Förklaringar till produkter i grisstallar UTFODRING/FODERBEREDNING

Transkript

1 Förklaringar till produkter i grisstallar UTFODRING/FODERBEREDNING Blötfodersystem Normalt foder med ts-halten %. Rundpumpning är idag det vanligaste blötutfodringssystemet. Här står fodret kvar i slingan dygnet runt. Restlöst system har en vätska i slingan t ex vatten, vassle, drank. Nyblandat foder skickas direkt till den avdelning som ska ha blandningen. Grisarna får alltid färskt foder. Restlösa system går något kortare tid då retursträckan sparas, vilket kräver lite lägre energi. Centrifugalpump kan ge höga flöden vilket är bra om fodret tenderar att sedimentera i ledningarna.5,5 kw vanligt idag % billigare än skruvpumpen. Håller bättre och används mest. Klarar att jobba mot stängd ventil vilket inte skruvpumpen gör. Skruvpump ger högre tryck och klarar att pumpa foder med högre ts-halt, klarar längre foderslingor och svårpumpade råvaror. Skruvpumpen måste pumpa en längre tid ca 30-40% för att få ut samma mängd som centrifugal pumpen. Skruvpump 3 kw är normalt idag motsvarar således energiåtgången för en centrifugalpump på 5,5 kw. Det går med säkerhet att pumpa foder 300 m. Torde vara ok att pumpa 400 m. Kvarnar Kvarn med hög kapacitet alternativt lagra mald spm i silo. Risk dock att det hänger sig i silon. Skruva helst mjölet till blandarkaret för att undvika damm, energisnålare. Hammarkvarnen är en driftsäker kvarn som passar många olika system, genom sina möjligheter att anpassas på olika sätt. Kvarnen har förmåga att suga råvara från en ficka, för att sedan mata inloppet. Beroende på vilken fraktion man vill ha på det bearbetade materialet kan sållstorlek bytas, vanligaste storleken är såll mellan 3-4 mm men det finns allt från 1-12 mm såll. Malfinheten bestäms av sållstorleken och vilket varvtal slagorna har som fröet passerar in till malning. Kvarnen maler fodret med sina slagor som sitter lamellvis på motoraxeln. Denna har ett inbyggt fläkthjul som skapar den sugande och tryckande luftströmmen, vilket förflyttar fodret till önskad plats med blåsledning. Genom att kvarnen har en enkel utformning i teknik, passar den till både erfarna och oerfarna användare. Om inte fläkt finns inbyggd krävs en transportör till kvarnen och en transportör som för bort den malda varan till lagring. 12kWh/ton foder (Skiold)

2 En hammarkvarn består av ett hjul med roterande slagor som slår sönder kärnorna. Hur fint kärnorna mals styrs av sållet där en vanlig storlek är 3-4 mm. Vanligast är att kvarnen har såll runt hela periferin. +både maler och transporterar foder, enkelt system -dammar, högre energiförbrukning ( 10 kwh/ton utan lufttransport, 15 kwh/ton med sug, kwh/ton med sug/tryck), större underhåll (byte av såll och slagor) Skivkvarnen bygger sin funktion på att mala materialet mellan två stålskivor, för att uppnå önskad partikelstorlek ställs avståndet in på den skjutbara skivan av de två skivorna. Malfinheten på mald vara ändras i steg om 0,1 mm. Med en mindre påbyggnad kan avståndet mellan skivorna ändras med hjälp av t ex foderblandarens styrsystem. Skivkvarnen är känslig för skal och metallrester i spannmålen, vilket kräver att en magnetplatta finns konstruerad i inloppet som fodret passerar, där metall föremål fångas upp. Magnetplattan ska rengöras manuellt med jämna intervaller. Skivkvarn är annorlunda konstruerad jämfört med hammarkvarn, när det gäller tillförsel och bortförsel av vara. Kvarnen behöver hjälp med matning av obearbetad råvara till malning och med mald vara från kvarnen till lagring. Skivkvarn är bättre än hammarkvarn ur dammsynpunkt vilket är betydligt mindre vid malning. Problem kan uppstå enligt vissa bönder vid malning av havre, då dessa skal samlas upp som tussar och ger hanteringsproblem av råvaran under bearbetning. 5 kwh/ton (Skiold) Klart dominernade idag. Skivorna bör bytas efter ca ton. Skivor dyra i förhållande till soll som dock måste bytas oftare.

3 + lägre energiförbrukning (9 kwh/ton) lägre underhållsbehov -känslig för stenar och metallföremål, dyrare Lars Neuman maj 2012 VENTILATION Det finns i princip tre parametrar som man kan ändra på för att optimera energiförbrukningen i en ventilationsfläkt. Vingens utformning, motorns effektivitet och styrningsstrategi. Styrning av fläktmotorn EC-fläktarna har till skillnad från konventionella AC-fläktar en elektroniskt styrd DCmotor med en borstlös permanentmagnet. Magnetfältet i motorn skiftar fram och tillbaka med hjälp av inbyggd elektronik. Konvertering från AC till DC sker med automatik inne i EC-fläkten, vilket gör att motorn är okänslig för variationer i spänning och frekvens. Ihop med aerodynamiskt optimerade fläktblad, ger EC-fläkten en kombination av hög effekt, låg energiförbrukning, lång livslängd och låga ljudvärden. Danska försök visar att en EC-fläkt förbrukar hälften av den energi som en frekvensstyrd

4 fläkt förbrukar under perioden okt till juli. Vinsten är som störst vid minimi ventilation och begränsad vid max ventilation. Frekvensreglerad motor Spar energi i de tre första tre fjärdedelarna av verkningsområdet. Reglerar ner fläktmotorns varvatal genom att elnätets frekvens på 50 Hz omformas till en lägre frekvens. Genom frekvensreglering säkerställs att fläktmotorn bevarar sitt vridmoment. Fläkten kan alltså gå stabilt vid låga hastigheter och stark vindpåverkan. Standardmotorer används vilket är medför lågt framtida underhåll och lågt inköpspris. Med frekvensomriktare inbyggd i motorn blir eldragningen inte dyrare. Med central frekvensomriktare krävs skärmad kabel; dyrt. Dock finns ett fabrikat som eliminerar behovet av skärmad kabel. Den är dock lite dyrare. Spänningsreglerad=triac (tyristor)reglerad motor kan spara energi i hela verkningsområdet, är inte tryckstabilitet. Reglerar ner fläktmotorns varvtal genom att reducera spänningen från märkspänningen (230 eller 380 V). Kan reglera ner till ca 30 % av maxkapacitet. Styrning av ventilationssystemet Varvtalsreglerad fläkt + Steginkoppling av fläktar Relativt bra system energimässigt då en stillastående fläkt inte förbrukar energi. Stillastående fläktar har dock ofta en kortare livslängd än de som ständigt är igång beroende på kondensutfällning inne i motorn. Systemet kräver självstängande spjäll. Med kravet på nödöppningsfunktion blir systemet inte billigare än vid ständig drift. Ojämn ventilation. Varvtalsreglerad fläkt + multi step Den varvtalsreglerade fläktens stängs när den går för fullt och nästa fläkt som går konstant på fullt varv kopplas in. Bara de fläktar som behövs är på. Inget strypspjäll behövs till stegfläktar. Jämnare reglering av flödet. Varvtalsreglerade fläktar med strypspjäll Mycket jämn fördelning av flödet. Med fel fläkt hög energiförbrukning då alla fläktar alltid är igång och dessutom måste ha strypspjäll. Med EC-fläktar lägst energiförbrukning Relativt billig kabeldragning. Specialmotorer = dyrt inköp och dyrt framtida underhåll.

5 VÄRME Golvvärme fördelar värmen bra i rummet. Därför kan man sänka rumstemperaturen en grad jämfört med radiator uppvärmt rum. Nackdelen är att systemet är trögt. Det blir t ex varmt i rummet då solen skiner in underdagen. Bra som lokal uppvärmning i smågrishörnor. Värmelampor användas med lågenergilampor. Sparknapp efter första dygnet. Intelligent övertäckning Försök i Danmark visar på skillnader i energiförbrukning för stall med konventionell uppvärmning golv samt rumsuppvärmning och stall med intelligent övertäckning. 1,85 kwh/producerad smågris jmf med 1,1 kwh. Systemet bygger på att grisarna kan välja på en varm och en kall zon. Den varma zonens temperatur (höjden på taket och värmetillförseln) varierar efter grisarnas storlek och aktivitet. En sensor registrerar grisarnas aktivitet d v s overfladetemperatur och reglerar takets höjd därefter.

6 Sparåtgärder hämtade från bioenergiportalen, Område Åtgärd Sparpotential Utfodring En skivkvarn drar mindre energi än en hammarkvarn och transporten till och från kvarnen bör ske med skruv inte med luft. Man kan räkna med att en hammarkvarn, som både suger och trycker, använder minst kwh per ton foder. En skivkvarn med 4 skruvar använder 8-10 kwh/ton. Sparpotentialen är 1-2 kwh för varje slaktsvin. Belysning Byt ut glödlampor mot s.k. lågenergilampor eller LED-lampor. Använd tidur och ljusreläer. I ligghallen kan de gärna vara kopplade till olika grupper av lysrör eller lampor. Då får du automatik på nattbelysning och du kan dra bättre nytta av dagsljusinsläpp. Du kan spara upp till 10 procent av belysningsenergin, kanske mer. Ventilation Gamla fläktar är inte lika effektiva som nya, de använder Sparpotentialen vid fläktbyte kan vara upp till 40 %

7 mer energi för varje m3 luft som ska flyttas. av fläktarnas elförbrukning och det motsvarar då 4-5 kwh per gris. Uppvärmning I smågrisproduktionen kan värmelampor vara energislukare. Kanske kan 150 W lampor bytas till 100 W lågenergiampor. Sparpotential: ca 30 procent av värmelampornas energibehov. Uppvärmning Se till att ha lamphållare med sparknapp och använd den till att minska lampeffekten efter de första dagarna, när kultingen behöver mest värme. Sparknapp tillslagen halverar effekten. På en gård med 180 suggor uppmättes en besparing på ca kwh/år, när man använde sparknapp. Större åtgärder, byte av system, ombyggnad Golvvärme med värmepump, där kollektorslangarna gjutits ner i gödselgångarna. Värme från el eller olja ersätts med värme från biobränsle