Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

Transkript

1 Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan. Studier på JBT i Alnarp visar att en ph-sänkning till 4,0 är tillräckligt för att stoppa nedbrytningen av syntetiskt lysin. Myrsyra lämpar sig bra för att få denna ph-sänkning när det gäller tillväxtfoder. Det finns i praktiken två sorters blötfodersystem i Sverige. Det ena systemet är s.k. restlösa system där en vätska, t.ex. vatten, vassle, drank eller vetestärkelse, finns i slingan. Nyblandat blötfoder skickas direkt till den avdelning som ska ha fodret. I dessa system får grisarna alltid färskt uppblandat foder utan att det har stått länge i slingan. Det andra och mest förekommande systemet i Sverige är rundpumpningssystem, där fodret står i slingan dygnet runt. När fodret står i slingan blir fodret surare, något som kan ha positiva effekter på grisarnas mag-tarmhälsa. Samtidigt kan dock syntetiskt lysin försvinna i blötfodret p.g.a. mikrobiell aktivitet. När grisarna får för lite lysin blir lysinet den begränsande faktorn för köttillväxten och produktionen försämras. En överdosering av syntetiskt lysin i blötfoder kan kompensera för dessa lysinförluster, men ger naturligtvis även högre foderkostnader. Därför är det viktigt att förstå hur dessa förluster av syntetiskt lysin uppstår och hur man kan minska dem. I detta projekt studerades sambandet mellan ph och förluster av syntetiskt lysin. Samarbetsprojekt med näringen För att undersöka sambandet mellan ph och lysinförluster, startades ett samarbetsprojekt inom Partnerskap Alnarp. Perstorp Specialty Chemicals AB, Skånemejerier ek för, Infomatic AB och Partnerskap Alnarp bidrog med finansiering, medan Svenska Foder bidrog med arbetsinsatser. Inom projektet gjordes först ett pilotförsök för att testa metodiken. Därefter jämfördes tillsats av olika mängder myrsyra i ett försök och sedan i ett annat försök tillsats av olika mängder propionsyra. Prover från en praktisk besättning Samtliga prover togs i en praktisk besättning med rundpumpningssystem, detta för att få den mikroflora som finns i praktiska blötfoderanläggningar. En separat foderslinga till tillväxtgrisarna, som var 210 meter lång, fanns på gården. Ungefär 550 kg blötfoder fanns alltid i slingan och c:a 50 kg blötfoder fanns alltid kvar i botten av blandartanken. Tillväxtgrisarna utfodrades 3 gånger om dygnet och fick ungefär 920 kg blötfoder per utfodringstillfälle. Blötfodret bestod av vatten, spannmål och koncentrat. Kalciumkarbonat fanns i koncentratet som kalciumkälla. Vid varje utfodringstillfälle fick grisarna 60 % nytt foder och 40 % gammalt foder vilket hade stått i slingan i 8 timmar. Direkt efter provtagningen tillsattes olika mängder syror och proverna togs in till labbet i gastäta plastburkar. Temperaturen i labbet var 22 0 C. Temperatur och ph-värde på blötfodret registrerades vid provtagningen och 1, 4, 8 och 24 timmar efter provtagningen. Vid samma tillfällen konserverades proverna med svavelsyra för att senare analyseras på ts, proteinmängd, totalt lysin och syntetiskt lysin. Dessutom kyldes prover ner vid provtagning och 24 timmar efter provtagning för att senare analyseras för enterobakterier, jästsvamp, mögelsvamp, mjölksyra, ättiksyra och etanol. Pilotförsök I pilotförsöket togs prover från blandartanken före och efter rundpumpning. Fodret före rundpumpning hade ett ph på 5,8 och innehöll 4,8 g syntetiskt lysin per kg ts. Fodret efter rundpumpning hade ett ph på 4,9 och innehöll 2,9 g syntetiskt lysin per kg ts. Om man räknar baklänges visade det sig att allt syntetiskt lysin var borta efter 8 timmar i slingan. Grisarna fick alltså 40 % mindre syntetiskt lysin än förväntat.

2 Proverna visade också att inget lysin hade försvunnet från lysin bundet i proteinerna, enbart det fria syntetiska lysinet hade försvunnit. Om man tar hänsyn till lysin som var bundet i proteiner, visade det sig att blötfodret innehöll 20 % mindre tunntarmssmältbart lysin än förväntat. Tunntarmssmältbart lysin är det lysin som grisen tar upp i tunntarmen och som kan användas för köttillväxt. Efter tillsättning av myrsyra vid provtagningen (ph 3,5 i blötfodret) var allt syntetiskt lysin kvar efter 24 timmar i labbet. I prover utan tillsättning av myrsyra var allt syntetiskt lysin borta efter 24 timmar i labbet. Pilotförsöket visade alltså att metodiken fungerade. För att kunna testa en ph-sänkning till 5,0 bestämdes att jobba vidare med färskt blötfoder innan rundpumpning. Detta blötfoder innehöll dock restfoder från blandartanken och därmed den mikroflora som fanns i blötfoderanläggningen. Sänka ph med myrsyra I det första försöket jämfördes följande behandlingar: ingen tillsättning av myrsyra (85 %-ig) och phsänkning med myrsyra till: ph 5,0, ph 4,5, ph 4,0 och ph 3,5. Temperaturen gick upp i alla prover (se Figur 1). Vid provtagningen var temperaturen 14 0 C och efter 24 timmar 22 0 C. Under den första timmen gick ph-värdet upp i alla behandlingar där myrsyra var tillsatt (se Figur 2). Förklaringen till detta var troligen att all kalk löstes upp under den första timmen varefter en ny jämvikt uppstod. Därefter gick phvärdet ner till 4,3 i alla behandlingar utom i behandlingen med den högsta inblandningen av myrsyra. Denna ph-sänkning inträffades troligen p.g.a. den mikrobiella aktiviteten i proverna. En sänkning av phvärdet till 4,0 var tillräckligt för att stoppa all nedbrytning av syntetiskt lysin (se Figur 3). En inblandning av 20 ml myrsyra per kg ts foder ger ett sådant resultat i praktiken (ungefär 0,5-0,7 % i den färdiga blötfoderblandningen). Detta motsvarar en kostnad på 4-7 kronor per tillväxtgris. Alternativet är att överdosera mängden syntetiskt lysin. I vårt fall skulle man behöva överdosera med 66 % till en kostnad av 2-3 kronor per tillväxtgris. Det finns dock många försök i litteraturen som visar att inblandning av syror i fodret förbättrar mag-tarmhälsan och produktionen efter avvänjning, och då kan alla dessa fördelar tillsammans gott och väl försvara en inblandning av myrsyra. De producenter som redan använder myrsyra till sina avvanda grisar i rundpumpningssystem har alltid fått en extra fördel på köpet i form av att inget syntetiskt lysin har gått förlorat. Propionsyra I det andra försöket användes propionsyra (98 %-ig). Lika många H + -joner tillfördes som i de olika behandlingarna i det första försöket. I och med att propionsyra är en svagare syra blev ph-sänkningen betydligt mindre än i det första försöket. Enbart den högsta inblandningen av propionsyra (172 ml per kg ts blötfoder som gav en ph sänkning till 4,1) ledde till att allt syntetiskt lysin fanns kvar efter 24 timmar. Propionsyra minskade etanolbildningen redan vid en inblandning av 30 ml per kg ts blötfoder (ph 4,7). Trots att etanolbildningen upphörde blev det syntetiska lysinet nedbrutet vid dessa låga inblandningar av propionsyra. Detta tyder på att det inte är jästsvampar som är ansvariga för lysinförlusterna i blötfoder. Praktisk tillämpning Problemet med lysinförluster är störst vid blötutfodring av tillväxtgrisar, dels på grund av att fodret innehåller relativt mycket syntetiskt lysin och dels för att relativt mycket foder står i slingan i förhållande till vad som utfodras. Användning av myrsyra är ett bra sätt att minska lysinförluster i blötfoder för tillväxtgrisar. Tillämpning av denna metod till slaktsvin kostar däremot för mycket. Oftast är det relativt lite blötfoder i slingan i förhållande till den mängd som utfodras till slaktgrisar. Skulle ändå mycket lysin försvinna från fodret till slaktgrisar, t.ex. p.g.a. en lång slinga, så bör all teknik som leder till en snabb ph-sänkning kunna vara intressant i framtiden. Styrd fermentering med speciella bakterier eller inblandning av specifika sura restprodukter från livsmedelsindustrin kan vara exempel på sådan teknik. Teknik för att blanda in syror i blötfoder Det finns teknik tillgänglig på marknaden för att automatiskt blanda in myrsyra i blötfoder. Det enklaste och billigaste systemet är att man programmerar in i foderdatorn att en viss procentsats av en syra måste blandas in. Sedan styr foderdatorn en enkel och välbeprövad pump som blandar in den rätta mängden syra. Även mer avancerade system finns på marknaden: i botten av blandartanken finns då en ph-mätare som mäter det aktuella ph-värdet. Sedan kan foderdatorn justera den mängd syra som ska sättas till, tills man har fått rätt ph i blötfodret. Fördelen med detta system är att det kan mäta ph-värdet t.ex. 15 minuter efter

3 den första inblandningen av en syra för att sedan justera nivån igen. Dessutom anpassar systemet mängden syra efter de råvaror som ingår i blötfodret, något som kan variera över tiden. Slutsatser En ph-sänkning till 4,0 var tillräckligt i detta försök för att stoppa nedbrytningen av syntetiskt lysin. För detta krävdes ungefär 20 ml myrsyra eller 185 ml propionsyra per kg ts foder. Resultaten tyder på att det inte är jästsvampar som är ansvariga för lysinförluster i blötfoder.

4 25 Temperatur (oc) Timme Figur 1: Temperatur i proven vid olika tidpunkter efter provtagning. Behandlingar: ingen tillsats av myrsyra (brun) samt tillsats av myrsyra till ph 5,0 (grön), ph 4,5 (gul), ph 4,0 (röd) och ph 3,5 (blå).

5 6 5 ph Timme Figur 2: ph-värde i proven vid olika tidpunkter efter provtagning. Behandlingar: ingen tillsats av myrsyra (brun) samt tillsats av myrsyra till ph 5,0 (grön), ph 4,5 (gul), ph 4,0 (röd) och ph 3,5 (blå).

6 100 Syntetiskt lysin (%) Timme Figur 3: Mängd syntetiskt lysin som fanns kvar i proven vid olika tidpunkter efter provtagning. Behandlingar: ingen tillsats av myrsyra (brun) samt tillsats av myrsyra till ph 5,0 (grön), ph 4,5 (gul), ph 4,0 (röd) och ph 3,5 (blå). Det ska observeras att nedbrytningen av syntetiskt lysin går fortare under praktiska förhållanden i rundpumpningssystem än vad som visas i figur 3, bl.a. p.g.a. en hög andel gammalt foder från början (se resultatet från pilotförsöket, där allt syntetiskt lysin redan var borta efter 8 timmar).

7 Bild: en ph mätare i botten av en blandartank och en pump som suger upp syra ur en dunk.