påverkar vi miljön REG. NR. S

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "påverkar vi miljön REG. NR. S-000268"

Transkript

1 så påverkar vi miljön NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2008 REG. NR. S

2 naturvardsverket.se En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets vision Ytterligare exemplar av miljöredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: , fax: , e-post: ISBN TRYCK: CM Gruppen, Stockholm, PRODUKTION: Naturvårdsverket. GRAFISK FORM / ORIGINAL / GRAFIK: Peter Hönig. TEXT / REDIGERING: Ingbritt Kjerner. BILDER: SXC om ej annat anges.

3 Gd har ordet Naturvårdsverkets vision är En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. För att nå dit behöver vår verksamhet hela tiden utvecklas och förbättras, eftersom vår omvärld hela tiden förändras. Ett av flera sätt att utveckla verksamheten är att följa EMAS, EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning. Vi är sedan 2006 registrerade enligt den förordningen. EMAS står för Eco Management and Audit Scheme. Vi är redan tidigare certifierade enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO Att vara EMAS-registrerad innebär också att vi varje år ska göra en miljöredovisning som är tillgänglig för allmänheten. Det är den du nu håller i din hand. Vad vi gör på Naturvårdsverket påverkar miljön både direkt och indirekt. Indirekt påverkar vi genom det uppdrag vi har att värna om vår miljö. När det gäller vår indirekta miljöpåverkan har vi här valt att lyfta fram några exempel på insatser som gjorts på de tre områden vi särskilt prioriterat 2008, det vill säga Klimat, Havsmiljö och Hållbart nyttjande av naturresurser. En mer omfattande redovisning av vår verksamhet finns i vår årsredovisning Direkt påverkar vi miljön genom vår dagliga verksamhet, vår pappersförbrukning, våra tjänsteresor, vår energiförbrukning med mera. Vi har dock inte nått alla våra mål för vår direkta miljöpåverkan Vi har minskat vår pappersförbrukning och nått målet om att ha minst 200 webbmöten eller videokonferenser mellan våra olika kontor. Vårt mål om att 60 procent av de bilar vi hyr ska vara miljöanpassade är också uppnått. Men målet för flygresor och målet för övrigt avfall har vi inte riktigt lyckats nå. Det finns alltså fortfarande utrymme för förbättringar. Maria Ågren Generaldirektör Naturvårdsverket

4 Innehåll 6 Miljöpolicy 8 Klimat i förändring 14 Mer måste göras för att klara havsmiljön 18 Vi mår bra om naturen mår bra 20 Nu är det bråttom om vi ska nå miljömålen! 21 Så granskas vårt miljöarbete 22 Så här påverkar vi miljön genom driften av vår verksamhet 29 UTVÄRDERING STÄNDIG FÖRBÄTTRING UTGÅNGSPUNKTER Systematiskt arbete för en bättre miljö UPPFÖLJNING PRIORITERINGAR GENOMFÖRANDE VERKSAMHETSPLANERING

5 Naturvårdsverkets roll Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten i Sverige. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheten styrs av de miljökvalitetsmål och strategier som fastställts av riksdagen. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för frågor om miljömål och naturmiljön samt ett särskilt ansvar för samordning, uppföljning och rapportering för 10 av de 16 miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverkets huvudsakliga uppgifter är att: Utveckla miljöarbetet genom att föreslå mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken. Genomföra miljöpolitiska beslut med stöd av statliga anslag, lagtillämpning med mera. Följa upp och utvärdera miljösituationen och miljöarbetet. Inspirera till att miljöansvaret stärks och breddas såväl i Sverige som internationellt. Verket har cirka 550 anställda placerade på tre orter, Stockholm, Östersund och Kiruna. Vi är fördelade på fem avdelningar; miljörätt, naturresurs, klimat, miljöanalys samt verksamhetsstöd. Därutöver finns en verksstab och fyra sekretariat för forskning, internationella frågor, personal samt information. Vidare finns elva råd och nämnder för olika frågor knutna till Naturvårdsverket. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

6 Miljöpåverkan från vår verksamhet Den stödjande och pådrivande verksamhet som Naturvårdsverket bedriver har en övervägande positiv inverkan på miljön. I vår årsredovisning redovisar vi de mål som skulle uppnås 2008 och vilka effekter verksamheten har både i miljön och i samhället. Årsredovisningen finns att läsa på De områden som Naturvårdsverket särskilt prioriterat 2008 är Klimat, Havsmiljö och Hållbart nyttjande av naturresurser. Här lyfter vi fram några exempel på vad vi gjort och gör inom dessa områden. Miljöpolicy Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Vi prioriterar särskilt klimat, havsmiljön och hållbart nyttjande av naturresurser. Vi får saker att hända genom att; vara aktiva och tydliga i vår kommunikation med omvärlden. vara kunniga och kompetenta i våra frågor och arbeta resultatinriktat. följa upp och utvärdera resultatet av miljöarbetet i syfte att höja effektivitet och kvalitet. arbeta långsiktigt och förebyggande för en hållbar samhällsutveckling. samarbeta och lära oss av andra. ha ett medborgarperspektiv i vårt arbete. Vi ska minimera och förebygga den negativa miljöpåverkan vår kontorsdrift ger upphov till, framförallt genom att minimera miljöpåverkan från våra transporter samt minska vår energiförbrukning, vår resursanvändning och vårt avfall. Vi ska ständigt utveckla och förbättra vårt sätt att arbeta, både när det gäller vår egen direkta miljöpåverkan och vår indirekta påverkan på miljön via våra leverantörer och andra aktörer i samhället. Vi genomför vårt arbete i enlighet med gällande författningar och andra krav. 6 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

7 Havsmiljö Hållbart nyttjande av naturresurser Klimat n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

8 Klimat i förändring FN.s klimatmöte, som hålls i Köpenhamn 2009, ska förhoppningsvis leda till ett nytt skarpare globalt klimatavtal. Oavsett hur det avtalet kommer att se ut, finns det mycket vi som konsumenter kan göra för att stävja klimatförändringen. Vad och hur vi konsumerar och vad som får oss att handla miljövänligt försöker Naturvårdsverket ta reda på. 8 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

9 Vad vi konsumerar påverkar klimatet Varje svensk ger i genomsnitt årligen upphov till drygt 10 ton växthusgaser bara genom det vi konsumerar. En del av dessa gaser uppstår utanför Sveriges gränser, de uppkommer när det vi konsumerar produceras utomlands. Och eftersom vår import är ungefär dubbelt så stor som vår export måste vi plussa på ungefär 25 procent till vad vi åstadkommer här hemma. Drygt 80 procent av konsumtionen är privat, resten är offentlig konsumtion. För en genomsnittlig svensk behöver utsläppen minska från dagens 10 ton till hälften år 2020 och till en femtedel år 2050 om vi ska nå klimatmålen. Om vi ska lyckas minska utsläppen är det främst fem områden vi kan rikta in oss på, eftersom de står för ungefär hälften av de totala utsläppen från konsumtionen. Hur mycket och vilken bil vi kör Hur vi värmer våra bostäder Hur mycket el som används i bostaden Hur mycket och vilket kött vi äter Hur långt och hur ofta vi flyger En personbil som drivs av bensin kan till exempel släppa ut lika mycket, (2-3 ton växthusgaser) som en persons flygresa tur och retur till Asien. En dåligt isolerad oljeuppvärmd villa släpper ut flera ton mer koldioxid per år jämfört med ett energieffektivt hus med miljömärkt fjärrvärme. Och att äta en köttbit varje dag innebär utsläpp på över ett ton per person och år. Med ny teknik kan mycket åtgärdas, boendet kan bli energisnålare, det dagliga resandet kan ske mer energieffektivt med kollektivtrafik, cykel eller med snålare bilar. Men ska vi åka långt med flyget blir det svårare. Där finns idag inga tekniska lösningar som minskar utsläppen tillräckligt. När det gäller biffen på middagsbordet blir det också svårare. Det går inte att ändra på kossorna, vi måste förändra våra matvanor och äta mindre kött i framtiden. Källa: Konsumtionens klimatpåverkan,natruvårdsverkets rapport n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

10 Vad får oss att handla miljövänligt? Vad får oss att handla miljövänligt och vad hindrar oss? Hur påverkas vi i vår vardag av miljöpolitik och styrmedel? Det har ett femårigt forskningsprogram inom Naturvårdsverket, kallat SHARP, studerat. Forskarna kom fram till att vi vill ha tydliga signaler. Uppmanas vi att använda bilen mindre fungerar det inte om det samtidigt planeras för nya parkeringsplatser i stadskärnan. Det visade sig också att det finns tydliga gränser för hur långt man kan komma med att betona det individuella ansvaret. Förändring måste också ske i samhället, till exempel investeringar i infrastruktur som underlättar att leva miljövänligt. Friheten värderas högt, men vi kan gå med på att den kan begränsas till förmån för miljön. Vi vill göra rätt, det är minst lika viktigt som ekonomiska motiv. Moral och ekonomi styr alltså vårt handlande. Men dessvärre är det också så att ord inte alltid omsätts i handling, att vi är duktiga på källsortering kan ofta ursäkta andra mindre miljövänliga beteenden. Källa: SHARP, Hållbara hushåll, miljöpolitik och ekologisk hållbarhet i vardagen, Naturvårdsverkets rapport Det vi inte äter upp påverkar klimatet Att vi kastar gamla rester eller sånt som har passerat bästföre datum påverkar faktiskt också vårt klimat. När livsmedel produceras och transporteras åtgår både naturresurser och energi. Kastas sedan maten bort har naturresurser och energi använts i onödan och vi får istället avfall som måste tas om hand. Därför är det viktigt, inte minst från klimatsynpunkt, att minska svinnet av mat. Mellan 10 och 20 procent av de livsmedel hushållen köper in kastas dessvärre idag. Då har man ändå räknat bort skal, ben och de delar av råvaran som inte används. Hushållen svarar för det enskilt största svinnet i livsmedelskedjan. Men det är inte bättre i storkök eller lunchrestauranger som faktiskt står för det mesta av svinnet. En studie från 2001 visade att cirka 20 procent av maten från storköken kastades bort, ungefär hälften försvann vid beredningen och hälften vid serveringen. Lika mycket kastades från de lunchrestauranger vi besöker. Vad kan man då göra åt det? I rapporten Svinn i livsmedelskedjan har författarna tittat på möjligheterna att minska de mängder som försvinner. Att satsa på information om sambandet mat-miljö-hälsa-ekonomi till alla i livsmedelskedjan är ett av flera förslag. Ett annat är att planera för bra förvaringsmöjligheter när nya bostäder och

11 livsmedelslokaler byggs. Till exempel kan ett kallskafferi vara ett komplement till kylskåp. Frukt och rotsaker lagras mycket bättre i ett sådant skafferi än i en kyl. Miljömärkning av livsmedel med fokus på klimatpåverkan skulle också kunna underlätta för oss när vi handlar. Källa: Svinn i livsmedelskedjan, möjligheter till minskade mängder, Naturvårdsverkets rapport n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

12 Förbifart Stockholm försvårar klimatmålet Det svenska klimatmålet är att koldioxidutsläppen från transport- och energisektorn ska ha minskat med 40 procent år Naturvårdsverket anser att planerna på Förbifart Stockholm kraftigt skulle försvåra möjligheten att nå det målet. Den planerade sexfiliga motorvägssträckan som ska gå från Sollentuna över Lovön för att sluta vid Kungens kurva fick redan 2007 kritik av Naturvårdsverket. De två vägbyggnadsalternativ som då fanns, Förbifarten och Diagonal Stockholm, var inte förenliga med miljöbalkens bestämmelser. Förbifarten, det alternativ Vägverket förordar, leder bl a till kraftigt ökade utsläpp av koldioxid, ingrepp i Natura 2000 områden och områden av riksintresse, samt bullerstörningar i de välbehövliga grönområden som finns utmed sträckorna. Naturvårdsverket anser att en trafiklösning som svarar både mot transportbehoven och miljökraven inte kan begränsas till att utreda olika vägalternativ. Under 2008 föreslog verket därför att regeringen skulle ge Vägverket, Banverket, SIKA och Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag att i samråd ta fram alternativ som kan klara både miljökvalitetsmålen och de transportpolitiska målen. Hur går det med vindkraften? År 2015 ska 10 TWh el per år komma från vindkraft. Det har riksdagen tidigare beslutat. Nu finns förslag på ett nytt planeringsmål, 30 TWh per år till år Men vi är ännu långt ifrån det målet, för närvarande produceras ungefär 1,5 TWh per år. Men vindkraften är inte okontroversiell, placeringen av snurrorna kan innebära ingrepp i känslig natur, vara störande för närboende och också påverka växter och djur. En av Naturvårdsverkets uppgifter är att främja en hållbar utveckling av vindkraften, det vill säga undersöka möjligheterna att samordna den med naturvård och friluftsliv. Ett sådant exempel är en planerad havsbaserad vindkraftsanläggning vid St Middelgrund utanför Halmstad. Trots att området var på gång att bli Natura-2000 område tillstyrkte verket anläggningen. Undersökningar visade att naturvärdena kan bevaras trots att ett hundratal fundament kommer att ställas på sjöbotten. Däremot bedöms många andra utsjöbankar vara olämpliga för vindkraft, där anser Naturvårdsverket att det inte går att förena de bägge intressena. Nej har Naturvårdsverket också sagt till den planerade anläggningen på Taka 12 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

13 Aapua Rautiorova i Norrbotten. Miljöverdomstolen har sagt ja, men Naturvårdsverket överklagade beslutet till Högsta domstolen. Här kom anläggningen i konflikt med behovet att skydda värdefull skog, och det behovet överväger enligt Naturvårdsverket. I Blaiken-området, som ligger i Västerbotten, planeras också en anläggning. I området som ligger både i Storumans och Sorseles kommun finns ett blivande naturreservat. Domänverket var tidigare ägare till marken, men numera ägs den av Naturvårdsverket. Här fanns tidigare en stor vattenkraftverksanläggning. Större delen är idag inte använd och en kraftledning står idag till största delen outnyttjad. Konflikten mellan naturvårdens och elförsörjningens intressen kan lösas på så sätt att snurrorna placeras så långt österut som möjligt i området, där också naturvärdena är minst. Vindkraftverken hamnar då utanför det planerade naturreservatet. Vi exporterar kunskap När den svenska miljöskyddslagen kom till 1969 revolutionerade det miljövården. När miljöstörande industrier skulle få tillstånd för sin verksamhet kunde man med miljöskyddslagens hjälp granska hela processen inom företaget. Det innebar till exempel att myndigheterna hade möjlighet att kräva att det miljöfarliga kloret i en pappersmassaindustri skulle bytas ut mot miljövänligare alternativ vid pappersblekningen, att så lite vatten som möjligt skulle användas i tvättprocessen, att man skulle använda torrbarkning istället för våtbarkning. Man kunde helt enkelt kräva att så slutna system som möjligt användes för att minimera miljöskadorna. Det svenska systemet exporterades senare till Europa och blev det direktiv som nu kallas IPPC, Integrated Pollution Prevention Control. Naturvårdsverkets samarbetar nu med Indien och Kina om integrerad prövning. De bägge länderna vill lära sig mer och se hur en sådan prövning kan tillämpas på miljöstörande verksamheter. Både Indien och Kina jobbar idag med utsläpps- och miljökvalitetsnormer som instrument. I den indiska delstaten Andhra Pradesh tillämpas till exempel ännu utsläppsstandarder vid miljöprövningarna. Det innebär i korthet att företagen får tillstånd att släppa ut en viss koncentration av föroreningar och de gränserna får inte överskridas. Problemet är bara att lösningen brukar bli att man hänger på en reningsanläggning i slutet av processen och inte ser på vad hur man kan minska hela processens miljöpåverkan. Eller så späder man ut föroreningarna för att klara sig undan. I delstaten Maharashtra arbetar myndigheterna redan delvis med den integrerade prövningen och för en dialog med företagen där. Delstatens miljömyndighet använder sig dock fortfarande av utsläppsstandarder. Universitetet i Mombai och det indiska Industriförbundet är också intresserade av att ha en dialog med Naturvårdsverket om hur IPPC kan användas. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

14 Mer måste göras för att klara havsmiljön Kraftfulla åtgärder måste till om Östersjön ska räddas konstateras i den svenska nationella planen som görs inom ramen för Helsingforskommissionens aktionsplan för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Och att Kattegatt gradvis har försurats, i likhet med hav världen över, gör det än viktigare att komma tillrätta med de ökande koldioxidutsläppen. Försurningen av haven oroar För åren fick Naturvårdsverket 20 miljoner extra av regeringen för att förbättra övervakningen av haven. Med pengarna skulle man också se över möjligheterna att stärka förmågan att slå larm om något oväntat händer i miljön. Ett konkret och oroande resultat av de extra pengarna är att man kunnat konstatera att Kattegatt har försurats, den 40-åriga tidsstudie över ph-värden som finns därifrån visar att det har skett en gradvis försurning under denna tid. Att Kattegatt försurats är tyvärr inte ett enskilt svenskt problem, forskare världen över har nu konstaterat att alla hav blir surare på grund av ökande koldioxidutsläpp. Att haven får allt lägre ph-värde kan i längden innebära att hela näringsväven i haven kollapsar. Kalkbärande organismer får svårt att bygga upp sina kiselskal, och det drabbar allt från mikroskopiska plankton, kiselalger och koraller till kräftdjur. Det finns nu flera exempel på korallrev som dör ut på 14 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

15 grund av försurning och ökad temperatur. En fortskridande försurning kommer att ge oerhörda ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser för oss människor. Mycket återstår att göra om Östersjön ska räddas Baltic Sea Action Plan är Östersjöländernas och EU-kommissionens gemensamma åtgärdsplan för Östersjön, Öresund och Kattegatt. Enligt den planen ska varje Östersjöland ta fram nationella planer som ska bedömas vid ett ministermöte Den svenska nationella planen tas fram av Naturvårdsverket i samråd med Jordbruksverket och andra myndigheter. En första delrapport lämnades i april 2008 och den andra och sista kommer att lämnas sista juli Rapporten innehåller cirka 150 aktiviteter och har fyra huvudområden: Övergödning, farliga ämnen, biologiska mångfald inklusive fiske samt maritima frågor, det vill säga sjöfart, olyckor, räddningstjänst med mera. Rapporten visar tydligt att mycket måste göras för att rädda Östersjön. Den största utmaningen är att få ner utsläppen av kväve och fosfor till haven. Dessa näringsämnen kommer till största delen från kommunala reningsverk, skogsindustri och jordbruk. Jordbruket står idag för ungefär hälften av de svenska utsläppen av kväve och fosfor trots att mycket redan gjorts. Därför föreslår man nu skyddszoner kring odlingsmark i nitratkänsliga områden och Jordbruket står idag för ungefär hälften av de svenska utsläppen av kväve och fosfor trots att mycket redan gjorts. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

16 Miljögifter kartlagda Under 2008 kartlades också metaller och organiska miljögifter i havsedimenten, tack vare de extra havsmiljonerna. Resultaten av dessa undersökningar blir dock inte färdiga förrän Vi fick också fram ett förbättrat underlag för att beräkna belastningen av miljögifter i havet. Bland annat analyserades Antifoulingämnen, det vill säga båtbottenfärger, för att se vilka giftiga färger som fortfarande florerar i haven trots att de sedan länge är förbjudna. Den förbättrade larmfunktionen innebär i klartext att man satsar på datavärdskap för alla de data som övervakningen genererar. Det blir snabbare tillgång till de data som finns och fler får möjlighet att uppmärksamma avvikelser eller konstiga streck i kurvorna. Allt enligt principen fler ögon ser mer. Datavärdarna som kvalitetssäkrar data ska också rapportera eventuella avvikelser från det normala till Naturvårdsverket. strängare regler för spridning av stallgödsel. För skogsindustrin och de kommunala avloppsreningsverken krävs ytterligare rening. Sjöfarten släpper också ut allt större mängder kväve till luften och därför föreslås bland annat att färjorna ska ha reningsutrustning. För att rädda den biologiska mångfalden föreslår Naturvårdsverket en rad åtgärder. Marina skyddsområden, fiskefria områden, förvaltningsplaner för torsk och ål och förbättrad övervakning är några av dem. Men trots att man i rapporten föreslagit cirka 150 åtgärder kommer det inte att räcka. Mer måste till för att klara målet, en god ekologisk miljöstatus år Kunskapen om spridningen av giftiga ämnen i Östersjön måste till exempel öka. Vi vet idag för lite om hur mycket som släpps ut och vilka effekter de giftiga ämnena har på livet i havet. Det är alltså kraftfulla åtgärder som måste till för att rädda Östersjön som idag är ett av Europas smutsigaste havsområden. Alla länder i området måste samarbeta och ställa egna hårda krav för att få ett friskare hav. 16 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

17 Snart lättare välja minireningsverk Det finns uppemot 1 miljon fastigheter med enskilda avlopp i Sverige. En stor del av dem, uppskattningsvis ca 60 procent har avlopp som idag inte skulle godkännas om fastigheten fick besök av kommunens miljönämnd. Det innebär i sin tur att onödigt mycket kväve och fosfor kommer ut och förorenar vattendragen. Men marknaden för enskilda avloppsanläggningar är idag en djungel. Inga minireningsverk är egentligen kvalitetssäkrade. Det är alltså svårt att som ägare av bostadshus eller fritidshus veta vad man ska välja. Miljönämnden kan tala om vilka krav anläggningen ska uppfylla men inte vilket du ska välja. Dessutom varierar kraven beroende på var du bor, är det ett särskilt skyddsvärt område eller ett område med svåra markförhållanden, blir kraven på rening av kväve och fosfor större. Därför arbetar nu Naturvårdsverket tillsammans med Boverket på att kunna kvalitetssäkra olika typer av minireningsverk. Dessutom vill man få till en frivillig certifiering av de företag som installerar enskilda avloppsanläggningar, eftersom det är viktigt att det görs rätt. Vi arbetar också med att få fram bättre information till fastighetsägarna om vikten av bra anläggningar och hur de bör skötas. Från och med december 2008 ryms också arbetet med att installera enskilda avlopp i skatteavdraget för hushållsnära tjänster, ett avdrag som gäller både för bostadshus och fritidshus. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

18 Vi mår bra om naturen mår bra Naturlandskapet, naturresurserna och den biologiska mångfalden är viktiga för vår livskvalitet och välfärd. Svensk renskötare hjälper ryska nentser Hur kan en svensk same hjälpa Ryssland med integrerad ekosystemsförvaltning? Jo, genom att förmedla den kunskap han har om renskötsel till ursprungsbefolkningen på Kolgujevön. På Kolgujevön finns många viktiga häckningsplatser för fåglar och här finns också många intressanta växter och djur. Där bor också ungefär 100 renskötande nentser som på grund av historiska orsaker nu driver en ineffektiv renskötsel. Bland annat tar de inte tillvara allt som går att få ut av renslakten. Den svenske renskötaren hjälper dem att plocka fram de gamla kunskaperna de en gång hade men nu förlorat. Lyckas nentserna effektivisera renskötseln får de en bättre ekonomi per ren. De kan minska hjordarna och slipper riskera att markerna blir överbetade. De får dessutom en bättre självkänsla och kan vara stolta igen över sitt arbete. Det här projektet är en del i verkets långsiktiga stöd till ett FN-finansierat projekt, ECORA-Kolgujevön. På ön pågår också provborrning efter olja. Visar det sig att borrningen blir kommersiellt intressant hotas emellertid viktiga naturvärden. Därför stöder Naturvårdsverket också ett projekt som går ut på att skydda naturvärdena på ön i samråd med urbefolkningen och industrin. Ålen ska få hjälp Att ålen är starkt utrotningshotad har varit tydligt ett tag. Beståndet av ål har minskat drastiskt de senaste 30 åren och är nu nere på 1-5 procent jämfört med vad som fanns i slutet av 1970-talet. På sin väg till och från Sargassohavet möter ålen många hot och hinder. Ett dödsfälla är vattenkraftsverken i de vattendrag ålar, lax och andra lekvandrande fiskar tar sig upp för i syfte att reproducera sig. Upp kan de vandra med hjälp av laxtrappor, men på vägen ner hittar lax och öring inte ut utan dör. Smolt och ål tvingas gå genom turbinerna och majoriteten av dem blir dessvärre till fiskfärs. Fem rödlistade, vandrande fiskarter, drabbas av detta öde: havs- och flodnejonöga, vimma, öring, ål och vårlekande siklöja. I den halländska ån Ätran planerar man nu att öppna den gamla forsen för att ge både upp- och nervandrande fisk en chans att överleva. Det innebär bland annat att den nuvarande kraftverksdammen öppnas och att torrfåran åter fylls med vatten. Dessutom måste det ena av de två kraftverken, som ägs av Falkenbergs kommun, stängas av för att vattnet ska kunna rinna fritt. Kostnaden för att återställa forsen beräknas bli cirka 21 miljoner kronor, men då är inte förlusten av ett kraftverk mindre medräknat. Diskussioner förs nu om Naturvårdsverket tillsammans med Falkenberg Energi ska finansiera delar av projektet, förutsatt att länsstyrelsen i Halland också söker medel för projektet ur EU:s fiskefond. 18 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

19 fakta Eftersom många av Sveriges miljökvalitetsmål inte går att uppnå utan internationellt samarbete driver Naturvårdsverket med hjälp av SIDApengar ett antal miljöprojekt i tio andra länder, varav Ryssland är ett. Där pågår till exempel två olika projekt för att skydda den värdefulla skogen på den ryska taigan. De skyddsvärda områdena identifieras och inventeras. Och kopplat till Baltic Sea Action Plan, Helcoms plan för att skydda Östersjön, har vi, med hjälp av medel från miljödepartementet, förberett ett projekt för att hjälpa Ryssland att bilda en marin nationalpark, Ingermanlandski, i Finska viken. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

20 Nu är det bråttom om vi ska nå miljömålen! Ska vi nå de miljömål riksdagen beslutat om, att de stora miljöproblemen ska vara lösta till år Ja, då börjar det bli bråttom. Det visar den fördjupade utvärdering av miljömålen som Miljömålsrådet gjorde Mycket pekar åt rätt håll, men det går för långsamt. Nio av sexton mål bedöms som mycket svåra att nå i tid. Särskilt bekymmersamt är läget för klimatmålet, som visserligen inte ska uppnås förrän 2050 men ändå blir svårt att nå. Utvecklingen går åt fel håll trots att de svenska utsläppen minskat. Inte heller situationen i haven ger någon större anledning till glädjeskutt. Därför behövs krafttag, där alla måste engageras i kampen, stat, kommun, näringsliv och konsumenter. Det handlar helt enkelt om en omställning av hela samhället. Rådet har därför lämnat flera hundra förslag på hur målen ska nås. Förslagen kommer att kosta staten 5-10 miljarder kronor extra per år, men bedöms ändå vara samhällsekonomiskt lönsamt. Några av förslagen på energi- och transportområdet: Höjd skatt på bensin och diesel, kilometerskatt för godstransporter på väg, förlängt stöd till solvärme, skatt på nya dubbdäck. För att nå målet en giftfri miljö förslås bland annat ett nytt kunskapscentrum för att påskynda utvecklingen mot hållbar produktion och användning av kemikalier. Dessutom behöver hushållningen med råvaror och energi inom bygg- och fastighetssektorn förbättras. Att det är svårt att nå vissa miljömål beror också på att ekosystem och naturresurser överutnyttjas. Här vill miljömålsrådet bland annat få fram kriterier för ett miljöanpassat byggande och vägledning till kommuner om miljökrav vid byggande. Rådet vill också införa bidrag till fartygsskrotning och miljöcertifiering för att anpassa uttaget av fisk och minska bifångsterna av fåglar och däggdjur inom fisket. Fler behöver göra mer för att vi ska ha en chans att nå våra miljömål! Förslagen behandlas i klimatpropositionen och havsmiljöpropositionen som kommer n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

21 Så granskas vårt miljöarbete Varje år reviderar Riksrevisionen vår verksamhet. I vår årsredovisning som granskas och utvärderas av regeringen och Riksrevisionen beskriver vi hur vi uppfyllt de mål regeringen ålagt oss. Varje år genomförs också en så kallad mål- och resultatdialog med regeringen, där just mål och resultat av verksamheten diskuteras. Slutligen granskas vårt sätt att arbeta också av ackrediterade miljökontrollanter inom ramen för vår EMAS- och ISO-certifiering. n at u r v å r d s v e r k e t s mi l j ö a r b e t e

22 Så här påverkar vi miljön genom driften av vår verksamhet Här beskriver vi hur vår verksamhet direkt påverkar miljön. Direkta miljöaspekter är här detsamma som de aktiviteter, verksamheter, produkter eller tjänster som kan påverka miljön. Vi arbetar med de direkta miljöaspekterna i enlighet med gällande författningar och andra krav, dessutom styrs arbetet via interna policys och rutiner. Uppföljning genomförs genom nyckeltal. De betydande direkta miljöaspekterna bygger på miljöutredningen från 2008, med statistik från Där vi har uppföljningsbara mål, är dessa markerade med vinröd färg. De betydande direkta miljöaspekterna för 2008 är utrikes flygresor, inrikes flygresor längre än 50 mil, inrikes flygresor kortare än 50 mil, el, kyla och ventilation, datorutrustning, batterier och uttjänta batterier samt restavfall. En fullständig miljöutredning med värdering genomförs under våren 2009, statistik från 2008 används. Utifrån denna kommer målen för de viktigaste miljöaspekterna för år 2010 och framåt att ses över. Naturvårdsverkets betydande direkta miljöaspekter Utrikes flygresor Miljöpåverkan Utsläppen från flygtransporter bidrar till den ökande växthuseffekten. Dessutom är bullret från flygplatser ett hälsoproblem. Kommentar Naturvårdsverket medverkar i ett omfattande internationellt arbete, Detta internationella samarbete kan förväntas öka, inte minst i samband med det svenska ordförandeskapet i EU Det innebär att våra utrikes flygresor också kan komma att öka. Men vi bedömer att vårt internationella arbete i ett längre perspektiv ska medföra en positiv miljöpåverkan. Inrikes flygresor längre än 50 mil Miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. Kommentar Antalet inrikes flygresor påverkas av att Naturvårdsverket bedriver verksamhet i Östersund. En konsekvens av den blir att våra inrikes flygresor kommer att ligga på en högre nivå än tidigare. Samtidigt arbetar vi aktivt med distansöverbryggande teknik som ett alternativ till fysiska resor. Inrikes flygresor kortare än 50 mil Miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. Kommentar Vår resepolicy säger att alla resor som görs i tjänsten ska göras på ett kostnadseffektivt sätt samt belasta miljön så lite som möjligt. Tåg och lokal kollektivtrafik bör användas så långt möjligt för att miljöanpassa vårt resande. Innan en resa beställs ska man noga överväga om den går att ersätta med telekommunikation, till exempel telefonmöte eller videokonferens. Naturvårdsverket ska vara föregångare när det gäller att nyttja alternativ till resor. El, värme och kyla Miljöpåverkan Stockholmskontoret Från januari september 2008 har vi haft 17 procent grön el. Därefter 100 procent grön el. Östersundskontoret Den el som vi köper och kan påverka är miljömärkt (vatten, vind och biobränsle). Den el som ingår i hyran och som vi ej kan påverka är inte miljömärkt. Kommentar Vi planerar olika slags fastighets- och 22 n a t u r v å r d s v e r k e t s m i l j ö a r b e t e t e 2008

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

SÅ PÅVERKAR VI MILJÖN 2007 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

SÅ PÅVERKAR VI MILJÖN 2007 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE SÅ PÅVERKAR VI MILJÖN 2007 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE REG. NR. S-000268 naturvardsverket.se En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

påverkar vi miljön REG. NR. S-000268

påverkar vi miljön REG. NR. S-000268 så påverkar vi miljön NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2009 REG. NR. S-000268 naturvardsverket.se En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

SÅ HÄR PÅVERKAR VI MILJÖN

SÅ HÄR PÅVERKAR VI MILJÖN SÅ HÄR PÅVERKAR VI MILJÖN NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2006 REG. NR. S-000268 Innehåll ATT VARA ETT FÖREDÖME 3 NATURVÅRDSVERKETS ROLL 4 INDIREKT MILJÖPÅVERKAN GENOM VÅR VERKSAMHET 6 Tillsyn och normgivning

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Polisens miljöarbete. Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen

Polisens miljöarbete. Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen Polisens miljöarbete Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen Inledning Polismyndigheten ska sträva efter att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Begreppet

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Miljöberättelse Miljöstegen

Miljöberättelse Miljöstegen Miljöberättelse Miljöstegen Giltig under perioden: 1 januari 2014 15 januari 2015 Innehåll: Organisation och verksamhet Sammanfattning av miljöpåverkan Miljö- och kvalitetspolicy Miljömål 2014 Genomförda

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad

DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Ditt val gör skillnad DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Ditt val gör skillnad Det finns flera olika märken. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 4 KONKURRENSVERKET i Swedish Competition Authority BESLUT 2014-02-09 Dnr 31/2015 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

Waldmann Ljusteknik AB

Waldmann Ljusteknik AB Miljöberättelse 2015 Waldmann Ljusteknik AB Skebokvarnsvägen 370 124 50 BANDHAGEN Org. nr: 556113-3447 Tfn: 08-99 03 50, fax: 08-99 16 09 E-post: info-se@waldmann.com Hemsida: www.waldmann.com VD/Miljöansvarig:

Läs mer