila råvaror. Forskning inom jordbruks- och skogsteknik är lämpliga verktyg för att öka produktiviteten. Stöd till forskning och riktade satsningar utöver de generella styrmedlen kan vara motiverat för att få till stånd de investeringar som behövs i ny teknik. I förbättrad produktivitet ligger också ett kontinuerligt arbete med resurs- och energieffektivitet. Möjligheterna till företagande inom de gröna näringarna är stora och genom marknadsdriven innovation och teknikutveckling skapas ständigt nya affärsmöjligheter. LRF anser att det är viktigt med fortsatta satsningar på innovation och grön teknikutveckling. Vi förespråkar satsningar där företag och entreprenörer på frivillig väg stimuleras till att delta i utvecklingsarbete. Några exempel på sådana program som redan finns är Greppa Näringen och European Innovation Partnership Program (EIP), som är en del av det nya landsbygdsprogrammet. Det strategiska innovationsområdet BioInnovation är ett annat gott exempel. Regionala tillväxtkluster är också en möjlighet. 8

9 5. Inte avfall bioprodukter Idag ger olika regelverk en klassning kring vad som är avfall och inte inom biologiska råvaror. Det kan ske på mer eller mindre godtyckliga sätt utifrån politiska avvägningar. I ett långsiktigt perspektiv är en sådan lösning inte ändamålsenlig för utvecklingen av det biobaserade samhället. Det som tidigare sågs som restprodukter och avfall kan istället bli intressanta bioprodukter. Ur bioprodukterna kan man också få fram alltfler fraktioner. LRF anser att det inte är politikens uppgift att bestämma vad för typ av bioprodukter och fraktioner som kan användas inom olika framställningsområden av den biobaserade ekonomin. För en framväxande biobaserad ekonomi behöver regelverk inspirera istället för att hindra. LRF ser bekymmersamt på den debatt gällande kaskadprincipen och ILUC (indirect land-use change) som pågår inom EU-politiken. Politiken bör inte bestämma vilka grödor som ska användas i olika syften i framställningen. Både jordbruksgrödor och skog behövs i en framväxande bioekonomi. 6. Klimatsmarta drivmedel och en fossilfri fordonsflotta Sverige har påbörjat ett arbete för att ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Redan idag utgör biodrivmedel i volym nästan 15 procent av bränsleanvändningen. Låginblandning av biodrivmedel är en viktig komponent, men om Sverige menar allvar med målet om en fossilfri fordonsflotta krävs en kraftigt ökad användning av höginblandade biodrivmedel. Då krävs rätt förutsättningar och ambitiösa styrmedel. LRF menar att det övergripande målet för att nå en fossilfri fordonsflotta måste vara minskade utsläpp, därför bör detta vara utgångspunkten för nationella styrmedel i transportsektorn. För att fortsatt stimulera en omställning av transportsektorn är marknadsdrivande mål och medel avgörande. Beskatta fossila utsläpp, inte avstånd. Teknikneutralitet är viktigt och produktionsteknik eller råvara bör inte vara utgångspunkten när regleringar utformas. LRF menar att styrmedel som är baserade på klimatprestanda är lämpliga eftersom att de gynnar klimatsmarta biobränslen. LRF ser att en andel av 25 procent inhemskt producerade biodrivmedel är en möjlig målsättning till Mer förnybar och närproducerad energi De gröna näringarna som leverantörer av förnybar energi är idag redan många; biobränsle från skog och åker, kraftvärme, vindkraft, solenergi och biogas. Listan kan göras lång! Till detta kan läggas att det är biobränsle från den svenska landsbygden som till stor del ligger bakom att Sverige lyckats minska sitt fossilberoende kraftigt de senaste decennierna. Drygt 50 procent av Sveriges energianvändning är idag förnybar. Av detta är 34 procent biobränslen. LRF ser att omställningen till förnybar energi i produktionen är snabb och kraftfull och företagarnas intresse att agera som leverantörer av förnybar energi ökar stort inom de gröna näringarna. Ungefär 8000 lantbrukare bedriver idag cirka olika energiverksamheter och flera tusen till ser marknaderna som utvecklingsbara. LRF har en målsättning att Sverige ska ha 75 procent andel förnybar energi till senast Vi behöver ta tillvara på de förnybara resurserna. 9

10 De gröna näringarna i en växande bioekonomi Tillgång till brukbar mark Tillgången till vatten och brukbar mark är en förutsättning för framväxten av den biobaserade ekonomin. År 2013 omfattade den totala åkermarken (inklusive träda) 2,6 miljoner hektar, en minskning med hektar under 2000-talet. Det finns olika siffror på hur mycket mark som idag ligger utanför jordbruksproduktionen men som skulle kunna odlas på mer. En siffra som nämns är hektar. Orsaken till att Sverige har så mycket mark som ligger för fäfot är många. Men den dominerande orsaken är att den svenska livsmedelsproduktionen har minskat markant efter EU-inträdet. Trots klara fördelar som god tillgång till mark och vatten, god djurhälsa och låg klimatbelastning, har produktionen minskat markant de senaste decennierna. Import tränger undan svenska livsmedel. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige också producerad i Sverige. Sedan dess har andelen svenskt minskat till omkring 50 procent. Den minskade råvaruproduktionen har i sin tur gett ett minskat underlag för förädlingsindustrin. Detta har bidragit till att industrin, som ofta verkar på en internationell marknad, i flera fall har fått utländska ägare och flyttat utomlands. Avdelningar för forskning, innovation och produktutveckling har flyttat med. Konkurrenskraften blir därmed allt svagare i och med att innovationsgraden minskar. De svenska jordbruksföretagen tvingas att lägga ner till följd av att de inte kan konkurrera med lägsta pris och leverera det konsumenterna efterfrågar. Det är av yttersta vikt att vi lyckas vända den här trenden! Utan ett lönsamt och konkurrenskraftig jordbruk minskar Sveriges förutsättningar för att utveckla en stark biobaserad ekonomi. LRF anser att en nationell livsmedelsstrategi, där de åtgärder som föreslås i konkurrenskraftsutredningen beaktas, är en viktig åtgärd för att stärka jordbrukets och trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Om företagare har god lönsamhet vågar de i större utsträckning kliva utanför komfortzonen och satsa på nya marknader vilket kommer att krävas för att stärka produktionen i det biobaserade samhället. Lägg därtill att Sverige har mycket goda förutsättningar för en sund och säker livsmedelsproduktion. Nya jobb där de behövs som mest Hållbar produktion av bioråvara är en starkt lokalt eller regionalt baserad verksamhet, även för många förädlingsled. En viktig aspekt med detta är att jobb skapas över hela landet. Till skillnad från många andra branscher är produktion av bioråvara bundet till platsen, vilket gör att arbetstillfällena sprids ut geografiskt. Dessutom använder jord- och skogsbruket i stor utsträckning lokala och regionala resurser. Det gör att en tillväxt i denna sektor skapar förhållandevis många jobb i andra sektorer. En ökad efterfrågan på jordbrukets produkter genererar exempelvis 2,5 gånger tillbaka i samlat produktionsvärde för hela samhället och 23 procent fler arbetstillfällen än genomsnittet för alla sektorer. I dag finns det drygt lantbruk i Sverige och svenskar håller på med jordbruk, antingen på heltid eller på deltid. Lägg därtill att det finns familjeskogsbrukare i Sverige och många industrier, särskilt sågverk och trä- och möbelföretag, ligger utanför storstadsregionerna. 10

11 LRF menar att med växande produktion på landsbygden kan vi skapa gröna jobb och grön hållbar tillväxt där det behövs som bäst. Vi behöver forma en samhällsekonomi där vi skapar ekonomisk tillväxt och främjar miljö och klimat i ett partnerskap mellan stad och land. Skogen en stabil grund i bioekonomin Den svenska skogssektorn är en hörnsten i svensk ekonomi och idag världens tredje största exportör av skogsprodukter (dvs sågade trävaror, massa och papper). Ingen annan bransch ger ett större nettobidrag till Sveriges handelsbalans än skogen. År 2013 var skogens andel av den svenska bruttoexporten 11 procent (120 miljarder), och nettoexporten 93 miljarder kronor. Skogbruk och trävaruindustrin sysselsätter drygt personer i Sverige 4 och hela skogsnäringen sysselsätter ungefär personer. Inkluderas entreprenörer blir antalet ännu högre. Skogsindustrierna har uppskattat det till ungefär personer. En nyindustrialisering inom den skogsbaserade sektorn skulle rimligen skapa många fler arbetstillfällen. Sveriges virkesförråd växer stadigt trots att vi nyttjar en stor del av tillväxten. En beräkning från Skogforsk har angett att tillväxten i skogen kan öka med 20 procent i familjeskogsbruket till Med ökad tillväxt ökar potentialen för substitution av energiintensiva och växthusgasintensiva material samt fossil energi. För att nå hög tillväxt krävs god skogsskötsel baserad på vetenskap och beprövade metoder, anpassad till rådande och kommande klimat. Viljan i att investera i god skogsvård beror på de förväntningar skogsägaren har på den framtida betalningsviljan för råvaran. LRF menar att områden där vi ser att mer forskning behövs är: trädslag, provenienser, växtförädling, skötsel, skogsskydd, gödsling, körskador, bränsleförbrukning, vägar, nya produkter etc. Genom en samlad politik för biobaserad ekonomi, där aktivt brukande av våra skogar ingår, får vi stora mängder förnybar råvara som ger möjligheter för industriinvesteringar, jobb och ökade exportinkomster. Avsättningar av skog, som så kallade kolreservat, bör undvikas då det innebär minskat inhemskt utbud av biomassa och minskat upptag av koldioxid. Industrins lönsamhet är tydligt beroende av att råvara av rätt kvalitet finns tillgänglig i närområdet. Genom tillämpning av traditionella skogsskötselmetoder kan virkesproduktionen och koldioxidupptaget öka, utan att ge negativa effekter på andra miljömål. Rådgivning, uppföljning och lagtillsyn är viktiga verktyg. Öka kolsänkan i samhället med biobaserade materialval Genom aktiva biobaserade materialval kan resurskrävande och/eller fossila råvaror undvikas. Att använda kartong för dryckesförpackningar är mer klimatsmart än att använda förpackningar av glas eller plast 6. Trähus har exempelvis mycket större klimatnytta än betonghus. Varje kubikmeter trä som ersätter andra byggmaterial bidrar till att minska koldioxidutsläppen med i genomsnitt 1,1 ton koldioxid. Om man även inkluderar det koldioxid som lagras i träprodukten, sparas totalt 2,1 ton koldioxid per kubikmeter trä när det används istället för andra byggmaterial. Genom att använda trä som råvara kan minskningen av koldioxidutsläpp bli flera gånger större än om skogen bara får stå utan att växa som ett kollager 7. 4 SCB, år Skogforsk, Arbetsrapport nr 574, år 2004: Ökad produktion i familjeskogsbruket - analys av tillväxthöjande och skadeförebyggande åtgärder. 6 IVL Svenska Miljöinstitutet, Canadian Journal of Forest Research, 2007, 37 (3),

12 LRF anser att kolsänkan i samhället ska öka. I exempelvis offentliga upphandlingar bör fördel ges för byggteknik och materialval som ger låg belastning på klimatet. Åtgärder kan vara krav på livscykelanalyser (LCA) för byggprocesserna. Hänsyn till natur och hållbar tillväxt Skogen är en viktig källa till förnybara resurser men utgör också en värdefull resurs för rekreation och som livsmiljö för växter och djur. Frihet under ansvar och balans mellan produktion och miljö är bärande delar i den svenska skogspolitiken. Hälften av den svenska skogen ägs av enskilda skogsägare. Många olika ägare med olika viljor och intressen är i sig en garanti för variation och mångfald. Skogsägarens enskilda ägande, engagemang och ansvarskänsla för den egna skogen tryggar ett ansvarsfullt skogsbruk för kommande generationer. Många skogsägare tycker det är viktigt att visa naturhänsyn utöver skogsvårdslagens krav. Det gör de genom att certifiera sitt skogsbruk och avstå en del av brukanderätten genom frivilliga avsättningar. Dagens svenska skogsbruk har en aktiv skötsel med generell naturhänsyn på huvuddelen av skogsmarken och formella samt frivilliga avsättningar av områden med särskilt höga naturvärden. Dialogprojektet som Skogsstyrelsen har drivit, syftade till att få en ökad samsyn om hur miljöhänsynen ska följas upp och vad sektorsansvaret innebär. I ny statistik från Riksskogstaxeringen, SLU 8, ser vi att skogsbrukets naturhänsyn ger effekt i den brukade skogen. Arealen gammal skog ökar, lövträden blir fler och död ved blir vanligare. Skogspolitiken från 1994 med jämställda produktions- och miljömål och frihet under ansvar ger reella resultat i skogen. LRF anser att det är viktigt med dialog och gemensamma målbilder och åtgärder som kan implementeras i det aktiva skogsbruket hos våra skogsägarföreningar i hela landet. LRF och skogsägarföreningarna har deltagit i en bred grupp med intressenter från skogsföretag, myndigheter och ideella organisationer. Genom konkreta målbilder och åtgärder har förbättrad naturvård, hänsyn till friluftsliv och minskad påverkan på mark, vatten och kulturlämningar uppnåtts. Vägen framåt Utan att se helheten kommer det ta längre tid att nå ett samhälle som är både konkurrenskraftigt och klimatsmart. I Sverige finns enorma möjligheter och stor potential att lyckas om vi använder de resurser som de gröna näringarna erbjuder på ett klokt sätt. Men för att nå en biobaserad ekonomi krävs samverkan, en helhetssyn och en aktiv handlingsplan inom alla sektorer. Inte minst från politiskt håll, vilket tyvärr saknas idag. För att politiken ska bli slagkraftig är det viktigt med samverkan över blockgränserna och mellan politiska områden. En nationell strategi för biobaserad ekonomi är vad som behövs! En sådan strategi kan på ett effektivt sätt knyta ihop de politiska processer som nu pågår; Miljömålsberedningen, Energikommissionen, Nationellt skogsprogram, Nationell livsmedelsstrategi och det generella arbetet med Grön omställning. För ett klimatneutralt och mer konkurrenskraftigt Sverige! 8 Skogsdata, år

13 13

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Framtiden ser ljus ut

Framtiden ser ljus ut Framtiden ser ljus ut Framtiden ser ljus ut Det gröna näringslivets attraktionsförmåga är en avgörande faktor för Sveriges framtid. Våra företag skapar jobb och tillväxt, från norr till söder. Med jord,

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011 Riksförbundsstämman 2011 1(8) Utgångspunkter Bland LRF:s medlemmar finns redan minst 7 000 energiföretagare, ytterligare 7 000 utvecklingsbara verksamheter och en därutöver idag okänd potential. LRF ser

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Konkurrenskraftsutredningen vision

Konkurrenskraftsutredningen vision Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Akademien instiftades

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU Smart flerstegsanvändning av biomassa Bioekonomisk strategi Resurseffektivitet & lagstiftning om avfallshantering FÖRDELAR MED BIOPLAST

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020

LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 LKAB:S STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING 2013 2020 VÅR AMBITION LKAB skapar välstånd genom att vara ett av de mest innovativa och resurseffektiva gruvföretagen i världen. 2 AMBITIONEN INNEBÄR ATT: LKAB

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik. Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse

Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik. Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse Beslut om skogen förankrade i vetenskap och praktik Presentation Almedalen 30 juni 2015 Rektor SLU Lisa Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

SpmO. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

SpmO. Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Glanshammar 14 juni 2015. SpmO Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Ert Dnr: N2015/2191/J Remiss gällande slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer