Så når vi en biobaserad ekonomi. Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så når vi en biobaserad ekonomi. Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund"

Transkript

1 Så når vi en biobaserad ekonomi Ett inspel från Lantbrukarnas Riksförbund Version 1 juni 2015

2 Innehåll Bakgrund... 3 Vad är en biobaserad ekonomi?... 4 Strategier för biobaserad ekonomi... 5 Finlands nationella strategi för bioekonomi... 5 Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa... 6 US National Bioeconomy Blueprint... 6 Hur når vi en biobaserad ekonomi i Sverige?... 7 Generella åtgärder för hela samhället Integrerat policyskapande Generella styrmedel och skatter Förenklingsresa för biobaserad samhällsnytta Hur kan vi möjliggöra investeringar? Inte avfall bioprodukter Klimatsmarta drivmedel och en fossilfri fordonsflotta Mer förnybar och närproducerad energi... 9 De gröna näringarna i en växande bioekonomi Tillgång till brukbar mark Nya jobb där de behövs som mest Skogen en stabil grund i bioekonomin Öka kolsänkan i samhället med biobaserade materialval Hänsyn till natur och hållbar tillväxt Vägen framåt

3 Bakgrund För inte särskilt länge sedan kom nästan alla förnödenheter samhället behövde från jord- och skogsbruket. Genom brukande av jorden och skogen, försörjdes samhället med mat, virke till hus, ved för värme och energi, material till kläder och mycket mer. Jord- och skogsbruket bidrog också med de flesta arbetstillfällena. Intåget av fossil energi, industrialiseringen och en ökad globalisering har förändrat världen i grunden. Den fossila oljan har skapat raketfart på den ekonomiska tillväxten och gett oss ett välstånd och rikt utbud av produkter till låga priser. Men allt oftare blir vi påminda om att det finns baksidor med vårt välstånd. Förutom rapporterna av de tusentals forskarna i IPCC 1, gör numera även de flesta politiska beslutsfattare och företagsledare bedömningen att klimatfrågan är ytterst allvarlig ur miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Det är av stor vikt att vi får till stånd en långsiktig politik som tar denna samhällsutmaning på allvar. Vi behöver en grön omställning av vår samhällsekonomi! En ekonomi som är koldioxidsnål, resurseffektiv och som säkerställer ekosystemens funktion och samtidigt skapar jobb, välfärd och främjar social rättvisa. Bild 1: Stegen in i framtiden till en biobaserad ekonomi Det är fotosyntesen som förtjänstfullt ligger bakom den lagrade oljan i jordskorpan. Med hjälp av den fossila oljan har dess huvudkomponenter omvandlats till det mänskligheten behöver. I en biobaserad ekonomi måste fotosyntesen användas på ett helt nytt sätt. För att klara denna utmaning behöver jorden och skogen nyttjas mer. Tillväxten blir central den gröna tillväxten. 1 FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) är en mellanstatlig organisation som bildades av WMO och UNEP

4 LRF anser att de gröna näringarna jorden, skogen, trädgårdnäringen och landsbygdens miljö har en central roll för att leverera en del av lösningen i det framtida samhället oberoende av fossil energi. Ersätts fossil råvara med biobaserad råvara, genom fotosyntesen från de gröna näringarna, kan vi inte bara producera hållbara livsmedel, virke, papper, förnybar energi och klimatsmarta drivmedel. Med hjälp av bioråvara från jord- och skogsbruket kan vi också tillverka en mängd olika produkter som kemikalier, textilier, plaster och material med helt hållbara unika egenskaper. Vi kan producera produkter som människor egentligen vill ha, i form av resurseffektiva klimatsmarta produkter. Vi måste vara innovativa för att möta efterfrågan hos framtidens konsumenter! Genom att använda förnybar råvara den gröna cellen som primär råvara istället för fossila råvaror, som olja, minskar produkternas klimatpåverkan. De gröna näringarna kan erbjuda samhället en konsumtion som inte tär på planetens ändliga resurser och där alla kan göra konsumtionsval som bidrar till en trygg framtid för hela samhället. På våra åkrar och i våra skogar växer ett solkraftverk som vi behöver bli bättre på att använda för att klara samhällets utmaningar. När vi i större utsträckning använder förnybara inhemska resurser, istället för att importera fossila råvaror från andra länder, främjas dessutom handelsbalansen. Det skapas fler gröna jobb nationellt och vi tryggar vår försörjning av energi, livsmedel och andra konsumtionsvaror. Därför innebär en biobaserad samhällsekonomi grön tillväxt på riktigt! I ett flertal länder görs nu satsningar för att föra den nationella ekonomin och politiken in i framtiden. Enligt EU-kommissionen ger varje krona som investeras i forskning och innovation inom bioekonomi tio gånger pengarna tillbaka 2. Det här har länder som exempelvis Finland, Danmark och Tyskland tagit fasta på. Övertygade om att få ett försprång på världsmarknaden investeras nu stort i en biobaserad ekonomi, med fokus på att kommersialisera produkter och teknik baserade på förnybara resurser. I Sverige presenterade Formas 2012 en Forsknings och Innovationsstrategi för en Biobaserad samhällsekonomi. Nu är det läge att ta kliven vidare från vision, innovation och utredningsstadiet. Det är dags att realisera utvecklingen av den biobaserade ekonomin! Det här är en beskrivning av hur LRF ser att vi kan ta oss vidare mot det fossilfria framtidssamhället. Syftet är att beskriva vad de gröna näringarna anser är viktigt att beakta, för att nå en biobaserad ekonomi. Vad är en biobaserad ekonomi? Begreppet biobaserad ekonomi definieras av EU-kommissionen som all industri och alla ekonomiska sektorer där biologiska resurser produceras, förvaltas eller på annat sätt utnyttjas. Där ingår också relaterade tjänster, leverantörer eller konsumtionsindustri. Jordbruk, livsmedel, fiske och skogsbruk är den vitala delen i ekonomin. 2 EU-kommissionen (2012), Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa. 4

5 Enligt OECD är bioekonomi den verksamhet som hör till uppfinning, utveckling, produktion och användning av biologiska produkter och processer. Syftet med biobaserad ekonomi enligt OECD är att ersätta fossilt baserade råvaror med förnybara råvaror, produkter och processer från biologiska råvaror, samt att bättre nyttja biologiskt avfall och biprodukter, samt öka produktvärdet i olika värdekedjor. De gröna näringarna är i form av ägare och brukare den huvudsakliga leverantören av bioråvaran. Därmed har de gröna näringarna en central roll i det biobaserade samhället. Tillgång till hållbart producerad biomassa är en grundförutsättning för att ambitionen om bioekonomin ska gå att förverkliga. För att biomassan ska kunna produceras på ett hållbart sätt krävs dock att det finns människor och företagare som aktivt värnar om resursen och är beredda att göra långsiktiga investeringar i sin skog och sin jord. Strategier för biobaserad ekonomi Bioekonomi rör sig om politisk nyorientering, integrerat policyskapande, och om ett förändrat sätt att tänka vad gäller produkter, tjänster och konsumtionsmönster. Det beror på att bioekonomin berör flera sektorer. Bioekonomins sektorsövergripande natur innebär möjligheter till både marknadsförnyelse och helt nya marknader. Bioekonomi erbjuder därför en möjlighet att på ett övergripande sätt ta itu med sammanlänkade samhälleliga utmaningar. Bioekonomin innebär också att produktionssystemen behöver utvecklas. Vi behöver således tänka mer i system, istället för sektorer, och skapa arbetsytor och kunskapsområden utifrån lokala och regionala resurser. För att Sverige ska kunna ta stegen in i framtiden kan det vara värt att studera de som redan gått före. Nedan presenteras sammanfattningar av några olika strategier som vi anser är värda att beakta. Finlands nationella strategi för bioekonomi Grundtanken med Finlands nationella bioekonomiska strategi, som antogs våren 2014, är att genom bioekonomisk affärsverksamhet, samt produkter och tjänster med högt mervärde, skapa ny ekonomisk tillväxt och nya jobb. Samtidigt vill Finland säkra förutsättningarna för funktionaliteten av naturens ekosystem. Huvudfokuset i strategin ligger på att i Finland utarbeta konkurrenskraftiga och hållbara bioekonomiska lösningar på globala problem och att det skapas nya affärsverksamheter för både de inhemska och de utländska marknaderna som skapar välfärd. Målsättningen med den bioekonomiska strategin i Finland är att öka den bioekonomiska avkastningen till 100 miljarder euro före år 2025 och skapa nya arbetsplatser. Finland konstaterar att bioekonomin också medför andra nationalekonomiska och samhälleliga fördelar. Vid sidan av ersättandet av fossila råmaterial med inhemska förnybara naturresurser, förbättrar bioekonomin Finlands bytesbalans och förstärker leveranssäkerheten och energisjälvförsörjningen. Bioekonomin stöder också målsättningen för hållbar utveckling, bevarandet av biologisk mångfald och en balanserad regional utveckling. 5

6 Den bioekonomiska strategins vision och numeriska mål uppnås med hjälp av fyra strategiska områden: 1. Konkurrenskraftig bioekonomisk verksamhetsmiljö för bioekonomisk tillväxt. 2. Nya affärsverksamheter inom bioekonomi med hjälp av riskfinansiering, djärva försök och branschövergripande verksamhet. 3. Bioekonomins kunskapsbas förnyas genom att utbildningen och forskningsverksamheten utvecklas. 4. Tillgången till biomassor, råvarumarknaders funktionalitet och nyttjandegradens hållbarhet säkras. Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa EU-kommissionen presenterade år 2012 en europeisk strategi och handlingsplan för bioekonomi. Där fastställs att bioekonomins sektorsövergripande natur erbjuder en unik möjlighet att på ett övergripande sätt ta itu med sammanlänkade samhälleliga utmaningar som livsmedelstrygghet, knappa naturresurser, beroende av fossila resurser och klimatförändring, samtidigt som hållbar tillväxt uppnås. 3 Målet med strategin och handlingsplanen är en mer innovativ och koldioxidsnål ekonomi, som förenar hållbart jordbruk och fiske, tryggad livsmedelsförsörjning, ett hållbart nyttjande av förnybara resurser för industriella ändamål, samtidigt som man garanterar den biologiska mångfalden och miljöskydd. Strategin har tre huvudpelare: Investeringar i forskning, innovation och kompetens för bioekonomi. - Detta bör inbegripa EU-finansiering, nationell finansiering, privata investeringar och höjande synergieffekter med andra politiska initiativ. Utveckling av marknader och konkurrenskraft inom bioekonomins sektorer - Genom en hållbar intensifiering av primärproduktion, omvandling av avfallsflöden i förädlade produkter, samt ömsesidigt lärande mekanismer för förbättrad produktion och resurseffektivitet ökar konkurrenskraften. Förstärkt samordning av politiken och intressenternas engagemang. - Bildande av dialoggrupper och tvärvetenskapliga arbetsytor. US National Bioeconomy Blueprint Även i USA har potentialen för bioekonomin erkänts. I april 2012 presenterade Obama-administrationen strategin: US National Bioeconomy Blueprint. Den amerikanska strategin har många likheter med EU:s strategi och baseras på fem huvudsakliga målsättningar: Stöd till investeringar i forskning och innovation som utgör grunden i den framtida amerikanska bioekonomin. Underlätta övergången från forskningslaboratorium till marknad. Minska och reformera hindrande regelbörda, öka hastigheten och förutsägbarheten i regleringsprocesser, och minska kostnaderna utan att skada miljön och människors hälsa. 3 Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa, år 2012, sidan 3. 6

7 Utveckla utbildningsprogram och akademi och tillgodose nationella arbetskraftsbehov inom bioekonomi. Utveckla partnerskap mellan privata företag och offentlig verksamhet. Hur når vi en biobaserad ekonomi i Sverige? De utmaningar som Sverige tillsammans med resten av världen står inför är stora och komplexa. Ingen enskild aktör kan på egen hand nå framgång. För att vi ska uppnå en biobaserad ekonomi krävs därför att samhälle, politik, näringsliv, akademi och organisationer samverkar. Vi måste enas kring visionen om det biobaserade samhället. En nationell strategi för biobaserad ekonomi kan hjälpa oss staka ut denna gemensamma vision. För att nå visionen krävs också smart uppsatta mål. Dessa mål bör enligt LRF vara mätbara för att de ska gå att följa upp och utvärdera. Några förslag till lämpliga mål kan exempelvis vara antal sysselsatta inom den biobaserade sektorn eller sektorns bidrag till BNP. Andel förnybara material och energi kan också inkluderas som målsättning. Eller målsättningar för växthusgasutsläpp som också innefattar de konsumtionsbaserade utsläppen. Men för att nå mål krävs också åtgärder och en handlingsplan. Nedan beskriver LRF några konkreta åtgärdsförslag för att stimulera en framväxande bioekonomi i Sverige. Generella åtgärder för hela samhället 1. Integrerat policyskapande Idag finns ingen samlad politik för utvecklingen av det biobaserade samhället. Näringspolitik, miljöpolitik och landsbygdspolitik interageras inte och ibland till och med motverkar de varandras syften. Det försvårar både en optimal användning av naturresurser, företagsamhet och hindrar investeringar. Vi är i samma stuprörsfälla vad gäller många existentiella frågor som berör klimat, landsbygdsutveckling, urbanisering, vattentillgång, livsmedelsproduktion och markanvändning. Samhällsutvecklingen sker inte i stuprör, utan olika områden påverkar alltid varandra. LRF menar att de innovationsmiljöer som behövs för att nå en biobaserad ekonomi inte kan hanteras av enbart ett departement eller en sektor. Det krävs istället en hängränneprincip där den biobaserade ekonomin blir en huvudprioritering. Utan att se helheten och göra aktiva val kommer vi aldrig att nå ett samhälle som är både konkurrenskraftigt och klimatsmart. 2. Generella styrmedel och skatter Att långsiktiga styrmedel är en förutsättning för att investerare ska våga satsa, det känner de flesta till. Vad som också är viktigt är att styrmedel inte leder till att utsläppen flyttar utomlands och/eller att klimatsmarta svenska varor och tjänster konkurreras ut. För att inte exportera miljö- och klimatpåverkan bör ett resonemang föras om hur det undviks. Om höjda skatter i Sverige innebär en konkurrensnackdel, produktionen flyttar ut och varor istället importeras, innebär det ofta att klimatutsläppen ökar. Detta är särskilt tydligt vad gäller svenska livsmedel, som har låga klimatutsläpp från primärproduktionen jämfört 7

8 med konkurrentländer. Vi behöver därför ta hänsyn till utsläpp globalt om vi ska formulera effektiva styrmedel. Det viktigt att förstå hur beroende vi är av att resten av världen gör åtaganden i någorlunda samma takt. LRF menar att koldioxidskatter ett särskilt effektivt styrmedel om det genomförs globalt (eller i vart fall inom EU). En global koldioxidskatt är önskvärd, men krävande att få till stånd politiskt. LRF förespråkar därför i första hand marknadsbaserade styrmedel, som är mer flexibla än höjda skatter. Exempel på sådana är elcertifikatsystemet eller handel med utsläppsrätter (ETS). 3. Förenklingsresa för biobaserad samhällsnytta En biobaserad samhällsekonomi behöver vara resurseffektiv. Genom att använda förnybara råmaterial kan produkter återanvändas och återvinnas mer effektivt i flera led, innan de slutligen återvinns som energi. På så sätt får vi en cirkulär biobaserad ekonomi. Att vara resurseffektiv innebär exempelvis att minska användningen av insatsprodukter och att minska föroreningar och spill. LRF anser att det krävs en bred genomlysning av hur dagens lagar och regler påverkar framväxten av framtidens biobaserade näringsverksamheter. Idag hindras ofta satsningar på mer klimatsmarta åtgärder på grund av krånglig byråkrati. Exempelvis går satsningar på biogas och bioraffinaderier förlorade på grund av ineffektiva regelverk med höga transaktionskostnader. 4. Hur kan vi möjliggöra investeringar? Priset på arbetskraft, energi och råvara är tre väsentliga faktorer som avgör var investeringar sker. Inom olika områden har Sverige olika fördelar. Med rätt förutsättningar kan vi konkurrera med pris, produktivitet eller med kvalificerad teknik. Men om Sverige eller EU skapar regler som gör att en råvara blir dyrare än världsmarknadspriset kommer investeringar i industriproduktion ske utanför EU. Då får vi importera det som vi i stället hade kunnat exportera, varvid arbetstillfällen och exportinkomster går förlorade. Högre produktivitet och/eller bättre teknik, hög kvalitet på innovationerna och design i världsklass är några framgångsfaktorer. För den gröna cellen finns i framtiden oanade möjligheter. Huvuddelen av Sveriges bioråvara kommer idag från skogen, men jordbruket har också stora möjligheter att bidra på helt nya sätt. Priskänsligheten gör dock att en mycket rationell och kostnadseffektiv hantering krävs för att vara ett alternativ till fossila råvaror. Forskning inom jordbruks- och skogsteknik är lämpliga verktyg för att öka produktiviteten. Stöd till forskning och riktade satsningar utöver de generella styrmedlen kan vara motiverat för att få till stånd de investeringar som behövs i ny teknik. I förbättrad produktivitet ligger också ett kontinuerligt arbete med resurs- och energieffektivitet. Möjligheterna till företagande inom de gröna näringarna är stora och genom marknadsdriven innovation och teknikutveckling skapas ständigt nya affärsmöjligheter. LRF anser att det är viktigt med fortsatta satsningar på innovation och grön teknikutveckling. Vi förespråkar satsningar där företag och entreprenörer på frivillig väg stimuleras till att delta i utvecklingsarbete. Några exempel på sådana program som redan finns är Greppa Näringen och European Innovation Partnership Program (EIP), som är en del av det nya landsbygdsprogrammet. Det strategiska innovationsområdet BioInnovation är ett annat gott exempel. Regionala tillväxtkluster är också en möjlighet. 8

9 5. Inte avfall bioprodukter Idag ger olika regelverk en klassning kring vad som är avfall och inte inom biologiska råvaror. Det kan ske på mer eller mindre godtyckliga sätt utifrån politiska avvägningar. I ett långsiktigt perspektiv är en sådan lösning inte ändamålsenlig för utvecklingen av det biobaserade samhället. Det som tidigare sågs som restprodukter och avfall kan istället bli intressanta bioprodukter. Ur bioprodukterna kan man också få fram alltfler fraktioner. LRF anser att det inte är politikens uppgift att bestämma vad för typ av bioprodukter och fraktioner som kan användas inom olika framställningsområden av den biobaserade ekonomin. För en framväxande biobaserad ekonomi behöver regelverk inspirera istället för att hindra. LRF ser bekymmersamt på den debatt gällande kaskadprincipen och ILUC (indirect land-use change) som pågår inom EU-politiken. Politiken bör inte bestämma vilka grödor som ska användas i olika syften i framställningen. Både jordbruksgrödor och skog behövs i en framväxande bioekonomi. 6. Klimatsmarta drivmedel och en fossilfri fordonsflotta Sverige har påbörjat ett arbete för att ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Redan idag utgör biodrivmedel i volym nästan 15 procent av bränsleanvändningen. Låginblandning av biodrivmedel är en viktig komponent, men om Sverige menar allvar med målet om en fossilfri fordonsflotta krävs en kraftigt ökad användning av höginblandade biodrivmedel. Då krävs rätt förutsättningar och ambitiösa styrmedel. LRF menar att det övergripande målet för att nå en fossilfri fordonsflotta måste vara minskade utsläpp, därför bör detta vara utgångspunkten för nationella styrmedel i transportsektorn. För att fortsatt stimulera en omställning av transportsektorn är marknadsdrivande mål och medel avgörande. Beskatta fossila utsläpp, inte avstånd. Teknikneutralitet är viktigt och produktionsteknik eller råvara bör inte vara utgångspunkten när regleringar utformas. LRF menar att styrmedel som är baserade på klimatprestanda är lämpliga eftersom att de gynnar klimatsmarta biobränslen. LRF ser att en andel av 25 procent inhemskt producerade biodrivmedel är en möjlig målsättning till Mer förnybar och närproducerad energi De gröna näringarna som leverantörer av förnybar energi är idag redan många; biobränsle från skog och åker, kraftvärme, vindkraft, solenergi och biogas. Listan kan göras lång! Till detta kan läggas att det är biobränsle från den svenska landsbygden som till stor del ligger bakom att Sverige lyckats minska sitt fossilberoende kraftigt de senaste decennierna. Drygt 50 procent av Sveriges energianvändning är idag förnybar. Av detta är 34 procent biobränslen. LRF ser att omställningen till förnybar energi i produktionen är snabb och kraftfull och företagarnas intresse att agera som leverantörer av förnybar energi ökar stort inom de gröna näringarna. Ungefär 8000 lantbrukare bedriver idag cirka olika energiverksamheter och flera tusen till ser marknaderna som utvecklingsbara. LRF har en målsättning att Sverige ska ha 75 procent andel förnybar energi till senast Vi behöver ta tillvara på de förnybara resurserna. 9

10 De gröna näringarna i en växande bioekonomi Tillgång till brukbar mark Tillgången till vatten och brukbar mark är en förutsättning för framväxten av den biobaserade ekonomin. År 2013 omfattade den totala åkermarken (inklusive träda) 2,6 miljoner hektar, en minskning med hektar under 2000-talet. Det finns olika siffror på hur mycket mark som idag ligger utanför jordbruksproduktionen men som skulle kunna odlas på mer. En siffra som nämns är hektar. Orsaken till att Sverige har så mycket mark som ligger för fäfot är många. Men den dominerande orsaken är att den svenska livsmedelsproduktionen har minskat markant efter EU-inträdet. Trots klara fördelar som god tillgång till mark och vatten, god djurhälsa och låg klimatbelastning, har produktionen minskat markant de senaste decennierna. Import tränger undan svenska livsmedel. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige också producerad i Sverige. Sedan dess har andelen svenskt minskat till omkring 50 procent. Den minskade råvaruproduktionen har i sin tur gett ett minskat underlag för förädlingsindustrin. Detta har bidragit till att industrin, som ofta verkar på en internationell marknad, i flera fall har fått utländska ägare och flyttat utomlands. Avdelningar för forskning, innovation och produktutveckling har flyttat med. Konkurrenskraften blir därmed allt svagare i och med att innovationsgraden minskar. De svenska jordbruksföretagen tvingas att lägga ner till följd av att de inte kan konkurrera med lägsta pris och leverera det konsumenterna efterfrågar. Det är av yttersta vikt att vi lyckas vända den här trenden! Utan ett lönsamt och konkurrenskraftig jordbruk minskar Sveriges förutsättningar för att utveckla en stark biobaserad ekonomi. LRF anser att en nationell livsmedelsstrategi, där de åtgärder som föreslås i konkurrenskraftsutredningen beaktas, är en viktig åtgärd för att stärka jordbrukets och trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Om företagare har god lönsamhet vågar de i större utsträckning kliva utanför komfortzonen och satsa på nya marknader vilket kommer att krävas för att stärka produktionen i det biobaserade samhället. Lägg därtill att Sverige har mycket goda förutsättningar för en sund och säker livsmedelsproduktion. Nya jobb där de behövs som mest Hållbar produktion av bioråvara är en starkt lokalt eller regionalt baserad verksamhet, även för många förädlingsled. En viktig aspekt med detta är att jobb skapas över hela landet. Till skillnad från många andra branscher är produktion av bioråvara bundet till platsen, vilket gör att arbetstillfällena sprids ut geografiskt. Dessutom använder jord- och skogsbruket i stor utsträckning lokala och regionala resurser. Det gör att en tillväxt i denna sektor skapar förhållandevis många jobb i andra sektorer. En ökad efterfrågan på jordbrukets produkter genererar exempelvis 2,5 gånger tillbaka i samlat produktionsvärde för hela samhället och 23 procent fler arbetstillfällen än genomsnittet för alla sektorer. I dag finns det drygt lantbruk i Sverige och svenskar håller på med jordbruk, antingen på heltid eller på deltid. Lägg därtill att det finns familjeskogsbrukare i Sverige och många industrier, särskilt sågverk och trä- och möbelföretag, ligger utanför storstadsregionerna. 10

11 LRF menar att med växande produktion på landsbygden kan vi skapa gröna jobb och grön hållbar tillväxt där det behövs som bäst. Vi behöver forma en samhällsekonomi där vi skapar ekonomisk tillväxt och främjar miljö och klimat i ett partnerskap mellan stad och land. Skogen en stabil grund i bioekonomin Den svenska skogssektorn är en hörnsten i svensk ekonomi och idag världens tredje största exportör av skogsprodukter (dvs sågade trävaror, massa och papper). Ingen annan bransch ger ett större nettobidrag till Sveriges handelsbalans än skogen. År 2013 var skogens andel av den svenska bruttoexporten 11 procent (120 miljarder), och nettoexporten 93 miljarder kronor. Skogbruk och trävaruindustrin sysselsätter drygt personer i Sverige 4 och hela skogsnäringen sysselsätter ungefär personer. Inkluderas entreprenörer blir antalet ännu högre. Skogsindustrierna har uppskattat det till ungefär personer. En nyindustrialisering inom den skogsbaserade sektorn skulle rimligen skapa många fler arbetstillfällen. Sveriges virkesförråd växer stadigt trots att vi nyttjar en stor del av tillväxten. En beräkning från Skogforsk har angett att tillväxten i skogen kan öka med 20 procent i familjeskogsbruket till Med ökad tillväxt ökar potentialen för substitution av energiintensiva och växthusgasintensiva material samt fossil energi. För att nå hög tillväxt krävs god skogsskötsel baserad på vetenskap och beprövade metoder, anpassad till rådande och kommande klimat. Viljan i att investera i god skogsvård beror på de förväntningar skogsägaren har på den framtida betalningsviljan för råvaran. LRF menar att områden där vi ser att mer forskning behövs är: trädslag, provenienser, växtförädling, skötsel, skogsskydd, gödsling, körskador, bränsleförbrukning, vägar, nya produkter etc. Genom en samlad politik för biobaserad ekonomi, där aktivt brukande av våra skogar ingår, får vi stora mängder förnybar råvara som ger möjligheter för industriinvesteringar, jobb och ökade exportinkomster. Avsättningar av skog, som så kallade kolreservat, bör undvikas då det innebär minskat inhemskt utbud av biomassa och minskat upptag av koldioxid. Industrins lönsamhet är tydligt beroende av att råvara av rätt kvalitet finns tillgänglig i närområdet. Genom tillämpning av traditionella skogsskötselmetoder kan virkesproduktionen och koldioxidupptaget öka, utan att ge negativa effekter på andra miljömål. Rådgivning, uppföljning och lagtillsyn är viktiga verktyg. Öka kolsänkan i samhället med biobaserade materialval Genom aktiva biobaserade materialval kan resurskrävande och/eller fossila råvaror undvikas. Att använda kartong för dryckesförpackningar är mer klimatsmart än att använda förpackningar av glas eller plast 6. Trähus har exempelvis mycket större klimatnytta än betonghus. Varje kubikmeter trä som ersätter andra byggmaterial bidrar till att minska koldioxidutsläppen med i genomsnitt 1,1 ton koldioxid. Om man även inkluderar det koldioxid som lagras i träprodukten, sparas totalt 2,1 ton koldioxid per kubikmeter trä när det används istället för andra byggmaterial. Genom att använda trä som råvara kan minskningen av koldioxidutsläpp bli flera gånger större än om skogen bara får stå utan att växa som ett kollager 7. 4 SCB, år Skogforsk, Arbetsrapport nr 574, år 2004: Ökad produktion i familjeskogsbruket - analys av tillväxthöjande och skadeförebyggande åtgärder. 6 IVL Svenska Miljöinstitutet, Canadian Journal of Forest Research, 2007, 37 (3),

12 LRF anser att kolsänkan i samhället ska öka. I exempelvis offentliga upphandlingar bör fördel ges för byggteknik och materialval som ger låg belastning på klimatet. Åtgärder kan vara krav på livscykelanalyser (LCA) för byggprocesserna. Hänsyn till natur och hållbar tillväxt Skogen är en viktig källa till förnybara resurser men utgör också en värdefull resurs för rekreation och som livsmiljö för växter och djur. Frihet under ansvar och balans mellan produktion och miljö är bärande delar i den svenska skogspolitiken. Hälften av den svenska skogen ägs av enskilda skogsägare. Många olika ägare med olika viljor och intressen är i sig en garanti för variation och mångfald. Skogsägarens enskilda ägande, engagemang och ansvarskänsla för den egna skogen tryggar ett ansvarsfullt skogsbruk för kommande generationer. Många skogsägare tycker det är viktigt att visa naturhänsyn utöver skogsvårdslagens krav. Det gör de genom att certifiera sitt skogsbruk och avstå en del av brukanderätten genom frivilliga avsättningar. Dagens svenska skogsbruk har en aktiv skötsel med generell naturhänsyn på huvuddelen av skogsmarken och formella samt frivilliga avsättningar av områden med särskilt höga naturvärden. Dialogprojektet som Skogsstyrelsen har drivit, syftade till att få en ökad samsyn om hur miljöhänsynen ska följas upp och vad sektorsansvaret innebär. I ny statistik från Riksskogstaxeringen, SLU 8, ser vi att skogsbrukets naturhänsyn ger effekt i den brukade skogen. Arealen gammal skog ökar, lövträden blir fler och död ved blir vanligare. Skogspolitiken från 1994 med jämställda produktions- och miljömål och frihet under ansvar ger reella resultat i skogen. LRF anser att det är viktigt med dialog och gemensamma målbilder och åtgärder som kan implementeras i det aktiva skogsbruket hos våra skogsägarföreningar i hela landet. LRF och skogsägarföreningarna har deltagit i en bred grupp med intressenter från skogsföretag, myndigheter och ideella organisationer. Genom konkreta målbilder och åtgärder har förbättrad naturvård, hänsyn till friluftsliv och minskad påverkan på mark, vatten och kulturlämningar uppnåtts. Vägen framåt Utan att se helheten kommer det ta längre tid att nå ett samhälle som är både konkurrenskraftigt och klimatsmart. I Sverige finns enorma möjligheter och stor potential att lyckas om vi använder de resurser som de gröna näringarna erbjuder på ett klokt sätt. Men för att nå en biobaserad ekonomi krävs samverkan, en helhetssyn och en aktiv handlingsplan inom alla sektorer. Inte minst från politiskt håll, vilket tyvärr saknas idag. För att politiken ska bli slagkraftig är det viktigt med samverkan över blockgränserna och mellan politiska områden. En nationell strategi för biobaserad ekonomi är vad som behövs! En sådan strategi kan på ett effektivt sätt knyta ihop de politiska processer som nu pågår; Miljömålsberedningen, Energikommissionen, Nationellt skogsprogram, Nationell livsmedelsstrategi och det generella arbetet med Grön omställning. För ett klimatneutralt och mer konkurrenskraftigt Sverige! 8 Skogsdata, år

13 13

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror. LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

De gröna frågorna i årets forskningsproposition De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482 2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01052/Kl 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Biobaserad samhällsekonomi

Biobaserad samhällsekonomi Biobaserad samhällsekonomi Beställningen Strategisk t diskussion i i regionala rådet 2012 om vad Hållbar utveckling betyder för LRF Strategisk diskussion i förbundsstyrelsen 2013 om vad Biobaserad samhällsekonomi

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund The World in 2015 Human tipping points according to CIA Demography; 7.2 billion people, 95% in developing countries Food

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Innovationskraft i hela landet

Innovationskraft i hela landet Innovationskraft i hela landet Forum för hållbar regional tillväxt 19 maj 2017 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Näringsdepartementet 1 Foto: Julia Sjöberg/Folio Det ska vara attraktivt att bo och jobba

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi

Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi 2016-11-25 EU-kommissionen EU-parlamentet Sveriges regering Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett nätverk för politiker

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri

Läs mer

Bioekonomi från ord till handling

Bioekonomi från ord till handling Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16 Bioekonomi/Biobaserad ekonomi/biobiobaserat samhälle Samhällsutmaningar: Hållbarhet, Klimatförändringar, Tillgängliga naturresurser, Övergång från en fossilbränslebaserad ekonomi till en resurseffektivare

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2016-04-04 Mårten Larsson marten.larsson@skogsindustrierna.org 08-762 79 72 070-352 79 72 Miljö- och energidepartementet Diarienummer: M2015/04264/Ee Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag.

Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag. 2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2015/03034/Kl 103 33 Stockholm Mårten Larsson marten.larsson@skogsindustrierna.org 08-762 79 72 070-352 79 72 Remissvar på EU-kommissionens förslag om

Läs mer

Skogspolitik. Motion till riksdagen 2016/17:3172. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) M132 Kommittémotion

Skogspolitik. Motion till riksdagen 2016/17:3172. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) M132 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3172 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) Skogspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Sverige

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Sverige LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Sverige REMISSYTTRANDE Västra Götalandsregionen Yttrande över förslaget Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 LRF Västra Götaland

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Yttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)

Yttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) 1 (5) Remissyttrande Datum 2016-09-27 Diarienummer RS 2016-04600 Regeringskansliet per e-post: m.registrator@regeringskansliet.se med kopia till petter.hojem@regeringskansliet.se Yttrande över En klimat-

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE 1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Energi & klimat i Värmland

Energi & klimat i Värmland Energi & klimat i Värmland Aktuella utvecklingsområden och strategier Dag Hallén Enheten för Region Tillväxt ENERGI OCH KLIMATFRÅGOR I VÄRMLAND Värmlandsstrategin är vår framtidsplan Vi har ett gemensamt

Läs mer

Framtiden ser ljus ut

Framtiden ser ljus ut Framtiden ser ljus ut Framtiden ser ljus ut Det gröna näringslivets attraktionsförmåga är en avgörande faktor för Sveriges framtid. Våra företag skapar jobb och tillväxt, från norr till söder. Med jord,

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Strategisk Innovationsagenda

Strategisk Innovationsagenda Strategisk Innovationsagenda Förgasning och pyrolys - Termisk konvertering av biomassa till energibärare Joakim Lundgren, Bitr. Professor Föreståndare, Svenskt förgasningscentrum (SFC) Avdelningen för

Läs mer

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi Jan Svensson, Formas 2013-09-18 Regeringsuppdraget En nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå

Läs mer

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser Anna Thorsell, Energimyndigheten Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Regler hindrar en resurseffektiv utveckling

Regler hindrar en resurseffektiv utveckling SYNTESRAPPORTENS SLUTSATSER Regler hindrar en resurseffektiv utveckling Att sluta cirkeln och utveckla en kretsloppsekonomi är endast möjligt om det finns en tillförlitlig marknad för sekundära råvaror.

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén YTTRANDE

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén YTTRANDE Europeiska ekonomiska och sociala kommittén NAT/624 En ny EU-skogsstrategi Bryssel den 10 juli 2014 YTTRANDE från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012 Europadagen 2012 Den nya landsbygdspolitiken i EU EU-processen Råds- och parlamentsarbetet rådsarbetsgrupper under 2012, beslut (förhoppningsvis) under första halvåret 2013 (gäller flera relevanta råds-

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer