LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
|
|
- Gunnar Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning Metodik Resultat övergripande Resultat stationvis Lyckebyån station 5, riksväg Lyckebyån station 6, Getasjökvarn Lyckebyån station 8, Målaregården Lyckebyån station 12, Fur Lyckebyån station 14, Viökvarn Lyckebyån station 16b, Mariefors Lyckebyån station 54, uppströms Löften Lyckebyån station 55, Linnefors Jämförelser med tidigare år Referenser EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 2 av 17
3 1 SAMMANFATTNING Individantal och antal taxa i 2003 bottenfaunaundersökning var generellt lägre än tidigare år. Den troligaste orsaken till detta var de fysiska förhållanden under vintern med stora flödesvariationer och isbildning på botten av vattendragen. T.ex. hade station 5 endast 141 ind/m 2 i 2003 års undersökning jämfört med 410 individer året innan. Minskningen av taxa och individantal har även påverkat de olika indexen negativt. Diversitetsindexet låg lägre än vad man kunde förvänta sig för regionen för station 8, 14, 16b samt 54. Danskt Fauna index, som påvisar närsaltsbelastning, låg lägre än förväntat för regionen för station 12 och 54. För station 54 låg även Surhetsindexet lägre än förväntat. Station 54, uppströms Löften, har under åren haft genomgående låga indexvärden. Efter förra årets uppgång har indexvärdena återgått till tidigare års låga värden. Station 55 var den station där antalet taxa minskade mest från 32 taxa till 22. Möjligen kan kalkning uppströms ha påverkat denna station negativt. Stenarna ovan vattenytan var täckta med ett vitt, hårt lager som troligen var kalk. På station 16b fanns det Ibisia marginata som är upptagen som DD, rödlistad pga kunskapsbrist. En del ovanliga arter som skalbaggen Stenelmis canaliculata återfanns på stationerna 5 och 16b, och nattsländan Chimarra marginata återfanns på stationerna 5 och Metodik Provtagning skedde med hjälp av den s.k. sparkmetoden (BIN RR 111). Det innebär att djur, grus och växtdelar mm sparkades upp och fördes in i en håv med hjälp av det strömmande vattnet. Håven hade en bredd på 30 cm och en maskstorlek på 0,5 mm. Det insamlade material fördes över till plastburkar och konserverades med etanol. Fem prov samlades in per station. Provtagningen skedde Djuren sorterades ut på laboratorium under lupp, och bestämdes därefter till art eller taxonomisk grupp. Artlistorna följer ordningen i bilaga 2, Naturvårdsverket (2000). Provtagning utfördes av L. Vought och J. O. Lacoursière, sortering av L. Petersen och artbestämning av L. Vought, alla från EA-International. Bottenfaunans sammansättning användes för att bedöma miljösituationen på respektive provlokal. Naturvårdsverkets rapport, Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Sjöar och Vattendrag, (2000) har följts vid utvärderingen. Vid bedömningen har använts Shannon-Wiener diversitetsindex (H') som är ett mått på mångformigheten. Shannon- Wiener index tar hänsyn till både antalet arter (S) samt abundansen av dessa (N). Indexet tar inte hänsyn till vilka arter som förekommer på en viss station. Användandet av indexet bygger på att ett mera stabilt samhälle har ett större artantal och att arterna är mera jämt fördelade än i ett samhälle som är utsatt för någon form av stress. Shannon-Wiener diversitetsindex har räknats fram med : H' = - sum [ (n i / N) x ln (n i / N) ] där n I = antalet individer av arten S i N = totala antalet individer av alla arter För rinnande vatten räknas > 3,71 som ett mycket högt diversitetsindex EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 3 av 17
4 (Naturvårdsverket 2000). EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 4 av 17 Shannon-Wiener index kan göras känsligare genom att använda ett jämnhetsindex (J) vilket räknas fram genom: J = - H' / ln S Indexet kan variera mellan 0-1. Har man bara en art på en station blir värdet 0 medan man får värdet 1 om man har lika många individer av varje art. ASPT (Average Score Per Taxon) är ett renvattenindex som tar hänsyn till vilka arter som finns på en lokal. De känsliga arterna/grupperna får höga poäng medan de toleranta har lägre poäng. Högsta värde för ASTP är 10. Påverkan som orsakas av eutrofiering och organisk förorening bedöms med Danskt Fauna Index (DFI). Beroende på vilka nyckelgrupper som förkommer i provet klassificeras provet efter en skala från höga (känsliga taxa) till låga värden (tåliga taxa). Högsta värdet för DFI är 7. Surhetsindexet (SI) är baserat på förekomsten av olika försurningskänsliga taxa. Höga värden indikerar dominans av försurningskänsliga arter. Högsta värdet för SI är 14. De olika indexen kommer att ha olika värden beroende på var i Sverige undersökningen görs. Därför använder man sig av jämförvärden för olika naturgeografiska regioner. Tabell 1 har beräknats från bakgrundsvärden i tabell 43 samt avvikelsevärden i tabell 42 i Naturvårdsverket (2000). De olika klasserna som används är följande: Klass 1. Inga eller obetydliga effekter av störning. Ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. Bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Klass 2. Måttliga effekter av störning. Bottenfaunan visar tecken på störning men avviker endast något från ostörda förhållanden. Klass 3. Tydliga effekter av störning. Bottenfaunan avviker måttligt från den som förekommer under ostörda förhållanden. Klass 4. Starka effekter av störning. Bottenfaunan visar stora avvikelser från den som förkommer under naturliga förhållanden. Klass 5. Mycket starka effekter av störning. Endast ett fåtal tolerant arter förekommer. Tabell 1: Bottenfaunaindex, strömsträckor, rinnande vatten boreonemoral region, uträknat efter tabell 42 och 43 i Naturvårdsverket (2000). Klass Benämning Shannon diversitets index ASPT- Index Danskt Fauna Index Surhetsindex 1 Ingen eller liten av- > 1,77 > 4,23 > 4,5 > 5,4 vikelse 2 Måttlig avvikelse 1,58 1,77 3,76 4,23 4,0 4,5 4,8 5,4 3 Tydlig avvikelse 1,18 1,58 2,82 3,76 3,0 4,0 3,6 4,8 4 Stor avvikelse 0,59 1,18 1,41 2,82 1,5 3,0 1,8 3,6 5 Mycket stor avvikelse 0,59 1,41 1,5 1,8
5 Totala antalet taxa i gamla tabeller inkluderar ibland olika taxa inom Chironomidae och Oligochaeta. För reducerat antal taxa har Chironomidae räknats som endast ett taxa, detsamma gäller Oligochaeta. Värden från äldre tabeller har standardiserats och räknats om till reducerat antal taxa för att ge jämförbara data. Förekomsten av rödlistade arter har kontrollerats mot artdatabankens listor (Gärdenfors, 2002). 3 Resultat övergripande Generellt fanns det färre individer och färre arter jämfört med tidigare år. Speciellt Baetidae och husbyggande nattsländor hade minskat. Den troligaste orsaken till denna tillbakagång är de fysiska förhållandena under vintern. Det förekom mycket regn vilket medförde flera tillfälliga högvatten. Vintern var också kall och s.k. ankaris (vattendraget fryser från botten istället för uppifrån) noterades från mitten av december till början av februari i många bäckar i Skåne. Det är troligt att detta också förekom i Småland/Blekinge vilket kan, tillsammans med flera högvatten, förklara årets låga värden. Station 5 hade det lägsta antal individer med endast 141 ind/m 2. Station 14, som dominerades av knottlarver, hade högst individantal, 3302 ind/m 2. Övriga stationer varierade mellan ind/m 2 (Fig. 1). 3500,0 3000,0 Antal ind/m ,0 2000,0 1500,0 1000,0 500,0 0, b huvudfåra biflöde Figur 1: Antal individer, mätt som indiver per m 2, för de olika stationerna. Stationerna är uppdelade i huvudfåra samt biflöde. Flest taxa återfanns på station 16b med totalt 38 taxa. I årets undersökning var stationerna 54 och 55 artfattigast med endast 23 respektive 22 taxa (Fig. 2). EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 5 av 17
6 Antal taxa red b huvudfåra biflöde Figur 2: Antalet taxa för de 8 provtagningsstationerna i Lyckebyåns avvrinningsområde. Antalet taxa är reducerat, dvs Oligochaeta och Chironomidae har räknats som vardera ett taxa. Shannons diversitetsindex (H') som är ett mått på mångformigheten, nådde upp till de förväntade värdena för regionen (den vågräta linjen, >1,97) för fyra av de åtta stationerna. Av dessa var det endast station 5 och station 12 som låg betydligt över de förväntade värdena. Stationerna 8, 14, 16b och station 54 hade värden som var lägre än förväntat (Fig. 3), vilket tyder på en viss störning. 3,00 2,50 Shannon index (H') 2,00 1,50 1,00 0,50 0, b huvudfåra biflöde Figur 3: Bottenfaunans diversitet, H, från de 8 stationerna längs Lyckebyån. De horisontella linjerna motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten. J-jämnhetsindexet, som är ett mått på hur jämnt fördelade de olika taxa är, låg relativt högt för de flesta stationerna. Station 14 avvek från de övriga med ett lägsta värden på 0,10 vilket beror på att 95 % av bottenfaunan bestod av knottlarver. Högsta värdet EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 6 av 17
7 (0,80), noterades för station 5 (Fig. 4). J-jämnhet 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, b huvudfåra biflöde Figur 4: Bottenfaunans jämnhet, J, för de 8 stationerna längs Lyckebyån. Samtliga värden för ASPT-indexet, som är ett renvattenindex, nådde upp till den nivån man kan förvänta sig för opåverkade vattendrag i regionen (Fig. 5). Värdena varierade inte speciellt mycket, högst var station 5 med ett värde på 6,39 och lägst låg station 55 med ett värde på 5,07. 7,00 6,00 5,00 ASPT 4,00 3,00 2,00 1,00 0, b huvudfåra biflöde Figur 5: ASPT-index för de 8 stationerna längs Lyckebyån. De horisontella linjerna motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten. Danskt Faunaindex (DFI) belyser belastningen av näringsämnen och/eller organiskt material. Den vågräta linjen visar jämförvärden för boreonemorala regionen från opåverkade vattendrag. Station 54 fick ett värde på 4, vilket ligger under det förväntade värdet 5 för regionen. Station 12 och 55 låg på gränsen (Fig. 6). EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 7 av 17
8 7 6 5 DFI b huvudfåra biflöde Figur 6: Danskt Faunaindex (DFI) för de 8 stationerna längs Lyckebyån. De horisontella linjerna motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten. För Surhetsindexet (SI) är det förväntade bakgrundsvärdet 6 för opåverkade vattendrag i regionen (Fig. 7). Station 54 fick värdet 5 i årets undersökning vilket är lägre än förväntat för opåverkade vatten. Övriga stationer låg över bakgrundsvärdet. SI b huvudfåra biflöde Figur 7: Surhetsindex (SI) för de 8 stationerna längs Lyckebyån. Den horisontella linjen motsvarar det för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten. EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 8 av 17
9 4 Resultat stationsvis 4.1 Lyckebyån station 5, riksväg 25 Figur 8: Station 5, riksväg 25, bilden tagen nedströms upp mot provtagningsplatsen. Stationen låg strax nedströms riksväg 25. Bottensubstratet bestod av sten och grus. Strömhastigheten var relativt hög. Kantzonerna bestod av träd och skuggade delvis vattendraget (Fig. 8). En del vattenmossa fanns på botten. Totalt noterades 212 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 141 ind/m 2. Djuren var fördelade på 32 taxa där Oligochaeta (fåborstmaskar) och Simuliidae (knottlarver) utgjorde 26% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen inom klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning, där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Det återfanns inga rödlistade arter i proven men väl en del ovanliga arter som skalbaggen Stenelmis canaliculata samt nattsländan Chimarra marginata. Tabell 3: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 5. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,85 0,80 6, Lyckebyån station 6, Getasjökvarn Figur 9. Station 6, uppströms Getasjökvarn. Station 6 ligger sedan 2001 ett par hundra meter uppströms den tidigare stationen vid Getasjökvarn. Bottensubstratet bestod av mindre sten och grus (Fig. 9). EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 9 av 17
10 Strömhastigheten var inte snabbt rinnande men tillräcklig för att få in typiska rinnandevatten arter. Kantzonerna bestod av blandskog som skuggade vattendraget. Totalt noterades 831 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 554 ind/m 2. Djuren var fördelade på 30 taxa där Oligochaeta (fåborstmaskar), Asellus aquaticus (sötvattensgråsugga), Nemoura cinerea (bäckslända) samt Simuliidae (knottlarver) utgjorde 82% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen inom klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Denna station flyttades uppströms 2001, då den tidigare stationen var lugnflytande med fint organiskt bottensubstrat. Den nya placeringen ger en bättre bild av tillståndet i vattendraget. Bottenfaunasamhället representerar mer vad man kan förvänta sig i ett rinnande vatten, vilket också återspeglas i de olika indexen. Tabell 4: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 6. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,06 0,59 5, Lyckebyån station 8, Målaregården Figur 10. Station 8, Målaregården. Bilden tagen från bron ut över provtagningsområdet. Station 8, Målaregården, var belägen delvis inne i Lindås samhälle, med hus på ena sidan. Bottensubstratet bestod av sten, grus och sand. Strömhastigheten var reltivt hög. Vattendraget hade endast träd längs en del av kanterna vilket begränsade beskuggningen av vattendraget (Fig. 10). Det växte en hel del undervattensvegetation speciellt längs kanterna. Kaveldun förkom längs ena sidan. Det förkom även stora mängder trådalger på botten av vattendraget. Totalt noterades 941 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 627 ind/m 2. Djuren var fördelade på 32 taxa där ett taxa Oligochaeta (fåborstmaskar) dominerade och utgjorde 66% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen utom diversitetsindexet inom klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Shannon diversitetsindex hamnade i klass 3, dvs. tydliga effekter av störning. Bottenfaunan avviker måttligt från den som förekommer under ostörda förhållanden. EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 10 av 17
11 Tabell 5: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 8. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,52 0,42 5, Lyckebyån station 12, Fur Figur 11. Station 12, Fur. Bilden tagen från bron ut över provtagningsområdet. Station 12, Fur, mellan Västersjön och Fursjön var en relativt djup lokal med snabbt strömmande vatten (Fig. 11). Bottensubstratet bestod av grus och större stenar. Kantzonerna var bevuxna med träd men beskuggade endast delvis vattendraget då det var relativt brett. Totalt noterades 935 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 724 ind/m 2. Djuren var fördelade på 29 taxa. Filtrerande nattsländor, ffa Hydropsyche angustipennis, Cheumatopsyche lepida samt Neuroclipsis bimaculata dominerade proven och utgjorde 46% av sammanlagda individantalet. Station 12 låg nedströms en sjö. Vattnet i ett sjöutflöde innehåller stora mängder plankton, vilket förklarar den stora mängden filtrerande nattsländor. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen inom klass 1, dvs. inga eller obetydliga effekter av störning. Bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Tabell 6: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 12. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,26 0,64 5, EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 11 av 17
12 4.5 Lyckebyån station 14, Viökvarn Figur 12. Station 14, uppströms Viökvarn. Bottenfaunan vid Station 14 vid Viökvarn samlades in för första gången Provpunktern var placerad nere vid Viökvarn. Det var en djup lokal med snabbt strömmande vatten. Bottensubstratet bestod av större klippblock med endast mindre del löst material och sparkproven var svåra att samla in. Vid provtagningen 2002 flyttades provtagningen 1,5 km uppströms (Fig. 12). Bottensubstratet bestod av större stenar och grus. Vattendjupet var runt 0,4-0,5 m. Växtlighet saknades nästan helt i vattendraget men tuvor med starr sträckte sig från kanten av vattendraget ut mot mitten. Omgivningen bestod av buskar och träd vilket endast delvis skuggade vattendraget. Totalt noterades 4953 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 3302 ind/m 2. Djuren var fördelade på 33 taxa där Simuliidae (knottlarver) dominerade proven med 95% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade Shannon diversitetsindex i klass 5, vilket skulle betyda mycket starka effekter av störning. Endast ett fåtal tolerant arter förekommer. Övriga index hamnade i klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Ån består huvudsakligen av lungt flytande områden med endast få snabbt rinnande områden. Att knottlarver, som är en filterare, dominerade inom de steniga snabbt rinnande partierna är inte oväntat. Det stora antalet knottlarver påverkade diversitetsindexet negativt, därav det låga värdet. Den inte helt vanliga nattsländan, Chimarra marginata, fanns på denna station. Tabell 7: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 14. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,34 0,10 6, EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 12 av 17
13 4.6 Lyckebyån station 16b, Mariefors Figur 13. Station 16b, Mariefors. Bilden tagen nedström upp över provtagningsområdet. Station 16b vid Mariefors var en station med omväxlande substrat, dels relativt stora stenar men också mindre sten och grus. Strömhastigheten var relativt hög. Omgivningen bestod av stora träd vilket tillsammans med en ravin gör att vattendraget var kraftigt beskuggat (Fig. 13). En del vattenmossa men även en del påväxtalger återfanns i vattendraget. Totalt noterades 1169 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 785 ind/m 2. Djuren var fördelade på 38 taxa där Simuliidae (knottlarver) utgjorde 58% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen utom diversitetsindexet inom klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Diversitetsindexet hamnar, precis som föregående år, i klass 2, dvs. måttliga effekter av störning. Den rödlistade Ibisia marginata hittades på denna station. En annan ovanlig art, Stenelmis canaliculata, fanns även i relativt stort antal. Tabell 8: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 16b. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,71 0,47 6, Lyckebyån station 54, uppströms Löften EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 13 av 17
14 Figur 14. Station 54, Löften. Bilden tagen från bron upp över provtagningsområdet. Station 54, Löften var delvis kanaliserad (Fig. 14). Bottensubstratet bestod av sten och grus men det fanns också en hel del kvistar och grenar som kunde utnyttjas som substrat av bottenfaunan. Omgivningen bestod av ett kalhygge och vid provtagningsstället saknades beskuggning. Vattnet var mer humöst än för någon av de andra stationerna med rödbrun flockig fällning på botten. En del alger växte på stenar och grenar. Totalt noterades 898 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 599 ind/m 2. Djuren var fördelade på 23 taxa där Simuliidae (knottlarver), Oligochaeta (fåborstmaskar) samt Nemoura cinerea (bäckslända) utgjorde 90% av sammanlagda individantalet. Enbart Simuliidae utgjorde 43% av totala individantalet. Baserat på jämföreselvärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade ASPT index i klass 1 medan övriga index hamnade i klass 2, dvs vilket visar på måttliga effekter av störning. Bottenfaunan visar tecken på störning men avviker endast något från ostörda förhållanden. Detta är en tillbakagång från förra året då samtliga index låg i klass 1. Tabell 9: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 54. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,70 0,52 5, Lyckebyån station 55, Linnefors Figur 15. Station 55, Linnefors. Bilden tagen från bron upp över provtagningsområdet. Bottensubstratet vid station 55, Linnefors, bestod av sten och grus. Strömhastigheten var relativt hög. Omgivningen bestod av blandskog vilket skuggade vattendraget (Fig. EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 14 av 17
15 15). Det växte en del vattenmossa på stenarna. Stenarna var täckta med en vit beläggning, vilket troligen var kalk, vilket även kan ses i figuren ovan. Totalt noterades 1599 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 1066 ind/m 2. Detta var den enda stationen som hade fler individer jämfört med föregående år. Djuren var fördelade på 22 taxa där de filtrerande nattsländorna Cheumatopsyche lepida samt Hydropsyche siltalai utgjorde 62% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga index inom klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Tabell 10: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 55. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI ,97 0,60 5, Jämförelser med tidigare år Samtliga stationer hade värden från tidigare provtagning. ASPT, DFI samt SI fanns endast beräknade för de sista 6 åren medan antalet taxa och H' fanns för en längre period. Som nämnts innan hade antalet taxa minskat på samtliga stationer mellan åren 2002 och Övriga index uppvisade inte denna generella nedgång. På station 5 hade det inte skett några större förändringar under åren. Värdena för de olika indexen låg i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen i vattendrag där det fanns ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. Bottenfaunan liknade den som normalt förekom under ostörda förhållanden. Tabell 15: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 5. Stn Taxa H' 2,85 2,15 2,93 2,71 2,36 2,14 2,03 2,35 ASPT 6,39 6,17 5,92 5,93 5,83 6,1 DFI SI Station 6 har endast värden från tre år. Indexen varierade inte speciellt mycket mellan de tre åren. Även för denna station låg värdena i nivå med vad man kan förvänta. Tabell 16: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 6. Stn Taxa H' 2,06 2,50 2,02 ASPT 5,48 5,47 5,45 DFI SI EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 15 av 17
16 Antalet taxa varierade en del mellan åren för station 8, från 8 taxa 1996 till 40 taxa Även diversitetsindex och surhetsindex uppvisade kraftiga variationer mellan åren. Indexen för låg i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen då man har ingen eller obetydlig mänsklig påverkan, medan årets diversitetsindex hamnade i klass 2, dvs. måttliga effekter av störning. Årets diversitetsindex hamnade i klass 3, dvs. tydliga effekter av störning. Tabell 17: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 8. Stn Taxa H' 1,52 1,74 2,47 2,19 1,49 1,72 3,19 2,26 ASPT 5,84 5,95 6,00 5,82 5,4 5,5 DFI SI De olika indexen för station 12 varierade endast marginellt mellan åren. Värdena låg helt i nivå med de förväntade värdena för regionen. Tabell 18: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 12. Stn Taxa H' 2,26 2,20 2,60 1,9 1,93 2,33 2,69 2,86 ASPT 5,78 5,78 5,96 5,96 5,8 5,8 DFI SI Station 14 har endast använts under två år. Bortsett från diversitetsindexet som påverkades av den stora mängden knottlarver låg värden i nivå med vad man kan förvänta för regionen och har inte förändrats nämnvärt mellan de två åren. Tabell 19: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 14. Stn Taxa H' 0,34 0,99 ASPT 6,05 6,19 DFI 6 6 SI 9 9 Värdena för station 16b låg i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen där man har ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. ASPT, DFI och SI har legat stabilt under den sista fyraårsperioden. H, diversitetsindexet, hamnade pga stor dominans av knottlarver vid provtagning under 2002 och 2003 i klass 2. EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 16 av 17
17 Tabell 20: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 16b. Stn b Taxa H' 1,71 1,63 2,89 1,84 2,8 2,84 2,84 3,17 ASPT 6,04 6,12 6,44 5,82 6,17 6,2 DFI SI Station 54 uppvisade stora variationer mellan åren, antalet taxa varierade mellan 19-39, även diversitetsindexet och Surhetsindexet uppvisade kraftiga variationer mellan åren. Flera av indexen visade på störningar på denna stationen. De kraftiga variationerna mellan åren är vad man kunde förvänta sig då stationen var artfattig. Små variationer kommer att påverka artsammansättningen. I årets undersökning hamnade diversitetsindex, Danskt Fauna index samt Surhetsindex i klass 2, dvs. måttliga effekter av störning. Tabell 21: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 54. Stn Taxa H' 1,70 1,97 0,50 0,53 1,17 0,61 0,93 2,15 ASPT 5,43 5,81 5,40 4,85 5,29 5,2 DFI SI För station 55 hade samtliga index förutom Danskt Fauna index minskat jämfört med föregående år. Detta var den station som hade förändrats mest från 2002 till 2003 av de undersökta stationerna. Även om det hade skett en minskning av indexen så låg de sista fyra årens värde för station 55 låg i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen, dvs den mänsklig påverkan är ingen eller obetydlig. Tabell 22: Jämförelse av taxa och index mellan åren för station 55. Stn Taxa H' 1,97 2,39 2,49 2,05 2,18 2,35 2,63 2,6 ASPT 5,07 5,21 5,35 5,22 5,37 5,0 DFI SI Referenser Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken, SLU, Uppsala. (Webadress: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Sjöar och Vattendrag. Naturvårdsverket Förlag. 101 p. EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 17 av 17
Inventering av bottenfaunan i Almaån
Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr
Läs merKrokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Läs merMetodik och genomförande - bottenfauna
och genomförande - bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen som är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). proverna med
Läs merBottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan
Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september
Läs merBottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014
Bottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014 20150130 på uppdrag av Helsingborgs stad Bottenfauna i 10 vattendrag i Helsingborgs stad 2014 Rapporten är upprättad av: Cecilia Holmström Granskning:
Läs merÅterinventering av stormusslor i Edsån 2008
Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merFörundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Läs merLiv i vattnet vid Tisnaren
Liv i vattnet vid Tisnaren Bottenfaunaundersökningar i Tisnarens vattenområde, 2001 Stefan Lundberg & Urban Pettersson PM från Naturhistoriska riksmuseet 2006:4 Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie
Läs merEkologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund
Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Ekologgruppen april 24 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån 23 Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts Foto på framsidan:
Läs merKalkning och bottenfauna
Kalkning och bottenfauna 25 års erfarenhet av kalkning och dess effekter på bottenfauna i Västra Götalands län Rapport 2014:42 Rapportnr: 2014:42 ISSN: 1403-168X Författare: Ulf Ericson, Martin Mattsson,
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merKävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Läs merBiologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015
Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015 Bottenfauna och Vegetation 2015-11-20 på uppdrag av Eslövs kommun Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merVåtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna
Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna Slutrapport Sammanfattning av studier genomförda under 25-28 29-6-22 på uppdrag av Kävlingeåprojektet Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna Slutrapport
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merSMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN
SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merÖsterlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar
Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS SÖDRA Å Rörums södra å uppströms Forse Rörums södra å ned Sträntemölla Faunistiska fakta: Rörums södra å har en renvattenfauna som är art- och individrik
Läs merSlemmaskar, eller nemertiner, finns över hela
Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts
Läs merBottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Läs merRapport 2010:24. Rapport 2001:01
Rapport 010:4 Rapport 001:01 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Rapport 010:4 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Utgivningsår: 010 ISBN: 978-91-781-4-6 Länsstyrelsen
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merElfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015
Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser
Läs merMaren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.
Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merBottenfauna i Ivösjön
Bottenfauna i Ivösjön Undersökning på tio lokaler hösten 2008 Bottenfaunalokal 10 på Ivö. Foto: Jan Pröjts Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts Granskning: Cecilia Holmström Landskrona 20081120 EKOLOGGRUPPEN
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merStockholm Vatten AB sid 1 (4) Vattenvård RAPPORT MV av A. Stehn Bottenfauna i Norrån/Forsån (Tyresån)
Stockholm Vatten AB sid 1 (4) Bottenfauna i Norrån/Forsån (Tyresån) 1997-98 Sammanfattning Bottenfaunan i å-systemet är normal för området, såväl allmänekologiskt som vad rör försurning. Däremot ser man
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merFiskundersökningar i Tullstorpsån 2015
Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merMetodik och genomförande -bottenfauna
Metodik och genomförande -bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat företag. Metodiken följer följande
Läs merMetod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merKiselalger i Hallands län 2014
Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel. 031-338 35 40 www.medins-biologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merSedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende
Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merBOTTENFAUNA OCH SEDIMENT
UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Läs merStensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.
Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merStörre vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010
PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings
Läs merInventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36
Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ nr 2012:36 Fältarbete: Text: Fotografier: Kartor: Peter Ljungberg, Mikael Svensson & Patrik Svensson, Aquacom,
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merIndikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna i södra Sverige
Indikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna i södra Sverige Ingemar Abrahamsson Ulf Ericsson 2007-03-21 Medins Biologi AB Bakgrund Rapporten har tagits fram som ett utvecklingsprojekt inom
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs merInventering av bottenfaunan i bäck mellan Flaten och Drevviken, Stockholms stad, 2004
Inventering av bottenfaunan i bäck mellan Flaten och Drevviken, Stockholms stad, 2004 En naturvärdesbedömning utifrån bottenfaunans artrikedom Erland Dannelid & Stefan Lundberg PM från Forskningsavdelningen,
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merMetodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)
Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås
Läs merOlli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Läs mer1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Läs merBottenfauna i Dalarna april 2007
Bottenfauna i Dalarna april 2007 Detta är en studie av bottenfaunasamhället i sju vattendrag (nio lokaler) och fyra sjöar (åtta provtagningar) i Dalarnas län i april 2007. Studien beskriver naturvärden
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merövrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Läs merTIDAN 1997. Tidans vattenförbund
TIDAN 1997 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 METODIK... 4 RESULTAT... 8 REFERENSER... 46 BILAGA 1. PROVTAGNINGSPLATSER... 49
Läs merKönsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet
Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merMetodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)
Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog
UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merHur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha
Läs merPuhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Läs merAnalys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson
1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på
Läs merArkeologisk schaktningsövervakning. Uppsala slott. Landshövdingens trädgård. RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland.
Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens trädgård RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland Joakim Kjellberg 2 Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens
Läs merBottenfaunaundersökning i Edsviken 2010
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merLedningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Läs merElfiske i Västra Götalands län 2008
Rapport 9:6 Elfiske i Västra Götalands län 8 Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten Rapportnr: 9:6 ISSN: 4-68X Tet: Claes Dellefors och Ulo Faremo, Aquaticus Foto omslag: Öring och elritsa.
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs merInventering av bäver i Nacka kommun
Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merGroddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Läs merBelysningsskolan. Stämningsfull belysning gör att vi kan fortsätta njuta av trädgården.
Belysningsskolan 2013 Stämningsfull belysning gör att vi kan fortsätta njuta av trädgården. Se din trädgård som ett extra rum till huset även under årets mörka månader! Vi lägger allt mer tid på våra trädgårdar.
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merE18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig
Läs merFlödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager
Läs merFÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN
Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merTidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund
Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 22 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 4 METODIK... 5 RESULTAT: Klimat/Vattenföring/Transporter...
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs mer